Storregionernas effekter på sjukvården

Fru talman! Saila Quicklund har frågat mig om jag, mot bakgrund av de krav på folkomröstningar som förts fram i Norrbottens och Jämtlands län, fortfarande drar slutsatsen att det finns ett stort stöd för de föreslagna regionerna i allmänhet och Stornorrland i synnerhet.

Jag vill inledningsvis poängtera att svarstiden för att komma in med synpunkter på Indelningskommitténs delbetänkande gick ut den 6 oktober och att svaren för närvarande bereds inom Regeringskansliet.

Jag har också bjudit in till blocköverskridande samtal i frågan för att diskutera den fortsatta processen.

Regeringen kommer därför senare att återkomma i frågan. Vad som däremot nu kan sägas är följande. En mycket stor andel av remissinstanserna ser behovet av en ändrad läns- och landstingsindelning, även om åsikterna om just de föreslagna indelningarna och tidpunkten för ikraftträdandet till viss del går isär.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, civilministern, för svaret. Vi har debatterat regionfrågan vid ett flertal tillfällen. Det har varit i P1 Morgon, på frågestunderna här och också i interpellationsdebatterna. Jag har vid alla tillfällen frågat samma sak.

Vad är motivet till regionreformen? Vad finns det för för- och nackdelar? Varför har inte konsekvensanalyser presenterats? Har underifrånperspektivet betydelse eller inte för regeringen? Hur blir sjukvården bättre om man som jag bor i Jämtland om man slår ihop fyra landsting till en region med stora underskott och regeringen inte tillför mer pengar?

Är en ökad administration som följer med de stora regionerna önskvärd för regeringen? Är det så? Det följer ofta på stora omdaningar. Är Stornorrland den bästa lösningen när regionen täcker hela 52 procent av landets yta?

Beaktar inte regeringen de stora avstånden och vad detta innebär för oss som bor och verkar i regionen?

Frågorna är många, och självklart upplever vi en stor frustration över att vi inte får svar på de frågor som jag och andra ställer om och om igen. Jag hoppas nu att civilministern till slut förstår och tar människors frågeställningar på allvar och svarar på mina frågor.

Jag är folkvald i Jämtlands län, och jag har många länsinvånare bakom mig när jag i dag debatterar här i kammaren. Jag hoppas och tror att civilministern har kännedom om hur just mitt län har agerat i regionfrågan. Ett folkinitiativ för en folkomröstning om Stornorrland startade tidigare i höst. Drygt 10 000 personer behövde skriva under listorna för att detta skulle kunna behandlas i Region Jämtland Härjedalen.

Jag önskar att civilministern hade kunnat se och följa hur detta helt fantastiska arbete fortlöpte. Människor har samlats och arbetat med inspiration och glädje för något som man tycker är viktigt och angeläget. Unga, gamla, stadsbor och landsbygdsbor har alla bidragit till att visa att det finns en acceptans för mycket, men nu hade regeringen gått över gränsen. Att genomföra en sådan här stor reform som påverkar våra länsbor i så stor omfattning utan att människor får tycka till tände en urkraft och ett mod i vårt län. Efter tre veckor hade många av oss lyckats samla ihop 20 740 namnunderskrifter.

Jag är stolt och glad över de fantastiska insatser som alla har utfört i mitt län och i andra län som också gör de här insatserna. Det gör mig illa - riktigt illa - när regeringen väljer att inte hörsamma människors vilja.

Jag känner inte heller någon större entusiasm eller glädje över ett obekräftat rykte som säger att Jämtlands län ska undantas från ett Stornorrland. Det handlar dessutom i så fall om en kort respit, då intentionen enligt uppgift är att alla län ska inordnas i en regionreform år 2023. Jag vet också att man i minst sju län arbetar på samma sätt som vi gör i Jämtland och har samma motstånd mot regionreformen som Jämtlands län har. Ingen ska behöva tvingas in i en regionbildning om det inte finns stöd för det.

Mina frågor är: Kan civilministern bekräfta ryktet som medierna presenterade i går och som säger att Jämtlands län ska undantas i en eventuell regionreform? Vad är motivet för det? Vad säger civilministern till de sju övriga län som nu också reser sig på samma starka sätt som Jämtlands län? Ska de tvingas in i en regionreform mot sin vilja? Vad är skillnaden mellan Jämtlands län och övriga län?

Fru talman! Tack, Saila Quicklund, för interpellationen och för den diskussion som vi nu har haft i flera månader! Jag uppskattar engagemanget och att vi har en öppen dialog om dessa viktiga frågor som handlar om hur vi säkerställer likvärdighet i svensk välfärd i hela vårt land och hur vi håller ihop vårt samhälle.

Fru talman! Den regionala ojämlikheten i vårt land håller på att klyva isär Sverige. Vi har en mycket allvarlig utveckling där de regionala klyftorna har tillåtits att växa under de senaste decennierna och där vi har allvarliga effekter av urbaniseringen som påverkar förutsättningarna för kommunal och landstingskommunal verksamhet, inte minst välfärden. Vi har också olika förutsättningar för regional utveckling och tillväxt. Vi ser i flera utredningar att arbetsmarknadsregionerna har kunnat förstoras i delar av landet, medan andra delar av landet inte alls har samma integration vad gäller arbetsmarknadsregionerna. Det skapar sämre förutsättningar för tillväxt och utveckling och hög sysselsättning.

Fru talman! Det finns två förhållningssätt till detta. Vi kan acceptera, vi kan se urbaniseringen som en norm och tolerera bristande likvärdighet i välfärden och att vissa delar av landet som har fått bilda regioner runt storstäderna drar ifrån medan andra delar av landet har helt andra förutsättningar. Vi kan bara notera det faktum att över hälften av Sveriges befolkning bor i storstadsregionerna, som har fått genomdriva en regionreform. Det skedde i Stockholms län på 60-talet och i Skåne och Västra Götaland på 90-talet. Sedan har vi resten av befolkningen, den resterande halvan, som är uppdelad i 18 olika mindre landsting. Det är klart att vi bara kan notera detta och acceptera en utveckling där Sverige klyvs isär, eller så kan vi bestämma oss för att vidta åtgärder.

Fru talman! Idén om en regionreform är inte en generallösning på alla utmaningar vi har. Men den är ett sätt att förhålla sig till hur vi kan jobba med likvärdighet inom sjukvården, inom kollektivtrafiken och inom den regionala utvecklingen. Reformen kommer inte att genomföras om det inte finns stöd i Sveriges riksdag. Vi har precis den ordning som vi har haft i övriga lagstiftningsärenden: Vi har en remissbehandling, vi tar in synpunkterna och nu har vi samtal med de borgerliga partierna och med Vänsterpartiet. Om det inte finns ett stöd för reformen kommer den inte att genomdrivas. Vi har bjudit in alla borgerliga partier och Vänsterpartiet till samtal just för att se om vi kan hitta gemensamma lösningar som handlar om att minska den regionala klyftan och säkerställa likvärdigheten i sjukvården.

Även om jag uppskattar Saila Quicklunds engagemang i frågan och tycker att det är bra att vi för de här debatterna tror jag att det är viktigt att de aktörer som motsätter sig en regionreform nu presenterar en alternativ modell. Hur ska vi klara av utmaningarna inom sjukvården i Jämtlands län? Hur ska vi hålla ihop ett Sverige som glider isär? Hur ska vi se till att försvara likvärdigheten i välfärden? Hur gör vi när vi ser att de stora starka regionerna har mycket bättre förutsättningar att jobba med tillväxt och utveckling och även tar en större del av de resurser som finns för detta? Vad är det moderata alternativet?

Jag är öppen för att diskutera. Jag kan inte med hundra procents säkerhet säga: Det här är generallösningen! Det vet vi inte. Men vi kan bara hitta rätt lösningar om vi får en dialog där alternativen presenteras också för medborgarna. Oavsett vad vi tycker i denna fråga är både jag och Saila Quicklund skyldiga medborgarna i Jämtland svaret på frågan: Hur ska vi säkerställa en likvärdig utveckling och välfärd i hela Sverige och inte bara i storstäderna?

Fru talman! Jämtlandsmoderaternas - och jag poängterar att det är Jämtlandsmoderaternas - förslag till en bättre och mer jämlik sjukvård är att förstatliga specialistsjukvården.

Civilministern svarar att en mycket stor del av remissinstanserna ser ett behov av en ändrad läns- och landstingsindelning. Hur stor då? säger jag. Är det folkets röst? Vi har sju folkinitiativ och många starka åsikter mot en regionreform ute i landet. Beaktar inte ministern detta?

Fru talman! Nu måste jag få ett svar. Återigen: Varför har regeringen så bråttom med att genomföra en reform att man inte kan ta sig tid att vänta in de folkomröstningsinitiativ som pågår i landet? Vi får aldrig glömma att vi företräder våra väljare, och det är deras talan vi för. Elitpolitikerprojekt, har förslaget kallats många gånger. Jag känner en frustration, eller jag blir rättare sagt bestört, när jag hör detta ord. Vad känner civilministern för detta?

Är det så här regeringen ska fortsätta att arbeta? Ska partiet gå före folkets vilja? Tror regeringen att människor vill att politiken ska fungera så här?

I Norrland har vi många kommuner och landsting som styrs av Socialdemokraterna, alltså där Socialdemokraterna sitter i majoritet. Självklart färgar det remissvaren till Indelningskommittén från dessa områden när vi vet att Socialdemokraterna är ensidigt för en regionreform. Orsaken till reformivern är också nyligen presenterad: Fem av sex regioner får rödgröna styren. Så säkrar man framtiden för dessa partier. Källan till detta är Dagens Samhälle, och beräkningen är gjord utifrån 2014 års val.

Man kan ha olika åsikter i sakfrågor. Det kan vara sunt, och så fungerar demokratin. En demokrati innebär dock att människor ska ha inflytande, bli lyssnade på och vara delaktiga i beslut. Regeringen går inte i den riktningen i den här frågan. Om man inte vill erkänna eller till och med motarbetar människors möjligheter att bli lyssnade på, som i det här exemplet där man inte väntar in folkomröstningar ute i landet, känner jag en stor oro för hur regeringen arbetar i demokratihänseende.

Jag har en fråga till ministern. Civilministern svarar att åsikterna om just de föreslagna indelningarna och tidpunkten för ikraftträdande till viss del går isär. Till viss del? Med de starka reaktioner vi ser i landet mot en regionreform önskar jag att ministern är mer precis än så. Jag önskar att ministern vidareutvecklar detta.

Fru talman! Tack, Saila Quicklund! Det är första gången i den här kammaren som jag debatterar regionfrågan och motståndaren till en regionreform presenterar ett alternativ. Det har faktiskt inte hänt hittills i den här debatten, så jag vill verkligen tacka dig.

Förstatliga den avancerade sjukvården, är förslaget från Moderaterna i Jämtlands län. Det har jag respekt för. Det är precis så vi måste presentera alternativen för medborgarna.

Jag har många invändningar mot förstatligande. Som ansvarig minister för kommunala och landstingskommunala frågor utgår jag från att den kommunala självstyrelsen och den decentraliserade välfärdsmodellen har tjänat Sverige väl. Däremot har vi, till skillnad från med primärkommunerna, inte skapat de strukturella förändringar i landstingssektorn som krävs för att vi ska klara av de utmaningar som vi har inom sjukvården som blir alltmer avancerad.

Då kan en lösning vara att säga att när den decentraliserade välfärdsmodellen inte fungerar inom sjukvården ska man förstatliga sjukvården och flytta besluten till Stockholm. Det har jag respekt för. Men då faller en hel del av de argument som lyfts fram i debatten om regionalisering. Att besluten fattas längre bort från människorna har använts som ett argument mot regionalisering. Nu ska ju besluten fattas i Stockholm i stället.

Är vi säkra på att en förstatligad sjukvård med beslutsmakten i Stockholm tar vara på de intressen som medborgarna i Jämtlands län har på bästa möjliga sätt? Det kan vi inte vara säkra på.

Men det är väldigt bra att vi nu kanske kan få igång en riktig debatt om vad alternativen är. I debatten har det under de senaste månaderna låtit från en del moderata debattörer som om vi kan fortsätta med den nuvarande landstingsindelningen. Men vi har ju kunskap. Vi vet att de strukturer som vi har inom sjukvården i dag inte är ändamålsenliga om vi ska klara av allt svårare utmaningar vad gäller både avancerad och primär sjukvård.

När det gäller den här processen kan jag lugna Saila Quicklund. Regeringen kommer inte att göra någonting om vi inte har stöd i Sveriges riksdag. Det är därför vi för samtal också med Saila Quicklunds parti. Vi vill ha breda samtal. Vi har bjudit in Moderaterna till samtal. Vi har lagt alla frågorna på bordet. Vi jobbar med att sammanställa remissvaren så att vi kan ha en klar och tydlig bild av hur de olika remissinstanserna ställer sig. Där är vi naturligtvis öppna också för att diskutera alternativa sätt att se på de här utmaningarna.

Regeringen kommer inte att driva igenom en process, utan det är riksdagen som har frågan på sitt bord om det ska ske en förändring av den administrativa indelningen i vårt land.

Men frågorna återstår, fru talman. Är det okej, är det bra, är det ändamålsenligt att staten har en organisation där varje myndighet har sin unika regionala indelning? Är det ändamålsenligt att det endast är länsstyrelserna som följer länsindelningen och de övriga statliga myndigheterna, som ska koordineras av länsstyrelserna och som ska förankra den statliga verksamheten lokalt och regionalt, har en helt annan indelning än den som länsstyrelsen har? Är det en effektiv stat? Är det en stat som har en regional förankring?

Har vi strukturer på plats som håller ihop vårt land, eller är det inte så att vi behöver vidta åtgärder och genomdriva förändringar? Förändringarna kan säkerligen se olika ut, och det kan också finnas olika vägar. Nu har vi fått ett förslag: Förstatliga sjukvården i stället och flytta besluten till Stockholm.

Jag välkomnar den debatten. Det är jättebra att vi kan ha den diskussionen. Men jag tror att den decentraliserade välfärdsmodellen har tjänat Sverige väl och att det är bra att fortsätta med den modellen.

Fru talman! Jag vill ytterligare förtydliga att det är Jämtlandsmoderaterna som har åsikten att vi vill undersöka förutsättningarna för ett förstatligande av specialistsjukvården.

Jag kan konstatera att jag fortfarande inte har fått svar på de frågor jag vill ha svar på och har ställt här i dag om varför ministern inte vill lyssna på medborgarna där ute. Varför denna brådska för att få igenom den här reformen? Varför kan inte ett val få passera först?

Jag kan också konstatera att sakliga och bra motiv till en regionreform saknas. Konsekvensanalyserna saknas. Medborgardialogen och underifrånperspektivet saknas. Förståelse för de långa avstånden och vad detta innebär för oss som bor i norr saknas. Stödet från länsstyrelserna, alltså regeringens förlängda arm, saknas. Näringslivets stöd saknas. Förståelsen för att den bästa vården i Sverige inte finns i våra storregioner saknas. Förståelsen för att man inte kan finna samband mellan regional folkmängd och tillväxttakt saknas.

Jag är stolt över Moderaternas ställningstagande i regionfrågan där underifrånperspektivet är centralt. Det blir ett nej om man inte som medborgare får yttra sig i den här frågan.

Jag vill även uppmana alla län som är motståndare till regionreformen att fortsätta visa sin åsikt. Ingenting är klart förrän beslutet har tagits här i riksdagens kammare, och jag hoppas att de folkinitiativ som nu har startat fortsätter arbetet för en folkomröstning.

I stället för att rita nya kartor mot människors vilja tycker jag att vi ska fokusera på att få en fungerande välfärd med fokus på sjukvård, service och regional utveckling så att våra medborgare får valuta för sina skattepengar. Min sista uppmaning i dag blir att inget län ska tvingas in i en regionbildning mot sin vilja.

Med de orden, fru talman, vill jag tacka civilministern för debatten.

Fru talman! Jag vill tacka Saila Quicklund för den här debatten och för att hon också gav besked i frågan om hur moderaterna i Jämtland ser på alternativet. Det är som sagt första gången som vi har fått en sådan diskussion här i kammaren, och det välkomnar jag.

Jag vill också betona att jag välkomnar att Saila Quicklund talar om underifrånperspektivet. Under den förra mandatperioden stoppade Moderaterna och den förra regeringen decentraliseringen av det regionala utvecklingsansvaret. Trots att det fanns en vilja från Norrbotten, Västmanland och Västernorrland att decentralisera det regionala utvecklingsansvaret biföll inte regeringen den ansökan.

Denna regering gjorde tvärtom och lade fram en proposition som nu beslutas av Sveriges riksdag också och som innebär att vi flyttar de regionala utvecklingsfrågorna från staten till regionerna, till landstingen, och regionaliserar Sverige. Vi är öppna för att fortsätta decentraliseringsprocessen.

Här finns en ideologisk och principiell skillnad i politiken: de som företräder en decentraliserad välfärdsmodell med ett starkt kommunalt självstyre, kommunal beskattningsrätt och den landstingskommunala sektorns möjlighet att hantera de regionala frågorna och de som vill se decentralisering och förstatligande. Det är en debatt som behövs i Sverige, och jag tror att den debatten kommer att göra att vi kan börja närma oss lösningar på de utmaningar som vi har med växande regionala klyftor och en sjukvård som definitivt behöver få ett tydligare likvärdighetsperspektiv.

Jag tackar för den här debatten och ser fram emot en fortsatt dialog, oavsett hur det går i regionfrågan, om sjukvården och den regionala utvecklingen och kommunikationerna i Jämtland.

Överläggningen var härmed avslutad.