Stockholm och finansmarknaden

Fru talman! Karin Pilsäter har frågat mig vilka åtgärder regeringen tänker vidta för att på allvar förverkliga idén om Finansplats Stockholm. Jag har sedan i höstas tydligt framhållit den finansiella sektorns stora betydelse för Sverige och för integrationen i Östersjöområdet men också som kunskapsgenererande näringsgren. Sektorns bidrag till bruttonationalprodukten ligger i nivå med hela bygg- och anläggningsindustrin. Den svenska finanssektorn har på flera områden en ledande roll i Östersjöområdet, och det är viktigt att långsiktigt värna den positionen. Det som är bra behöver lyftas fram och det som är sämre analyseras och på olika sätt åtgärdas. I syfte att just identifiera styrkor och svagheter i finansbranschen har vi från departementets sida fört en dialog med branschen under hösten och vintern. Vi har fått god respons, och det är tydligt att vi har en i högsta grad gemensam uppgift. Alla parter behöver bidra till en fortsatt stark utveckling. Under arbetets gång har vi identifierat ett antal huvudområden som alla är strategiskt viktiga. Hit hör branschens legitimitet och förtroende, en reglering och tillsyn av hög internationell klass, ett proaktivt samråd med branschen inte minst i samband med regleringsprocessen i Bryssel, hög nivå på forskning och utbildning men också goda kunskaper hos gemene man om finansiella frågor. Konsumentens ställning på finansmarknaderna är av stor betydelse även för sektorns konkurrenskraft och effektivitet. Olika skattefrågor har uppmärksammats beroende på vilka aspekter som står i fokus för verksamheten. Det är naturligtvis viktigt att de områden som lyfts fram också förankras i olika forum för fortsatt analys och beredning. Det gäller såväl staten som branschen själv. För långsiktig framgång är det avgörande att få en sammanhållen bild av utvecklingspotentialen, av inriktningen på framtida åtgärder och av olika nödvändiga avvägningar. Jag vill framhålla att lagstiftning bara är en av flera vägar framåt. För att få hjälp i det arbetet har vi nyligen tillskapat ett finansmarknadsråd för ett avancerat kunskapsutbyte mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor. Vi vill bland annat få en utvärdering av den nationella och internationella politiken på finansmarknadsområdet, men syftet är också att få goda råd, särskilt i långsiktiga strategiska frågor. Arbetet ska redovisas i en årlig rapport och vid återkommande möten med ansvarigt statsråd och tjänstemän vid Finansdepartementet. Vi har som exempel på en annan åtgärd gett Finansinspektionen ett bredare uppdrag i regleringsbrevet. Inspektionen ska medverka till goda förutsättningar för finansiell verksamhet i Sverige och Östersjöområdet till nytta för både konsumenter och företag. Hur målet beaktas i tillsynsarbetet ska återrapporteras, och inspektionen har formulerat några områden i sin verksamhet som särskilt viktiga att satsa på som en del i att nå måluppfyllelsen, till exempel snabb handläggning av ansökningar, samordnad regelutveckling och lika systemlösningar. I syfte att främja ett mer strukturerat samråd med branschen avser vi att under hösten inrätta en så kallad branschpanel med förebild från den brittiska tillsynsmyndigheten. Jag är fullt medveten om att skatter är en naturlig del av framtidsfrågorna i branschen. Skattesystemet utgör emellertid en komplex helhet där nödvändiga avvägningar alltid måste ske. Finansministern har aviserat en omfattande översyn av skattesystemet, och skattefrågor av intresse för finanssektorn bör lämpligen hanteras i det sammanhanget. Det bör ha framgått att vi tar frågor om finanssektorns framtida ställning i Sverige och i Östersjöområdet på allvar och att alla parter behöver bidra i arbetet. Jag har tidigare utlovat en förnyad bred kontakt med branschens representanter och andra intressenter nästa år för en uppföljning och avstämning av vårt gemensamma arbete. Ett naturligt tillfälle kan vara när Finansmarknadsrådets första rapport lagts fram. Då Karin Pilsäter, som framställt interpellationen, anmält att hon var förhindrad att närvara vid sammanträdet medgav tredje vice talmannen att Christer Nylander i stället fick delta i överläggningen.

Fru talman! Jag ber att få tacka för svaret å Karin Pilsäters vägnar. Karin Pilsäter är tyvärr inte här, och det är synd, men det är samtidigt intressant att det är två personer från andra regioner än Stockholm som diskuterar frågan om hur Stockholm stärker sin ställning som centrum för finansmarknaden. Det är på ett sätt en viktig markering av att detta inte är en Stockholmsfråga. Detta är bra för alla Sveriges regioner. Det är viktigt inte bara för Stockholm och för finansmarknaden utan för alla branscher. Det handlar för mig mycket om hur vi stärker Sverige i globaliseringens tidevarv, hur vi möter de utmaningar vi står inför, hur vi blir framgångsrika i den tilltagande konkurrensen. Vi måste kunna klara att konkurrera med hög produktivitet, och vi måste ha ett högt kunskapsinnehåll. Finansmarknaden är i sig en bransch som stämmer in väl på detta och som samtidigt underlättar för andra branscher att fungera effektivt och bygga upp kunskap. Därför är det en viktig strategisk fråga som vi diskuterar i den här interpellationsdebatten. Finansmarknaden i Sverige omsätter ungefär 4 % av bnp, och ungefär 100 000 människor har jobb där. Man kan säga att ungefär hälften av detta koncentreras till Stockholm. Stockholm har redan en stark ställning i Nordeuropa på finansmarknaden, och det är viktigt att hela landet sluter upp bakom att stärka detta. Det räcker inte att vara nöjd med hur situationen är i dag. Man måste vara beredd på ständiga förbättringar för att behålla sin konkurrenskraft. Sveriges finansmarknad är bra på ny teknik. Vi är duktiga på att vara internationellt konkurrenskraftiga. Vi har också en väl utvecklad marknad i Sverige. Men det räcker inte med detta goda utgångsläge. Vi måste vara beredda att förbättra det. I samband med finansmarknadsdagen den 2 maj genomfördes en enkät bland aktörerna på marknaden om vad som var viktigt. De avgörande faktorerna som pekades ut var förmågan att attrahera kompetent personal, hög etik och moral, som statsrådet var inne på, konkurrenskraftiga regelverk, hög IT-mognad och aktivitet i värdepappershandeln. Det var så aktörerna själva såg vad som var det viktiga för att stärka Stockholm som finansplats. När man går igenom de här punkterna blir det väldigt tydligt att det är olika aktörer som har olika ansvar för att det ska bli bra. Det är politiken, men det är också branschen själv. Jag ska gärna säga att det är bra att statsrådet hittills flera gånger uttalat ett tydligt stöd för tanken på en finansplats Stockholm. Det är bra att regeringen tillsätter ett finansmarknadsråd. Men det är också dags nu att bli betydligt mer konkret än man har varit hittills. På flera av de fem viktiga punkter som jag nyss nämnde är det politiken som måste leverera. Det handlar om utbildningspolitiken. Högskolepolitiken måste kvalitetssäkras. Det handlar om skatterna. Att ta bort förmögenhetsskatten är ett exempel, så att kapital inte lämnar Sverige utan stannar kvar i vår marknad. Det handlar om att ta bort straffskatten på utbildning. Det handlar om regelverken, att se till att EU:s harmoniseringsarbete inte blir ett krångelarbete, att den gemensamma marknaden river hinder och inte skapar nya detaljerade regler och undantag. Det handlar om värdepappershandeln. Folkpartiet har sagt att vi är beredda att avskaffa reavinstskatten på fondbyten. Var står Socialdemokraterna när det gäller detta? Branschen, fru talman, måste göra sitt, men politiken måste också vara beredd att leverera. Statsrådets svar var intressant, och jag erkänner gärna att det i grunden finns en positiv inställning hos statsrådet för att stärka Stockholm som ett finansiellt centrum. Men det räcker tyvärr inte. Det krävs också konkret handling. Finansbranschen är en snabbrörlig verksamhet. Det är en marknad som snabbt märker om det bara är snack eller om det också finns verkstad. Därför skulle jag vilja uppmana statsrådet att vara betydligt mer konkret i nästa inlägg. Berätta vilka konkreta förändringar i skattesystemet som regeringen är beredd att göra, vilka förändringar i utbildningssystemet som är värda att göra för att stärka Stockholm som finansmarknad och stärka Sveriges ställning. Stanna inte vid analyser och samtal om svagheter utan se till att också leverera konkret politik.

Fru talman! Först av allt vill jag säga att jag är mycket glad för den här interpellationen, därför att det visar sig att det är fler som är intresserade just av Finansplats Stockholm. Jag har känt mig ganska ensam i den politiska världen när jag under ett år har drivit den här frågan väldigt starkt. Däremot har jag känt ett väldigt starkt gehör från branschen själv som kanske har hungrat efter lite uppmärksamhet för vilken potential som ändå finns i finansmarknaden. Christer och Folkpartiet är hjärtligt välkomna i det fortsatta arbetet. Varför startar man det här arbetet? Christer pekade själv lite grann på det. Stockholm är ju ingen konkurrent till övriga delar av landet. Vi måste ha en plats som är så pass stor som Stockholm, minst, kanske man ska säga om man ska önska någonting. Det behövs en kreativ massa. Det behövs en viss storlek för att kunna utgöra grunden till det här. Stockholm har, precis som Christer sade, en stark plats redan nu, i norra Europa, skulle jag vilja säga. Förutsättningarna att bli ännu starkare är goda. Det finns många skäl till det. Vi har en börs som är stark. Sammanslagningen med finska APK, som är den finska motsvarigheten till svenska OMX-börsen, har stärkt den här delen. Vi har banker som håller en hög internationell klass. Man kan alltid föra diskussioner om att de ska bli bättre och kanske mer konsumentvänliga. Men i jämförelse med övriga banker runtomkring har vi bra banker i Sverige som har en utvecklingspotential. De har framför allt stärkts i det baltiska området. Därav ligger Stockholm så att säga väldigt bra till geografiskt just i norra Europa. Vi har ju kikat, och jag var själv i december i London och tittade lite grann där. Det innebär inte att vi tror att vi ska kunna bräcka London. Vi får nog inse att de har en lång tradition sedan 1600- och 1700-talen av hur man förvaltar just finansiella tjänster. Jag tror att vi kan lära en del av London, framför allt hur man arbetar systematiskt. De har sett att just finansmarknadsdelen i sig har varit en viktig näringsgren. Finansmarknaden lider lite grann av dåligt självförtroende, skulle jag vilja säga också. Man tror att det tittas snett på den här branschen. Jag har hävdat motsatsen, åtminstone för min del, och säger att det här är en potential som faktiskt kan vara väldigt viktig i vår utveckling, en tillväxtkraft i Sverige. Den kan naturligtvis också vara något som leder till att vi kan upprätthålla och förbättra välfärden i landet i dess helhet. När det sedan gäller EU-arbete kan jag säga att är det någonting man kan säga att EU har lyckats med så är det just på det finansiella området där vi har fått likartade regler. Det finns mer att göra. Men där har utvecklats en potential som naturligtvis är oerhört viktig. När jag träffar olika branschföreträdare - och det är väl det som är bakgrunden till att jag tillsatt Finansmarknadsrådet - får jag olika tips om vad som borde göras. När man har träffat den ena delen kan man säga att det inte råder en total samstämmighet mellan de olika grenarna inom finansmarknaden där man är överens om hela paketet, utan man tycker att vissa överdriver vissa saker och att andra saker är viktiga. Då kan man konstatera att det säkert behöver göras saker och att det också ska vara politisk leverans. Men man bör vara övertygad om och tämligen säker på att vi också gör rätt saker. Det går inte att sätta upp fingret i luften här, att lyssna av eller att säga att det är de här sakerna som ska göras. Vi kan inte göra allt som det pekas på. Det vet vi, och det tror jag att vi kan vara överens om. Men jag vill vara förvissad om att det vi gör är de rätta sakerna för att stärka det här. Det är därför jag har tillsatt finansmarknadsråden, som inte är branschföreträdare. Jag tror ingen kan klaga på kompetensen hos dem som har varit villiga att ställa upp i Finansmarknadsrådet. De kommer med sin kompetens och sin kunskap och genom att de inte är knutna till någon särskild bransch att kunna analysera den här delen och också lämna förslag som kan ligga till grund för dels vad branschen kan göra själv för att förbättra sig - det talar man ofta inte så mycket om, men det är också en viktig del - dels vad den politiska leveransen ska innehålla för att stärka marknaden i sin helhet. Jag tror att man behöver ha en ordentlig expertpanel till hjälp att analysera det här. Det går inte att bara lyssna av branschen själv. Då blir man faktiskt ganska förvirrad.

Fru talman! Jag kan garantera statsrådet att intresse finns. Folkpartiet har skrivit om Finansplats Stockholm i riksdagsmotioner, och vi har tagit upp frågan i frågestunder. Statsrådet är alltså inte alldeles ensam om detta. Det finns också, kan jag konfirmera, ett stort intresse i branschen. Jag är, ska jag säga, som statsrådet tidigare också sade, glad över att statsrådet tar de här frågorna på allvar, därför att det är viktiga frågor. Det handlar om hur vi stärker Sveriges konkurrenskraft i framtiden, hur vi ser till att Sverige är konkurrenskraftigt på den globala marknaden. Möjligen anar jag att statsrådet känner sig lite ensam i regeringen när han tar upp de här frågorna. Kanske är det en förklaring, förutom dem statsrådet själv nämnde, till att det blir så lite gjort i praktiken. Det är bra att göra rätt saker. Därför är det absolut viktigt att man gör det. Men man får inte ta så lång tid på sig med analysen att man inte hinner leverera innan det är för sent. Frågan besvarar sig själv genom att det blir alldeles för sent att göra någonting åt detta. Fru talman! Som jag sade tidigare tror jag att det är hög tid att göra något mycket konkret. Jag lyssnade noga på statsrådet men tyckte inte att han utlovade särskilt mycket. I januari lovade Sven-Erik Österberg att ta initiativ till att förbättra utbildningen och forskningen inom detta finansområde. Det var i ett tal på börsdagen som han lovade att utbildningsministern och han skulle ta gemensamma initiativ för att stärka den högre utbildningen och forskningen på finansområdet. Detta är en av de avgörande punkterna för att man ska lyckas med Finansplats Stockholm, så att det ska bli en succé. Vad blev det av det löftet? Vad är resultatet hittills? Det har gått ett halvår nu. För att attrahera kompetent personal - det är en av de viktigaste frågorna i det här sammanhanget - krävs också att skattevillkoren för välutbildade människor är goda. Sverige måste vara ett attraktivt land att bo i, och kanske måste vi vara ännu mer attraktiva än andra eftersom vi har en del naturliga svagheter, till exempel klimatet. Sverige behöver denna attraktionspolitik av många skäl, bland annat för att vi ska lyckas med Finansplats Stockholm. Det är viktigt för alla branscher att det här går framåt och att finansmarknaden blir en styrkeposition för Sverige. I debatter här i kammaren har statsrådet sagt att han inte är främmande för att sänka strategiska skatter för att möjliggöra Finansplats Stockholm. Vilka är de skatter som åsyftas? Kan statsrådet i dag ge något besked om förmögenhetsskatten? Den innebär ju att kapital flyr ut från landet i stället för att finnas på den svenska finansmarknaden. Även reavinsten vid fondbyten är något som diskuteras flitigt. Är statsrådet beredd att ge besked på detta område i dag? Fru talman! Jag vill också säga några ord om regelverket. När finansutskottet i fjol behandlade regeringens proposition om prospekt konstaterade utskottet att förslagen var mycket utförliga och i vissa fall svårlästa. Utskottet ansåg att det var mycket viktigt att regeringen i sitt arbete med att granska nya förslag till EG-direktiv anstränger sig ytterligare så att dessa inte blir för detaljerade utan enkla och tydliga. Även Lagrådet kritiserade regeringens proposition för att den var för detaljrik och svårläst. En av de fem punkter som tas upp när man diskuterar Finansplats Stockholm är just enkla regler. Det finns en risk här att EU i sitt harmoniseringsarbete gör det krångligare för finansmarknaden. Utskottet har gett regeringen i uppgift att se över detta och att driva dessa frågor i EU. Jag skulle vilja veta - jag vet att statsrådet gärna lyssnar på finansutskottet - vad regeringen hittills har gjort på den här punkten. Fru talman! En väl fungerande finansmarknad är en viktig nyckel för Sveriges framgång. Den är viktig i sig, för den skapar jobb och tillväxt, men den är också viktig för att den skapar infrastruktur för andra branscher att utvecklas och växa. Därför är det viktigt för jobben och välfärden i Sverige.

Fru talman! Först och främst vill jag säga att jag inte alls känner mig ensam i regeringen om de här frågorna. Jag har ett gott stöd i diskussionerna om den strategi som finns. Det är något som jag också har lärt av partivännerna i England, som har drivit denna fråga hårt och sett den som en viktig utvecklingspotential och som en viktig del i det fortsatta arbetet med att hålla uppe en hög tillväxt. Regeringen ser möjligheter för Sverige. Det här är en näringsgren som kan användas bättre också för att utveckla Sverige som land. Christer Nylander efterfrågar konkreta delar. Jag skulle vilja visa på några konkreta saker. Under det drygt ett och ett halvt år som jag har haft ansvaret för finansmarknaden i regeringen har jag gett ett uppdrag till Finansinspektionen. Vi har tittat på hur det ser ut i tillsynsmyndigheten i England, som också har ett uppdrag att värna branschen i sin tillsynsfunktion. Det uppdrag som Finansinspektionen har fått och som jag nämnde i mitt svar är att de också ska vara snabba, värna branschen i sitt beslut. De ska ha en stark och bra tillsyn men också se till att man värnar branschen så att den kan utvecklas. Vi ska också utvärdera hur detta fungerar och se om vi kanske måste vara tydligare. Jag har tillsatt Finansmarknadsrådet, som har en viktig roll för att vi ska få fram det rätta underlaget och kunna ta de rätta besluten. Men man kan också göra trovärdiga påpekanden eller analyser där branschen själv borde ta tag i vissa saker. Branschen är nog inte totalt slimmad i alla sina delar så att man inte kan göra mer för att stärka sig själv. Det finns gamla kulturer och gamla strukturer som har ärvts, om inte genom generationer så i alla fall genom decennier. Det är också viktigt att man tar de rätta greppen där, och där tror jag att Finansmarknadsrådet med sin kompetens ska ha en stark auktoritet. Jag har tillsatt Branschpanelen i precis det syftet när det gäller EU-arbetet. Företrädare för branschen säger också att de kommer in för sent i processen. De borde vara med tidigare. Om man ska kunna påverka en EU-process som gynnar ett svenskt eller nordiskt klimat måste man vara med tidigt. Här kan säkert regeringen bli bättre, men branschen säger också att de själva kan bli bättre. Därför blir Branschpanelen en väldigt viktig del. I ett tidigt stadium, när man ska påverka de första utkasten, kan man vara med och föra in de svenska synpunkterna med tyngd från branschen själv. Det är viktiga delar i detta. Vidare har jag pratat med utbildningsministern, som har tagit till sig uppgifterna och funderat över hur han kan verka vidare. Jag har haft kontakt med Stockholms stad, med Annika Billström, som diskuterar Värtanområdet och Kista, som kan vara tänkbara platser för Finansplats Stockholm. Jag vet att Stockholms stad också är intresserad av att driva ett gymnasium med inriktning mot finansmarknaden. Det finns alltså en rad konkreta delar i detta. Om Christer Nylander däremot menar att det konkreta bara handlar om skatt - ofta hamnar man ju i att man åtgärdar något där - vill jag hänvisa till det som finansministern har sagt. Skatter är komplexa. De hänger ihop. Vi vet ju att skatter inte är ett mål i sig. De är ett medel för att få resurser till andra saker som vi vill göra i landet. Därför måste vi ha en sammanhållen skattepolitik. Jag har aviserat en rad olika skatter på finansmarknadsområdet som bör bli föremål för översyn i en stor skatteöversyn. De kan vara viktiga för branschen på sikt. Jag tror också att Finansmarknadsrådet kommer att peka på en del saker där som kommer att vara viktiga. Sedan måste jag säga att klimatet i Stockholm inte är så uruselt. Svenska finansmarknaden skulle inte ha kunnat utvecklas så positivt om förutsättningarna skulle ha varit så dåliga. I grunden är de bra, men vi kan bli bättre och på så sätt få en starkare bransch.

Fru talman! Jag vill börja med att säga att när jag talade om klimat tidigare tänkte jag mest på det fysiska klimatet och de naturliga förutsättningar vi har i Sverige. Det är ju ofta ganska kallt. Det kan vara svårt att dra den slutsatsen i dag när vi har över 20 grader varmt klockan nio på kvällen. Ett kallt klimat gör att det blir svårare att rekrytera duktiga människor som har att välja mellan finansmarknader runtom i världen. Om vi ska lyckas med att etablera Sverige som en finansplats och Stockholm som en stark motor i detta krävs att duktiga människor runtom i världen är intresserade av att komma till Stockholm och att de som redan i dag finns i Sverige vill stanna kvar. Det krävs en ganska bred reformagenda för att lyckas. Det handlar om att ha en attraktionspolitik och en skattepolitik som inte skrämmer i väg folk - en straffskatt på välutbildade människor. Skattepolitiken handlar inte bara om förmögenhetsskatten, även om den är viktig i just det här avseendet. Det handlar också om reavinstskatten vid fondflytt, som vi i Folkpartiet har sagt att vi är beredda att ta bort men som regeringen såvitt jag vet ännu inte har sagt något om. Det vore bra med ett besked på denna punkt. Jag tror att det är många som undrar. Det krävs som sagt en ganska bred reformagenda. När det gäller klimatet - och då tänker jag inte bara på naturklimatet utan också på finanspolitiken och finansmarknaden i Stockholm och Sverige - ska jag gärna säga att vi har goda förutsättningar. Jag tror att jag har sagt det tidigare också. Men det räcker inte att slå sig till ro och säga att man har goda förutsättningar och ett bra läge just nu. Ska man lyckas hålla den ställning man har i dag måste man gå fort fram, och om man ska lyckas förbättra sin ställning måste man springa och vara riktigt duktig. Därför blir jag lite bekymrad när statsrådet talar om vad som har gjorts hittills. Det handlar om Finansmarknadsrådet, vilket är bra, om en branschpanel, vilket är bra, och om att ha ett engagemang, vilket också är bra. Men det krävs också konkreta åtgärder. Det krävs på skatteområdet och på utbildningsområdet, och jag skulle vilja veta: Har statsrådet något besked om vad Pagrotsky gjorde med kunskapen om att det behövs bättre utbildning på finansmarknadsområdet?

Fru talman! För att lite grann återvända till utbildningen kan jag väl säga att vi redan i dag enligt undersökningar har ledande utbildningar när det gäller just det här området. Vi har både KTH och handelshögskolan på området, så det finns väldigt bra förutsättningar som det naturligtvis går att bygga vidare på. Jag vet också att det ganska nyligen, för någon månad sedan, startades ett intressekluster uppe i Sundsvall kring Mittuniversitetet. Där har vi mycket av finansmarknad på bank-, försäkrings- och pensionsområdena, och där är man också intresserad av att starta utbildningar i nämnd riktning - utbildningar som kan vara ett gott komplement till de utbildningar som finns i Stockholm. Klimatet kan inte Finansmarknadsrådet göra någonting åt - det tror jag att vi är överens om. Det är som det är. Men jag tror inte att det i sig är så avskräckande. Isa, som tittar mycket på investeringsviljan och på hur man ser på Sverige, hävdar egentligen motsatsen. Stockholm är en attraktiv plats att finnas på, och Stockholm är en ganska liten stad jämfört med många andra. Här finns möjligheter att i ett internationellt perspektiv bo bra. Det finns goda utbildningsmöjligheter, barnomsorg och en rad sådana saker som är viktiga i den internationella konkurrensen. Stockholm är attraktivt från den aspekten. Men det innebär inte att man för den skull kan slå sig till ro och bara konstatera det, utan vi ska naturligtvis jobba vidare med de här sakerna. Vi har också varit väldigt framgångsrika när det gäller IT och utbildad arbetskraft som är viktig på området. Jag tror att det har bidragit till att vi har en så pass stark finansmarknad i Stockholm och till att den över tid har utvecklats positivt jämfört med hur det är i våra grannländer. Den här delen har väckt intresse utomlands. Finnarna är väldigt intresserade, och jag har informerat dem om våra tankar kring de här sakerna. När det gäller straffskatten vid fondbyten tycker jag att jag fick ett ganska taffligt svar från Fondbolagsföreningen. När de kritiseras för höga avgifter säger de att det är straffskattens fel att man inte kan byta fonder och så. Det är väl en sådan diskussion jag vill komma ifrån. Därför vill jag av Finansmarknadsrådet ha en ordentlig analys av vad som är viktigast att göra. Då kan man göra rätt saker i rätt riktning, så att vi därmed stärker branschen i dess helhet.