Skogspolitiken

den 25 maj

Interpellation

2011/12:379 Skogspolitiken

av Jens Holm (V)

till landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)

Sverige består av cirka två tredjedelar skog och ca 56 procent av landarealen är produktiv skogsmark. På över 90 procent av den produktiva delen av skogsmarken bedrivs skogsbruk. Förlusten av naturliga skogliga livsmiljöer beror till största delen på kalhygges- och plantageskogsbruket, och historiskt i södra delen av vårt land även på omvandlingen av produktiv skogsmark till jordbruksarealer. Trakthyggesbruk (kalhyggen) är utan tvekan den största orsaken till den utarmning som skett för den biologiska mångfalden i våra skogar. Den bristande miljöhänsynen ger även negativa effekter för turism, rekreation och utbildning.

Vänsterpartiet menar att ”frihet under ansvar” för skogsägarna inte är en modell som är tillräcklig för att värna skogens alla värden. Vänsterpartiet har i motionen En långsiktigt hållbar skogspolitik (MJ332) föreslagit en rad åtgärder för att bryta den negativa trenden och skapa ett långsiktigt hållbart skogsbruk. Inte minst har vi uppmärksammat den stora andelen avverkningar som sker utan att mininivåer för miljöhänsyn tas. Påföljder för dessa överträdelser uteblir då skogsvårdslagen är närmast verkningslös och nuvarande miljöbalk inte är tillämplig i dessa fall. Vänsterpartiet menar att det ska löna sig att göra rätt, och inte som fallet är i dag, att man kan gynnas och slippa ekonomiska påföljder om man missköter sig. Då uppnår vi både högre miljöhänsyn och rättvisare konkurrensvillkor. Vänsterpartiet ser helst att lagstiftningen inom skogen samlas i miljöbalken och att sanktionsmöjligheter för brott mot hänsynsregler i skogsvårdslagen införs snarast.

Det framgår med oönskad tydlighet att skogsvårdslagens ambition, att produktionsmål och miljömål ska vara jämställda, i praktiken inte efterlevs, och att det nuvarande ramverket är för löst hållet med för låga miljökrav. Denna utveckling tenderar till att alltmer förstärkas då fokusering alltmer sker på produktionshöjande åtgärder som intensivodling, ökad gödsling, mer främmande trädslag, dikning och ökad stubbrytning. Detta riskerar, i kombination med fortsatt marginellt inslag av alternativa skötselmetoder som kontinuitetsskogsbruk, att även på sikt påverka bärkraften för skogen som ekosystem och därmed produktionsförmågan och alla andra livsviktiga ekosystemtjänster. Det riskerar också framtiden för den i dag snabbt växande naturturismen som attraherar människor från hela världen att uppleva orörd vildmark i svenska skogar. Låt mig understryka att turismen är en större näring än flera av våra största industriföretag tillsammans och omsätter 225 miljarder (Tillväxtverket 2011: Fakta om svensk turism 2010). Inte minst i glesbygden är skogen helt avgörande för att naturturismen ska kunna fortsätta att växa. Fortsätter dagens storskaliga nedhuggning av unika svenska skogar finns snart inte så mycket vildmark kvar att visa upp.

DN har i en artikelserie av Maciej Zaremba de senaste veckorna belyst de negativa effekterna dagens vinstmaximerande skogsbruk får för rekreation, biologisk mångfald, turism och långsiktig hållbarhet. Då drygt 1 800 skogslevande växt- och djurarter är upptagna på rödlistan över hotade och missgynnade arter och äganderätt och produktion av regeringen prioriteras före miljömässig och social hållbarhet i skogsbruket vill jag ställa följande frågor:

Avser statsrådet att, med anledning av att endast 0,1 promille av anmälda avverkningar till Skogsstyrelsen villkorats med krav på hänsyn till människa eller landskap år 2010, ta några initiativ för ändrad lagstiftning?

Avser statsrådet att vidta åtgärder för skogsbruket som främjar turism och rekreation och begränsar användande av trakthyggesbruk som metod?

Avser statsrådet att införa styrmedel som främjar alternativa skötselmetoder som till exempel kontinuitetsskogsbruk?

Avser statsrådet att vidta några åtgärder så att allmänhetens intressen och miljöhänsyn stärks i Skogstyrelsens myndighetsutövning?

Avser statsrådet att verka för att tillräckliga anslag och styrmedel används för att tillräckliga arealer skogsmark skyddas för att uppnå våra miljömål?