Skogsbruket, äganderätten och framtiden

Just nu talar: {{ VideoModel.activelivespeaker.text }}
Spela video
Laddar...
Laddar {{loadingpercent}}%
{{ videometadata.debatetypename }} {{ videometadata.debatedate }}

Interpellation 2017/18:237 Skogsbruket, äganderätten och framtiden

av Jonas Jacobsson Gjörtler (M)

till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

 

Många skogsägare är oroade över vad man uppfattar som en successiv urholkning av äganderätten.

Förseningen av ett nationellt skogsprogram som tydliggör vikten av ett fungerande skogsbruk, regeringens underlåtenhet att ge besked om huruvida en översyn av artskyddsförordningen ska genomföras, Skogsvårdslagsutredningens förslag om utökad talerätt kopplad till avverkningar samt de växande problemen med nyckelbiotopsinventeringarna är några av de faktorer som bidrar till den oro många skogsägare i dag känner. Till det kan läggas olika former av hot mot konkurrenskraften genom regelkrångel och höjda skatter generellt samt specifikt den av regeringen aviserade kilometerskatten.

Enligt skogsvårdslagen ska produktionsmål och miljömål väga lika tungt avseende skogen. I praktiken hänger de också intimt samman, eftersom privat ägande av skog är grundfundamentet för att säkerställa långsiktigt ansvarstagande genom aktiv skogsförvaltning och lönsamt skogsbruk, vilket samtidigt är förutsättningen för värnandet av olika miljövärden.

Regeringens och olika myndigheters agerande för närvarande innebär dessvärre en tydlig slagsida åt miljöhållet och att produktionen kommer alltmer i kläm. Förslag som skulle kunna stärka äganderätten och skogsbruket lyser helt med sin frånvaro.

Mina frågor till statsrådet Sven-Erik Bucht är:

1. Vad är anledningen till att flera av regeringens processer som påverkar skogsbruket, såsom framtagandet av ett nationellt skogsprogram och frågan om en översyn av artskyddsförordningen, drar ut på tiden?

2. Anser statsrådet att Århuskonventionen förpliktar Sverige att införa utökad talerätt avseende vissa avverkningar i enlighet med det förslag som regeringens särskilda utredare nyligen kommit med?

3. Är statsrådet beredd att verka för att den inventering av nyckelbiotoper som pågår stoppas till dess att såväl begreppet som inventeringsprocessen fått en utformning som även skogsägarna kan anse som rimlig?

4. Vilka effekter bedömer statsrådet att de uteblivna beskeden från regeringen avseende en översyn av artskyddsförordningen har för skogsnäringen?

5. På vilket sätt är regeringen och statsrådet beredda att agera för att inte enbart ensidigt stärka miljöintressena utan också stärka äganderätten och värna produktionen inom skogsbruket?