Situationen för Sveriges företagare

Fru talman! Tomas Eneroth har ställt fyra frågor till mig om situationen för Sveriges företagare. Den första frågan avser arbetsgivaravgifternas förhållande till fler jobb och minskat utanförskap. Den andra frågan avser regeringens strategi för att minska regelkrånglet. I den tredje frågan efterfrågas min syn på de strategiska branschprogrammen. Den fjärde frågan handlar om statliga insatser för att förbättra företagens tillgång till riskvilligt kapital. Inledningsvis vill jag tydliggöra att regeringens gemensamma målsättning när det gäller att främja entreprenörskap och företagsamhet alltjämt står fast. Den allianspolitik som regeringen genomfört har varit framgångsrik under mandatperioden. Det är viktigt att vi fortsätter på den inslagna vägen, så att ett förbättrat företagsklimat alltjämt står högt på den politiska agendan. När det gäller frågan om arbetsgivaravgifternas förhållande till fler jobb och minskat utanförskap är det viktigt att poängtera att regeringen har satt upp som mål att Sverige ska bli ett av världens bästa länder att starta och driva företag i. Regeringen har genomfört såväl generella som riktade sänkningar av socialavgifterna. Det har bland annat blivit billigare att anställa unga, äldre, nyanlända invandrare samt personer som stått utanför arbetsmarknaden en längre tid. När det gäller frågan om regeringens arbete med att förenkla för företagen är detta arbete framgångsrikt. Regeringen antog redan 2006 en ambitiös målsättning och har därefter lagt en stabil grund för ett långsiktigt arbete. De fem centrala verktygen för regelförenklingsarbetet är nu på plats. Regeringens systematiska tillvägagångssätt har inneburit att trenden med ständigt ökade administrativa kostnader har brutits. De senaste siffrorna visar på en sänkt administrativ börda för företagen med 7,3 procent. Flera internationella studier visar också att Sverige placerar sig i topp när det gäller en sammanvägning av hur enkelt det är att bedriva näringsverksamhet. Detta sammantaget visar att vi är på rätt väg. Det finns således ingen anledning att byta inriktning, utan nu handlar det i stället om att fördjupa arbetet och med kraft genomföra det vi åtagit oss. När det gäller frågan om det ekonomiska stöd som man skulle kunna kanalisera genom ett branschprogram har vi till skillnad från den tidigare regeringen valt andra verktyg för att göra detta. Ett exempel är den forsknings- och innovationsproposition (prop. 2008/09:50) som regeringen har beslutat om. År 2012 har resurserna för forskning och innovation ökat med 5 miljarder kronor. Det är den största satsningen som någonsin har gjorts i Sverige på detta område. Satsningarna i propositionen innebär både att den behovsmotiverade forskningen förstärks och att resurserna till grundforskningen ökar. Vidare vill jag betona att en ständigt pågående dialog mellan näringslivet och regeringen är avgörande för att skapa en effektiv politik som bygger på de verkliga utmaningar som finns i samhället, nationellt och globalt. Regeringen har därför valt att föra dialogen på ett flexibelt sätt för att man på så vis ska kunna mötas när det är som mest angeläget. Regeringen träffar kontinuerligt representanter för branscher och företag och ser detta som ett viktigt underlag för att utveckla politiken. När det gäller frågan om riskkapital har regeringen redan vidtagit en rad åtgärder för att förbättra tillgången till kapital för svenska företag. Regeringen har bland annat avskaffat förmögenhetsskatten för att frigöra kapital till investeringar i nyföretagande och affärsutveckling och förbättrat små och medelstora företags finansieringsmöjligheter hos Almi. Mot bakgrund av finanskrisen har regeringen härutöver nyligen vidtagit en rad ytterligare åtgärder för att förbättra de mindre företagens kreditmöjligheter. Förutom stabilitetspaketet för det svenska finansiella systemet, som underlättar bankernas kreditgivning, har regeringen förstärkt Almi Företagspartner AB:s utlåningskapacitet med 2 miljarder kronor. Avslutningsvis vill jag poängtera att det är viktigt för Sverige att vi fortsätter på den inslagna vägen, så att entreprenörskap och företagsamhet alltjämt främjas. Då Tomas Eneroth, som framställt interpellationen, anmält att han var förhindrad att närvara vid sammanträdet medgav andre vice talmannen att Börje Vestlund i stället fick delta i överläggningen.

Fru talman! För Sveriges företagare tror jag att det skulle vara förödande om man fortsatte på den inslagna vägen. Låt mig utveckla detta lite närmare! Maud Olofsson säger att man har genomfört riktade socialavgifter. Man skulle väl ändå kunna få de företag som normalt sett anställer unga och som kanske skulle kunna tänka sig att anställa äldre att anställa ytterligare unga, äldre eller sådana som står långt ifrån arbetsmarknaden. När det gäller äldre har jag ingen statistik; det ska jag villigt erkänna. Men när det gäller unga och dem som står långt ifrån arbetsmarknaden får man väl ändå betrakta detta som ett stort misslyckande i det sammanhanget, för att börja i den änden. Den här regeringen började med att i sitt valmanifest säga: Vi vill främja initiativkraft i alla samhällssektorer, inte minst genom att uppmuntra entreprenörskap och företagsamhet. Det första man gjorde var att höja arbetsgivaravgiften för småföretagen. På vilket sätt ökade detta entreprenörskapet i företagen? Man har velat ställa om näringspolitiken. Eftersom Maud Olofsson sällan är i kammaren när vi debatterar och beslutar om näringspolitik är det genom interpellationerna man får ta upp detta. Det gör att vi inte får någon speciellt samlad bild över regeringens näringspolitik. Man har ersatt forsknings- och innovationsprogrammen med ökade anslag i forskningspropositionen. Men tittar man noga var det till grundforskningen som huvuddelen av anslagen gick. Det finns till och med exempel på där man har skurit ned på den tillämpade forskningen - som borde vara Maud Olofssons bevakningsområde. Det är ingen tvekan om det. Branschprogrammen var så mycket mer. Det handlade också om utbildning och branschernas egna insatser. Vi har tidigare i dag debatterat turistsektorn. Den skulle i allra högsta grad behöva utveckla sin kompetens på forskningsområdet. Det forskas alldeles för lite på turism. Jag har själv rötter i den branschen och vet väl att där behövs det. Man säger att man har gett 2 miljarder till Almi och finansiering av företag. Men talar man med representanter för Almi och tittar på utfallet av det ser man att det gjordes under finanskrisen. Det mesta av pengarna gick till redan etablerade företag som inte kunde få krediter någon annanstans. Det gick alltså inte till att utveckla nya företag. Nyföretagandet har förvisso ökat, men problemet är att antalet företag nästan inte ökar alls. Det kan bara betyda fyra år av totalt misslyckad näringspolitik. När det gäller förmögenhetsskatten hade Maud Olofsson och jag en debatt för ett par år sedan om att man behövde ha en rik moster. Kan Maud Olofsson redovisa hur mycket pengar förmögenhetsskatten har gett i ökat riskkapital till de svenska företagen?

Fru talman! Det är viktigt att se helheten när man talar om företagspolitik. Jag har därför tagit med mig två broschyrer som jag ska överlämna till Börje Vestlund. Den ena innehåller 172 åtgärder för förbättrat företagsklimat i Sverige och den andra 61 åtgärder för förbättrad konkurrens för företagen i Sverige. Syftet med innehållet i dessa två broschyrer, tillsammans med broschyren för landsbygdsutveckling, är att stärka företagsamheten runt om i Sverige. Det handlar om allt från skattesänkningar, regelförenklingar och förbättrad tillgång på riskkapital till infrastruktursatsningar och satsningar på forskning och innovation. Det är helheten som i slutändan kommer att avgöra. Med tanke på att vi har gått igenom en global finanskris är det kanske inte den bästa perioden att avläsa resultatet av den här politiken och räkna antalet nystartade företag. Trots det kan vi se att Sverige har klarat sig relativt bra. Har staten ordning och reda på de offentliga finanserna kan vi hålla nere räntan. Ränteutgifterna är en viktig del för svenska företag. Vi kan också göra reformer i form av att sänka skatter och avgifter, vilket vi har gjort med 50 miljarder under denna period. Mot detta står oppositionen med sin sedelpress. Man har ofinansierade välfärdssatsningar, ofinansierade infrastruktursatsningar och annat ofinansierat som kommer att riskera den offentliga ekonomin. Det mest allvarliga är inte att man är för eller emot någon enskild åtgärd, utan det är ansvarslösheten när det gäller den offentliga ekonomin. Det överraskar inte mig att Socialdemokraterna hamnar i ett sådant läge när de samarbetar med Vänsterpartiet. Vi vet att Vänsterpartiet inte är berett att följa budgetlagar och annat. Man ska dock komma ihåg att detta är ett stort hot mot svensk företagsamhet. Det finns inga gratisluncher. Vi vet mycket väl att man måste hålla ordning och reda på statsfinanserna. Vi är det lysande undantaget jämfört med övriga Europa. Det är vi, Estland och Luxemburg som klarar en del av regelverken. Låt mig ta upp kvinnors företagande. Att vi har öppnat upp den offentliga sektorn för företagande kommer att spela en avgörande roll för kvinnors möjlighet att starta och driva företag. Allt detta är ni emot. När jag tillträdde sade jag att målet var 40 procent nyföretagare bland kvinnor till 2010. Vi har nu nått 37 ½ procent och är alltså snart uppe i 40 procent. Det är en fantastisk utveckling. Det skulle vara intressant att veta vad Börje Vestlund tänker säga till alla kvinnor som har startat företag inom dessa sektorer. Ni ska ju ta bort allt detta. Vad är ert besked till kvinnorna? Ska de inte kunna starta och driva företag inom de verksamheter som de kan och behärskar för att ni ska stänga sektorn igen? Jag erkänner villigt att det återstår en del att göra. Rom byggdes inte på en dag, vilket jag har sagt förut. Men dessa 172 plus 61 åtgärder är viktiga steg på vägen för att förbättra företagsklimatet. Jag tror att företagen steg för steg kommer att se förbättringar på olika områden. Den 1 juli sänks egenavgifterna på 5,74 procent. Jag tror att många småföretagare är glada över det. Samtidigt får man ett socialt trygghetssystem värt namnet. Det är också en reform som jag känner mig stolt över.

Fru talman! Jag får gratulera Maud Olofsson till att hon har lyckats producera tre broschyrer. En stor del av innehållet är sådant som var förberett av tidigare regeringar och utredningar, men på en del områden kan regeringen ta åt sig äran. Dock berör det allra mesta bara en mycket liten andel företag. Problemet är att det är för mycket riktat och för lite generellt i regeringens företagspolitik. Detta har vi debatterat förut. Låt mig ta upp min gamla käpphäst regelförenklingarna. Maud Olofsson säger att man har lyckats nå 7,3 procent. På Näringslivets regelnämnd, NNR, sade statssekreterare Hägglund att prognosen var 7,3 procent. Vem har gjort mätningen av regeringens regelförenklingar? Det var väl regeringen själva som gjorde prognosen, men var det inte inbyggt i strukturen att någon annan än regeringen skulle mäta det? Vem är det i så fall som har mätt det? Det finns några saker som Maud Olofsson alltid kan skylla på. Det ena är Socialdemokraterna generellt, det andra är de tolv åren vi satt i regeringsställning och det tredje är den globala finanskrisen. Det skulle förvåna mig mycket om Maud Olofsson lade skulden på något annat än dessa tre saker. Jag håller dock med Maud Olofsson om en sak, och det är att det är viktigt att hålla nere räntan. Man behöver dock inte förläsa sig på affärstidningar för att se att räntehöjningar är just det som befaras. Ganska snart, kanske bara inom några dagar, kommer räntorna att höjas. Vilka åtgärder tänker Maud Olofsson vidta för att motverka detta? Fru talman! Maud Olofsson säger att man genom att öppna upp den offentliga sektorn kan skapa många fler företag. På papperet stämmer det kanske, men problemet är att ökningen av det totala antalet företag är mycket liten trots att vi är på uppgång enligt regeringens egen bedömning. Hur lyckat har det varit om man ser på totalen för näringspolitiken? Maud Olofsson skryter med att ett antal nya företag inom den offentliga sektorn har startats. I nästa inlägg kommer hon säkert att dra upp de hushållsnära tjänsterna också. Min fråga är dock: Vilka företag är det som har försvunnit om detta har varit så fantastiskt framgångsrikt? Fru talman! Vi har ingen sedelpress. Vi har inte presenterat några ofinansierade förslag i vår budget. Det är svårt för Maud Olofsson att föra det i bevis. Det är sådant som Maud Olofsson kastar ur sig och tycker låter bra. Jag har respekt för Maud Olofsson. Jag tycker att Maud Olofsson ska ha respekt för oppositionen.

Fru talman! Börje Vestlund säger att många av åtgärderna i de här broschyrerna var förberedda tidigare. Det är väl inte riktigt sant. Vi har länge väntat på att det sociala trygghetssystemet skulle bli verklighet. Nu kan vi äntligen genomföra det. Det innebär att vi får sänkta kostnader för småföretagen. Man får ta med sig ersättningar från tidigare anställning. Man jämställs med löntagarna när det gäller uttag. Man får ett högkostnadsskydd. Samtidigt får man sänkt egenavgift i samband med karensdagen. Jag tycker att det här är en väldigt bra reform. Det är bra att vi också kan sänka kostnaderna. Att öppna välfärdsområdet var väl inte riktigt vad ni beredde marken för när ni satt i regeringsställning. Jag vill påminna om att i den offentliga sektorn är 80 procent kvinnor. Om de ska kunna starta och driva företag är det inom välfärdsområdet. Det har gett ungefär 30 000 nya jobb. Det är inte att förakta i en situation där vi behöver skapa fler jobb. Det har dessutom gett ökad frihet för kvinnor att välja mellan olika arbetsgivare. Det visar sig att det också ger en bättre löneutveckling inom hälso- och sjukvård. Jag tror att svenska folket vill ha större flexibilitet, högre kvalitet och möjlighet att välja. Kvinnor har samma rätt som män att starta och driva företag. Öppnandet av den offentliga sektorn är en viktig åtgärd för att öka företagandet inte minst bland kvinnor. Det är ju ni emot. Jag vill också ta upp konkurrensfrågan. Den är också viktig. Om småföretag ska kunna vara med i offentlig upphandling måste det finnas en vettig konkurrenssituation. Vi har 61 åtgärder för att förbättra konkurrensen. När vi riktar dem mot de riktigt små företagen slår det rätt. Regelförenklingen är 7,3 procent när vi räknar in revisionsplikt och bokföringsförändringar. Det motsvarar ungefär 1 procent i arbetsgivaravgiftssänkning. Det här är första gången en regering över huvud taget har minskat regelbördan. Börje Vestlund har kritiserat mig år ut och år in. Jag har ännu inte sett en enda lista på fler åtgärder som Börje Vestlund och Socialdemokraterna vill genomföra för att minska regelbördan ytterligare, snarare tvärtom. Mycket av det som vi har föreslagit har Börje Vestlund och Socialdemokraterna varit emot. Jag tror att det också är viktigt att se att den sänkning av arbetsgivaravgiften som vi har gjort, riktat mot olika grupper som har stått långt från arbetsmarknaden, har karaktären av att vi vill stimulera människor att komma tillbaka till arbetsmarknaden. Ungdomar är en sådan grupp. Ungdomsarbetslösheten är fortfarande för hög. Det är svårt för mig att förstå hur ett borttagande av halveringen av arbetsgivaravgiften för unga skulle stödja företagen och leda till fler jobb för unga. Det är tvärtom. Man har 10 miljarder i ökade kostnader för småföretagen för att anställa unga under 26 år. De pengarna ger man till människor som har relativt höga inkomster och inte arbetar. Det är fullständigt obegripligt. Jag tror att ungdomarna spelar en mycket viktig roll på svensk arbetsmarknad och för svenska småföretag. De tillför nya idéer och ny kunskap. Det är helt obegripligt att Socialdemokraterna går till val på att införa en ungdomsskatt. Vi kommer att aktivt kämpa mot det. Ungdomar är värda att få jobb. Småföretagarna är värda att få in ungdomar på sina arbetsplatser.

Fru talman! Vi kunde ha haft ett bättre socialt skyddsnät för företagare om inte Maud Olofsson hade sparkat utredaren och låtit göra om hela utredningen på grund av att hon trodde att det var fel utredare. Vad jag har förstått har man presenterat ungefär samma sak som den tidigare utredningen. Maud Olofsson hade fel och ville dessutom ha beröm av oppositionen för att hon sparkade fel utredare. Att konkurrensutsätta den offentliga sektorn har gett 30 000 nya jobb, säger Maud Olofsson. Det vore klädsamt om Maud Olofsson också talade om hur många jobb som har försvunnit i den offentliga sektorn. Det kanske inte har skapats så många nya jobb. Det här är ju skattefinansierad verksamhet. När jag var på kommunal nivå hade vi ofta debatt om detta. Då handlade det om att man med mindre arbetskraft kunde göra mycket mer. Det handlade debatten om då. Det är möjligt att det har ändrats. Jag vill ha svar på frågan om förmögenhetsskatten. Hur många miljarder i riskkapital har detta inneburit? Hur mycket har mosterspengarna inneburit för företagen? Hur mycket har investerats? Det skulle jag vilja ha svar på. Fru talman! Det är ju inte så att ungdomar aldrig har varit anställda. Ungdomar har funnits med i arbetslivet redan tidigare. Vi har uppfattningen att det är de ungdomar som har problem att ta sig in på arbetsmarknaden som ska ha chansen. Det är ju inte något som ungdomar generellt behöver. Det vore att säga att ungdomar inte kan få jobb.

Fru talman! Den här debatten visar tydligt vilka skillnader det är i vår syn på företagspolitiken. Vi jobbar med generella villkor. Vi jobbar med bättre konkurrensvillkor, med att öppna den offentliga sektorn, med regelförenklingar och med skattesänkningar för att stärka företagsamheten i Sverige. Det återstår en hel del att göra. Vi har inte hunnit allt på fyra år, men vi är på god väg. Välfärdssektorn är ett bra exempel på att vi genomför välfärdsförändringar och får nya företag som ger bättre välfärd och ökad valfrihet samt ökad möjlighet, inte minst för landets kvinnor, att starta och driva företag. Sänkningen av arbetsgivaravgiften för unga syftar naturligtvis till att göra ungdomarna mer attraktiva på arbetsmarknaden. De är de första som slås ut på grund av det regelverk vi har. Ingen kan förklara för mig hur man ska kunna göra det enklare att anställa unga genom att ta bort 10 miljarder i skattesänkningar. Det är helt obegripligt. Ingen tror på det. Att man ger de 10 miljarderna till dem som är arbetslösa och har höga inkomster är en gåta. Det speglar det samarbete som ni har med vänsterpartierna. Svensk företagsamhet behöver långsiktighet och tydliga spelregler med inriktning på de små och medelstora företagen. Konkurrensen utifrån, från Kina och andra länder, kommer att kräva att vi är ännu mer innovativa och kreativa i vår företagspolitik. Jag tror också att vi kan ta med oss den tradition vi har inom svensk företagsamhet in i jobbpolitiken framöver. Jag ser fram emot att föra debatten om företagspolitiken i valrörelsen och att under de kommande fyra åren ta ytterligare steg för att stärka svensk företagsamhet. Jag vill passa på att tacka fru talmannen. Det är sista gången jag deltar i en interpellationsdebatt där fru talmannen är talman. Jag vill tacka för ett gott samarbete. Det har fungerat väldigt bra. Jag vill önska kollegerna här i riksdagen en trevlig sommar. Jag tänkte överlämna broschyrerna om växtkraft, men ni har tydligen redan läst dem - annars kunde ni ha fått ett signerat exemplar. Tack för spännande debatter, och trevlig sommar.