Sämre ekonomi för ålderspensionärer

Interpellationsdebatt 5 april 2016

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 111 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Herr talman! Lars-Arne Staxäng har frågat mig vilket besked jag har till landets ålderspensionärer som lovats sänkt skatt samt om jag räknar med fler liknande reformer i kommande budget.

Regeringen anser att den orättvisa skillnaden mellan beskattningen av arbetsinkomster och beskattningen av pension som infördes av den moderatledda alliansregeringen bör avskaffas. I ett första steg har regeringen förstärkt det förhöjda grundavdraget för äldre så att pensionärer som är över 65 år inte beskattas högre än löntagare yngre än 65 år vid inkomster upp till ca 120 000 kronor per år. Det förhöjda grundavdraget förstärktes även för dem med pensioner upp till 240 000 kronor per år. Regeringens reform innebär att de med de lägsta pensionerna betalar lägre skatt i år än vad de skulle ha gjort om regeringen inte gjort förändringen.

Regeringens ambition är att ta ytterligare steg för att minska skatteskillnaderna mellan arbetsinkomster och pension.


Anf. 112 Lars-Arne Staxäng (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag börjar med att tacka för svaret. Jag är inte en man som använder hårda ord i onödan, men om jag ska vara ärlig och rak var det inte mycket till svar.

I valet 2014 var polemiken hård. Det lovades många saker från de flesta partier. Så brukar valrörelser vara. Inte minst Magdalena Andersson använde en ganska hård retorik om Sveriges ekonomi i allmänhet, och hon gav bilden av att ladorna var tomma och Sverige nästan bankrutt - detta trots att OECD i många jämförande ekonomiska tal just prisat Sverige som ett föredöme. Det är bara att konstatera att detta nu ett halvår senare har rätat upp sig ganska bra, åtminstone ekonomiskt, enligt regeringen.

Ett av de löften som gavs i valrörelsen var att situationen för pensionärerna skulle bli bättre. Ett tydligt löfte var att pensionärer med en pension upp till 20 000 i månaden, 240 000 om året, skulle få en skattelättnad. Men nu har Skattebetalarnas förening, SBF, konstaterat att det inte riktigt blev så. Skatten minskade bara för dem med pension upp till 17 000 i månaden medan alla som låg däröver fick höjd skatt. Men huvudfrågan i min interpellation var inte denna utan hur pensionärernas totalekonomi ser ut efter alla plus och minus.

Enligt riksdagens utredningstjänst påverkas våra pensionärer och seniorer av att regeringen har höjt maxtaxan, minskat jobbskatteavdraget, sänkt uppräkningen för brytpunkten för statlig skatt, sänkt RUT- och ROT-avdragen, gjort det dyrare att anställa personer över 65 och sist men inte minst det som slår mot många pensionärer, höjt bensin- och dieselskatten. Dessutom har många kommuner och landsting höjt skatten, vilket slår direkt mot alla pensionärsekonomier. Kommunalskattehöjningen tänker jag inte beskylla regeringen för, men den drabbar ändå de äldre med full kraft.

Allt detta tillsammans gör att både pensionärer och för den skull många löntagare får en sämre nettopension eller lön än tidigare. Då är min grundfråga: Vad tänker finansministern och statsrådet Magdalena Andersson göra åt just detta?


Anf. 113 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Herr talman! Jag vill börja med att påpeka att takförändringen i RUT-avdraget inte påverkar personer över 65 år.

Den här regeringen har tydligt prioriterat pensionärerna i sin politik. När Moderaterna började tala om pensionärsskatten och det faktum att de tyckte att det var viktigt att pensionärer skulle betala högre skatt än löntagare har vi socialdemokrater hela tiden varit väldigt skeptiska till idén att pensionärer som har jobbat ett helt långt liv och får gå ned i inkomst när de får pension ska betala högre skatt. Tanken från Moderaterna var från början att det skulle ge väldigt många nya jobb. Eller var det något annat motiv till att man skulle genomföra den särskilda pensionärsskatten? Jag har aldrig förstått tanken bakom det. Jag tycker också att det är principiellt tveksamt.

Därför har vi hela vägen velat ta bort denna orättvisa skatteklyfta, den orättvisa pensionärsskatten. Jag är glad att vi kunde ta ett första sådant steg i samband med höstens budget. Tyvärr stoppades ju förra årets budget med denna skattesänkning av moderater och sverigedemokrater.

Men det är inte bara sänkt skatt som regeringen har genomfört för att förstärka och förbättra för pensionärerna. Vi har också höjt bostadstillägget för de pensionärer som har låga inkomster. Vi har gjort en särskild satsning på höjd kvalitet i äldreomsorgen på 2 miljarder kronor som innebär att fler pensionärer kommer att kunna få lite mer tid med hemtjänstpersonalen. Vi kommer också att införa avgiftsfri sjukvård för pensionärer äldre än 85 år. Vi har alltså en rad satsningar för pensionärer, och det tycker jag är något som är viktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag ser naturligtvis framför mig att vi kommer att kunna ta ytterligare steg för att sänka pensionärsskatten när ekonomin så tillåter.


Anf. 114 Lars-Arne Staxäng (M)

Herr talman! Tack så mycket för svaret, Magdalena Andersson!

Nu är man tillbaka i den gamla retoriken där man försöker kasta fram att alliansregeringen har höjt skatten för pensionärer. Sanningen är att 2006, när den gamla socialdemokratiska regeringen lämnade över till alliansregeringen, var skatten för pensionärer 16,45 miljarder högre än när Alliansen lämnade 2014. Eftersom jag har suttit med hela vägen i socialförsäkringsutskottet och i riksdagen har jag ganska bra koll på detta. Skatten var 16,45 miljarder högre 2006. Det var den skatt som gällde då.

Sedan har mycket hänt. Vi har haft jobbskatteavdrag, som naturligtvis har gynnat löntagarna. Men skatten var inte högre under alliansregeringen. Den var 16,45 miljarder lägre.

Jag har använt riksdagens utredningstjänst för att utröna om det blir plus eller minus i pensionärernas ekonomi - och det är det som är grunden till min interpellation - efter den nya rödgröna regeringens förslag för 2016. Jag ska läsa innantill om de fall där pensionärer som ska betala hemtjänst eller särskilt boende, och det är ett antal. Det är framför allt de som behöver hjälp hemma men också de som behöver hjälp på boenden och så vidare.

Jag börjar med en ogift kvinna som har medelpension för hela riket på brutto drygt 16 000, netto 12 800. Hon får ett bostadstillägg, men även om hon får en liten skattesänkning på 43 kronor är avgiften för hemtjänsten 220 kronor. Hon går med minus 77 kronor.

Den gifta kvinnan som vi ofta pratar om som är garantipensionär och har jobbat halvtid är också ett vanligt typfall i Sverige. Hon har en pension som gift på 7 800 brutto, 6 700 netto. Bostadstillägg får hon bara till 50 procent eftersom hon är gift. Skatten 164 plus är vad det blir i verkligheten. Avgiften för hemtjänsten, 220 kronor, är densamma som för de andra. Inte ens denna kvinna går plus.

Sedan har vi då en ganska vanlig gift man som arbetat i 40 år och har brutto 17 600 i pension, netto 13 500. Bostadstillägget är naturligtvis noll när man kommer upp i sådana tal. Skatten blir - hör och häpna och det är det man skryter om - 11 kronor plus. Med avgift för hemtjänst, om den här personen behöver det, blir det minus 220 kronor.

I alla de här tre fallen är det minus, och så ser det väldigt ofta ut. Och nu har jag inte räknat med bensinskattehöjningen, sänkningen av ROT- och RUT-avdrag eller andra kostnadshöjningar. Jag har heller inte tagit med landstings- eller kommunalskattehöjningar, som jag i och för sig inte beskyller regeringen för. Men så ser verkligheten ut för många pensionärer. Därför kvarstår jag vid min uppfattning.

Tyvärr har SPF, riksdagens utredningstjänst och Skattebetalarnas förening rätt: Pensionärerna går i de flesta fall minus om man räknar med alla variabler som påverkar pensionärernas ekonomi. Det är något annat än vad regeringen retoriskt lovade i valrörelsen 2014.


Anf. 115 Finansminister Magdalena Andersson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag vill återigen påpeka att RUT-förändringen inte påverkar personer över 65 år utan bara personer under 65 år. Taket är kvar för dem som är över 65 år.

Jag tycker att det är viktigt att ha koll på storlekarna det handlar om här. Den pensionärsskattesänkning som vi gör kostar ungefär 2 miljarder kronor, 2 000 miljoner kronor, och förändringen av maxtaxan ökar intäkterna med ungefär 200 miljoner kronor. Vi minskar skatteintäkterna på pensionärskollektivet med 2 000 miljoner kronor men ökar sedan intäkterna med 200 miljoner på hemtjänsten och på maxtaxan i äldreomsorgen. Då ska man veta att vi därutöver lägger 2 000 miljoner på höjd kvalitet i just hemtjänsten. Det är alltså en ökad taxa som ger ungefär 200 miljoner i intäkter, men de ökade utgifterna för äldreomsorgen är 2 000 miljoner kronor. Det är naturligtvis många pensionärer som kommer att märka att den hemtjänstpersonal som kommer hem till en kanske har lite mer möjlighet att stanna kvar och dricka en kopp kaffe och få höra hur det går för barnbarnen efter att man har städat, tvättat, duschat och allt det andra som man behöver göra.

Det är också viktigt att påpeka att pensionärerna i år har fått en ganska rejäl höjning av pensionen. En genomsnittlig pensionär har fått en förbättring på i genomsnitt 500 kronor i månaden, och det tror jag att många pensionärer tycker är ett bra tillskott i kassan.


Anf. 116 Lars-Arne Staxäng (M)

Herr talman! Efter denna debatt kan jag konstatera att vi tyvärr har hamnat i klassisk retorik där man som vanligt inte svarar på interpellantens frågor. Jag kan förstå det då organisationer som Skattebetalarna och SPF och även riksdagens utredningstjänst har räknat ut att många pensionärer hamnar på minus med regeringens politik. Jag beklagar detta då det i många fall drabbar de allra svagaste människorna för vilka varje krona har betydelse.

Finansministern för fram att pensionärerna har gått med vinst. Men räknar man på vad regeringen totalt lägger på pensionärerna och tar från pensionärerna så tar regeringen 3 miljarder eller 3 000 miljoner, för att använda samma siffror som finansministern, och betalar tillbaka 2 miljarder eller 2 000 miljoner. Det är enligt mig en minusekvation för pensionärerna.

Jag beklagar även att jag inte har fått något svar på frågorna om nya satsningar eller utgifter för pensionärerna i årets budgetproposition. Det hade varit ett ypperligt tillfälle för ett sådant svar.

Att pensionerna har höjts är jätteviktigt. Jag som sitter med i Pensionsgruppen tycker att det är glädjande. Men finansministern borde veta att det inte beror på dagens regering utan på en fördröjning på två år. Den svenska ekonomin för två år sedan ger nu utslag. Den gamla alliansregeringen gjorde alltså ett ganska gott jobb.

Tack för debatten!


Anf. 117 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Herr talman! Jag är väl medveten om att det finns en bred politisk överenskommelse bakom pensionssystemet. Ett exempel på styrkan i svensk politik är när breda blocköverskridande samarbeten kan skapa trygghet och stabilitet för ekonomin och för pensionärskollektivet. Det kan både interpellanten och jag vara stolta över.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har högre skatt för pensionärer än för löntagare. Precis som Lars-Arne Staxäng sa höjde man inte aktivt skatten för pensionärerna, men man valde att sänka skatten för dem som arbetar och ofta har betydligt högre inkomst än pensionärerna. Man tyckte att det var viktigare att sänka skatten för dem med höga inkomster än för pensionärer med lägre pension. Det var ett tydligt val som Moderaterna gjorde.

Varför man gjorde det har jag inte fått svar på. Jag inledde med att fråga det. Jag har förstått att man trodde att det skulle ge många jobb om pensionärerna betalade högre skatt än löntagare. Så blev det dock inte eftersom arbetslösheten steg, långtidsarbetslösheten steg och ungdomsarbetslösheten steg som ett resultat av åtta år med denna skatteklyfta mellan pensionärer och löntagare.

Frågar vi svenska folket om de tycker att det är rätt att pensionärer betalar högre skatt än löntagare svarar de allra flesta att det är fel. De tycker tvärtom att pensionärer borde ha lägre skatt.

Jag tycker att det är helt fel att pensionärer betalar högre skatt. Alla våra gamla har slitit, jobbat hårt och byggt upp det samhälle vi alla är så stolta över. Att Moderaterna då önskar att de ska straffas med högre skatt när de går i pension tycker jag är svårt att förstå.

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellation 2015/16:492 Sämre ekonomi för ålderspensionärer

av Lars-Arne Staxäng (M)

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

 

Regeringen lovade att 1,3 miljoner ålderspensionärer skulle få sänkt skatt. Men efter sänkningen har ca 200 000 i stället tvingats att betala mer enligt en färsk rapport från Skattebetalarnas förening.

Enligt uträkningar gjorda av riksdagens utredningstjänst påverkas även våra pensionärer och seniorer av att regeringen har:

- höjt maxtaxan i äldreomsorgen

- minskat jobbskatteavdraget

- sänkt uppräkningen av brytpunkten för statlig inkomstskatt

- sänkt RUT- och ROT-avdraget

- gjort det dyrare att anställa personer över 65

- höjt bensinskatten.

Eftersom det är viktigt för alla människor att kunna planera sin framtid, särskilt för dem med små resurser innebär detta sammantaget stora ekonomiska konsekvenser för denna grupp.

Men anledning av ovanstående vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson följande:

  1. Vad är finansministerns besked till alla de ålderspensionärer som lovats sänkt skatt men som nu i stället tvingas betala mer?
  2. Räknar finansministern med fler liknande kostnads- eller skattehöjningar i kommande budget?