Samhalls utveckling

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Ali Esbati har frågat mig om jag avser att i kommande direktiv för översyn av Samhall kritiskt belysa bolagets tilltagande fokusering av verksamhet till bemanning inom servicebranschen. Frågeställaren frågar också om jag avser att i någon form involvera medarbetare och fackliga organisationer i analysen av Samhalls utveckling.

Samhalls uppdrag är att skapa utvecklande jobb för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Det är Arbetsförmedlingen som anvisar personer till Samhall vid en anställning. En sådan anställning kan ske för personer som inte kan få ett annat arbete än skyddat arbete samt vars behov inte kan tillgodoses genom andra insatser.

Sysselsättningsgraden bland dem som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga är betydligt lägre än för övriga i befolkningen, och antalet arbetslösa med funktionsnedsättning som finns hos Arbetsförmedlingen är fortfarande på mycket höga nivåer. Många har också mycket långa arbetslöshetstider. Arbetsmarknadssituationen för dessa personer måste förbättras. Det finns en rad olika insatser för att öka möjligheterna till jobb för personer med funktionsnedsättning med nedsatt arbetsförmåga, till exempel lönebidrag. När dessa insatser inte har varit tillräckliga har skyddat arbete hos Samhall varit, och bör fortsätta vara, en insats för de personer med funktionsnedsättning med nedsatt arbetsförmåga som har allra svårast att få ett arbete.

Vid olika tillfällen har kritiska synpunkter framförts om att det inte alltid är de personer med funktionsnedsättning som har svårast att få ett jobb som anvisas till Samhall. Jag tar kritiken på allvar och vill säkerställa att det är dessa personer som får anställning på Samhall.

Vi behöver få mer kunskap om processen från det att Arbetsförmedlingen bedömer att en person har en funktionsnedsättning med nedsatt arbetsförmåga till vilka som faktiskt anvisas och erbjuds anställning i Samhall. Jag kommer att ta initiativ för att säkra kunskap i denna fråga. Samhall ska erbjuda trygga och utvecklande arbeten över hela landet.

Fru talman! Jag vill tacka Ylva Johansson för svaret. Jag noterar att hon tar kritiken på allvar och vill säkerställa att det är personer med nedsatt arbetsförmåga som har svårast att få arbete som ska ha nytta av Samhall. Det är bra. Vi är eniga där, och jag litar mycket på statsrådets ambitioner där.

Mina frågor gick dock lite närmare in på Samhalls vägval. Där kan jag tycka att det är synd att ministern inte tar tillfället i akt att resonera en del kring de problemställningar som jag verkligen tror är viktiga att det resoneras om.

Jag tar upp i interpellationen bland annat att den växande andelen arbetslösa är klassade som att de har någon form av funktionshinder. Det kan delvis bero på att vi i dag vet mer om funktionshinder och funktionsvariationer och att det när kraven på arbetsmarknaden höjs kan påverka den faktiska arbetsförmågan hos personer med funktionshinder. Dessutom vet vi att utförsäkringarna under de borgerliga regeringsåren betydde att en stor grupp människor med funktionshinder eller långvariga sjukdomar hamnade hos Arbetsförmedlingen utan att i praktiken kunna vara på den ordinarie arbetsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men det finns också indikationer på att klassningen för en del är ett resultat av långtidsarbetslöshet, alltså att den som har varit långtidsarbetslös blir sedd som funktionshindrad på grund av sin arbetslöshetssituation, och att man med sin klassning kan anvisas till Samhall. Det påverkar ju vilka det är som Samhall har att jobba med.

Det här är en utveckling som har gått hand i hand med att det finns ett avkastningskrav på eget kapital i Samhall och att kraven på självfinansiering successivt har ökat. Det kan i sig kanske låta effektivt att det finns ett sådant självfinansieringskrav. Är det ur ett större samhällsekonomiskt och allmänmänskligt perspektiv en lycklig utveckling om Samhall blir mer likt andra affärsdrivande bolag eller andra bemanningsföretag?

Samhall har gått mer och mer från verkstäder, där anställda i eget tempo producerar saker, till att leverera tjänster inom städbranschen, fastighetsskötsel och lagerhantering. Jag är övertygad om att det här är bra jobb för många inom Samhall. Men jag tror att det är en allvarlig brist om lönsamhetskrav och övergripande affärsstrategi leder till att de som inte platsar inom de tjänstebranscher som jag nämnde, som är tunga branscher fysiskt och psykiskt, inte har någon plats alls eller att en del slits ut under de här kraven i stället för att utvecklas.

Det är därför som jag har frågat om en översyn av verksamhetens fokus kan vara aktuell, alltså att Samhall alltmer har utvecklats till ett bemanningsföretag inom servicebranschen. Där tycker jag inte att jag fick något riktigt svar.

Skälet till min andra fråga, den om att involvera medarbetare och fackliga organisationer, är att Samhalls ledning i dag är väldigt fokuserad på nuvarande strategi, medan det finns andra infallsvinklar hos dem som faktiskt gör jobbet. I interpellationen nämner jag bland annat ett brev från fackliga företrädare i Samhall till Näringsdepartementet för inte så länge sedan. Där lyfter de fram problemet med att man inte vet från dag till dag var man ska befinna sig och vilka uppgifter man ska ha. Anställda rör sig från en kund till en annan och har flera kunder under dagens lopp.

Jag tycker att det är ganska uppenbart att det här är något som kan vara extra tungt, rentav förödande ibland, för personer med vissa typer av funktionshinder. Under sådana omständigheter tror jag att en strömlinjeformning av Samhalls verksamhet kan gå ut över redan utsatta människor. Då innebär det att vi tappar en del av det fina, progressiva och bra med Samhall som idé.

Jag skulle gärna vilja höra Ylva Johansson kommentera och resonera kring Samhalls allmänna utveckling och inte minst kopplingen till arbetsmarknadspolitiken mer brett.

Fru talman! Tack, Ali Esbati, för den angelägna frågan! Det är väldigt viktiga frågor som lyfts fram i den här debatten och interpellationen.

Låt mig säga att jag inte har belägg för att det inte skulle vara så att Samhall jobbar med de som har allra svårast att få arbete på arbetsmarknaden. Men jag vill säkerställa att det verkligen är så. Och eftersom det finns en kritik måste jag ändå ta den på allvar, och det gör jag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Själva vitsen med Samhall är att Samhall inte ska vara som andra bolag och inte vara som ett annat bemanningsföretag utan faktiskt ha en alldeles unik roll på den svenska arbetsmarknaden, vilket är det som är existensberättigandet för Samhall. Jag utgår från att det är så, men jag vill också säkerställa att det är på det sättet.

Samhall ska vara till för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och som inte kan få jobb på annat sätt. Många har i dag jobb med trygghetsanställningar eller lönebidrag, och många jobbar också inom Samhall. Och Samhall ska vara för dem som inte lyckas få jobb på annat sätt.

Jag tror att det också finns anledning att fundera över sammansättningen och vilken typ av arbeten som finns inom Samhall. Jag har inte underlag för att dra slutsatser av den sammansättning av arbeten som man i dag har och hur väl de fungerar för de personer som Samhall finns till för. Men det är naturligtvis en relevant fråga, därför att personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och som inte har möjlighet att få jobb någon annanstans och därmed får jobb på Samhall ser förstås olika ut och har väldigt olika typer av arbetsförmåga.

Samhalls unika kompetens är att ta till vara arbetsförmågan och att utveckla arbetsförmågan, och man gör ett bra arbete där. Men det gäller att man då kan erbjuda arbeten som kan motsvara olika arbetsförmågor hos olika individer. Så den frågan är relevant att ställa. Det måste finnas en mångfald i arbetsuppgifter, och det måste också finnas en möjlighet att verka över hela landet. Det här är förstås en särskild utmaning för Samhall, eftersom arbetsmarknaden och efterfrågan ser väldigt olika ut i olika delar av landet.

Fru talman! Ali Esbati lyfter också fram den viktiga frågan om hur man klassas på Arbetsförmedlingen, och den skulle nästan ges utrymme för en egen debatt.

Arbetsförmedlingens kodning eller klassning av personer som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga är relaterad till arbetsmarknaden och arbetsmarknadens behov. Det är inte förvånande om det finns en viss korrelation mellan hur arbetsmarknadens krav förändras och de personer som kommer att kodas.

Man måste alltid vara uppmärksam på att kodningen eller klassningen verkligen leder till att människor får ökad hjälp att komma i arbete och att det inte leder till inlåsningseffekt eller stigmatisering. Därför är det väsentligt att föra en debatt om klassningen och effekten av den.

Fru talman! Det absolut viktigaste är att vi kan vända utvecklingen, för det har inte varit någon utveckling av sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning. Den har legat som en död mans EKG. Oberoende av konjunkturvariationer är sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning konstant. Det är inte acceptabelt.

Regeringen har för avsikt att bekämpa arbetslösheten och se till att människor kommer i arbete. Det har hittills gått i rätt riktning, men det återstår mer att göra för personer med funktionsnedsättning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Den här interpellationsdebatten skiljer sig från dem där man har en tydlig syn på vad som är fel och vad som bör göras och där man vill få statsrådet att säga något eller inte så att man kan gå till medierna och säga att det inte var bra.

Jag är också genuint fundersam över vad man ska göra, och det är bra att statsrådet belyser några av de problemområden som finns. Jag hoppas att det kan bli en bra översyn av Samhalls verksamhet.

Vi är eniga om att Samhall fyller en viktig funktion och att mycket bra sker där i dag. Men när jag har talat med människor som har insyn i verksamheten eller finns i verksamheten på olika sätt har jag hört att det finns och över tid har funnits en del frustration och fundersamhet över de strategiska vägval som Samhalls ledning har gjort.

Eftersom Samhall är en sådan viktig del av svensk arbetsmarknadspolitik är det viktigt att vi kan föra denna typ av samtal i samhällsdebatten.

En del av problematiken med kodningen, som Ylva Johansson var inne på mot slutet, kan ha att göra med att det har funnits stora brister i den övriga arbetsmarknadspolitiken, inte minst under de borgerliga regeringsåren.

Vad gäller till exempel fas 3 och andra verksamheter för personer som står långt från arbetsmarknaden, kanske utan att nödvändigtvis ha något tydligt funktionshinder, har det funnits en vilja hos många att inte hamna där utan hellre hamna hos Samhall eftersom det där finns en bra verksamhet.

Då är det andra problem som också behöver lösas samtidigt. Vi är till exempel överens om att fas 3 ska avvecklas, och det tror jag kommer att spela in på ett positivt sätt i denna diskussion och utveckling.

Ett problem när Samhall inte fungerar så bra som det ska är att det kan finnas fler som hamnar i kommunal daglig verksamhet. Det kan vara sämre villkor, mer isolerat och utan handledning - helt enkelt inte något egentligt jobb.

Då är vi tillbaka till att vi behöver sätta in Samhall och utvecklingen där i ett större sammanhang vad gäller arbetsmarknadspolitiken och jobbpolitiken.

Låt mig använda min sista talarminut till att ytterligare understryka det som min andra fråga handlade om. Om man ska göra en bra översyn av Samhall är det helt nödvändigt att man lyssnar noga på fler än företagsledningen - inte för att uttrycka någon allmän misstänksamhet mot dem, men det finns olika perspektiv.

Inte minst när det gäller att olika arbetsförmågor ska tas till vara finns det en motsättning mellan att renodla Samhalls verksamhet till att bli mer ett bemanningsföretag inom tjänstebranschen och att det finns människor inom Samhalls verksamhet som har väldigt olika typer av funktionshinder och behov. Renodlar man alltför mycket kan det verkligen gå ut över personer som helt enkelt inte passar för att ha till exempel ett städjobb eller ett lagerjobb inom Samhall, även om det fungerar bra för många andra.

Fru talman! Det är självklart alltid viktigt att lyssna på de anställdas synpunkter. Jag utgår från att ledningen också gör det.

Det finns ett behov av en översyn av Samhall. Jag vill dock inte utlova en jättestor och jättebred översyn, för jag ser samtidigt behov av att vi kan agera och säkerställa att vi har en väl fungerande verksamhet relativt snabbt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är två saker som jag skulle vilja titta närmare på. Det första är att säkerställa att det är de personer som är avsedda i målgruppen, det vill säga de som har svårast att få jobb, som Samhall tar sig an.

Det andra handlar om att vi med gemensamma ansträngningar har utökat antalet utvecklingsanställningar inom Samhall. Dessa gäller framför allt yngre personer där alla möjligheter inte är uttömda men där man utnyttjar anställningen på Samhall för den särskilda kompetens som Samhall har att stärka människors arbetsförmåga för att komma vidare. Det är ingen livstidsanställning utan en tidsbegränsad anställning, en utvecklingsanställning.

Det är ett relativt nytt inslag, och det skulle vara intressant att följa upp hur det har fungerat och vilka effekter det har fått. Det är något som jag själv tror mycket på, men för att vara säker på att det fungerar behöver vi ta reda på vad utfallet faktiskt är.

Det är viktigt att man inom Samhall använder sin förmåga att stärka människors arbetsförmåga så att de kommer vidare och kan utvecklas, och jag bedömer att man är duktig på det.

Regeringens synsätt när det gäller människor som är arbetslösa generellt och personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga speciellt är att alla människor har resurser. Det måste vara arbetsmarknadspolitikens roll att på bästa sätt utveckla och stärka dessa resurser så att människor kan använda dem på arbetsmarknaden och försörja sig själva med en anständig lön.

Fru talman! Det finns flera saker som är bra och lovvärda i den utveckling som redan är igångsatt runt Samhall. Som jag nämnde är det bra att vi går vidare med avvecklingen av fas 3; det kommer att ha en positiv effekt. Det är också bra med fler utvecklingsanställningar.

Det finns annat som behöver göras som inte omedelbart har med Samhalls organisation att göra men som är avgörande, till exempel att taket för lönebidrag blir högre i framtiden. Det är en budgetfråga och en prioriteringsfråga, men jag tror att det är en viktig sådan för att den arbetsmarknad som står till buds för personer med olika typer av funktionsnedsättningar ska bli så bra som möjligt så att så många som möjligt kan använda så mycket som möjligt av sin arbetsförmåga.

Det är sådant som görs eller borde göras.

Låt mig understryka att hur Samhall fungerar har att göra med hur vi som samhälle ser på arbetsmarknaden och arbetsmarknadspolitiken, till exempel vilka ansträngningar vi gemensamt ska göra för att alla människor ska komma till sin rätt.

Här finns det ett problem med att det som är bemanningsföretagets logik, att kunna konkurrera om affärer och sedan se till att de anställda kan leverera den tjänsten, kan hamna i konflikt med att det finns personer som har väldigt speciella behov och därför bör finnas på Samhall för att få dessa behov tillgodosedda.

Jag hoppas att detta blir en del av den allmänna diskussionen om Samhall framöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Den stora utredning som tillsattes av den gamla regeringen, den så kallade Funkautredningen som tittade på personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga i förhållande till arbetsmarknaden, utredde egentligen inte Samhall utan landade lite kortfattat i att Samhall skulle konkurrensutsättas. Man gick inte djupare in i frågorna. Det är också ett skäl till att vi behöver titta på en del saker närmare.

Fru talman! Jag tror att jag och Ali Esbati är överens om att Samhall har och bör ha en mycket viktig och unik roll på svensk arbetsmarknad.

Jag tror att det finns ett brett stöd här i riksdagen för att säkerställa att vi har ett Samhall som kan verka på allra bästa sätt för de personer som har svårast att få jobb på annat sätt, för att stärka deras arbetsförmåga och se till att också personer med svåra funktionsnedsättningar som medför nedsatt arbetsförmåga kan arbeta och bidra i samhället och försörja sig själva genom lön.

Överläggningen var härmed avslutad.