Rekryteringen av politiska tjänstemän

Interpellationsdebatt 8 mars 2019

Protokoll från debatten

Anföranden: 13

Anf. 1 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

Herr talman! Lotta Olsson har frågat statsministern om han har fortsatt förtroende för mig och om han avser att vidta några generella åtgärder för att se över hur politiska tjänstemän rekryteras. Interpellationen har överlämnats till mig.

Herr talman! Frågan har sin grund i att min stabschef i departementet tidigare har varit chef för Greenpeace Sverige.

Stabschefen har personalansvar för de politiskt sakkunniga i departement och ansvarar för departementets planeringsarbete. Hon har inte ansvar för säkerhetsfrågor för kärnkraften, och hon har inget ansvar för Strålsäkerhetsmyndigheten.

Stabschefen har genomgått den säkerhetsprövning som krävs för anställningen. Att hon tidigare varit chef för en miljöorganisation gör henne inte olämplig för rollen som stabschef.

Min bild är att Regeringskansliets rutiner för rekrytering av politiska tjänstemän fungerar väl.


Anf. 2 Lotta Olsson (M)

Herr talman! Jag har ursprungligen ställt denna interpellation till statsminister Stefan Löfven, då det är han som personligen är ansvarig för att tillsätta sin regering och tillse att regeringsmedlemmarna har ett gott omdöme och förtjänar svenska folkets förtroende. Det är nog så viktigt då statsministern leder en svag minoritetsregering som har ett väljarstöd på bara 32,7 procent av det svenska folket.

Sverige är beroende av energi - ren och klimatsmart energi. En stor del av denna energi produceras på Forsmarks kärnkraftverk - en tredjedel av den energi som Sverige behöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Att Sverige ska ha kärnkraft och villkoren för hur den produktionen ska se ut beslutas av Sveriges riksdag. Det är en viktig demokratisk ordning när det kommer till så viktiga och svåra frågor. De är svåra på så sätt att vi behöver energi. Men de är också svåra på så sätt att vi behöver besluta om både villkoren för våra energislag och säkerheten runt de olika energislagens produktion.

Beslutsgången är att riksdagen debatterar och röstar om hur vår energipolitik ska se ut. Det är så den svenska demokratin fungerar. Sveriges demokrati är stark. Vi ligger bland de länder i världen som har störst pressfrihet. Vi får fritt debattera, och vi har en pressekretess som innebär att våra tidningar har grundlagsskydd för att skydda sina källor. Vi har dessutom demonstrationsrätt och mötesrätt för människor som vill väcka och driva debatt.

Herr talman! Trots detta väljer organisationen Greenpeace morgonen den 14 juni 2010 att ta sig in på säkerhetsområdet runt Forsmarks kärnkraftverk, detta för att kräva att riksdagsledamöter skulle rösta nej till fortsatt kärnkraft då ärendet skulle debatteras den 17 juni.

Minst 50 aktivister greps, och tre anhölls - alla misstänkta för olaga intrång och brott mot skyddslagen. Aktivisterna har klättrat över två staket med hjälp av en gammal brandbil som de lånat från Frankrike. Flera av dem som tog sig in på kärnkraftverket tog sig ända upp på taket till reaktorbyggnaden. Ännu vid lunch den dagen hade den tillskyndande polisen inte kontroll på om någon aktivist fanns kvar på området. Av aktivisterna var många utländska medborgare - danskar och tyskar.

Polisen utlyste förhöjt beredskapsläge för att skydda anläggningen, och man hittade den sista aktivisten efter 38 timmar. Polisen behövde begära förstärkning, och insatserna beräknades ha kostat de svenska skattebetalarna mellan 25 och 50 miljoner kronor.

Annika Jacobson var i egenskap av chef för Greenpeace vid detta tillfälle den som stod bakom aktionen mot Forsmarks kärnkraftverk. En liknande aktion med intrång på Oskarshamns kärnkraftverk 2014 ledde till att 40 aktivister dömdes för olaga intrång i tingsrätten.

Isabella Lövin anser ändå att samma Annika Jacobson ska ha förtroendet att vara stabschef i Regeringskansliet. Isabella Lövin anser att det är en trygg medarbetare bara för att hon inte direkt arbetar med kärnkraftverkens säkerhet. Men vice statsministern ser ändå Annika Jacobson som en säkerhetsrisk, eftersom vice statsministern måste påpeka att säkerhetsfrågorna inte ligger på Jacobson.

Hur ska svenska folket veta att Jacobson inte kommer att leda en aktion inne i Regeringskansliet, om det utifrån hennes värderingar tjänar ett gott syfte? Det måste väl vara så en aktivist tänker, alltså att lagarna inte är stiftade för att följas utan att man gör de aktiviteter som man tror mest tjänar syftet?


Anf. 3 Lorentz Tovatt (MP)

Herr talman! Jag är lite osäker på om jag kan kommentera det som Lotta Olsson sa.

(TALMANNEN: Man anmäler sig till interpellationsdebatterna, och så länge man håller sig till ämnet för debatten får man delta.)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag reagerade på Lotta Olssons interpellation, som egentligen handlar om att hon ifrågasätter en av civilsamhällets viktigaste metoder och som handlar om civil olydnad.

Som bekant är historien full av väldigt stora hjältar som har använt civil olydnad som medel för att förändra samhället i en positiv riktning. Ett av de mest uppenbara exemplen är naturligtvis Rosa Parks, som genom att bryta mot lagen kickstartade medborgarrättsrörelsen. Andra exempel är naturligtvis Gandhi, Martin Luther King och även Jesus.

Men det finns även samtida exempel på personer som ivrar för civil olydnad och som inte återfinns i Greenpeace. Hör och häpna, men flera av dem hittar vi faktiskt i Moderaterna. EU-parlamentarikern Christofer Fjellner gjorde för några år sedan en stor sak av att han sålde snusdosor i Europaparlamentet. För Aftonbladet förklarade han att han var beredd att försvara sitt tilltag inför domstol om han blev anmäld. Det är civil olydnad i sitt esse, även om syftet kanske inte är lika nobelt.

Ett annat exempel är före detta utrikesminister Carl Bildt, som i en hemlig operation smugglade ut en dödsdömd student ur Afghanistan med hjälp av det svenska regeringsplanet och därmed rimligen bröt mot flera olika lagar både i Afghanistan och i Sverige.

Ett tredje exempel är Tobias Billström, i dag Moderaternas gruppledare i riksdagen, som struntade i den svenska lagen i tio år genom att inte betala tv-licens. Det gjorde han eftersom han "inte tyckte att SVT producerade några bra program".

Man kan alltså se att historien är full av sådana som på olika nobla sätt har använt civil olydnad som metod för att förändra samhället i positiv riktning. Även nu har vi moderater som är villiga att bryta mot lagen med ett samhällssyfte. Syftet de har kan ju diskuteras, men de finns likväl i Moderaternas parti.

Givet den fråga Lotta Olsson har ställt till statsministern och vice statsministern är min fråga: Anser inte Lotta Olsson att det är problematiskt att hennes egna partikollegor vid flera tillfällen har agerat och handlat mot de lagar som regering och riksdag har tagit fram? Det är nämligen folkvalda politiker vi talar om, som faktiskt är de som tar fram och stiftar nya lagar - till skillnad från en anställd stabschef på ett departement.


Anf. 4 Maria Gardfjell (MP)

Herr talman! I Miljöpartiet de gröna har vi många politiker med erfarenhet av och bakgrund i miljörörelsen. Jag har till exempel själv varit aktiv i både Fältbiologerna och Naturskyddsföreningen.

Det är inte konstigt att kopplingarna till miljörörelsen är starka, då Miljöpartiet de gröna är det parti som driver frågor kring klimat, miljö och natur. Det är i riksdag och regering samt runt om i kommuner och regioner i Sverige som vi driver dessa frågar hårdast. De senaste veckorna har Moderaterna här i riksdagen på flera sätt lite grann attackerat miljörörelsen med olika förslag. Jag kan inte tolka det på annat sätt än att den fråga som Lotta Olsson har ställt är ett slags pusselbit i detta.

Jag går tillbaka i tiden, till oktober 2012. Då hade Sveriges tidigare miljöminister Lena Ek ansvaret för frågan om kärnsäkerhet. I oktober 2012, strax efter Greenpeaces aktion, kallade Lena Ek både reaktorägarna och Strålsäkerhetsmyndigheten till ett möte. I samband med det sa hon till Sveriges Radios Ekot: "Jag anser att det är under all kritik att man så lätt kan klättra över staketet och ta sig innanför skalskydd. Ska jag vara riktigt ärlig så är jag oerhört irriterad över att de här säkerhetsfrågorna inte har blivit lösta."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När Aftonbladet efter detta möte frågade Lena Ek om man som medborgare i Sverige skulle vara orolig över säkerheten på de svenska kärnkraftverken svarade miljöministern: "På det stora hela, nej. Det finns dock ett antal saker som behöver korrigeras. Bland annat det som Greenpeace aktion har belyst, det yttre skyddet."

Själv följde jag aktionen via medierna, men tyvärr förvånades jag inte över det dåliga skalskyddet eftersom detta framkommit i debatten tidigare. Forsmark ligger också i Uppsala län, som jag representerar. Jag kan inte tolka det på annat sätt än att syftet med Greenpeaces aktion var att genomföra ett stresstest för att stärka skyddet och därmed hindra till exempel en terrororganisation att lyckas genomföra ett attentat mot ett svenskt kärnkraftverk.

I den artikel i Aftonbladet som jag citerade tidigare beskriver tidigare miljöminister Lena Ek Greenpeaces aktion som fredlig, och slutligen säger hon: "Det är en del i demokratin och transparensen, att vi har olika roller i samhället." Detta föranleder mig att undra om Lotta Olsson inte kan dela den analys av läget som regeringen Reinfeldt genom sin miljöminister Lena Ek gjorde i samband med Greenpeaces stresstest 2012.


Anf. 5 Johan Hultberg (M)

Herr talman! Jag anmälde mig till debatten när jag tog del av ledamoten Tovatts inlägg, där han lyfte fram civil olydnad som en metod för att påverka politiken.

Lorentz Tovatt sa någonting i stil med att civil olydnad är en av de viktigaste metoderna för politisk påverkan. Där har jag en helt annan uppfattning, herr talman. Naturligtvis ser jag, precis som ledamoten Tovatt, att det finns exempel i historien där civil olydnad har varit alldeles nödvändig för att föra det politiska arbetet framåt och helt enkelt ge människor som har saknat medborgerliga fri- och rättigheter just detta. Där befinner vi oss dock inte i Sverige, herr talman.

I Sverige har vi en välfungerande demokrati där alla människor har möjlighet att på demokratiskt vis, inom lagens råmärken, föra fram sina åsikter och driva politiken framåt. Jag skulle säga att vi har en synnerligen välfungerande demokrati med en fri press och möjlighet att i den här kammaren argumentera och föra diskussion på det sätt vi gör här och nu. Vi har aktiva miljöorganisationer som är viktiga för att lyfta fram miljödebatten och som naturligtvis har varit viktiga för att föra Sverige till den position vi i dag är i, där vi brett över parti- och blockgränser för en ambitiös miljöpolitik och har kommit till det stadium att Sverige har världens mest ambitiösa klimatmål.

Jag tycker att det är oerhört viktigt att markera mot civil olydnad, alltså kriminell verksamhet, i Sverige. Det handlar om att vissa personer tar sig friheten att använda kriminella metoder för att driva de åsikter som just han eller hon tycker är viktiga. Det tycker jag att vi ska markera emot.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Därför tycker jag naturligtvis att det är anmärkningsvärt att regeringen här har gjort en person som representerar Greenpeace, som använder sig av civil olydnad som en bärande del i sitt politiska arbete, till ledande politisk tjänsteman i Regeringskansliet. Hon har säkert klarat säkerhetsprövningen - och hon kanske inte heller jobbar direkt med de här frågorna - men jag tycker att det är anmärkningsvärt att miljö- och klimatministern uppenbarligen inte ser några problem med detta.

Jag delar naturligtvis miljö- och klimatministerns uppfattning att man ska kunna ha ett förflutet i miljöorganisationer om man är politisk tjänsteman i Regeringskansliet. Det är alldeles givet. Men Greenpeace är i mina ögon inte en miljöorganisation vilken som helst, herr talman. Det är en organisation som konsekvent tycker sig ha rätt att bryta mot lagen för just sina syften. Det tycker jag är oerhört problematiskt. Vi måste slå vakt om demokratin, och jag tycker att det är ett demokratiskt problem - och inte, som Lorentz Tovatt, en demokratisk tillgång - när någon bryter mot lagen. Det är min bestämda uppfattning.

Jag tycker att det är beklagligt att miljö- och klimatministern inte tydligare tar avstånd från civil olydnad. Vi vet dock att Miljöpartiet inte har gjort upp med de här kriminella metoderna, och det är väl den här debatten ett bevis på. Miljöpartiet har fortfarande civil olydnad som en viktig del i sitt partiprogram. Jag uppmanar därför miljö- och klimatministern att ta tydligare ställning för demokratin och således mot kriminella verktyg, vilket civil olydnad faktiskt är.


Anf. 6 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

Herr talman! Jag noterar att ledamoten Hultberg inte tog avstånd från den typ av civil olydnad som företrädare för Moderaterna har ägnat sig åt när det gäller tv-licensen och snusförsäljning inom EU.

Jag ska dock återgå till det interpellationen handlar om. Min stabschef har personalansvar för de politiskt sakkunniga i departementet, och liksom alla anställda på Regeringskansliet och departementet har hon till uppgift att genomföra regeringens politik, inklusive den politik regeringen tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna har kommit överens om genom januariavtalet. Det är det alla i departementet ska göra, oavsett bakgrund och oavsett politiska åsikter, och det gäller även stabschefen.

Jag är stabschefens chef, och jag bestämmer den politiska inriktningen för arbetet på departementet.

Inom regeringen är arbetet så fördelat att jag har ansvaret för kärnsäkerheten och strålskyddet, medan ett annat statsråd har ansvar för kärnkraften som energikälla. Denna rollfördelning är viktig för att intresset för kärnkraften som energitillgång inte ska blandas ihop med det starka intresse som finns för kärnsäkerhet och för att kärnkraften ska vara säker. Därför är detta fördelat på två olika statsråd.

I denna rollfördelning ska jag ha en kritisk inställning till kärnkraftens säkerhet. Som politiker är mitt och mitt partis ingångsvärde att vi är mycket bekymrade över kärnkraftens säkerhet. I min roll som ansvarigt statsråd är det regeringens samlade politik som bestämmer.

Är då olaga intrång på kärnkraftverk okej? Nej, det är det inte - olagliga handlingar är inte okej. Om man ska peka på brister i kärnkraftens säkerhet bör man göra det på ett lagligt sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

De olaga intrång som Lotta Olsson syftar på har stört verksamheten vid anläggningarna och medfört ekonomiska konsekvenser. Hittills har de dock inte medfört några allvarliga säkerhetsmässiga verkningar för allmänheten.

Däremot har åtgärder vidtagits efter intrånget för att höja säkerheten och skyddet mot framtida intrång. Man har vidtagit diverse tillsynsåtgärder. Det finns nu krav på bevakning med hundar och beväpnade vakter, och polisen har fått stärka sin insatsförmåga och samverkan med försvaret för att kunna avvärja antagonistiska angrepp från främmande makt eller från terroristisk verksamhet.

Vad har då hänt när det gäller det rättsliga efterspelet efter de intrång som har gjorts av organisationen Greenpeace?

En internationell granskning av det svenska systemet genomfördes 2012. Vid en uppföljande granskning visade det sig att det nukleära säkerhetsskyddet på en övergripande nivå är väl utvecklat och har fortsatt att utvecklas med flera goda exempel på hög internationell standard.

En samverkansgrupp har inrättats under ledning av Strålsäkerhetsmyndigheten. Dessutom har en rad tillsynsåtgärder vidtagits som har gjort att säkerheten vid våra kärnkraftverk har ökat, både när det gäller själva bevakningen och tillsynen och när det gäller direkt säkerhetsförstärkande investeringar vid själva kärnkraftsreaktorerna. En av dessa är oberoende härdkylning, som ska kunna verka i 72 timmar om kärnkraftverkets egen kraftförsörjning skulle slås ut eller om havet blir så varmt att kylsystemen inte fungerar. Detta är för säkerhetens skull.


Anf. 7 Lotta Olsson (M)

Herr talman! Ett demokratiskt samhälle måste hela tiden värnas och vårdas. Det är inte någon naturlag att vi får behålla vår demokrati - om vi inte är rädda om den och står upp för den hela tiden kan den på en relativt kort tid försvinna.

Vi ser i vår omvärld att även stater med högt välstånd och relativt lång historia av demokrati bryter samman och försvinner. Därför är alla politiska makthavare viktiga på så sätt att även om ingen människa är perfekt måste vi stå upp för grundfundamenten i demokratin.

När vi missbrukar förtroendet vi fått av svenska folket urholkar det på sikt vår demokrati. När regeringsmedlemmar anställer chefspersoner som använder aktivism som metod för att nå sina syften är det inte förenligt med att vara en trovärdig stabschef på regeringskansliet. Man kan inte vara för aktivism och demokrati på samma gång.

Anser Isabella Lövin att det är någon skillnad på att göra intrång på ett kärnkraftverk för att man inte vill ha kärnkraft och att göra intrång på Regeringskansliet? Om en grupp skulle anse att regeringen är ett säkerhetshot med dålig säkerhet i regeringsbyggnaden, är det då okej att köra fram en brandbil, göra intrång och väcka uppmärksamhet för frågan?

Huvudfrågan är: Kan man få ett toppjobb i Regeringskansliet efter detta?

Hur ska vanliga skötsamma medborgare tolka detta? De ser att deras surt förvärvade skattepengar går till att finansiera polisinsatser som skulle behövts på annan plats men som nu i stället används för att motverka aktivism.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ska man som anställd på ett kärnkraftverk inte anses lika viktig att skydda som om man arbetar i Regeringskansliet? Det måste ju ha varit en hemsk upplevelse innan man förstod att det var militanta opinionsbildare som stormade Forsmark och inte terrorister.

Vice statsminister Isabella Lövin försvarar sin medarbetare, och det får stå för henne. Men det måste ju vara så att statsminister Stefan Löfven också får stå för detta - dels därför att han inte är här för att debattera detta, dels därför att Annica Jacobson fortfarande är stabschef i Regeringskansliet.

Att säkerställa rikets säkerhet är statsministerns och vice statsministers yttersta ansvar. Att det då anställs stabschefer som förordar militant aktivism som opinionsform är skrämmande. Statsministern och vice statsministern skyddas på bästa möjliga sätt mot yttre hot, men att anställa utan eftertanke kan ingen skydda dem mot.

Nej, vice statsminister Isabella Lövin, för mig är detta ansvarslöst och ett farligt sätt att sköta Regeringskansliet. Ytterst är det en förolämpning mot det fria samhällets möjligheter att bedriva opinionsbildning.


Anf. 8 Lorentz Tovatt (MP)

Herr talman! Jag hade hoppats att vi skulle kunna ha en ganska sansad diskussion om civilsamhällets metoder och vikten av civil olydnad, ifrågasättande av vissa moraliska aspekter av detta. Men jag noterade nu att Lotta Olsson gick så långt som att säga att detta är militant aktivism.

Själva fundamentet - den grundläggande principen - för civil olydnad är att den bygger på icke-våld. Detta är den absolut viktigaste principen för vad civil olydnad ska vara. Civil olydnad är alltså absolut inte militant aktivism.

Det finns fyra principer som ligger till grund för civil olydnad: icke-våld, öppenhet, dialog och en öppenhet för att ta det straff man döms till för den aktion man genomfört. Poängen med dessa fyra principer är att snäva av detta till någonting som är positivt för samhällsutvecklingen och som inte riskerar att vara någonting som man gör till exempel för egen vinnings skull. Det är därför jag är så trygg med att använda denna metod för att förändra samhället.

Jag noterade att Johan Hultberg inte kommenterade något av de exempel som jag har lyft fram där partimedlemmar i Moderaterna har använt denna metod. Det kanske beror på att han tycker att deras syften inte har varit tillräckligt nobla, men det är likväl någonting som partimedlemmar i Moderaterna har använt.

Jag vill också säga att det i grund och botten finns ett synsätt här som handlar om att detta är ett sätt för minoriteter att kunna stå upp mot en konservativ majoritet. Det är egentligen en liberal princip i grunden. Tänk bara på de homosexuella som protesterade. De hade demokratiska fri- och rättigheter, men de klassades ändå som sjuka. Det gör de inte längre, delvis på grund av att de protesterade och använde civil olydnad. Det är alltså ett sätt att slå tillbaka mot en konservativ majoritet. Det är en fullt rimlig metod att använda.


Anf. 9 Maria Gardfjell (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag tyckte att det som Lotta Olsson skrev i sin interpellation var intressant. Hon citerade Annika Jacobson, som har sagt att civil olydnad bygger på öppenhet, icke-våld och personligt ansvarstagande. Lotta Olsson skrev också i sin interpellation att Annika inte lyckades ta ett personligt ansvar; hon kunde inte leva upp till detta då hon inte infann sig vid kärnkraftverket och därmed inte åtalades. Någonting ditåt skrev Lotta Olsson. Den typen av påstående visar ju tydligt att även Lotta Olsson nu har pekat på att Annika Jacobson inte var delaktig och en del av den civila olydnad som skedde. Jag tycker att det är felaktigt att anklaga någon för att vara brottsling om inte så är fallet.

Jag vill återigen ställa samma fråga som jag ställde till Lotta Olsson i mitt förra anförande. Tycker Lotta Olsson verkligen att det var fel analys som regeringen Reinfeldt gjorde genom miljöminister Lena Ek i samband med Greenpeaces aktion vid kärnkraftverket i Forsmark 2012? Delar Lotta Olsson verkligen inte regeringen Reinfeldts bild?


Anf. 10 Johan Hultberg (M)

Herr talman! Jag tycker att jag var väldigt tydlig med vad jag tycker om civil olydnad som metod i ett välfungerande, välutvecklat demokratiskt samhälle som Sverige. Det är inte okej. Jag tycker att man ska använda sig av demokratiska metoder för att påverka samhället i den riktning man finner är rätt och riktig. Det gäller oavsett om man tycker att skatterna är för höga eller att kärnkraften är fel. Sedan får naturligtvis de ledamöter som Lorentz Tovatt här refererar till stå för sina handlingar. Men jag tycker att det är fel metod, oavsett vad det är för syfte man tycker att man kan använda civil olydnad för.

Jag tycker att det är minst sagt problematiskt att miljö- och klimatmi-nistern tycker att det är helt oproblematiskt att en person som har lett Greenpeace nu inte behöver göra olaga intrång för att komma in på Regeringskansliet utan bara använda sitt passerkort, att det är hennes arbetsplats. Jag tycker att det är anmärkningsvärt. Det skickar nämligen väldigt allvarliga signaler ut till övriga samhället om att en person som har lett en organisation som använder civil olydnad, alltså kriminella metoder, som bärande verktyg i sitt arbete direkt kan gå från att vara ordförande och leda denna organisation till att bli stabschef på Regeringskansliet. Jag tycker att det är anmärkningsvärt att ministern inte ser något problem med det. Detta är ett uttryck för att Miljöpartiet, som sagt, inte har gjort upp med de här metoderna.

Jag har tidigare haft debatt om detta med dåvarande demokratiminister Alice Bah Kuhnke. Hon kunde tyvärr heller inte ta tydligt avstånd. Det finns alltid en sådan del i Miljöpartiets partiprogram.

Det är uppenbart i den här debatten att Miljöpartiet alltjämt tycker att i en välfungerande demokrati som Sverige är det fritt fram att bryta mot lagen, om man gör det i form av civil olydnad.


Anf. 11 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

Herr talman! Det är intressant att lyssna till Moderaterna, för nu har ni flera gånger slagit fast att alla typer av civil olydnad är kriminella metoder. Jag tror inte att den analysen delas brett i samhället när vi vet att civil olydnad har varit väldigt viktigt för homosexuellas rättigheter, för svartas rättigheter och även för att uppmärksamma grova överträdelser mot miljön. Illegalt fiske, oljeborrningar och annat har uppmärksammats genom civil olydnad. Och det är fredliga metoder som Greenpeace förespråkar. Man tar också sitt ansvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Återigen vill jag säga att Annika Jacobson har genomgått en säkerhetsprövning. Hon är inte dömd. Det är ganska hårresande att stå här och implicera henne som en kriminell person.

Jag tycker inte att det är okej med olagliga handlingar inne på kärnkraftverk. Jag tycker heller inte, precis som tidigare miljöminister Lena Ek, att det är okej att personer ska kunna uppehålla sig inne på kärnkraftverk 38 timmar utan att bli upptäckta. Jag delar verkligen den frustration som Lotta Olsson säger att de anställda på kärnkraftverket kände och är väldigt glad att säkerheten sedan dess har höjts väsentligt på våra kärnkraftverk. Det är någonting som jag tror att också allmänheten är väldigt glad över.

Vi har fortfarande verkningar efter Tjernobyl i vårt land. Vi vet vad en allvarlig kärnkraftsolycka kan innebära för långa tider framåt för människors hälsa, för jordbruk och annat när vi har strålning i marken.

Det är i sig bra att vi efter de här intrången har vidtagit ett säkerhetsstärkande arbete, tidigare lett av miljöministern Lena Ek. Precis som Maria Gardfjell citerade har hon flera gånger sagt att hon tycker att det var under all kritik att man så lätt kunde klättra över staketet och ta sig innanför skalskyddet och att Greenpeaces aktion var fredlig och en del av demokratin och transparensen via olika roller i samhället.

Det allvarligaste tycker jag är att det här kunde ske. Jag tycker inte att det var okej, och de aktivister som gjorde intrånget har tagit sitt straff.

Sedan dess har vi skärpt strafflagstiftningen. På den tiden reglerades intrång i brottsbalken, som trumfade skyddslagen. Detta har vi ändrat så att skyddslagen sedan 2018 inte längre är subsidiär i förhållande till brottsbalkens bestämmelser. Tidigare kunde en person som gjorde intrång på skyddsobjekt dömas till dagsböter. Det är nu borttaget från straffskalan för att straffet ska stå i proportion till brottets allvar. Straffet för intrång eller olovligt kvarstannande inom skyddsobjekt är nu mycket högre på straffskalan än tidigare, och det tycker jag är bra.

Den 1 april träder en ny säkerhetsskyddslag i kraft. Strålskyddsmyndigheten får därmed ett utökat ansvar också när det gäller intrång av drönare, som ju är ett nytt problem och som vi behöver ha möjlighet att ingripa mot.


Anf. 12 Lotta Olsson (M)

Herr talman! Den här debatten visar tydligt hur olika vi ser på värderingen när det gäller hur man kan påverka ett samhälle.

Jag vet att det har skett civil olydnad som har lett till utveckling, till exempel vid förtryck mot svart befolkning. Men att göra ett intrång på ett kärnkraftverk och den fara som det innebär är för mig något helt annat.

Vi är nu enormt oroliga för regeringens säkerhetstänkande vad gäller digitaliseringen i landet. Jag skulle vilja likna detta vid att jag skulle göra ett intrång i någon av servrarna i Regeringskansliet en mörk natt när jag lyckats komma över ett passerkort, bara för att det hade ett gott syfte.

Om inte vi själva i våra roller i regering och i riksdag kan stå upp för att vi måste ha metoder som kan driva en utveckling mot ett säkerhetstänkande och ett bra samhälle har vi egentligen skrivit ned hela den demokratiska processen. Ska aktivism, och i så fall vem som kan få fram mest pengar till aktivism, vara det som ska driva utvecklingen och också vara påtryckande för hur en riksdag och regering agerar? Det här är min utgångspunkt i frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker att det är en form av utpressning när man sätter press på ledamöter inför en riksdagsomröstning om en viktig fråga. För mig är det väldigt konstigt hur man som minister kan känna sådan tilltro till en medarbetare som har sådana värderingar som grundvärderingar.

Det här handlar de facto inte om kriminalitet, utan det handlar om vilka värderingar man står upp för och tilltron till oss alla. Den dagen då människor inte har tilltro till vår regering och till vår riksdag är vi väldigt illa ute som demokrati.


Anf. 13 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

Herr talman! Jag har gått in i politiken för att jag tror på demokratin. Vi har bildat ett parti för att vi tror på parlamentarism, politik och demokrati som en kraft.

Jag delar tidigare miljöminister Lena Eks syn på att det finns olika roller för medborgare i en demokrati. Man kan arbeta som journalist och opinionsbildare, vilket jag har gjort tidigare. Man kan arbeta för miljöorganisationer och i näringslivet och sedan gå in i politiken. Jag är övertygad om att Annika Jacobson kan skilja på dessa olika roller, och det är precis därför jag har anställt henne och känner stor tilltro till henne.

Jag blir lite förvånad över att Lotta Olsson inte med ett ord nämner alla de säkerhetsbrister som uppdagades med anledning av Greenpeaces intrång. Inte heller nämner hon alla de förstärkningar av säkerheten som både alliansregeringen och vi gjorde med anledning av de här mycket flagranta och grova bristerna i säkerheten på kärnkraftverk i tätt befolkade områden i vårt land.

Jag tror inte att svenska folket skulle känna större tilltro till demokratin eller till de styrande om det skulle ske ett terrorattentat där någon med lätthet kan klättra in på en brandstege till farliga områden, ja, till och med upp på reaktorns tak.

Nu har vi täppt igen dessa säkerhetsluckor. För mig som minister är det överordnade och prioriterade att vi ser på strålsäkerheten i förhållande till kärnkraften.

(Applåder)

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellation 2018/19:77 Rekryteringen av politiska tjänstemän

av Lotta Olsson (M)

till Statsminister Stefan Löfven (S)

 

Klimatminister Isabella Lövins stabschef Annika Jacobson arbetade tidigare som chef för Greenpeace Sverige. I egenskap av detta stod hon 2012 bakom en aktion mot kärnkraftverket Forsmark, då man anordnade ett intrång på kärnkraftverket. En liknande aktion med intrång på Oskarshamns kärnkraftverk 2014 ledde till att 40 aktivister dömdes för olaga intrång i tingsrätten.

Annika Jacobson har försvarat intrånget 2012 på Forsmarks kärnkraftverk med att ”det var en viktig handling för samhällsdebatten”. Intrånget på Oskarshamns kärnkraftverk kostade mellan 25 och 30 miljoner kronor samtidigt som betydande resurser från polisen krävdes. Därtill ska läggas det omfattande arbete som domstolen använde för att processa de efterföljande fallen. Resurser som i stället hade kunna spenderats på att finna och lagföra andra kriminella.

Annika Jacobson kommenterar själv och säger att Greenpeace civila olydnad bygger på ”ickevåld, öppenhet och ett personligt ansvarstagande”. Något som Annika själv inte tycks vilja leva upp till då hon i egenskap av organisatör inte själv infann sig på kärnkraftverken och därmed undgått att fällas i domstol.

Civil olydnad har historiskt motiverats som en metod att kunna göra motstånd mot en orättfärdig regim. Man kan ha delade uppfattningar om kärnkraften, men det är tydligt att en majoritet av riksdagens partier, och därmed Sveriges befolkning, stöder en fortsatt drift av kärnkraften. Inte minst genom den breda energiöverenskommelse som såväl Socialdemokraterna som Miljöpartiet undertecknat. Att Annika Jacobson skulle sakna en röst i samhällsdebatten under demokratiska och ordnade former faller också på sin egen orimlighet då hennes eget parti sitter i både riksdagen och regeringen, där hon själv arbetar i dag.

Att gå direkt från att agera och handla gentemot regeringen och riksdagens lagar till att själv vara med och ta fram till förslag och stifta nya lagar är problematiskt. Särskilt eftersom Annika Jacobson i sin nya roll arbetar direkt med säkerhetsfrågor för kärnkraften, bland annat genom ansvar för Strålsäkerhetsmyndigheten.

Statsministern är ytterst ansvarig för tillsättandet av sin regering. Ministrarnas omdöme och agerande återspeglas direkt på statsministern. I detta fall har klimat- och vice statsministern på ett uppenbart sätt brustit i sitt omdöme. Isabella Lövin säger själv att hon inte ser något problem med tillsättandet av Annika Jacobson.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsminister Stefan Löfven:

 

Har statsministern fortsatt förtroende för vice statsminister Isabella Lövin och avser statsministern att vidta några generella åtgärder för att se över hur politiska tjänstemän rekryteras?