Rapporterna om flyget

Interpellationsdebatt 13 maj 2019

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 58 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Herr talman! Helena Lindahl har ställt ett antal frågor till mig om Arlandas framtid samt om de regionala flygplatserna.

I januari 2017 presenterade regeringen En svensk flygstrategi - för flygets roll i framtidens transportsystem. I flygstrategin anges bland annat att ett Arlandaråd, i dialog och samverkan, ska ta fram förslag till en färdplan för Arlanda. Syftet med färdplanen är att utveckla flygplatsen utifrån ett helhetsperspektiv som omfattar flygplatsen, luftrummet samt anslutande transporter och infrastruktur på marken, men också tillgången till andra flygplatser i Stockholmsregionen. Vidare anges i flygstrategin att flygets miljö- och klimatpåverkan ska minska och att flyget, liksom övriga trafikslag, ska bidra till målet om Sverige som ett av världens första fossilfria välfärdsländer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Arlandarådet har arbetat med en färdplan för Arlanda. Regeringens hantering av frågan är ännu inte klar. Regeringskansliet arbetar för närvarande också med en flygplatsöversyn som bland annat berör de regionala flygplatsernas utveckling. Detta är ett annat initiativ som regeringen aviserade i flygstrategin. Översynen görs för att tydliggöra statens ansvar och roll som stödgivare till icke-statliga flygplatser samt när det gäller flyglinjer med allmän trafikplikt.


Anf. 59 Helena Lindahl (C)

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret! Jag ska vara ärlig och säga att jag inte upplever att jag fått så många raka svar på de frågor jag ställde till statsrådet i interpellationen. Detta stärker egentligen lite grann den misstanke som jag och många andra har: att det finns en väldigt stor skillnad i regeringspartiernas syn på Arlanda och flygets framtid. Denna oenighet riskerar att bromsa upp Sveriges utveckling snarare än utsläppen. Flyget kommer att gå oavsett om vi bygger ut Arlanda eller inte, men det är regeringen som måste avgöra om svenskar ska flyga från Arlanda eller via Oslo, Köpenhamn och Helsingfors.

Herr talman! Att inte bygga ut Arlanda vore att hindra fortsatt tillväxt, inte bara i Stockholmsregionen utan i stora delar av landet. Möjligheten att effektivt ta sig till resten av världen är viktig för företag i Sverige, även för dem som börjar sin resa vid en regional flygplats.

De senaste tio åren har flygresandet ökat kraftigt - från 18 till 27 miljoner passagerare årligen. Även om det på senare tid har skett en minskning pekar prognoserna på att det blir en långt mycket större ökning i framtiden, även om snabbtåg skulle byggas ut i Sverige. Om Bromma flygplats skulle stänga ökar dessutom trycket på Arlanda. Detta har ju även ministern påpekat i medierna.

Alla torde vara överens om att flyget ska vara koldioxidneutralt i framtiden, vilket är möjligt genom ny teknik, biobränsle i tanken och flyg som drivs med el. Då kan vi inte låta en gammal syn på flyget styra utvecklingen, vilket tyvärr verkar vara synen hos en del partier. Hållbarhet och tillväxt kan gå hand i hand, och har vi inte det perspektivet kommer Sverige att hamna på efterkälken.

Herr talman! Jag nämnde inledningsvis att jag inte riktigt tycker att jag fått svar på frågorna jag ställde i interpellationen, och därför passar jag nu på att ställa dem igen och hoppas att ministern tar sig tid att besvara dem.

Är regeringen ens överens om att Arlanda ska vara Nordens ledande storflygplats? Är ni eniga om Arlandarådets slutrapport? Och slutligen, kan ministern garantera att Arlandarådets rapport presenteras under innevarande år?


Anf. 60 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Tack, Helena Lindahl! Jag uppskattar engagemanget.

Flygstrategin blev ju väldigt omdiskuterad när den presenterades. Det var första gången vi i Sverige samlades kring en strategi för flyget. Där pekade vi i den förra regeringen ut flygets omställningsbehov. Flyget är viktigt för att knyta ihop landet, men det är också viktigt att flyget klarar att ställa om för att möta de klimatutmaningar vi har.

Detta är ett av skälen till att vi nu arbetar intensivt med detta - Biobränsleutredningen är ett bra exempel. Det handlar om hur vi kan få till stånd en reduktionsplikt även på flygsidan, elektrifiering av flyget och andra sätt att nå klimatmålen. Där ligger hela regeringens arbete: att nu agera och göra det som tidigare regeringar kanske inte valde att göra.

Då är det extra glädjande att Socialdemokraterna och Miljöpartiet tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna kom överens om ett januariavtal och nu är överens om att arbeta med att flygskatten ska finnas på plats som ett tydligt styrmedel. Vi talar om kompensation till regionala flygplatser där något annat alternativ faktiskt inte finns. Vi tittar dessutom på differentierade start- och landningsavgifter och klimatdeklaration, så att du och jag som konsumenter kan få reda på vilket klimatavtryck de olika transportsätten innebär.

På detta sätt tar vi nu ett gemensamt ansvar både för omställningen i transportsystemet - den är viktig - och, naturligtvis, för att se till att vi upplyser alla som ska göra individuella val om vilken betydelse de har. Där kommer den regionala flygplatsöversynen att vara viktig.

Jag var ansvarigt statsråd när Nextjet gick i konkurs. Helena Lindahl känner väl till hur viktigt Nextjet och det regionala flyget är i vissa delar av landet. Två dagar efter konkursen stod jag tillsammans med Trafikverkets generaldirektör och sa att flygen skulle upp i luften så snart som möjligt. Här klarade inte marknaden sitt ansvar, utan samhället var tvunget att med gemensamma medel säkerställa en trafikplikt.

Vi lyckades relativt kort därefter få upp flyg på åtminstone tre av flygplatserna. På de andra två, Arvidsjaur och Gällivare, där det var kommersiell flygtrafik, gällde andra regler. Där satte EU-regler hinder i vägen för Sverige att snabbt kunna agera och säkerställa att man fick flygtransporter. Vi var tvungna att invänta en upphandlingsmodell där alla Europas flygbolag skulle ha möjlighet att bjuda i upphandlingen.

Vi följde naturligtvis EU:s regelverk. Men jag var tydlig då, och jag är fortfarande tydlig: Detta är inte hållbart. Vi kan inte ha en ordning där flygbolagens rätt att trafikera kommer före medborgarnas möjlighet att ta sig fram och tillbaka. För en företagare i Gällivare var det extremt plågsamt att inte ha bra kommunikationer ut, liksom för besöksnäringen och medborgarna.

Min utgångspunkt när vi arbetar med den regionala flygplatsstrategin är alltså att säkerställa att vi ger bättre och tydligare villkor för när man kan ha trafikplikt, men också när det gäller de ekonomiska förutsättningarna för det regionala flyget. Detta är nämligen viktigt för att hålla ihop landet.

I samma stund som vi säger detta måste vi vara tydliga med att flyget ska klara klimatomställningen. Det är därför vi agerar och ser till att vi nu med Biobränsleutredningen kan introducera biobränsle. Det är också därför vi lägger extra forskningspengar på flygets omställningsförmåga när det gäller elflyg och väldigt tydligt ser till att underlätta medborgarnas möjligheter att välja andra, klimatsmarta alternativ, till exempel genom den största järnvägssatsningen i modern tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi gör alltså stora insatser för att klara utmaningen. Men Arlandarådets rapport fortsätter vi att bereda i Regeringskansliet.


Anf. 61 Helena Lindahl (C)

Herr talman! Jag vet att ministern har varit engagerad när det gäller problematiken med Nextjet, och det är vi väldigt glada för i norr. Men jag upplever fortfarande inte att ministern är så intresserad av att svara på de frågor som jag ställde direkt.

Enligt en artikel i Dagens Nyheter har statsrådet tillbakavisat att det finns en konflikt mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet i frågan om att bygga ut Arlanda. Ministern ska enligt artikeln ha hänvisat till att man har en gemensam uppfattning. Men det intressanta är att miljöminister Isabella Lövin i samma artikel uttalar sig och säger att det är otänkbart för Miljöpartiet att bygga ut flygplatsen. Hon tillägger även att hon inte kommer att medverka till ett beslut som ökar flygtrafiken i Sverige.

Läser man den artikeln inser man klart att regeringen inte är överens. Det är uppenbart att frågan nu är så känslig att Arlandarådets rapport inte kan läggas fram.

Tidigare har ju statsrådet och den tidigare infrastrukturministern Anna Johansson varit överens om att Arlanda ska vara Nordens ledande storflygplats. Ska detta alltså genomföras bara om det tillåts av Miljöpartiet?

Jag upplever att Socialdemokraterna tyvärr lade sig platt för Miljöpartiet när det gällde frågan om äganderätt till skogen förra mandatperioden. Detta har bidragit till stor oro för svenska skogsägare och till tveksamma myndighetsbeslut. Är det återigen Sveriges tillväxt som ska betala priset för att Miljöpartiet tillåts köra över Socialdemokraterna?

Ministern svarade inte heller på hur han ser på möjligheten för de regionala aktörerna att ta del av Swedavias vinster. Detta är en viktig fråga då många av dessa flygplatser har det tufft. De blöder ekonomiskt, och det tror jag att ministern känner till. De regionala flygplatsernas representanter anser att de förser Swedaviaflygplatserna Arlanda och Bromma med inrikespassagerare och därmed bidrar till Swedavias intäkter.

Då undrar jag: Ser ministern vikten av att de regionala flygplatserna får ta del av Swedavias vinster?

Sedan skulle jag vilja upprepa de frågor jag ställde nyss. Ministern tangerade dem lite i sin sista mening, men jag upplevde inte att jag fick något direkt svar. Är man i regeringen ens överens om att Arlanda ska vara Nordens ledande storflygplats? Är man enig om Arlandarådets slutrapport, och kan ministern garantera att Arlandarådets rapport presenteras under innevarande år?


Anf. 62 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Herr talman! Tack, Helena Lindahl! Jag blir lite bekymrad över det som jag skulle kunna tolka som ett inte lika starkt engagemang för att flyget ska ställa om. När vi nu har verktyg på plats - flygskatt, klimatdeklarationer och annat som vi i januariavtalet har skrivit under på - måste detta vara utgångspunkten för hur flyget ska klara omställningen. Gör man inte detta kommer flyget att ha en ganska tuff resa framöver. Den senaste prognosen visar ju en minskning av flyget. Vad den beror på är det lite tidigt att säga, naturligtvis, men jag kan tänka mig att den senaste tidens klimatdiskussion kan spela en roll.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill att vi ska vara tydliga med de politiska alternativ som finns, att säkerställa att vi gör stora infrastruktursatsningar, så att man kan välja att åka tåg i stället för att flyga mellan Stockholm och Göteborg och att se till att vi på långa resor är tydliga med vilken klimateffekt resan faktiskt har, så att du och jag när vi väljer ett flygalternativ ska kunna känna och veta vilket klimatavtryck vår resa gör. Jag vågar tro att det kraftigt ökade intresset för nattåg i Europa och för tågresandet generellt har betydelse nu när vi ser människors resemönster.

Så har vi frågan om de regionala flygplatserna ska få del av Swedavias vinster. Här vet ju Helena Lindahl lika väl som de flesta i riksdagen att några direkta rör från ett statligt bolags resultat in till andra statliga verksamheter inte finns. Vill vi stärka stödet till de regionala flygplatserna är det genom budgetarbetet. Det sker genom de resurser vi i dag lägger på de regionala flygplatserna - det är väl ungefär 250 miljoner kronor sammanlagt som vi ger i driftsstöd och i trafikplikt. Är Centern beredd att fortsätta stödja detta har vi ju budgetsamverkan där vi kan diskutera detta tillsammans.

Återigen: En del i flygstrategin är att fortsätta utveckla Arlanda. Inte minst kommer detta att vara viktigt om man vill lägga ned Bromma, vilket det verkar finnas uppslutning om i Stockholmsregionen. Då måste inrikesflyget kunna få plats. Men det är Swedavia som bolag som har att ansvara för de investeringar som görs på Arlanda. Det är styrelsen där och dess operativa ledning som ansvarar för de investeringar som görs för tillfället.


Anf. 63 Helena Lindahl (C)

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret! Jag nämnde tidigare att alla nog är överens om att flyget ska vara koldioxidneutralt i framtiden, och det är också möjligt genom ny teknik, biobränslen, elflyg och så vidare. Det sker ganska mycket forskning och entreprenörskap på det här området. Som jag sa kan vi inte låta en gammal syn på flyget styra utvecklingen.

Jag kan konstatera att statsrådet undviker att svara på mina frågor. Jag förstår att det har att göra med att regeringspartierna är oense. Av den anledningen försöker man nu gömma undan den rapport som Arlandarådet har arbetat med i nästan två år, där flera statsråd, representanter för näringslivet och berörda statliga myndigheter har funnits med.

Jag kan bara beklaga att Socialdemokraterna låter Miljöpartiet diktera villkoren och inte ser möjligheterna att förena klimatsmart teknik och minskade utsläpp samtidigt som man gynnar den tillväxt som Sverige behöver för framtida konkurrenskraft.


Anf. 64 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Herr talman! Tack, Helena Lindahl! Jag ska vara tydlig och säga att jag har varit ordförande i Arlandarådet under den tiden det arbetade. Där finns ett starkt engagemang, och det arbetet har varit väldigt värdefullt för Arlandas fortsatta utveckling. Där har funnits representanter för Stockholmsregionen, näringslivet och myndigheter, och det är klart att det arbetet har otrolig betydelse för det fortsatta arbetet med färdplanen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det kommer att ha betydelse för vilka landanslutningar eller andra anslutningar till Arlanda man gör. Det kommer att ha betydelse för utmaningen att göra Arlanda till en fossilfri flygplats när det gäller dess egen verksamhet, eller för den delen att säkerställa att vi kan etablera biobränsle där, så att flyget klarar den omställningsresa man behöver göra.

Arbetet bereds just nu i Regeringskansliet. Vi arbetar med det underlag som Arlandarådet har arbetat med. Det är på det sättet arbetet brukar fungera i regeringen, så det är ingen nyhet.

Jag är glad över att Helena Lindahl är engagerad. Det är många. Flyget behöver finnas. Det behöver ställa om. Det behöver vara tillgängligt. Det behöver kunna klara klimatutmaningarna.

Vi behöver ta politiskt ansvar om vi ska rädda den här planeten. Det handlar både om att klara människors behov av kommunikationer och om att vara tydliga med att de transportsätt som finns måste klara de klimatkrav som ställs. Här har flyget en läxa att göra. Flyget klarade inte av klimatkraven tidigare, och man gör det fortfarande inte.

Det är fortfarande så att de långresor som många människor gör som nöjesresor ut över världen har väldigt stor klimateffekt. Det är inte hållbart. Här måste vi använda de styrmedel som finns. Ett av de viktigaste är att erbjuda alternativ, att investera i den största järnvägssatsningen i modern tid, att säkerställa att man kan hitta andra alternativ och också att arbeta med att flyget i sig självt ska klara att bli hållbart. Där är Sverige världsledande. Vi kommer att ligga före i den omställningen, och det är jag stolt över.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Interpellation 2018/19:218 Rapporterna om flyget

av Helena Lindahl (C)

till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

 

Som en del av regeringens samlade flygstrategi tillsattes Arlandarådet för drygt två år sedan. Rådet fick till uppgift att ta sig an arbetet att uppfylla de sju fokusområden som regeringen lagt fram i strategin. En annan utredning som tillsattes parallellt var den så kallade flygplatsutredningen.

När det gäller den förstnämnda utredningen underströk den dåvarande infrastrukturministern Anna Johansson vikten av detta arbete och sa bland annat: "Arlanda ska vara Nordens ledande storflygplats. Därför är det mycket viktigt att vi snarast påbörjar ett arbete med att utveckla Arlanda på ett långsiktigt hållbart sätt".

Enligt planerna skulle Arlandarådet lägga fram sin slutredovisning den 31 december 2018 men fick förlängd tid för rapportering till den 31 mars 2019. Efter detta har det varit tyst, Arlandarådet har avvecklats och regeringen har inte velat uttala sig i frågan. Inte heller flygplatsutredningen har sett dagens ljus. Regeringen hänvisar till att det behövs mer tid och att det hela utreds på Näringsdepartementet.

Detta har naturligtvis oroat många, inte minst näringslivet och de regionala flygplatserna som är beroende av att Arlanda har en tillräcklig kapacitet även för inrikesflygen i framtiden.

Dessutom hoppas ett flertal av de regionala flygplatserna att flygplatsutredningen även ska se över möjligheten för de regionala aktörerna att ta del av Swedavias vinster. Detta är en viktig fråga då många av dessa flygplatser har det tufft med vikande passagerarsiffror. De regionala flygplatsernas representanter anser att man förser Swedaviaflygplatserna Arlanda och Bromma med inrikespassagerare och därmed bidrar med intäkter till Swedavia.

Med anledning av ovan nämnda vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:

 

  1. Varför är Arlandarådets slutrapport ännu inte redovisad som utlovat?
  2. Kan ministern lova att rapporten presenteras under innevarande kalenderår?
  3. Tycker ministern, liksom sin företrädare, att det är viktigt att uppfylla flygstrategins mål och att Arlanda ska bli Nordens ledande flygplats?
  4. Kan ministern garantera att det även finns tillräcklig kapacitet på Arlanda för inrikesflygen från de regionala flygplatserna i framtiden?
  5. Tänker ministern verka för att de regionala flygplatserna får ta del av Swedavias vinster?