Provisionsförbud vid försäljning av finansiella produkter
Protokoll från debatten
Anföranden: 4
Anf. 1 Statsrådet Per Bolund (MP)
Svar på interpellationer
Herr talman! Fredrik Schulte har frågat mig om regeringen kommer att lägga fram förslag på provisionsförbud vid förmedling av fonder och hur konsekvenserna av liknande förslag kommer att drabba konkurrensen på den svenska fondmarknaden.
Frågor om provisioner och andra tredjepartsersättningar ingår i det lagstiftningsprojekt som pågår för att i svensk rätt genomföra Mifid II-direktivet. Målet med reglerna är att stärka konsumentskyddet och ta bort intressekonflikter som riskerar att leda till att värdepappersinstitut lämnar råd som inte är i kundens intresse. Det är också viktigt att värna om konkurrensen på den svenska finansmarknaden, så att konsumenter och andra investerare kan välja från ett brett urval av finansiella produkter och leverantörer.
Som svar på de två första frågorna kan jag säga att jag nyligen har meddelat att regeringen inte avser att i samband med genomförandet i svensk rätt av Mifid II lämna förslag om ett sådant långtgående provisionsförbud som det som 2013 års värdepappersmarknadsutredning har föreslagit. Vad gäller de två sista frågorna kan sägas att sparbankerna är en viktig del i ett geografiskt spritt distributionsnät och att det därför är viktigt med en balanserad utgångspunkt i det regelverk vi nu tar fram. Som Fredrik Schulte och Konkurrensverket framför är minskad konkurrens på fondmarknaden en möjlig effekt av ett långtgående provisionsförbud. Det är en av anledningarna till att vi inte avser att införa ett sådant provisionsförbud.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Genomförandet av Mifid II är ett led i arbetet för att stärka konsumentskyddet. Resultatet av de nya reglerna och branschens fortsatta självreglering kommer att behöva utvärderas för att man ska kunna avgöra om problemen med intressekonflikter kvarstår även efter det att direktivet har genomförts och de nya reglerna har börjat tillämpas. Om problemen kvarstår på marknaden för rådgivning om finansiella instrument i Sverige, trots det nya regelverket, bör ytterligare lagstiftningsåtgärder övervägas.
Frågorna bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Avsikten är att regeringen ska kunna fatta beslut om lagrådsremiss under senhösten 2016. Det är ännu alltför tidigt för att kunna säga något närmare om utformningen av kommande lagförslag, och jag hänvisar därför till kommande lagrådsremiss och proposition.
Anf. 1 Statsrådet Per Bolund (MP)
Svar på interpellationer
Herr talman! Fredrik Schulte har frågat mig om regeringen kommer att lägga fram förslag på provisionsförbud vid förmedling av fonder och hur konsekvenserna av liknande förslag kommer att drabba konkurrensen på den svenska fondmarknaden.
Frågor om provisioner och andra tredjepartsersättningar ingår i det lagstiftningsprojekt som pågår för att i svensk rätt genomföra Mifid II-direktivet. Målet med reglerna är att stärka konsumentskyddet och ta bort intressekonflikter som riskerar att leda till att värdepappersinstitut lämnar råd som inte är i kundens intresse. Det är också viktigt att värna om konkurrensen på den svenska finansmarknaden, så att konsumenter och andra investerare kan välja från ett brett urval av finansiella produkter och leverantörer.
Som svar på de två första frågorna kan jag säga att jag nyligen har meddelat att regeringen inte avser att i samband med genomförandet i svensk rätt av Mifid II lämna förslag om ett sådant långtgående provisionsförbud som det som 2013 års värdepappersmarknadsutredning har föreslagit. Vad gäller de två sista frågorna kan sägas att sparbankerna är en viktig del i ett geografiskt spritt distributionsnät och att det därför är viktigt med en balanserad utgångspunkt i det regelverk vi nu tar fram. Som Fredrik Schulte och Konkurrensverket framför är minskad konkurrens på fondmarknaden en möjlig effekt av ett långtgående provisionsförbud. Det är en av anledningarna till att vi inte avser att införa ett sådant provisionsförbud.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Genomförandet av Mifid II är ett led i arbetet för att stärka konsumentskyddet. Resultatet av de nya reglerna och branschens fortsatta självreglering kommer att behöva utvärderas för att man ska kunna avgöra om problemen med intressekonflikter kvarstår även efter det att direktivet har genomförts och de nya reglerna har börjat tillämpas. Om problemen kvarstår på marknaden för rådgivning om finansiella instrument i Sverige, trots det nya regelverket, bör ytterligare lagstiftningsåtgärder övervägas.
Frågorna bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Avsikten är att regeringen ska kunna fatta beslut om lagrådsremiss under senhösten 2016. Det är ännu alltför tidigt för att kunna säga något närmare om utformningen av kommande lagförslag, och jag hänvisar därför till kommande lagrådsremiss och proposition.
Anf. 2 Fredrik Schulte (M)
Herr talman! När jag skrev interpellation hade regeringen inte gett besked mer konkret om hur man kommer att landa i de här frågorna. Nu har man gjort det.
Jag tycker att de ingångsvärden som Per Bolund redogör för är bra. Jag är glad för svaren och tycker inte att det finns anledning till vidare debatt, utan jag får tacka så mycket för svaret och hoppas att regeringen fortsätter att lägga fram så här bra förslag.
Överläggningen var härmed avslutad.
Anf. 2 Fredrik Schulte (M)
Herr talman! När jag skrev interpellation hade regeringen inte gett besked mer konkret om hur man kommer att landa i de här frågorna. Nu har man gjort det.
Jag tycker att de ingångsvärden som Per Bolund redogör för är bra. Jag är glad för svaren och tycker inte att det finns anledning till vidare debatt, utan jag får tacka så mycket för svaret och hoppas att regeringen fortsätter att lägga fram så här bra förslag.
Överläggningen var härmed avslutad.
Interpellation 2015/16:666 Provisionsförbud vid försäljning av finansiella produkter
av Fredrik Schulte (M)
till Statsrådet Per Bolund (MP)
Sedan EU:s Mifid-direktiv, som syftade till att stärkta skyddet för investerare och öka konkurrensen i handeln med finansiella instrument på värdepappersmarknaderna, infördes under 2007 har fondmarknaden i Sverige genomgått stora förändringar. Enligt en rapport från Konkurrensverket har storbankernas andel av fondmarknaden gått ned märkbart. Nyinflödet av nya kunder och investeringar består därutöver till ca 70 procent av andra aktörer än just storbankerna. Vi har alltså sett en kraftfull ökning av konkurrensen.
Förändringen har dock inte varit oproblematisk. Det finns flera exempel på oseriösa aktörer som slagit sig in på marknaden, vilket drabbat många kunder. Detta föranledde den tidigare alliansregeringen att strama upp regelverken. Även på EU-nivå har ett liknande arbete ägt rum, och med det nya direktivet Mifid II finns en rad i huvudsak positiva regelförändringar, såsom ett skyddande regelverk för att använda sig av titeln ”oberoende rådgivare”, skärpta regler vid intressekonflikter mellan distributörer och fondemittenter med mera.
Utredningen som arbetade fram förslag på hur Sverige bör implementera Mifid II har dock gått längre än direktivet. Med förslag som ett regelrätt provisionsförbud, förbud mot att finansiera distribution av fonder genom fondavgifter, förbud mot upfrontbetalning och så vidare. Detta skulle i praktiken omöjliggöra nyetablering och innebära att de många mindre aktörerna skulle slås ut. Enligt en utvärdering av Konkurrensverket skulle vi återgå till den tidigare ordningen där storbankerna dominerar. I länder som redan genomfört liknande regelverk, såsom Finland, Danmark, Storbritannien, Nederländerna och Indien, har det inte resulterat i att avgifterna gått ned. I stället har konsekvenserna blivit färre aktörer och att människor med mindre än 1 miljon kronor inte får rådgivning alls.
Det finns ett värde av rådgivning. Dels är marknaden för pensions- och fondsparande mycket komplex, dels hjälper rådgivningen människor att spara. Samtidigt är det av stor vikt att rådgivningen är seriös. Ett stort ansvar vilar på Finansinspektionen att agera kraftfullt mot aktörer som inte håller en hög standard. Skulle ovan nämnda förändringar genomföras vore det dock ett slag mot rådgivningsmarknaden, som ånyo helt skulle domineras av storbankerna, till nackdel för kunderna. I stället för att ha en bred valfrihet mellan olika finansiella produkter skulle merparten av spararna vara låsta till storbankernas egna finansiella produkter.
Några av de största förlorarna på en sådan politik skulle vara sparbankerna. Med dessa bankers lokala förankring och samhällstjänande profil vore det mycket olyckligt om det hände. Sparbankerna har inga egna finansiella produkter utan agerar distributörer.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet:
1. Kommer statsrådet och regeringen att lägga fram förslag på provisionsförbud vid förmedling av fonder?
2. Kommer statsrådet och regeringen att lägga fram förslag på att finansiera distibution av fonder genom fondavgifter?
3. Hur bedömer statsrådet att liknande förslag kommer att drabba sparbankerna?
4. Hur kommenterar statsrådet slutsatsen i Konkurrensverkets rapport att liknande förslag kommer att slå hårt mot konkurrensen och åter befästa storbankernas tidigare dominerande ställning på fondmarknaden?