Penningpolitiken och politiskt anställdas bloggar

Herr talman! Peter Hultqvist har frågat mig om jag som statsråd har ett ansvar enligt någon policy eller enligt andra riktlinjer för hur politiskt anställda i Regeringskansliet får använda sig av konfidentiell information som de fått i tjänsten. Vidare har Peter Hultqvist frågat mig om jag, i det fall det aktuella agerandet inte strider mot eventuella riktlinjer, avser att ta initiativ till att ändra riktlinjerna. Slutligen har Peter Hultqvist ställt frågan vilket ansvar jag tar för att sakkunniga på departementet uttalar sig om Riksbankens penningpolitik. Alla som arbetar i Regeringskansliet ska, enligt Regeringskansliets etiska riktlinjer, känna till vad offentlighetsprincipen innebär i förhållande till det arbete som utförs, till exempel med avseende på allmänna handlingars offentlighet (2 kap. tryckfrihetsförordningen), yttrandefrihet (2 kap. regeringsformen) och meddelarfrihet för tjänstemän med flera (1 kap. tryckfrihetsförordningen). Det är vidare, enligt riktlinjerna, viktigt för de anställda att känna till vad som gäller beträffande sekretess för de uppgifter som hanteras. I angivna riktlinjer beskrivs också vad som gäller om förbud mot insiderhandel och om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument. Jag har, som statsråd, ett arbetsledande medansvar för att se till att de anställda hos departementet tillgodogör sig denna information. Riksbanken är en myndighet under riksdagen. Enligt regeringsformen har Riksbanken ansvaret för penningpolitiken, och ingen myndighet får bestämma hur Riksbanken ska besluta i frågor som rör penningpolitik. Dessa regler i regeringsformen kompletteras av ett så kallat instruktionsförbud i riksbankslagen enligt vilket ledamöter av direktionen inte får söka eller ta emot instruktioner när de fullgör penningpolitiska uppgifter. Beslut om förändringar av reporäntan bereds, mot denna bakgrund, inte med regeringen eller Regeringskansliet. En annan sak är att Riksbanken, enligt 6 kap. 3 § riksbankslagen, inför alla viktiga penningpolitiska beslut, ska informera det statsråd som regeringen utser. Sådan information omfattas av sekretess hos regeringen, om det kan antas att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas om uppgifterna röjs. Mattias Lundbäck har inte fått tillgång till information rörande Riksbankens sänkning av reporäntan i tjänsten. Att Mattias Lundbäck, som är doktor i nationalekonomi och politiskt aktiv i Moderaterna, uttalar sig i frågor som rör den ekonomiska politiken i allmänhet och specifikt om penningpolitik är i sig inte förvånande och strider inte mot gällande regler på området eller riktlinjer i Regeringskansliet. Det finns inget skäl för mig att ha synpunkter på mina medarbetares tankar eller åsikter om penningpolitiken. Riksbanken ska vara oberoende vid utövande av penningpolitiken, men det innebär inte att den som samhällsinstitution är fredad från debatt. Politiskt åsiktsutbyte och medlemskap i ett politiskt parti utgör grundlagsskyddade rättigheter enligt regeringsformen. Jag kommer, av bland annat detta skäl, inte att ta initiativ till att införa eller ändra några riktlinjer i detta avseende.

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Det politiska bloggandet är en del av den allmänna debatten och är i grunden att betrakta som en positiv företeelse. Det är ett uttryck för politisk aktivitet och samhällsintresse. Bloggandet gör att fler kommer fram i debatten och att ett stort utbud av åsikter erbjuds på nätet. Självklart gäller yttrandefrihet och möjlighet för varje bloggare och skribent att uttrycka precis vilka tankar som helst. Orsaken till min interpellation är förhållandet att en politiskt tillsatt regeringstjänsteman med stor exakthet uttalade sig om vad som skulle hända på ett kommande möte i Riksbanken. Det handlar inte om tjänstemannens egna åsikter, eventuella resonemang eller spekulationer. I stället var det fråga om ett klart, tydligt och enkelt konstaterande som lyder: "Orsaken till att Riksbanken sänker räntan på torsdag är förstås att man vill samordna sänkningen med ECB och Bank of England, som också sänker räntan på torsdag." Genom åren har man från de flesta partier, framför allt från dem till höger på den politiska skalan, markerat vikten av en självständig och fristående riksbank. Detta markerar också ministern i sitt svar. Men när enskilda politiskt tillsatta tjänstemän med sådan exakthet talar om vad Riksbanken kommer att besluta, i det här fallet "på torsdag", blir intrycket något annat. Det är mycket möjligt att den aktuelle politiskt tillsatte regeringstjänstemannen är en undanskymd figur i politikens marginal, vid vars bloggfunderingar det inte finns anledning att fästa någon vikt. Men oavsett det är det så att när en regeringstjänsteman i position nära ministern och regeringen uttalar sig ger den formella positionen en plattform som åtminstone ger ett intryck av betydelse. Särskilt intressant blir det hela när den aktuelle tjänstemannen talar om vilka beslut Riksbanken kommer att fatta. Min fråga till ministern är: Är det rimligt att enskilda politiskt tillsatta tjänstemän i Regeringskansliet genom konstateranden talar om vilka beslut Riksbanken kommer att fatta, i det är fallet "på torsdag"?

Herr talman! Mattias Lundbäck, som är doktor i nationalekonomi, har inte yppat någon konfidentiell information utan har använt sig av sin yttrandefrihet. Jag tycker inte alls att det är märkligt att en person kan ha bestämda uppfattningar utan att ha tillgång till information. Jag har som statsråd ett arbetsledande medansvar att se till att anställda på departementet har god information om vad som gäller, och så är också fallet. Jag har därför ingen anledning att ändra några riktlinjer eller policy. De har fungerat väl också i detta fall.

Herr talman! Den här debatten handlar för mig inte så mycket om regelverken. Det handlar mer om omdöme och vad som är rimligt. Grundfrågan är: Är det rimligt att politiskt tillsatta tjänstemän i Regeringskansliet några dagar innan Riksbankens beslut konstaterar vad Riksbanken kommer att besluta? Jag upplever inte att statsrådet vill gå in i den frågeställningen som egentligen handlar om omdöme. Vad är gott och vad är dåligt omdöme? För att ge trovärdighet åt Riksbankens roll som självständig suverän myndighet krävs ett förhållningssätt från regeringen och dess tjänstemän. Skulle det exempelvis vara rimligt att statsrådet själv använde sig av samma formulering som tjänstemannen använde några dagar innan Riksbanken fattar ett beslut där han säger att orsaken till att Riksbanken fattar beslutet på torsdag är följande? Stärker den enskilde regeringstjänstemannens tvärsäkra konstateranden om Riksbankens i det här fallet ännu inte fattade beslut intrycket av Riksbankens självständiga roll? Så är det naturligtvis inte. Om det är så att den nu aktuella tjänstemannen är av så ovidkommande natur på departementet och har en så marginaliserad roll att det inte är något att bry sig om tycker jag att ministern med enkelhet kan konstatera att så är fallet, och då kan vi lämna den här frågan. Men om tjänstemannen i fråga ändå är att betrakta som den regeringstjänsteman nära ministern och regeringen som han ändå i formell mening är blir situationen lite komplicerad. Ministern bör nog svara lite rakare och lite tydligare på frågan. Är det rimligt att enskilda politiskt tillsatta regeringstjänstemän i Regeringskansliet i konstateranden talar om vilka beslut som Riksbanken kommer att fatta? Det gäller oavsett hur informationsvägarna är internt på Regeringskansliet, som jag över huvud taget inte kan analysera hur de ser ut.

Herr talman! Jag vill bara klargöra för Peter Hultqvist att det finns etiska riktlinjer som gäller för alla som arbetar på Regeringskansliet. De riktlinjerna omfattar bland annat offentlighet och sekretess. Det finns också riktlinjer rörande förbud mot insiderhandel och skyldighet att anmäla innehav av finansiella instrument. Den informationen har också lämnats och lämnas till alla som är anställda, och det har inte på något vis missbrukats. Enligt artikel 19 i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter gäller - och jag hoppas och tror att Peter Hultqvist känner till den deklarationen - att var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter samt söka, sprida och ta emot idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser. Så står det i artikel 19 i FN:s deklaration. Mot bakgrunden att Mattias Lundbäck har följt de etiska riktlinjer som gäller anser jag att jag inte har någon som helst anledning att vare sig fördöma eller förändra min uppfattning.

Herr talman! Jag har inte med ett enda ord eller en enda mening sagt att yttrandefriheten inte ska gälla. Vad jag diskuterar är mer en omdömesfråga. Den frågan om omdöme vill inte ministern svara på. Det handlar om huruvida det är rimligt att enskilda politiskt tillsatta regeringstjänstemän i konstateranden talar om vilka beslut Riksbanken kommer att fatta, och i det här fallet var formuleringen att det skulle ske "på torsdag". Det är vad det handlar om. Är det gott eller är det dåligt omdöme? Skulle ministern, om det nu är så fullständigt okontroversiellt, själv kunna göra ett liknande uttalande? Ministern skulle då på måndagen kunna gå ut och säga: Orsaken till att Riksbanken gör detta på torsdag är följande. Skulle det vara gott omdöme av ministern? Är det så att den här personen är så ovidkommande att det inte är något att bry sig om? Om personen i fråga har statusen av regeringstjänsteman tycker jag faktiskt att ministern bör fundera igenom ett bättre svar än vad jag hittills har fått. Jag har inte ifrågasatt yttrandefrihet eller att människor får skriva vad de vill i tidningar, bloggar eller insändare. Det jag däremot vill peka på är att man från bland annat ditt parti många gånger har hävdat Riksbankens egen suveränitet. Man får inte politiskt lägga sig i, och du markerar det i svaret. Tjänstemannen i fråga skriver inte som någon personlig åsikt eller någonting sådant. Han bara konstaterar att "på torsdag" sänker Riksbanken räntan och att orsaken till beslutet är följande. Det är vad som gör det hela lite mer intressant och situationen lite annorlunda än vad det normalt brukar vara. Om man uttalar sig som regeringstjänsteman eller regeringsledamot ger det en annan status och en annan tyngd än om man bara tycker till i största allmänhet.

Herr talman! I ett pressmeddelande den 4 december 2008 meddelade Riksbanken att man beslutat sänka reporäntan. Såvitt jag kan se spekulerades det långt innan dess i medierna om att Riksbanken kommer att sänka reporäntan. Detta var ingen som helst ny eller unik information. Det var en information, ett samtal, en diskussion och ett antagande som fanns i de flesta medier vid det laget. Vad Mattias Lundbäck säger i uttalandet i stort om den ekonomiska politiken och det han skriver i sin blogg kan jag inte se som annat än ett uttryck för vad som sades i den allmänna debatten vid det tillfället.