Nedläggningen av Statens räddningsverk och statens ansvar för miljösanering i Rosersberg

Interpellationsdebatt 3 december 2010
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 3

Anf. 44 Sten Tolgfors (M)

Herr talman! Denna interpellation är intressant därför att det som vi talar om är ett gemensamt ansvar för mig och Björn von Sydow. Detta var en verksamhet som också bedrevs under Björn von Sydows tid som försvarsminister. Därför är det en intressant interpellation och intressant att höra den konstruktiva inställning som Björn von Sydow har. Han noterade bland annat att regeringen nu förtydligar statens ansvar för att åtgärda föroreningar som uppkommit genom olika statliga aktörers verksamhet, till exempel den vid Räddningsskolan i Rosersberg. I maj förra året kom propositionen Miljöbalkens försäkringar och avhjälpande av förorenade områden m.m . Ett av syftena var att förtydliga organisation och ansvarsfördelning vid statliga insatser i efterbehandling av områden. I enlighet med det har SGU från och med årsskiftet ansvar för saneringen av områden där en myndighet som har bedrivit förorenande verksamhet inte längre är kvar. SGU har också möjlighet att företräda staten vid saneringar av områden där en myndighet som har orsakat föroreningen fortfarande faktiskt finns kvar men inte har möjlighet att driva ett efterbehandlingsprojekt i egen regi. Detta gör att regeringen har gjort det möjligt att genomföra saneringsåtgärder mer effektivt på områden där staten har ansvar enligt miljöbalkens regler. Beträffande Räddningsverkets före detta verksamhet i Rosersberg företräds, som sagt, staten via SGU sedan i våras. SGU är den mest kompetenta statliga myndigheten på detta område och har också under hela efterbehandlingstiden varit engagerad i frågan. Enligt SGU finns det flera möjliga punktkällor till PFOS i Mälaren. Utöver Räddningsskolan i Rosersberg kan det vara fråga om möjliga källor från avloppsvatten från större kommunala reningsverk, till exempel i Uppsala och Västerås eller Arlanda flygplats vid Märstaån. Användningen av filmbildande släckskum med innehåll av PFAS vid räddningsskolan upphörde 2002. Att verksamheten på Räddningsskolan har varit en källa under både Björn von Sydows och min tid som försvarsminister är möjligt. Samtidigt är det osäkert i vilken omfattning som det fortsatt pågår en spridning från Rosersberg i dag. Detta är bara några av de aspekter som SGU och Sigtuna kommun behöver titta på när de gemensamt försöker lösa miljöfrågorna i Rosersbergsområdet på bästa sätt. Där delar jag helt Björn von Sydows uppfattning att det är mycket bra med en konstruktiv och framkomlig väg mellan dessa båda aktörer framöver.

Anf. 45 Björn von Sydow (S)

Herr talman! Jag ser faktiskt att både interpellationen och den frågeställning som jag tog upp, och även den diskussion som vi har nu, har ett intresse av förvaltningspolitisk karaktär. Försvarsministern var vänlig nog att erinra om min tid som försvarsminister. En av de ganska besvärliga erfarenheter som jag fick göra handlade om hur avveckling av framför allt Försvarsmaktens anläggningar men även denna typ av anläggningar ska gå till myndighetsmässigt och vad man ska sträva efter. Jag lärde mig att för att det ska gå bra ska man från regeringen ha en hög ambitionsnivå. Marker och fastigheter ska lämnas från staten som ägare med en mycket hög kvalitet. Gör man det får man både en ekonomiskt hygglig situation för de investeringar som man har gjort och en bra etisk relation med omvärlden. Det är det ena. Det ska vara ambitionen. Det andra som jag lärde mig var att det ibland kan bli besvärligt att upprätta särskilda små myndigheter för ett mycket speciellt område just kring kompetensfrågor, både när det gäller sakfrågan och när det gäller förvaltningspolitiska hänseenden. Jag välkomnar därför det som regeringen har gjort och som riksdagen beslutade om i våras, nämligen att skapa en enhetlig organisation där en myndighet - SGU - har huvudansvaret. Jag tror att om man har en sådan myndighet som kommer att fortsätta betyder det att frågan om dialog och förhållningssätt kvarstår. Om en myndighet däremot avvecklas blir det inte på samma sätt. Nu har vi ett problem, och det kommer vi att ha nästa år också. Jag är positiv till det som försvarsministern redovisar. Jag bara undrar om försvarsministern under hand har fått någon uppgift om när de aktuella motsättningarna - jag vill inte nödvändigtvis kalla det så - eller de fortsatt skilda bedömningarna mellan kommun och SGU kan vara färdigutredda.

Anf. 46 Sten Tolgfors (M)

Herr talman! Vi noterar båda, Björn von Sydow och jag, att det sker framsteg, och vi välkomnar det båda två. Sedan i början av november samarbetar Sigtuna och SGU nära för att försöka nå en gemensam syn och en överenskommelse om hur miljöfrågorna kan tillgodoses på bästa sätt i Rosersbergsområdet. Jag hoppas, liksom Björn von Sydow, att det kan vara möjligt för parterna att nå en lösning inom kort. Redan under den tid som Räddningsverket var aktivt i Rosersberg fattade man olika beslut för att minska riskerna för miljöskador. Man valde till exempel att genomföra minst fem fält- och laboratorieundersökningar på verksamhetsområdet. År 2002, alltså ett antal år före min tid som minister, beslutade Räddningsverket att förbjuda allt inköp och all användning av produkter som innehöll PFOS och PFOA, som Björn von Sydow så tappert hjälpte kammaren att uttolka tidigare, vid myndighetens samtliga skolor i Sverige. Beslutet fattades efter att ämnet hade påträffats vid en av de provtagningar som Räddningsverket hade låtit genomföra. När sedan Räddningsverket och därmed också Räddningsskolan i Rosersberg avvecklades och man skulle lämna området utförde staten ett antal miljötekniska undersökningar under hösten 2008 och våren 2009 på övningsområdet inklusive på angränsande våtmark. Efter kontakt och diskussion med Sigtuna genomförde man även provtagningar som visade förekomster av bensin, diesel, olja och metall samt PFOS och PFOA. Viss sanering av markföroreningar genomfördes sedan också under hösten 2009. Det som SGU och Sigtuna nu gör tillsammans är att gemensamt se över om det finns behov av ytterligare saneringsåtgärder. Man tar också med i beaktandet vilka effekter som sådana saneringsåtgärder i sig skulle kunna ha på miljön. Här gäller det ibland att väga nytta mot skada vid till exempel en möjlig grävsanering av oljeföroreningar som finns i våtmark. SGU och Sigtuna undersöker också hur ett fortsatt kontrollprogram för att upptäcka förändringar i området skulle kunna genomföras. Genom att hitta så bra metoder som möjligt för att mäta utsläpp får man en säkrare miljökontroll. Det gäller då också så klart att hitta relevanta mätpunkter och referenspunkter för sådan mätning.

den 28 oktober

Interpellation

2010/11:22 Nedläggningen av Statens räddningsverk och statens ansvar för miljösanering i Rosersberg

av Björn von Sydow (S)

till försvarsminister Sten Tolgfors (M)

Regeringen beslutade 2008 att lägga ned Statens räddningsverk, och den nyinrättade Avvecklingsmyndigheten började sitt avvecklingsuppdrag den 1 januari 2009.

Jag motionerade i september 2007 om att Rosersbergs räddningsskola skulle vara kvar tills en grundlig utredning genomförts av konsekvenserna. Min invändning då var att det var förhastat att ställa Mälardalsregionen utan egen möjlighet att utbilda människor till räddningstjänsten. Nedläggningen är nu sedan länge ett faktum och inget att orda vidare om. Att hanteringen av avvecklingen senare skulle komma att innebära ett allvarligt miljöhot hade jag dock inte kunnat föreställa mig då.

Övningsfältet i Rosersberg kallades för kemövningsfältet och var det främsta i sitt slag i landet. Det har nu visat sig att gifter som påverkar fertiliteten på människor och djur rinner rakt ut i Mälaren från det numera nedlagda övningsområdet i Rosersberg norr om Stockholm. Gifterna kommer från släckningsskum som använts vid brandövningar i Räddningsverkets skola. Brandmän, militär och polis har i decennier övat räddningsinsatser på skolan i Sigtuna kommun. Massor av bränder har släckts med hjälp av släckningsskum som innehöll det giftiga ämnet PFOS.

Dagens Nyheter skrev den 18 oktober 2010 om att Räddningsverkets nedlagda skola i Rosersberg norr om Stockholm läcker gifter rakt ut i Mälaren. Framför allt handlar det om det cancerframkallande ämnet PFOS. Enligt Kemikalieinspektionen är det ett miljöfarligt ämne som människor ska undvika eftersom det lagras i kroppen. PFOS är ett så kallat persistent ämne, det bryts inte ned i naturen utan blir kvar för alltid. DN skriver också att staten har känt till förhållandet länge men ändå inte agerat. Experter har länge varnat och uppmanat till en sanering av området. Då Räddningsverket och staten lämnade området i våras uppmanade experter en sanering av området, något som staten struntade i. Området lämnades utan att någonting gjorts åt de miljöfarliga ämnen som finns lagrade i marken.

I vattnen kring skolan har experter från IVL hittat miljöfarliga ämnen både i vatten och i fisk. Tidigare studier har visat att PFOS är cancerframkallande, hormonstörande och att det påverkar immunförsvaret negativt. PFOS kan inte heller brytas ned i naturen, enligt IVL kommer PFOS att fortsätta läcka ut i Mälaren under lång tid framöver om inga åtgärder vidtas.

Jag delar det socialdemokratiska kommunalrådet Anders Johansson i Sigtunas uppfattning, då han i DN den 22 oktober uttalade att kommunen är utsatt för statlig maktarrogans genom att staten har underlåtit att sanera marken kring Rosersberg. Sigtuna kommun ställde tidigt krav på staten genom att förelägga Avvecklingsmyndigheten om både ytterligare undersökningar och sanering av delar av området. I stället för att vidta åtgärder valde Avvecklingsmyndigheten att överklaga beslutet.

Efter det upphörde Avvecklingsmyndigheten, men regeringen utsåg SGU att ansvara för det som staten har ansvar för på platsen. SGU har hög kompetens och är väl lämpat för uppgiften. SGU har också klart uttalat sin positiva vilja att komma till rätta med problemen.

Än så länge har SGU dock inte visat i handling att de tar ett större ansvar än vad Avvecklingsmyndigheten gjorde. SGU har i stället fullföljt Avvecklingsmyndighetens påbörjade överklagan. Frågan ligger nu hos länsstyrelsen för beslut. Det är högst anmärkningsvärt att staten i stället för att vidta åtgärder mot miljöskadliga läckage från verksamheter man drivit väljer att överklaga kommunens beslut om att staten måste agera.

Min fråga till försvarsministern är:

Vilka åtgärder avser försvarsministern att vidta för att se till att staten tar sitt ansvar för saneringen av det miljöfarliga läckaget efter nedläggningen av Räddningsverkets skola i Rosersberg?