Nätdroger

Fru talman! Sven-Erik Bucht har frågat justitieministern vilka resurser rättsväsendet har för att stävja nätdroger samt om Sverige har en bristande lagstiftning för att stävja problemet. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen. För att börja med frågan om lagstiftningen så har regeringen nyligen överlämnat en proposition till riksdagen med en rad förslag när det gäller insatser mot de så kallade nätdrogerna. Statens folkhälsoinstitut får i uppdrag att förstärka sitt arbete med att bevaka utvecklingen av nya substanser på missbruksmarknaden. Statens folkhälsoinstitut får också tillsammans med Läkemedelsverket en förordningsreglerad rätt att köpa in varor som saluförs på bland annat Internet för att låta analyser dem i syfte att undersöka innehåll och aktiv substans. Syftet är att få till stånd en effektivare bevakning av nya droger. I propositionen finns också ett förslag till en helt ny lag som möjliggör för polis och tull att omhänderta och förstöra sådana ämnen som är på väg att klassas som narkotika eller hälsofarlig vara men där beslut och ikraftträdande ännu inte är klart. Förra mandatperioden tillfördes rättsväsendet drygt 5 miljarder kronor i varaktiga anslagsökningar. Det är den mest omfattande satsning som gjorts någonsin på de rättsvårdande myndigheterna. Av dessa tillskott har polisen fått 2,5 miljarder kronor. Resursförstärkningarna skapar goda förutsättningar för att bedriva en bra och effektiv verksamhet och har möjliggjort en kraftig ökning av antalet poliser. Ökade resurser till såväl polis som åklagare stärker möjligheterna att både förebygga och utreda alla typer av brott även när det gäller drogförsäljning via Internet. Därtill förbereder regeringen för närvarande en strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksområdet för den kommande femårsperioden, den så kallade ANDT-strategin. I en strategi om ANDT så ingår bekämpningen av nätdroger som ett viktigt område vid sidan av de andra områden som tas upp när det gäller att utveckla en effektiv och samordnad brottsbekämpning av den illegala handeln samt att utveckla en effektiv samverkan av det drogförebyggande arbetet. För den kommande fyraårsperioden har regeringen avsatt drygt 250 miljoner kronor per år för insatser inom strategins ram. Jag kan försäkra Sven-Erik Bucht att jag tar mycket allvarligt på narkotikafrågan och att jag också i fortsättningen kommer att göra allt som står i min makt för att komma till rätta med det tilltagande problemet med de så kallade nätdrogerna.

Fru talman! Tack för svaret! Det är ett bra och tydligt svar som statsrådet levererar. Senast jag var upp i en interpellationsdebatt - det handlade om försvarsfrågor - var det omöjligt att få svar. I relation till den upplevelsen vill jag uttrycka att statsrådet Maria Larsson faktiskt har respekt för interpellationsinstrumentet. Därför ska statsrådet Larsson ha en dubbel eloge. Jag vill även ge ledamoten Fredrik Lundh från Norrbotten en eloge för att han har uppmärksammat och drivit den här frågan på ett mycket bra sätt. Jag hoppas också att statsrådet Larsson kan dela min uppfattning om Lunds agerande. Fredrik Lundh uppmärksammade kraftfullt frågan i januari, för elva månader sedan, genom ett öppet brev utifrån att utredningen i fråga om att komma till rätta med nätdrogerna var färdig 2008 och att en proposition hade utlovats redan under den förra mandatperioden. Efter Fredrik Lundhs öppna brev har frågan behandlats skyndsamt. Det är mycket bra att propositionen nu kommer. Fru talman! Nätdroger är ett mycket allvarligt problem som växer lavinartat. Försäljningen blir alltmer öppen. Det är inget knussel om vad man säljer. Sajterna blir fler och fler. Marknadsföringen tenderar också att bli allt aggressivare. Det finns en utbredd frustration bland polis, tull och paketutlämningsföretag som måste hantera detta utan att komma åt problemet. Fru talman! Möjligen kan det bli en diskussion om lagen utifrån rättssäkerhetsaspekten, men jag hoppas att vi verkligen kan få en bred politisk enighet om detta och snabbt får lagen på plats. Situationen som den nu ser ut är pinsam för en rättsstat och ett modernt samhälle som ska värna om sina medborgare, i detta fall oftast ungdomar som drabbas och luras in i detta gift. Dessutom förorsakar det stort lidande. Fru talman! Det är verkligen på tiden att lagförslaget nu kommer, men vi måste oaktat det vara mycket observanta på utvecklingen. De som sysslar med denna verksamhet tjänar grova pengar. De kommer snabbt att söka kryphål, luckor och nya vägar för att sprida giftet. Tyvärr tenderar samhället alltför ofta att hamna på efterkälken. Möjligen kan klassificeringen av innehållet vara hemlig. Just nu är den öppen. De som hanterar och marknadsför de här drogerna vet exakt vad som händer och kan snabbt trycka ut lagen när vi förbjuder vissa av de här drogerna. De kan ändra molekylerna väldigt snabbt för att få fram nya produkter som ännu inte har olagligförklarats. Jag hoppas därför att den nya lagen bara är en början. Vi måste noga följa utvecklingen och vara beredda att mycket snabbt förändra lagstiftningen för att på alla sätt stävja en fortsatt mycket osund utveckling. Tack, statsrådet, för att lagstiftningsförslaget nu kommer och tack för svaret! Låt oss nu, alla goda krafter gemensamt, starta kriget mot dessa fruktansvärda droger! Låt oss skicka en mycket tydlig signal till de onda krafter som sprider nätdrogerna att det inte är något som vi kommer att låta fortgå! Jag hoppas verkligen att vi fortsättningsvis kommer att agera snabbt för att stävja detta problem.

Fru talman! Tack, interpellanten, för välvilliga och goda ord! Det är en gemensam angelägenhet. Jag är väldigt glad att kunna säga att det har funnits en väldigt bra uppställning hos politiska partier i den här kammaren kring narkotikapolitiken. Det är en gemensam kamp vi har att föra, och vi har alla tagit den på allvar. Jag känner mig väldigt glad över att vi har fått den här propositionen på plats. Jag tror att den kan göra skillnad. Vi lever med ständigt nya utmaningar. En av de utmaningar som verkligen har vuxit i storlek är nätdrogerna. Det finns helt nya medier för att marknadsföra droger som inte är tillåtna utan olagliga. Därför har detta varit ett angeläget arbete, och jag har försökt hasta det så mycket som möjligt. Det innehåller också saker som naturligtvis är lite spektakulära i visst mått, men de är nödvändiga för att det ska vara en jämbördig kamp. Det gäller till exempel att låta en myndighet köpa in olagliga substanser. Det är inte den alldeles enkla och framkomliga väg som man kanske först tänker på, men det är en nödvändig väg. Det gäller också att låta polis och tull omhänderta varor som ännu inte är klassificerade som olagliga. Beredningen och processen när det gäller den här lagstiftningen har gått ganska bekymmersfritt. Jag känner mig väldigt glad för att Lagrådet tycker att den här lagstiftningen är okej ur juridisk synvinkel. Nu är vi nästan framme. Jag tror att den här lagstiftningen kommer att väcka uppseende och uppmärksamhet, inte bara i Sverige utan också internationellt. Den kan vara lite prejudicerande. Det internationella samarbetet är centralt och viktigt. Vi kan också se att utmaningarna inte på något sätt är slut. De kommer att förfinas, precis som Sven-Erik Bucht är inne på. Man kommer att försöka hitta nya vägar därför att det finns pengar att tjäna. Här finns det många som tjänar mycket stora pengar på att ungdomar och andra väljer att pröva den här typen av droger. Det handlar om att bekämpa den illegala handeln och också om att stå för ett drogförebyggande arbete där vi kan opinionsbilda om vikten av att många ungdomar, alla ungdomar, väljer att avstå från den här typen av riskutsättande. Vi har dess värre haft ett antal olyckliga dödsfall därför att ungdomar har prövat droger som man inte riktigt vet vad de innehåller och som är köpta via Internet. Jag ser detta som en väldigt allvarlig problematik. Jag är glad över att det finns en så stark uppslutning och att Sven-Erik Bucht så tydligt har deklarerat sitt stöd för den här propositionen. Jag tror att den leder oss en bra bit på vägen. Jag tror att den kommer att uppmärksammas också internationellt. Jag är naturligtvis inte så naiv att jag tror att vi har löst hela problemet, men jag tror att detta kommer att vara ett viktigt verktyg framöver.

Fru talman! Jag hör att statsrådet delar min uppfattning att vi noga måste följa frågan eftersom förhållandena hela tiden förändras. Precis som statsrådet tror jag att vi kan få en mycket bred politisk uppslutning kring den. Det är nödvändigt att vi har en bred politisk uppslutning kring en så samhällsfarlig verksamhet som nätdroger innebär.

Fru talman! Låt mig nämna något om vikten av att vi för kampen även internationellt. Vi ser i dag en ny internationell debatt med fler legaliseringsförespråkare på banan. De vill legalisera exempelvis cannabis och även andra preparat. Också det är en kamp som vi har att föra. Jag ser det nationella arbetet som ytterst viktigt, men också det internationella. Här har vi deltagit aktivt inom både WHO:s och EU:s ram för att föra upp dessa frågor och ha en diskussion om dem. Tyvärr finns här inte en politisk samsyn. Jag tror att det kommer att vara en av de stora utmaningarna under de kommande fyra åren, för vi står nu vid ett vägval där legaliseringsivrarna hoppas kunna ta mer mark i anspråk. Därför måste vi vara många som bildar en motkraft till det. Vi hade nyligen folkomröstningen i Kalifornien som, tack och lov, slutade med att man sade nej till en legalisering av cannabis. Men förespråkarna för en legalisering tar ny sats och tänker återkomma. Det är alltså en diskussion som förväntas pågå mycket länge internationellt, och då måste vi vara rustade, beredda att gå i bräschen och föra diskussionen och kampen. Det gäller internationellt och naturligtvis också nationellt. Internet är en fantastisk uppfinning. Den är användbar till mycket som är bra men också till en hel del sådant som inte medför bättre livsomständigheter för människor vare sig i vårt land eller i andra länder. Jag ber att få tacka så mycket för debatten. Det var trevligt att möta Sven-Erik Bucht i en interpellationsdebatt. Vi kanske får anledning att återkomma i detta ämne. Jag tackar också för supporten till en lagstiftning som kommer att vara mycket betydelsefull och ett verksamt redskap för såväl tull som polis. Lagstiftningen kommer att öka våra möjligheter att snabbare få till stånd en klassificering av de nya preparat som ständigt dyker upp.

Fru talman! Jens Holm har frågat mig hur en svensk myndighet ska kunna uppmana medborgarna att äta på ett hållbart sätt, exempelvis genom att äta mer lokalt producerade livsmedel. Han har vidare frågat hur jag ser på att andra medlemsländer samt EU-kommissionen kan uppmana sina medborgare att äta miljösmart och om jag anser att frihandel ska vara överordnat miljöhänsyn. Inledningsvis vill jag poängtera att inom ramen för regeringens vision "bruka utan att förbruka" ingår att naturresurserna ska brukas på ett långsiktigt hållbart sätt så att de inte förbrukas. Nyttjandet ska ske på ett miljömässigt hållbart sätt och med höga etiska krav. Här kan vi alla bidra - producenter, konsumenter, forskare och beslutsfattare. Många konsumenter i Sverige och i andra länder har ett stort intresse av att veta hur produkterna de köper har producerats och kan tänkas påverka omgivningen. Konsumenternas engagemang är en stor tillgång för ett hållbart samhälle och så att vi kan bruka utan att förbruka. Det är då positivt att konsumenterna kan skaffa sig information om hur man konsumerar miljösmart. Miljösmart konsumtion kan ske på många olika sätt. Det är inte alltid som närproducerade produkter är bättre ur ett miljö- eller klimatperspektiv. Däremot är jag den första att hålla med om att det finns många värden med att handla närproducerat, till exempel för att hålla våra svenska landskap öppna. Detta visar att frågan om vad som är miljösmart mat är komplex. Det finns ett växande intresse hos konsumenterna att köpa produkter med olika typer av miljö- och klimatmärkningar. Det är därför positivt att certifiering på initiativ av marknadens aktörer växer fram eftersom det ökar konsumentens möjligheter att välja. Det är dock viktigt att sådana initiativ ser till en produkts hela så kallade fotavtryck, det vill säga hur mycket en produkt påverkar miljön från det att den produceras till det att varan fraktas hem till konsumenten. Det är också positivt att myndigheterna på olika sätt kan bidra med kunskaper och verktyg som underlättar konsumenternas val. Livsmedelsverket har ett sektorsansvar inom miljömålsområdet och har även beviljats särskilda medel för att arbeta med livsmedelskedjans klimatpåverkan. Jag vill förtydliga att anledningen till att notifieringen av de miljösmarta matvalen drogs tillbaka var att dokumentet ändrats i så stor omfattning att det inte bedömdes lämpligt att fullfölja notifieringen. Diskussionen i EU är emellertid långt ifrån avslutad. Det står Livsmedelsverket fritt att omarbeta dokumentet och notifiera på nytt eller arbeta med frågorna på ett annat sätt om man finner det bättre. I det perspektivet är det särskilt intressant att studera hur andra medlemsstater och kommissionen hanterar liknande frågeställningar. Jag sätter ett stort värde på att lära av och samarbeta med andra i dessa komplexa frågor. Miljö- och klimatfrågorna är internationella. Det är min fulla och fasta övertygelse att fri handel inom EU och globalt är en förutsättning för att vi ska lyckas driva ett aktivt och gott klimat- och miljöarbete. Sverige är en vän av internationell handel. Samtidigt är miljöhänsyn ett ansvar för oss alla och vi måste arbeta på den internationella arenan, nationellt och lokalt för att leva upp till visionen "bruka utan att förbruka".