Minskade medel för företagsrådgivning

Herr talman! Penilla Gunther har frågat mig om jag kan förklara vad som menas med formuleringen "av tilldelade medel får 48 000 000 kronor betalas ut först efter beslut av regeringen" i regleringsbrevet för budgetåret 2016 avseende anslag 1:22 Bidrag till företagsutveckling och innovation inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Vidare har Penilla Gunther frågat om dessa medel ändå finns för att kunna användas och i så fall till vad eller till vilka.

Formuleringen om att 48 miljoner kronor av tilldelade medel betalas ut först efter beslut av regeringen innebär att denna andel av medlen på det aktuella anslaget tills vidare inte görs tillgängliga för Kammarkollegiet för utbetalningar till Almi Företagspartner AB.

Den omständighet som låg till grund för regeringens ställningstagande att tills vidare inte tillgängliggöra de anslagna medlen var att Sveriges flyktingmottagande under hösten 2015 ökade på ett sätt som inte kunde förutses vid framtagandet av budgetpropositionen för 2016. Detta riskerade att leda till att den beslutade nivån på utgiftstaket skulle överskridas.

I propositionen Vårändringsbudget för 2016 (prop. 2015/16:99) har regeringen föreslagit anslagsminskningar på ett antal anslag för att bidra till finansieringen av anslag som i samma proposition föreslås öka. Det aktuella anslaget är ett av dessa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Riksdagen har på regeringens initiativ tidigare förstärkt anslag 1:22 Bidrag till företagsutveckling och innovation, som finansierar Almi Företagspartner AB:s verksamhet. Trots att anslaget i vårändringsbudgeten föreslås minska med 48 miljoner kronor är anslaget för innevarande år högre än 2015 års anslag.

Regeringen genomför samtidigt en mängd åtgärder för att främja integration av nyanlända. Regeringen har exempelvis föreslagit ett snabbspår för företagare som syftar till att nyanlända med erfarenhet av företagande snabbt ska kunna starta företag i Sverige, ett växa-stöd för enskilda näringsidkare som gör sin första anställning samt 10 miljarder extra årligen till kommunsektorn, med målet att underlätta långsiktig planering och fler anställningar i välfärden. Detta är exempel på insatser som kortar vägen till arbete och sysselsättning och bidrar till en effektiv integration.

Herr talman! Penilla Gunther har frågat mig om jag kan förklara vad som menas med formuleringen "av tilldelade medel får 48 000 000 kronor betalas ut först efter beslut av regeringen" i regleringsbrevet för budgetåret 2016 avseende anslag 1:22 Bidrag till företagsutveckling och innovation inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Vidare har Penilla Gunther frågat om dessa medel ändå finns för att kunna användas och i så fall till vad eller till vilka.

Formuleringen om att 48 miljoner kronor av tilldelade medel betalas ut först efter beslut av regeringen innebär att denna andel av medlen på det aktuella anslaget tills vidare inte görs tillgängliga för Kammarkollegiet för utbetalningar till Almi Företagspartner AB.

Den omständighet som låg till grund för regeringens ställningstagande att tills vidare inte tillgängliggöra de anslagna medlen var att Sveriges flyktingmottagande under hösten 2015 ökade på ett sätt som inte kunde förutses vid framtagandet av budgetpropositionen för 2016. Detta riskerade att leda till att den beslutade nivån på utgiftstaket skulle överskridas.

I propositionen Vårändringsbudget för 2016 (prop. 2015/16:99) har regeringen föreslagit anslagsminskningar på ett antal anslag för att bidra till finansieringen av anslag som i samma proposition föreslås öka. Det aktuella anslaget är ett av dessa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Riksdagen har på regeringens initiativ tidigare förstärkt anslag 1:22 Bidrag till företagsutveckling och innovation, som finansierar Almi Företagspartner AB:s verksamhet. Trots att anslaget i vårändringsbudgeten föreslås minska med 48 miljoner kronor är anslaget för innevarande år högre än 2015 års anslag.

Regeringen genomför samtidigt en mängd åtgärder för att främja integration av nyanlända. Regeringen har exempelvis föreslagit ett snabbspår för företagare som syftar till att nyanlända med erfarenhet av företagande snabbt ska kunna starta företag i Sverige, ett växa-stöd för enskilda näringsidkare som gör sin första anställning samt 10 miljarder extra årligen till kommunsektorn, med målet att underlätta långsiktig planering och fler anställningar i välfärden. Detta är exempel på insatser som kortar vägen till arbete och sysselsättning och bidrar till en effektiv integration.

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Som vi vet - och som statsrådet har fått frågor om tidigare - har många upplevt att resurserna till flera olika organisationer som på olika sätt jobbar med företagsrådgivning har minskat på ett tämligen undermåligt sätt. Man fick sena besked, veckan före jul och flera veckor efter jul, när budgetåret 2016 redan hade börjat.

Det finns ett missnöje i de här leden över hur detta har hanterats. Att då se att det finns 48 miljoner på något sätt reserverade till endast Almi gör inte missnöjet mindre, utan det hela blir snarare mer obegripligt.

Det finns något som är ganska svårförklarligt. Samtidigt som man säger att man vill satsa resurser på att få fler nyanlända i arbete och kunna starta egna företag - som jag skriver i interpellationen har många en bakgrund från andra länder som egna företagare - och inför ett snabbspår, ger det egentligen bara några hundra tusen kronor till de här organisationerna, som har förlorat miljoner.

Det blir en ganska oförklarlig soppa av åtgärder som jag egentligen tror var menade att vara goda. Jag tror nämligen på ministerns goda intentioner. Men det har blivit fel.

Då blir förklaringen i interpellationssvaret inte särskilt väl mottagen, skulle jag tro. Jag upplever själv att om det är 48 miljoner i detta reserverade fack i budgeten till endast en organisation, som också är den största och dessutom är helt statlig, då blir orättvisan ännu större.

Företagsrådgivningen har under många år stöttats av staten och andra offentliga nivåer - kommuner, regioner och landsting - särskilt till kvinnor, personer med invandrarbakgrund eller särskilda företagsformer, som kooperativa verksamheter. Om de får minskade resurser är det klart att det märks också i fortsättningen, om vi pratar om att vi vill få fler i arbete, även nyanlända. Det är därför att vi har olika preferenser.

Min egen erfarenhet som företagsrådgivare är att man möter människor med många olika bakgrunder och att man inte kan passa alla.

Den organisation som jobbar över hela landet, Nyföretagarcentrum eller Svenska Jobs and Society, har verksamhet i varje kommun i Sverige. Jag tycker att de verkligen har en särskilt behjärtansvärd struktur på företagsrådgivningen tillsammans med de andra organisationerna. Man ska ändå veta att de jobbar tillsammans.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

De flesta har under de senaste åren hittat varandra på lokal och regional nivå och vill jobba och samverka för att effekten ska bli desto större med fler företag.

Då kvarstår frågan hur man tänkte nu när det handlar om att få fler i arbete, om man vill rikta sig särskilt till nyanlända eller redan invandrade nysvenskar.

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Som vi vet - och som statsrådet har fått frågor om tidigare - har många upplevt att resurserna till flera olika organisationer som på olika sätt jobbar med företagsrådgivning har minskat på ett tämligen undermåligt sätt. Man fick sena besked, veckan före jul och flera veckor efter jul, när budgetåret 2016 redan hade börjat.

Det finns ett missnöje i de här leden över hur detta har hanterats. Att då se att det finns 48 miljoner på något sätt reserverade till endast Almi gör inte missnöjet mindre, utan det hela blir snarare mer obegripligt.

Det finns något som är ganska svårförklarligt. Samtidigt som man säger att man vill satsa resurser på att få fler nyanlända i arbete och kunna starta egna företag - som jag skriver i interpellationen har många en bakgrund från andra länder som egna företagare - och inför ett snabbspår, ger det egentligen bara några hundra tusen kronor till de här organisationerna, som har förlorat miljoner.

Det blir en ganska oförklarlig soppa av åtgärder som jag egentligen tror var menade att vara goda. Jag tror nämligen på ministerns goda intentioner. Men det har blivit fel.

Då blir förklaringen i interpellationssvaret inte särskilt väl mottagen, skulle jag tro. Jag upplever själv att om det är 48 miljoner i detta reserverade fack i budgeten till endast en organisation, som också är den största och dessutom är helt statlig, då blir orättvisan ännu större.

Företagsrådgivningen har under många år stöttats av staten och andra offentliga nivåer - kommuner, regioner och landsting - särskilt till kvinnor, personer med invandrarbakgrund eller särskilda företagsformer, som kooperativa verksamheter. Om de får minskade resurser är det klart att det märks också i fortsättningen, om vi pratar om att vi vill få fler i arbete, även nyanlända. Det är därför att vi har olika preferenser.

Min egen erfarenhet som företagsrådgivare är att man möter människor med många olika bakgrunder och att man inte kan passa alla.

Den organisation som jobbar över hela landet, Nyföretagarcentrum eller Svenska Jobs and Society, har verksamhet i varje kommun i Sverige. Jag tycker att de verkligen har en särskilt behjärtansvärd struktur på företagsrådgivningen tillsammans med de andra organisationerna. Man ska ändå veta att de jobbar tillsammans.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

De flesta har under de senaste åren hittat varandra på lokal och regional nivå och vill jobba och samverka för att effekten ska bli desto större med fler företag.

Då kvarstår frågan hur man tänkte nu när det handlar om att få fler i arbete, om man vill rikta sig särskilt till nyanlända eller redan invandrade nysvenskar.

Herr talman! Jag tackar Penilla Gunther för att hon ger mig möjlighet att kanske reda ut en del. De reserverade medlen på 48 miljoner kronor innebär att anslagen till Almi minskar med 48 miljoner kronor. Eftersom Almi inte finansierar de organisationer som interpellanten frågar om finns det inget samband mellan dessa frågor.

Från interpellantens utgångspunkt måste det vara bättre att vi gör denna besparing på Almi, som har mer pengar i år än förra året trots dessa indragningar, just för att det inte ska drabba annan verksamhet hårdare.

Därför tycker jag att detta var en klok indragning att göra i ett läge då utgifterna höll på att dra iväg på ett sätt som jag tror att varken Penilla Gunther eller mitt eget parti hade förutsett i budgetarbetet förra gången.

Det är så vi hanterar budgeten när det inträffar händelser som vi inte har förutsett. Regeringen tvingades vidta ganska kraftfulla åtgärder för att få ned antalet asylsökande till Sverige och därmed den kostnadsexplosion som annars hade inträffat. Nu har vi gjort det.

Detta innebär att ett antal anslag har fått dras ned och att de satsningar som föreslogs i stället kunde göras i vårändringsbudgeten. Satsningar på ett snabbspår för företagande för nyanlända är ett av dem, och 18 miljoner kronor reserveras för det för att bygga ut den verksamheten. Det går via Tillväxtverket, och Tillväxtverket har än så länge inte fördelat dessa pengar. Det är många av de organisationer som ändå är uppe till diskussion här som också har intresse av att vara med och ta del av dessa pengar för att skapa detta snabbspår för företagare som har kommit till Sverige.

Det finns därför inget samband mellan dessa två frågor. Vi har gjort en neddragning av anslagen till Almi. Vi bedömde nämligen att det var där vi kunde göra neddragningar utan att det skulle få så stora effekter i övrigt eftersom Almi ändå har fått ökade anslag.

Varför har regeringen ändå valt att prioritera Almi över tid och ökat anslagen till Almi? Det beror på att vi ser att det finns ett stort behov av inte minst Almis låneverksamhet, som har ökat med ungefär 1 miljard kronor under 2015. Det är en mycket viktig del av det som jag beskriver som en politik för att företag inte bara ska skapas utan också kunna växa, investera och ta lån. Vi vet att affärsbankerna har dragit sig tillbaka en del från små och medelstora företag. Därför blir Almis utlåningsverksamhet och Norrlandsfondens utlåningsverksamhet extra viktiga. Det är därför som vi över tid har gjort satsningar också på Almi för att kunna bygga ut den verksamheten.

Almi använder en del för rådgivningsverksamhet. I och med dessa neddragningar har vi inte minskat Almis rådgivningsverksamhet i detta läge utan snarare faktiskt förstärkt den på ett antal områden, inte minst rådgivning på olika språk och annan rådgivning i storstadsområdena som var eftersatt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Att vi har dragit ned på anslagen till Almi var ett resultat av en unik situation som gjorde att kostnaderna drog iväg. Det gjorde att vi slapp göra neddragningar på andra områden, till exempel ytterligare neddragningar på Tillväxtverket, som också är en organisation som fick något minskade anslag. Men det går inte att blanda ihop neddragningar på Almi med neddragningar på Tillväxtverket. Det tror jag blir ännu mer förvirrande i denna diskussion.

Jag delar helt Penilla Gunthers engagemang för att man nu ska se till att använda den kompetens och det entreprenörskap som har kommit till Sverige. Det är därför som Sverige gör satsningar till exempel på snabbspåret men också utökar rådgivningsverksamheten på fler språk.

Herr talman! Visst har Almi fått minskade anslag. Frågan handlar om att de har ett litet sidospår att, om regeringen så skulle besluta, ändå kunna få ökade resurser - eller hur? Jag uppfattar det ändå så.

Statsrådet anser inte att dessa frågor hör ihop, vilket jag gör. Dessa organisationer jobbar delvis med Almi på samma marknad, om jag får uttrycka mig så. Därför blir dessa frågor mycket aktuella för dem på den nivå som de arbetar. Man möter, som sagt, varandra. Man samverkar så gott man kan och försöker skicka kunder, alltså personer man ger rådgivning, till varandra. Man upptäcker kanske att en organisation är bättre på ekonomiska föreningar eller bättre på att bemöta kvinnor, invandrare eller andra grupper som man vänder sig till.

Därför är detta en viktig fråga. Den handlar om vilken image man vill ge från både Tillväxtverket och departementet och hur man ser på dessa organisationer.

Jag vill gärna påminna statsrådet om att det redan 2013 gjordes en översyn, en genomlysning, av alla verksamhetsbidrag och anslag till rådgivande organisationer. Då skapades också detta aktörsråd med just dessa organisationer.

Svenska Uppfinnareföreningen är ett mycket gott exempel på en förening som har fått minskade anslag och inte har råd att göra något annat än att just finnas med där man har projekt och kan få intäkter.

Om vi vill främja innovation i det här landet - detta ord används i tid och otid, skulle jag vilja säga - handlar det också om att vi har uppfinnare som från början har en idé som också går att utveckla. Då är just den här typen av föreningar och rådgivningsorganisationer mycket viktiga för att få fram dessa personer. Detta är överlag en mycket viktig fråga för Sverige.

Under denna vår har jag drivit en serie om det svenska innovationssystemet med fyra seminarier. Jag har haft ett enormt engagemang för dessa frågor, alltifrån den första idén hos en uppfinnare och genom hela processen i innovationssystemet.

Det är klart att både Almi och alla de andra spelar en mycket viktig roll. Det handlar inte minst om kontakter. Om vi talar om nyanlända vet vi att många arbetstillfällen och kontakter sköts via dessa organisationer, så att dessa personer över huvud taget ska kunna få ett jobb eller kunna starta ett företag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Oavsett hur vi vänder och vrider på detta blir alla dessa tillsammans mycket starkare. Men då är det desto mer obegripligt att en organisation som Hela Sverige ska leva får nästan obegränsade anslag - det var kanske att ta i, men de har ändå fått ett mycket stort anslag - utan att ha som särskilt uppdrag att faktiskt skapa eller utveckla företag.

Herr talman! Jag tackar interpellanten för en fortsatt viktig diskussion. Vi är överens om att företagsrådgivning är viktig, inte minst i de faser då företagen själva känner att de inte har kompetens. Det är ofta i tidiga faser. Men det kan också vara när de ska ta investeringsbeslut eller ska ut på internationella marknader och ta ett språng till något som de tidigare inte har jobbat med. Då kan dessa rådgivningsinsatser spela en helt avgörande roll för att företagen ska ta rätt beslut och veta vad de ger sig in på. Det är viktig verksamhet.

Det som jag har försökt reda ut i denna interpellationsdebatt är att en besparing på Almi på 48 miljoner kronor knappast kan tas till intäkt för att dessa organisationer har en del problem. Hade vi inte gjort denna besparing på 48 miljoner kronor hade risken funnits att denna besparing hade hamnat någon annanstans. Vi måste nämligen respektera de utgiftstak som finns för statsbudgeten. Jag tror att både Kristdemokraterna och regeringen värnar hårt att vi följer de budgetregler som finns i Sverige. Därför var vi tvungna att göra ett antal besparingar. Men vi tyckte att det var smart att göra besparingen på Almi eftersom Almi de facto såg att de hade en växande verksamhet och kunde avstå från denna ökning men ändå behålla viktig verksamhet.

Vi trodde faktiskt att detta skulle innebära minskad företagsrådgivning. Vi såg en risk för att dessa minskade anslag till Almi skulle leda till det.

Nu ser vi att man tack vare förra årets resultat och en del kloka insatser i år har lyckats behålla företagsrådgivningen inom Almi på samma nivå. Man har också förstärkt rådgivningsverksamheten med fler affärsrådgivare och fler språk. Dessutom har Företagarskolan, en webbutbildning som finns, översatts till engelska, arabiska och persiska för att bredda utbudet av företagsrådgivning.

Utöver det har man lanserat mikrolån under våren, vilket är en av de insatser som många har efterfrågat. För en företagare som har kommit till Sverige och inte varit här så länge kanske det är ett mindre lån som krävs för att företaget och affärsutvecklingen ska komma igång, och då har mikrolån varit en sådan sak som har efterfrågats. Almi lyckades lansera ett sådant program under våren, och vi hoppas att det bidrar till att underlätta finansiering för personer med utländsk bakgrund.

Vi valde också att lansera snabbspåret för företagare för att snabba på. Där är det ju så att besluten om vilka organisationer som kommer att komma i fråga inte är tagna. Det är Tillväxtverket som sköter det och kommer att hantera det. Det gäller 18 miljoner kronor, så det är ganska mycket pengar som nu ska användas för att snabbare få människor med entreprenöriell bakgrund att bli företagare i Sverige. Jag är helt säker på att flera av de organisationer som nämns kommer att räcka upp handen och säga att de vill vara med och bedriva den verksamheten för Tillväxtverket. Om det skulle vara på det sättet välkomnar jag det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan ett antal år tillbaka - sedan 2007, tror jag - har regeringen överlåtit till Tillväxtverket att göra bedömningen av vilken typ av verksamhetsbidrag de olika organisationerna ska få. Det är alltså inte längre ett regeringsbeslut. Så var det på den borgerliga regeringens tid, och så är det fortsättningsvis under den här regeringen.

Herr talman! Jag upplever att de mikrolån Almi har haft ett tag har förbättrats. Jag är en av dem som har kritiserat detta, för mikrolån ska vara mikrolån. Mikrolån innebär för mig inte en nivå på 150 000, utan det innebär en väldigt mycket lägre nivå.

Vi ska vara medvetna om - och det vet statsrådet - att det även finns någonting som heter mikrofonder i Sverige. Det finns kreditgarantiföreningar som inte heller har riktigt stöttats på det sätt de borde. Det gäller verkligen verksamheter som ingen annan vill stötta, om man ska vara ärlig. Banken anser nämligen inte att det finns tillräcklig garanti för att få pengarna tillbaka.

Detta ligger också i linje med det både statsrådet Damberg och Ylva Johansson har gjort en satsning på, nämligen arbetsintegrerande sociala företag. De är ofta i behov av just dessa mikrolån, för det gäller människor med sådan bakgrund att de inte har några tillgångar. De har inte heller haft ett arbete på länge, vilket gör att de inte har en säkerhet i banken. Det måste finnas möjligheter även för dem att upphandla ett vettigt kassaregister eller någonting annat. Det finns så många småsaker i verksamheter för riktigt små ASF:er som skulle göra att detta förbättrades.

Så här i mitt sista inlägg vill jag nog ändå säga till statsrådet att jag, när det gäller vilket företag som helst, skulle uppskatta om man utifrån den översyn som gjordes för tre år sedan kom till skott och såg över vilka verksamheter av rådgivarorganisationerna som ska få bidrag och hur det ska fördelas. I dag är det nämligen inte rättvist.

Herr talman! Jag upplever att de mikrolån Almi har haft ett tag har förbättrats. Jag är en av dem som har kritiserat detta, för mikrolån ska vara mikrolån. Mikrolån innebär för mig inte en nivå på 150 000, utan det innebär en väldigt mycket lägre nivå.

Vi ska vara medvetna om - och det vet statsrådet - att det även finns någonting som heter mikrofonder i Sverige. Det finns kreditgarantiföreningar som inte heller har riktigt stöttats på det sätt de borde. Det gäller verkligen verksamheter som ingen annan vill stötta, om man ska vara ärlig. Banken anser nämligen inte att det finns tillräcklig garanti för att få pengarna tillbaka.

Detta ligger också i linje med det både statsrådet Damberg och Ylva Johansson har gjort en satsning på, nämligen arbetsintegrerande sociala företag. De är ofta i behov av just dessa mikrolån, för det gäller människor med sådan bakgrund att de inte har några tillgångar. De har inte heller haft ett arbete på länge, vilket gör att de inte har en säkerhet i banken. Det måste finnas möjligheter även för dem att upphandla ett vettigt kassaregister eller någonting annat. Det finns så många småsaker i verksamheter för riktigt små ASF:er som skulle göra att detta förbättrades.

Så här i mitt sista inlägg vill jag nog ändå säga till statsrådet att jag, när det gäller vilket företag som helst, skulle uppskatta om man utifrån den översyn som gjordes för tre år sedan kom till skott och såg över vilka verksamheter av rådgivarorganisationerna som ska få bidrag och hur det ska fördelas. I dag är det nämligen inte rättvist.

Herr talman! Jag vill tacka Penilla Gunther för hennes engagemang och kunskap i frågorna. Jag tror att det är viktigt att fortsätta driva frågorna hur vi får fler och växande företag i Sverige och hur vi får olika grupper att faktiskt behandlas lika när de försöker och vill driva företag i Sverige. Vi har nämligen haft en utveckling där bland annat jämställdhet är en aspekt och där grupper som har kommit till Sverige också har haft lite svårare att ta sig in i de svenska systemen.

Detta är någonting vi har jobbat med under ett antal år, och inte minst Tillväxtverket har gjort en analys av hur detta egentligen har sett ut genom åren. Hur gör vi för att stöden ska ges på lika villkor för alla och komma alla till del? Däremot är jag nog inte beredd att i den här interpellationsdebatten rucka på några av de principer som gäller sedan 2007 om att det är Tillväxtverket som ansvarar för verksamhetsbidraget mellan de olika organisationerna.

Jag tror att det i grunden är en bra ordning att det inte bara är regeringen som fattar politiska beslut om detta utan att myndigheter som jobbar med dessa frågor också gör en bedömning av vilka organisationer som är mest effektiva och hur man ska stötta dem på ett långsiktigt klokt sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Överläggningen var härmed avslutad.

Herr talman! Jag vill tacka Penilla Gunther för hennes engagemang och kunskap i frågorna. Jag tror att det är viktigt att fortsätta driva frågorna hur vi får fler och växande företag i Sverige och hur vi får olika grupper att faktiskt behandlas lika när de försöker och vill driva företag i Sverige. Vi har nämligen haft en utveckling där bland annat jämställdhet är en aspekt och där grupper som har kommit till Sverige också har haft lite svårare att ta sig in i de svenska systemen.

Detta är någonting vi har jobbat med under ett antal år, och inte minst Tillväxtverket har gjort en analys av hur detta egentligen har sett ut genom åren. Hur gör vi för att stöden ska ges på lika villkor för alla och komma alla till del? Däremot är jag nog inte beredd att i den här interpellationsdebatten rucka på några av de principer som gäller sedan 2007 om att det är Tillväxtverket som ansvarar för verksamhetsbidraget mellan de olika organisationerna.

Jag tror att det i grunden är en bra ordning att det inte bara är regeringen som fattar politiska beslut om detta utan att myndigheter som jobbar med dessa frågor också gör en bedömning av vilka organisationer som är mest effektiva och hur man ska stötta dem på ett långsiktigt klokt sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Överläggningen var härmed avslutad.