Miljömärkningen Svanen

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jesper Skalberg Karlsson har frågat hur jag och regeringen ska se till att den statliga miljömärkningen Svanen baseras på solid grund och aktuell forskning och tar hänsyn till den dominerande uppfattningen hos oberoende forskningsorganisationer om genmodifierade växter.

Jag vill börja med att klargöra att Svanen är en frivillig miljömärkning. Syftet är att underlätta för konsumenter att göra ett aktivt val baserat på egenskaper hos en produkt som går utöver lagstiftningens krav. Märkningen möjliggör också för producenter att konkurrera med miljöanpassade produkter och driver på så sätt en produktutveckling som tar hänsyn till miljön.

De krav som ställs grundas på kunskaper om produktens miljöpåverkan genom hela livscykeln. Vägledande när produkter väljs ut är förutom miljönytta att det bedöms finnas ett behov av en märkning som guidar konsumenter och inköpare.

Som jag framhöll i mitt tidigare svar på den skriftliga frågan från Jesper Skalberg Karlsson ska Svanen följa de riktlinjer som fastställts av Nordiska ministerrådet. Dessa slår fast bland annat att Svanen ska bedriva en samnordisk utveckling och revidering av kriterier med höga miljö-, klimat- och kvalitetskrav samt en objektiv kontroll.

Beslut om produktgrupper och om kriterier fattas av Nordiska miljömärkningsnämnden. Dessa beslut följer i sin tur den internationella standarden Iso 14024 om typ 1-märkning. Besluten föregås av en dialog i respektive land med representanter från myndigheter, miljö- och konsumentorganisationer och näringsliv samt av en omfattande remissomgång.

En frivillig märkning som Svanen är helt beroende av att marknadens aktörer - producenter och konsumenter - har förtroende för märkningen och att de har hög kännedom om den. Hela 96 procent av den svenska befolkningen känner igen svanmärkningen. En öppen dialog med forskningen inom berörda discipliner är av betydelse för ett högt konsumentförtroende.

Miljömärkning Sverige AB har i uppdrag att för Sveriges del förvalta Svanen. Bolagets uppdrag regleras i en ägaranvisning som bland annat innebär att verksamheten ska bedrivas på ett ändamålsenligt, effektivt och opartiskt sätt.

Enligt Statens ägarpolicy för bolag med statligt ägande ska styrelsen för bolaget säkerställa att verksamheten åtnjuter offentligt förtroende. Det är styrelsen som ansvarar för bolagets organisation och den löpande verksamheten. I statens roll som ägare till bolaget ingår inte att ha synpunkter på enskilda kriterier. Kriteriebesluten fattas i enlighet med de nordiska riktlinjerna och utan någon politisk inblandning, vilket är grundläggande för märkningens trovärdighet.

Fru talman! Tack, ministern, för svaret! Information är verkligen en grundbult för att konsumenter och företag ska kunna göra informerade och framför allt medvetna val. Miljö- och kvalitetsmärkningar spelar såklart oerhört stor roll. Det är ingen som har tid att gå igenom alla ingredienser eller beståndsdelar i varje produkt man köper eller konsumerar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Och det är inte bara det att man inte har tid. Man har heller inte kunskap om vad varje ingrediens är eller hur den påverkar människa och miljö. Hur många vet egentligen vad riboflavin eller fenylalanin är för något? Nej, man ska inte behöva vara kemist för att kunna välja säkra produkter. Därför är det bra att det finns olika märkningar, som CE-märkning, Isomärkning, Krav och Svanen.

Fru talman! Anledningen till att jag har påkallat denna debatt är att det finns indikationer på att miljömärkningen Svanen, där staten har stor närvaro, kanske inte till alla delar baseras på bästa tillgängliga forskning. Mer specifikt handlar det om att man inte tillåter märkning av produkter som utvecklats med hjälp av avancerad växtförädling, med hänvisning till att det inte råder konsensus i forskarvärlden kring avancerad växtförädling.

Detta är förvisso sant, men jag vänder mig lite emot att man inte ska kunna genomföra märkning när en tydlig majoritet bland de oberoende forskningsorganisationerna säger att avancerad växtförädling inte är så farlig som minoriteten anför. Ska man ha det angreppssättet omöjliggörs ju väldigt mycket annat också.

Vi kan titta på klimatutmaningen, som både ministern och jag är engagerade i, och det hot den innebär. Vi vet att det finns två sidor. Det finns en sida som säger att global uppvärmning är verklig och ett problem som vi behöver ta på allvar. Och så finns det de som säger att global uppvärmning mest är ett väderfenomen och att vi egentligen inte behöver ställa om ekonomi och samhälle.

Men, fru talman, samtidigt som man säger att det finns två sidor av ett mynt behöver man vara ärlig med hur stora de sidorna är. När det gäller klimatutmaningen är ju storleksförhållandet 99 mot 1. Självklart ska klimatpolitiken luta sig mot den kraftigt dominerande uppfattningen snarare än mot den avvikande. Samma sak gäller rimligtvis växtförädling, även om det är skillnad på politik och vetenskap.

Fru talman! Ser ändå inte regeringen och statsrådet att det finns problem? Vi kan ta statens ägarpolicy som exempel. Det finns krav på att verksamhet ska åtnjuta offentligt förtroende, men det blir svårt om Svanen är döv inför att en majoritet av forskningsorganisationerna förordar avancerad växtförädling.

Jag menar inte på något sätt att man genom ministerstyre ska detaljreglera exakt vilka enskilda kriterier som ska gälla eller inte. Det skulle öppna för väldigt mycket godtycke, och det är det jag vill bort från. Men när det uppdagas att säkra produkter hålls tillbaka tycker jag att det är rimligt att man som folkvald lyfter frågan i kammaren, för det har man möjlighet till.

Huvudfrågan innan man kan gå in på detaljer och vägen framåt är alltså: Ser inte regeringen på något sätt att det finns problem med miljömärkningen Svanen, som vi har en stor statlig närvaro i, och dess förhållningssätt till avancerad växtförädling? Det är ju en märkning som till stor del backas av staten.

Fru talman! Tack, Jesper Skalberg Karlsson, för frågan!

Jag tycker att det är välkommet att vi båda uppenbarligen ser vikten och behovet av välfungerande miljömärkningar. Svanen är en väletablerad och välkänd märkning och gör stor nytta för alla oss miljömedvetna konsumenter varje dag. Jag tror att vi är många som inte skulle klara av vardagen så enkelt om vi inte hade miljömärkningen att gå på när vi väljer produkter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är viktigt för att vi ska ha förtroende för märkningen att det inte finns någon politisk inblandning åt endera hållet, oavsett vad man har för ideologisk uppfattning i olika sakfrågor, utan att det här är kriterier som tas fram av de experter som är utsedda av regeringarna i de nordiska länderna att göra det. Det är också viktigt att man har en transparent process där man medan man tar fram kriterier skickar ut förslagen på remiss, tar in synpunkter, har en debatt och diskussion och möter forskare och andra intressegrupper för att helt enkelt vaska fram relevanta och väl viktade krav.

Uppenbarligen har Svanen också lyckats med uppdraget på det sättet att märkningen uppbär ett mycket stort förtroende hos svenska konsumenter. 96 procent av svenska konsumenter känner till Svanen, och det är också välkänt att det finns ett stort förtroende för Svanen som miljömärkning. Man känner sig helt enkelt trygg med att svanmärkningen hjälper en att välja de miljöbästa produkterna. Då är det klart att det också är viktigt att man har en viss skyddszon och att man tar in sådana saker som osäkerheter och använder försiktighetsprincipen när det är relevant. I det här fallet tycker jag att Svanen, när man har tagit fram sina kriterier och har haft samtal i de nordiska länderna och kommit fram till att det här är en faktor som man ska väga in, också har tagit hänsyn till att det finns en viss osäkerhet även i forskarsamfundet.

Jesper Skalberg Karlsson försöker jämföra med klimatfrågan. Jag tycker kanske att den liknelsen inte är särskilt relevant. Flera internationella konferenser och seminarier och även forskarnätverk har utvärderat klimatfrågan ur alla möjliga synvinklar och med väldigt stor säkerhet kommit fram till att det är människan som ligger bakom klimatförändringen.

När det gäller genmodifierade organismer finns det fortfarande i viss mån en osäkerhet. När SVT till exempel frågar forskare om GMO har större eller mindre miljörisker än andra grödor säger 24 procent att det är en större risk, och 40 procent säger att det behövs mer forskning för att kunna svara på den frågan. Det säger inte mig att det handlar om någon enstaka procent eller liknande, som Jesper Skalberg talade om.

Naturvårdsverket, som är ju är en av våra ansvariga myndigheter för biologisk mångfald till exempel, säger att genmodifierade organismer kan vara både till nytta och till skada när det gäller biologisk mångfald och att kunskapen om långsiktiga effekter är mycket begränsad. Det kan i sig också faktiskt göra att det finns en viss vits med att ha en försiktighetsprincip.

Jag tycker kanske också att frågan är lite överdramatiserad. De kriterier som Jesper Skalberg Karlsson hänvisar till är kriterier för miljömärkta fonder där man får en pluspoäng om man är fondförvaltare och inte investerar i GMO-företag. Det är viktigt att poängtera att det bara är ett poängkrav, det vill säga att man inte ställer det som ett absolut krav utan att det möjligtvis ger en bättre poängställning att inte investera i GMO. Men det går mycket väl att ha en miljömärkt fond och investera i genmodifierade organismer. Det är alltså inget absolut skall-krav.

Jag har stort förtroende för vår myndighet Miljömärkning Sverige AB och även för miljömärkningssystemet Svanen. Jag tycker att vi ska fortsätta på den inslagna vägen, för det visar sig att det är det som konsumenterna uppskattar. Det innebär att vi inte ska komma med politiska synpunkter på kriterierna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, ministern, för svaret!

Under förra året var två av de vanligaste begreppen i svensk och internationell debatt alternativa fakta och fake news - två olika saker. I klartext innebär det att saker presenteras som fakta i strid med vad som framgår av tillgängliga källor och att nyheter utformas för att påverka snarare än för att förmedla en verklig bild. Det handlar bland annat om desinformation och politisk påverkan.

Det här kan man se som indikatorer på olika saker. Vissa kallar det för postmodernism, alltså idén att det inte finns några objektiva sanningar och att alla uppfattningar om världen är lika giltiga samtidigt. Mer korrekt kan man kanske säga att vi i debatten närmar oss en postfaktisk tid, alltså en tid när den offentliga debatten i högre grad är bortkopplad från fakta och i stället fokuserar på att tilltala människors känslor. Det kan man såklart tycka är nedslående, och det tycker även jag.

Fru talman! Jag tycker också att GMO är något som låter farligt. Jag förstår att många människor tycker det. Det är en förkortning som man reagerar på. Jag tycker också att ämnet glyfosat låter farligt, men jag vet också att GMO eller avancerad växtförädling har ett kompakt stöd hos forskningsvärlden. Att forskare vill forska mer ser jag snarare som självklart än något som man ska dra stora slutsatser av. Det är lite på samma sätt med glyfosat, som är det mest använda växtskyddsmedlet i modern tid. EU:s båda expertmyndigheter har noga utvärderat det och kommit fram till att det inte är farligt för människor.

Det har varit en del debatter om de här frågorna med ministrar, och man återkommer ofta med att man vill ta människors oro på allvar. Jag kan förstå den inställningen på ett känslomässigt plan, men som regering har man ett ansvar att stå upp inte bara för det man tycker utan också för det som är sant. Om regeringen skulle sätta känslor framför fakta skulle man hamna på ett sluttande plan med en slutdestination som nog ingen vill resa till.

Under förra året var det många svenska ministrar som deltog i March for Science. Man har också haft en ganska hög ton när man talat om att stå upp för fakta med hänvisning till USA:s nya president. Men när det väl gäller och vi ska ta beslut om att fortsätta godkänna glyfosat är man tillbaka till det här med att man vill känna oro och vill att känslorna ska ha något slags påverkan på politiken. Därför blir jag lite orolig när man säger att det är okej att ha en märkning som backas av staten men som inte tar hänsyn till det som är den kompakta majoritetens uppfattning gällande växtförädling hos oberoende forskningsorganisationer. Försiktighetsprincipen kan vara viktig i vissa fall, men låter man den vara alltför vägledande och ensamt styrande är det svårt att ha ett samhälle som utvecklas.

Om regeringen ser att det finns vissa problem men inte vill detaljstyra är frågan hur mycket staten kan backa en märkning som man inte har någon inverkan på. Om Nordiska ministerrådet sätter upp kriterierna, är inte det här då en fråga som man borde lyfta fram i det sammanhanget och i alla fall diskutera?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det har, som Jesper Skalberg Karlsson är inne på, varit en diskussion om alternativa fakta och fake news och liknande. Jag tycker att det är bra att det förs en diskussion så att vi inte använder oss av ovetenskapliga argument eller bortser från vetenskapen när det gäller till exempel klimatfrågan. Däremot tror jag att det finns en fara i att anklaga alla som inte tycker som en själv för att komma med alternativa fakta. Då tror jag inte att vi kommer att få en fruktbar debatt och komma framåt. Vi har uppenbarligen i någon mån lite olika uppfattning om forskningsläget när det gäller GMO. Det må vara hänt, men det är viktigt att notera att det pågår forskning med genmodifierade organismer i Sverige och i många andra länder runt om i världen. Förhoppningsvis kommer den forskningen också att leda till att vi får ett bättre kunskapsläge och bättre svar på frågorna.

Regeringen styr Miljömärkning Sverige AB, det vill säga det statliga företag som också har i uppgift att förvalta Svanen. Vi säger där att det viktiga och avgörande är att man kan uppbära ett stort förtroende för den här märkningen och att konsumenterna både har kännedom om den och litar på den.

Det är också viktigt, och det gäller egentligen för alla väl fungerande miljömärkningssystem i hela världen, att om det ska finnas någon trovärdighet när det gäller att sätta upp de här kriterierna ska de vara satta i en transparent och öppen process och inte inom till exempel inom regeringskanslier runt om i världen. Det är på det sättet som vi gör i Sverige. Vi överlåter åt märkningsorganisationen och dess intressenter att sätta upp kriterier. Som jag ser det är det helt centralt för att det ska vara en oberoende märkning och därmed också för att den ska ha en trovärdighet.

Regeringen hanterar GMO på ett sådant sätt att vi tar ställning till varje fall för sig. Vi säger inte ja till allt bara för att det heter GMO; vi säger inte heller nej till allt bara för att det heter GMO. Vi gör en oberoende granskning av egenskaperna hos varje genmodifierad organism som det kommer in förslag om att sätta ut i Sverige och som man vill använda sig av.

Den slutsats vi drar grundas självklart också på vetenskap. Och de vetenskapliga bedömningar som görs tar hänsyn till risker för såväl människors och djurs hälsa och också för miljön. De tar också hänsyn till försiktighetsprincipen. Om det är något historien har visat oss är det att det är ganska klokt att ha med sig en viss försiktighetsprincip i ryggen.

I Sverige har vi till exempel problem med förorenat vatten eftersom man har använt ämnet PFAS. Man trodde att det var ofarligt och att det inte skulle leda till några negativa miljö- eller hälsoeffekter. Det visade sig inte stämma.

Användningen av DDT har varit väldigt stor på global basis. Den som uppfann DDT fick till och med Nobelpriset för sin upptäckt. Det var först i efterhand som man kunde se att det fick dramatiska effekter på vår miljö, till exempel för sjöfåglar runt om i Sverige och i Östersjön.

Jag anser att det alltså ändå finns en ganska god grund för att inta en försiktighetsprincip och för att börja med att studera effekterna av till exempel genmodifierade organismer på människors och djurs hälsa men även på den biologiska mångfalden. I biologisk mångfald ingår också till exempel genetisk mångfald. Där kan det finnas en möjlig påverkan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker att den ståndpunkt som Sverige har intagit, det vill säga att vi prövar varje fall för sig, är den som är relevant att använda sig av. Därmed tycker jag inte heller att det är uppseendeväckande att miljömärkningen Svanen också har använt GMO som en faktor bland många andra. Man säger att det finns en osäkerhet, och det kan därför vara befogat att ha det som ett kriterium. När det gäller miljömärkta fonder kan det till exempel vara ett pluspoäng att inte använda sig av det.

Fru talman! Jag har bara två kommentarer till det som ministern anför.

Det första är att jag tror att man lurar sig själv om man tror att PFAS är ett ämne. Det är snarare 3 000 olika ämnen. Många av dem är absolut farliga, men vissa är avgörande för att våra kläder över huvud taget ska fungera.

Det andra gäller försiktighetsprincipen. Jag tror också att man ska ha en viss försiktighetsprincip. Men det är farligt om den blir det enda som är vägledande.

När det gäller godkännandeprocesser för läkemedel är det ofta på det sättet att under den tid som det tar bara för att godkänna läkemedlen har man egentligen haft möjlighet att rädda hundratals, ibland tusentals, liv. Det är klart att det finns en sådan aspekt också.

Fru talman! Jag vill avsluta med att vara lite aktuell. En ledamot i Svenska Akademien har skrivit väldigt insiktsfullt i en bok om kärlek och makt att vissa beslut ska man fatta med känslan och inte med förnuftet. Jag skulle vilja säga att det fungerar bra när man pratar om saker som rör känsloliv. Men när det gäller politik och sådant som vi fattar beslut om i det här rummet ska det handla mer om förnuft än om känsla.

Man behöver ha en ganska lång och viktig diskussion kring det, när man tänker på den här miljömärkningen. Även om man ska upprätthålla ett stort förtroende hos människor har man utöver ett ansvar att ta människors oro på allvar också ett ansvar för att stå upp för det som är sant - även om det inte intuitivt känns sant i människors magar. Om man ändå har empiri ska man stå upp för den.

Med det tackar jag för en ganska intressant debatt. Jag har inte debatterat med ministern förut. Men det borde vi göra igen.

Fru talman! Jag tycker också att det är en viktig och intressant debatt att föra.

Jag var tidigare miljöforskare, innan jag kom in i politiken, och jag tycker att forskning är enormt viktigt och avgörande. Problemet är snarare att den här kammaren inte lyssnar tillräckligt mycket på forskningen.

Ibland behöver vi dock även konstatera att forskningsläget inte ger oss de svar som vi behöver för att kunna vara helt säkra på vilken väg vi ska gå. Och då är det ganska relevant att också använda sig av en försiktighetsprincip och att säga: I det här fallet tycker vi inte att man ska ge totalt grönt ljus, eller för den delen totalt rött ljus, för en hel teknik. Det är ganska många delar som kommer in under paraplyet GMO.

Jag tycker också att om en miljömärkning ska ha trovärdighet finns det all anledning att lyssna på människor och den oro som finns.

Det är viktigt att poängtera att det inte är så att man tvingas köpa en svanmärkt vara. Om man tycker väldigt mycket om GMO, tycker att det är den bästa tekniken som någonsin har kommit och tycker att man ska släppa allt fritt står det en faktiskt fritt att inte välja en svanmärkt produkt. Men om man känner en viss osäkerhet och vill känna en trygghet i att den tekniken inte ska användas i stor skala utan tycker att den kanske passar bäst just för forskning och utvecklingsförsök finns det möjlighet att välja svanmärkt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Dessutom finns det i märkningssystemet, som det ser ut nu, också när det gäller miljömärkta fonder möjlighet att använda sig av just poängkriteriet. Men det finns också möjlighet att inte använda sig av det. Det ger en flexibilitet även i det ledet.

Jag tycker alltså inte att det är en fråga som bör överdramatiseras. Jag tror att vi med tiden kommer att få ökad kunskap om GMO. Det kommer också att ge oss bättre vägledning för hur vi ska ta den tekniken vidare in i framtiden.

Överläggningen var härmed avslutad.