Miljö- och klimatomställning av personbilar

Interpellationsdebatt 17 april 2018

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 86 Statsrådet Per Bolund (MP)

Fru talman! Nina Lundström har frågat infrastrukturministern vilka åtgärder han avser att vidta för att konsumenterna - bilägarna - ska kunna få besked om bilen kan tankas med fossilfria alternativ som till exempel HVO. Nina Lundström har också frågat om åtgärder för att utformningen av garantiregler och andra regler som är avsedda att skydda bilägarens intressen ska medverka till en snabbare omställning av befintliga bilar till mer klimatsmarta val. Och hon har frågat om åtgärder för att informationen om miljö- och klimatprestanda vid köp av personbilar ska kvalitetssäkras och åtgärder för att konsumenter ska få långsiktiga spelregler och villkor.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

Jag vill börja med att tacka Nina Lundström för dessa frågor i ett både aktuellt och mycket angeläget ämne. För att Sverige ska nå sina långsiktiga klimatmål, som riksdagen med bred enighet har ställt sig bakom, är det avgörande att minska utsläppen från transportsektorn. Målen innebär bland annat att växthusgasutsläppen från inrikes transporter utom inrikes flyg ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med 2010. För att uppnå detta krävs åtgärder på både bränsle- och fordonssidan. Konsumenters val av såväl fordon som drivmedel spelar en viktig roll.

Riksdagen har efter förslag från regeringen beslutat om viktiga styrmedel för att minska transportsektorns utsläpp av växthusgaser. Exempel är reduktionsplikten för bensin och diesel, som minskar utsläppen genom successivt ökad inblandning av biodrivmedel, och det så kallade bonus-malus-systemet för nya lätta fordon. Det premierar bilar med låga utsläpp av koldioxid, medan bilar med höga utsläpp får förhöjd fordonsskatt. Båda träder i kraft den 1 juli 2018.

Regeringen har också nyligen beslutat om en proposition om miljöinformation om drivmedel. Denna information, som ska finnas tillgänglig på drivmedelsstationer, kommer att tydliggöra olika bränslens miljöeffekter framför allt avseende klimatpåverkan. På så sätt kommer det att underlätta för konsumenter att välja ett mer miljövänligt bränsle. Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019. Redan till hösten i år kommer en gemensam EU-märkning att introduceras i syfte att tydliggöra vilka motorfordon som kan tankas med olika typer av drivmedel på marknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vidare har regelverket skärpts inom EU vad gäller såväl testmetod för att godkänna nya fordon som kontroller av förbrukning och utsläpp från fordon tagna i bruk.

Information om nya bilars bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp ska sedan tidigare lämnas i enlighet med ett EU-direktiv, 1999/94/EG. Sådan information ska finnas tillgänglig på försäljningsstället men också i bland annat marknadsföringsmaterial.

I den nya versionen av sajten bilsvar.se, som Konsumentverket och Energimyndigheten nyligen har publicerat, kan konsumenter ta del av ett klimatindex för ett stort antal bilmodeller.

När det gäller frågan om regler avsedda att skydda bilägarens intressen kan nämnas att det har pågått en allmän översyn av det konsumentskyddande regelverket inom EU och att förhandlingar inletts om ett reviderat direktiv om konsumentköp av varor. Regeringen avser att beakta hållbarhetsaspekter i det fortsatta arbetet med dessa frågor.

Långsiktiga målsättningar och kraftfulla åtgärder för att möjliggöra dessa, såsom reduktionsplikten, syftar till att skapa en långsiktighet i spelreglerna. Med ambitiösa målsättningar och tydlig politik har regeringen under mandatperioden skapat mer långsiktiga och förutsägbara spelregler på vägen mot en fossilfri fordonsflotta.


Anf. 87 Nina Lundström (L)

Fru talman! Jag vill börja med att tacka för svaret.

Skälet till att jag har ställt frågorna är vikten av att underlätta för konsumenterna att kunna agera rätt. Det är väldigt många konsumenter som känner ett starkt engagemang. De följer också de anvisningar om styrmedel som finns. De köper en bil och köper sedan en ny bil - om man nu behöver bil - för att man vill göra miljö- och klimatsmarta val.

Det är klart att det är många konsumenter som i dag blir fundersamma över detta med långsiktigheten i spelregler. Jag har blivit kontaktad av ett antal konsumenter och bilägare som berättar att de inte får besked om vad man kan tanka sin bil med. Det är ju väldigt frustrerande när det nu finns drivmedel som är bättre från klimat- och miljösynpunkt.

Utifrån de frågor som jag har ställt till infrastrukturministern, men som statsrådet Per Bolund svarade på, känner jag inte riktigt att jag har fått något svar. Jag frågade vad statsrådet och regeringen kan vidta för åtgärder för att konsumenten ska få en starkare ställning. Finns det någonting som skulle kunna göras redan nu?

Det vore också viktigt att hjälpa till så att konsumenterna kan bidra till en snabbare omställning. Även jag har uppfattningen att vi måste göra allt vi kan för att också konsumenten ska kunna agera på rätt sätt. På vilket sätt kommer statsrådet och regeringen att agera för att det ska bli långsiktiga spelregler?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det som har upprört en del konsumenter har varit diskussionen om miljözoner. Man har gjort ett bra val från klimatsynpunkt. Det är klimatsmart att köra på diesel, men det är inte bra från luftkvalitetssynpunkt. Då är frågan om konsumenterna kan tanka HVO och kanske ha en adbluefunktion i bilen. Då skulle man nå ännu bättre miljö- och klimateffekter. Men i det här fallet är konsumenterna väldigt svaga.

En medborgare har berättat för mig: Först köpte jag en väldigt effektiv och snål liten bensinbil. Sedan köpte jag en etanolbil. Sedan köpte jag en diesel för jag ville verkligen göra det rätta. Och nu vet jag inte riktigt hur jag ska agera. Kommer jag att våga lita på de politiska besluten? Vad kommer härnäst?

Den signalen är viktig för oss politiker att ha med oss i arbetet. Hur ska vi göra det möjligt för konsumenten att agera rätt?

Fru talman! Jag ställde frågor kring några konkreta exempel. Exakt vad av detta kan statsrådet i närtid bidra till? Hur ska konsumenterna få information för att kunna börja agera på rätt sätt?

Om en bilägare vänder sig till en bilförsäljare och återförsäljare och inte kan få svar på frågan om bilägaren kan köra på HVO eller inte, hur ska då konsumenten agera? Ska konsumenten bära hela risken själv? En konsument fick till svar: Tanka med vad du vill, men då gäller inte garantin. Då känns det som att vi lämnar dessa konsumenter i sticket.

Därför skulle jag vilja ha svar på frågorna: Hur tänker statsrådet agera för att konsumenterna i närtid får en starkare ställning och får den information som de behöver för att kunna tanka så miljösmart som det någonsin går?


Anf. 88 Statsrådet Per Bolund (MP)

Fru talman! När det gäller kommentaren från försäljaren är det tyvärr så att oseriösa försäljare kan vi aldrig vaccinera oss emot. När man kommer med den typen av dålig vägledning tycker jag att konsumenten ska välja en annan försäljare. När man säljer bilar har man faktiskt ett ansvar att leverera relevant information, till exempel om ett visst drivmedel kan användas eller inte.

Syftet med den lagstiftning som är på gång om miljöinformation och drivmedel är att tydliggöra vilka bränslen som kan tankas i vilken bil. Den lagstiftningen kommer under hösten. Där finns också tydligt i drivmedelslagen vilken miljöprestanda som olika drivmedel har.

Jag tycker också att det är bekymmersamt att konsumenterna upplever att det är en svår situation. Jag vet att i fråga om miljöbilar har det tyvärr varit snabba kast i politiken, och det är någonting som jag beklagar. Jag tycker att det är talande när en av våra stora bilfabrikanter gör reklam om att det är svårt att förstå miljöbilsreglerna, och man använder det som ett säljargument för sina bilar.

Som konsumentminister tycker jag att det ska vara lätt att göra rätt. Det är viktigt att man får relevant information, och det är det som vi nu steg för steg håller på att genomföra.

Däremot kan vi inte göra om historiska misstag. Jag vill ändå påpeka att den förra regeringen pekade ut dieselbilar som miljöfordon. Det tycker jag var ett misstag, och det är beklagligt. Det har också gjort att många som köpte en dieselbil trodde att de gjorde en miljöinsats. Nu tvingas vi att ta hänsyn till att dieselbilar har högre utsläppsvärden, vilket man kände till redan när beslutet fattades under den förra mandatperioden. Nu kommer konsumenterna inte att kunna använda de bilar som inte har de bästa utsläppsvärdena i de städer som väljer att införa miljözoner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker att det hade varit bättre om den förra regeringen hade gjort som vi. Vi i den här regeringen bemödar oss om att förankra våra beslut så brett som det över huvud taget är möjligt just för att skapa en kontinuitet. Även om det blir ett nytt utslag i nästa val bör man se till att det finns en majoritet bakom en långsiktig linje. Det är precis det som vi har ansträngt oss väldigt mycket för att göra.

Därför har vi också en bred förankring kring den klimatlag som den här riksdagen har ställt sig bakom. Vi har också ett brett förankrat mål för transportsektorn, att utsläppen ska minska med 70 procent till 2030. Vi har även lyckats få en bred förankring bakom de åtgärder som har vidtagits, till exempel bränslebytet och bonus-malus-systemet.

På det sättet blir det en långsiktig trygghet. Det skapar tydliga regelverk som tydligt visar vad det är som är inriktningen för framtiden, vilka mål som ska nås, vägen dit och vilka verktyg som ska användas.

Jag tycker att det är viktigt att de konsumenter som har hamnat i kläm på grund av att biltillverkarna inte har skött sig kan få rätt i efterhand. Till exempel har tillverkarna i uppenbara fall mixtrat med utsläppsvärden och därmed lurat konsumenterna. Där pågår det nu ett stort arbete med att byta ut den teknik som inte håller måttet för att se till att bilarna återställs till det skick som de skulle ha haft när de såldes, så att man som konsument får det som man betalar för.

Det pågår ett arbete på EU-nivå för att ytterligare förstärka konsumenternas möjligheter att få rätt. Man ska också höja sanktionsnivåerna för att se till att man får höga sanktioner om man som tillverkare inte sköter sig.

Steg för steg skapar vi den långsiktighet som konsumenterna behöver. Vi förbättrar informationen, men skapar också större konsumenttrygghet inom fordonssektorn.


Anf. 89 Nina Lundström (L)

Fru talman! Det är skillnad mellan att ha köpt sin bil, och ändå vilja försöka att agera rätt utifrån de förutsättningar som finns, och att köpa en helt ny bil.

I trafikutskottet hade vi en hearing i förra veckan som handlade just om fossilfria drivmedel. En av aktörerna som deltog i seminariet konstaterade att det är väldigt svårt för en konsument att få ett besked. Det är två bilmärken i dag där det kan anges vad bilen kan tankas med.

Så sent som i dag tittade jag på vad olika bilföretag svarar på frågan om vad bilisterna kan tanka med. Bilmärke efter bilmärke kan inte svara på frågan - man avvaktar läget, man kan inte ge förhandsinformation. En av aktörerna säger till och med att man av konkurrensskäl inte vill ange vad bilen kan tankas med.

Då finns det ett dilemma. Regeringen har kommit med en proposition som handlar om miljöinformation om drivmedel. Men att ha information om drivmedel när bilägarna inte vet vad de kan tanka med hjälper ju inte de bilägarna speciellt mycket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns nu aktörer som bedriver ett väldigt viktigt arbete, till exempel Fossilfritt Sverige. Syftet är att samla alla aktörer, eftersom alla aktörer på marknaden ska verka i rätt riktning. Har statsrådet haft möjlighet att bidra där? När det gäller de aktörer som uppger att de inte har svar på frågan eller inte vill svara på den av konkurrensskäl borde det vara viktigt att få fram det svaret.

Trots allt rullar de flesta bilarna redan på vägarna. Det är väl ungefär 4 miljoner bilar, varav 40-45 procent är dieselbilar. Om man kunde ställa om och möjliggöra för konsumenterna att tanka någonting bättre vore det väl en stor välgärning. Då skulle vi nå de viktiga klimatmålen snabbare.

Jag tror inte, fru talman, att man ska blanda ihop det som vore det mest klimatsmarta, det vill säga CO2-utsläppen, med luftkvalitetsutsläppen, NOx-utsläppen. Det här är egentligen två mål som står mot varandra lite grann. Det kan då vara väldigt smart att köra med diesel ute i landet. Man måste nog hålla isär begreppen.

Utifrån det arbete som pågår tycker jag att regeringen kunde vara mer aktiv och hjälpa konsumenten att få information. Det skulle kunna ge mycket snabbare effekter.

Apropå långsiktiga spelregler delar jag inte statsrådets uppfattning på en punkt. Så som regeringen har resonerat när det gäller miljözonerna är jag inte alls säker på att det bästa sättet är att återigen definiera bilmodeller etcetera. Jag tycker att man exempelvis skulle ha prövat möjligheten med avgifter. Genom ekonomiska styrmedel och utan förbud underlättar man i så fall för bilisterna att ta ansvar för den bil de har. Det vore då inte regeringen som inför förbud utan kommunerna som ges den här möjligheten. Det hade krävt ett annat angreppssätt för att se hur förutsättningarna såg ut från början.

Men återigen, fru talman, vill jag veta exakt vad statsrådet kan bidra med för att skynda på utvecklingen så att konsumenterna kan börja agera så snart som möjligt. Ett sådant initiativ skulle kunna vara att ta fram information som skulle underlätta det hela för konsumenterna.


Anf. 90 Statsrådet Per Bolund (MP)

Herr talman! Det blev en liten glidning i det senaste inlägget. Det är dock viktigt att poängtera att regeringen självklart inte har föreslagit något förbud mot diesel. Det kommer att gå alldeles utmärkt att köra en dieselbil runt om i landet även när miljözonerna har införts.

Vad miljözonerna syftar till är att se till att luftmiljön i städerna - framför allt de inre delarna av städerna - inte gör människor sjuka. Vi vet genom väldigt väl dokumenterad forskning att diesel och de därmed följande luftföroreningarna medför mycket stora hälsoproblem. Höga halter av partiklar och kväveoxider kan kopplas till exempelvis stroke och förtida död. Det finns även kopplingar till demenssjukdomar och olika typer av cancer. Självklart tycker jag att vi har ett stort ansvar för att se till att människor i vårt land får en luftmiljö som gör att barn inte blir sjuka och växer upp med kroniska lungsjukdomar på grund av att vi inte klarar av att leverera en sund luftmiljö.

Därmed tycker jag heller inte att man ska göra en avvägning mellan klimateffekter och exempelvis luftmiljöeffekter. Vi måste se till att vi når de gemensamt uppställda miljömålen. Vi har ett miljömålssystem i Sverige med 16 miljömål. Ett är klimatmålet, vilket är otroligt viktigt. Det är något som regeringen kämpar för varje dag. Men vi har också ett miljömål om ren luft för att människor inte ska bli sjuka. Regeringens ambition är solklar. Vi ska klara av att nå båda dessa mål och även övriga 14.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är trevligt att höra att olika former av trängselavgifter är populära. Så har det inte alltid varit. När Miljöpartiet drev igenom trängselavgifterna i Stockholm fanns ett bastant motstånd, tyvärr även från Liberalerna. Det har dock visat sig vara effektivt med trängselavgifter för att använda vägutrymme så smart som det över huvud taget är möjligt.

Däremot tror jag inte att olika former av ekonomiska styrmedel är rätt sätt för att uppnå ren luft. Jag tror mer på att i vissa delar av innerstäderna ska endast bilar med den bästa miljöprestandan, som inte bidrar till att försämra luftkvaliteten, få köra. Man är dock fri att köra i alla övriga delar av landet. Det handlar alltså om en mindre del av vårt vida land.

Det finns även andra viktiga avvägningar. Det är viktigt att poängtera att till exempel HVO, som lyfts fram ett antal gånger i interpellationen, är ett bränsle som på många sätt är bra ur klimatsynpunkt.

Men det finns andra problem. Beroende på vilken råvara man använder för att producera HVO:n kan det finnas väldigt stor påverkan på den biologiska mångfalden. Om vi ska öka mängden HVO väldigt kraftigt i exempelvis Europa kommer vi tyvärr troligen att behöva använda palmolja för att en sådan uppskalning ska vara möjlig. Då finns det såklart stora risker för den biologiska mångfalden på global nivå. Vi vet ju att det här även leder till utarmning av regnskogsområden och liknande.

Vi har svåra avvägningar och målkonflikter ibland, och då måste vi försöka utforma reglerna på sådant sätt att vi faktiskt når alla de miljömål som vi har ställt oss bakom, både internationellt och i Sverige.

Jag har självklart deltagit i Fossilfritt Sveriges aktiviteter. Jag tycker att de gör ett utmärkt arbete. Men när vi löser klimatfrågan kan vi inte samtidigt skapa nya problem i andra delar av samhället eller förvärra andra miljömål. Jag ser i stället att det vi nu lyfter fram och det som möjliggörs genom bonus-malus-systemet är en väldigt kraftig ökning av användningen av elbilar och elhybridbilar. Detta tror jag kommer att vara en viktig del av lösningen för både luftkvaliteten och klimatutmaningen i framtiden.


Anf. 91 Nina Lundström (L)

Herr talman! Jag upplever inte att jag får svar på frågan vilka insatser statsrådet och regeringen kan göra i närtid. Jag lyssnade på den föregående debatten om svanmärkningen. Där framgick det väldigt tydligt - och det verkade finnas konsensus kring det - att det är otroligt viktigt att konsumenterna får möjlighet att göra dessa val. Det innebär också att konsumenterna måste få information.

Jag tycker att det borde kunna göras mer för att se till att få fram den här informationen, för klimat- och miljöfrågorna är så viktiga. Man borde kunna göra mer för att få fram dessa svar till konsumenterna. De är ju den svagare parten. De som redan har köpt bil kan inte göra så mycket åt det här, möjligen förutom genom att köpa ytterligare en bil eller byta ut bilen. Men om det går att tanka med något annat vore det en välgärning om man såg till att det blev möjligt.

HVO-användningen är för övrigt skälet till att de tunga fordonen har sänkt sina utsläpp med 25 procent de senaste åren, vilket statsrådet vet om. Det finns stor möjlighet att under en omställningsperiod tanka med något som är oerhört mycket bättre ur både miljö- och klimatsynpunkt. Därför tycker jag att frågan är så viktig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns naturligtvis producenter här i Sverige som inte använder palmolja utan tallolja och annat för att få fram HVO, och som lyfter fram det tydligt. Men under en övergångsfas vore det en väldigt bra fråga att lyfta fram.

Min fråga kvarstår dock, herr talman. Vilket besked ger statsrådet till konsumenterna? Vad kan statsrådet göra för att den bilägare som vill tanka med något som är miljösmart kan få information för att kunna göra ett sådant val? Konsumentmakt bygger ju ändå på att man får korrekt information. Vad kan statsrådet göra för att förstärka konsumenternas möjligheter så att de kan bidra i det viktiga arbetet med att förbättra miljö- och klimatläget i Sverige?


Anf. 92 Statsrådet Per Bolund (MP)

Herr talman! Tack, Nina Lundström, för en viktig debatt och diskussion!

Just för att vi ser att problemen med att få ut information och leverera kunskap till bilköpare och transportköpare överlag är så stora gör vi nu väldigt stora förändringar. Vi fastställer långsiktiga mål och förankrar dem så att det finns en bred samsyn i Sveriges riksdag och målen inte ändras beroende på vilken regering som kommer till makten nästa eller nästnästa gång. Vi genomför också de åtgärder som behövs för att vi ska nå fram till detta. Vi har till exempel reduktionsplikten som gör att vi över tid fasar in mer och mer biodrivmedel i bensin och diesel, så att den blir allt bättre ur miljösynpunkt.

Vi stiftar också lagar om miljöinformation om drivmedel så att kunskapen kommer ut till konsumenterna på ett lättförståeligt och relevant sätt. Vi kommer nu att införa en EU-märkning på alla bensinstationer som gör att det blir tydligare vilka motorfordon som kan tankas med olika drivmedel som finns på marknaden. Det ska inte behöva vara en fråga som man inte kan få svar på, utan där ska man få ett relevant svar.

Vi inför nu också ett bonus-malus-system som tydliggör att de miljöbästa bilarna ska vara överkomliga i pris. Det finansieras genom att de bilar som bidrar mest till att förstöra både klimatet och luftmiljön får betala en extra slant.

I detta sammanhang tycker jag att det är viktigt att lyfta upp att man också kan möjliggöra att använda alternativ till bilen. Vi har nu stora satsningar på till exempel kollektivtrafiken, men vi gör det också möjligt att använda bilpooler och andra transportslag. Det gäller särskilt i tätorterna, där det finns alternativ att välja bland. På landsbygden, där det är svårt att hitta alternativ, ska det däremot finnas möjligheter att tanka sin bil med miljösmarta bränslen i framtiden. Av detta skäl inför vi bland annat bränslebytet så att vi steg för steg går över till ett biobaserat samhälle.

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellation 2017/18:452 Miljö- och klimatomställning av personbilar

av Nina Lundström (L)

till Statsrådet Tomas Eneroth (S)

 

Av de drygt 4,8 miljoner personbilar som är i trafik i dag är 92 procent bensin- eller dieselbilar, och ungefär 40 procent är dieselbilar. Från staten sida har det under årens lopp skickats olika signaler till konsumenter om vad konsumenten ska prioritera. När debatten har handlat om energieffektivitet och klimatpåverkan har till exempel dieselbilarnas fördelar lyfts fram. När det gäller luftkvalitet har däremot ambitionerna handlat om att begränsa, eller förbjuda, dieselbilar. Andelen fossilfria personbilar är fortfarande liten sett till de 4,4 miljoner bensin- och dieseldrivna fordon som rullar på våra vägar.

Den stora utmaningen ur klimatsynpunkt är att ställa om denna sektor. Vägtrafiken, till exempel, står för 30 procent av CO2-utsläppen jämfört med inrikesflyget som står för 2 procent av CO2-utsläppen. Alla aktörer på marknaden bör ha skyldighet att underlätta klimatsmarta val.

Energimyndigheten har visat att körning med en elbil eller en dieselbil, tankad med HVO, ger lägst utsläpp. Ur energieffektivitetssynpunkt är dieselbilar effektiva men fossila drivmedel ger höga utsläpp av växthusgaser. Bensin ger störst utsläpp följt av diesel och flytande naturgas. Lägst utsläpp ger HVO (hydrerad vegetabilisk olja) och biobensin. Ett syfte med miljözoner är att ge kommuner möjlighet att åtgärda problem med luftkvalitet, vilket inte alltid är lika med bästa klimateffekt. Problemet med förbud för vissa bilar är att personbilar som kan vara ett bra alternativ ur klimatsynpunkt inte klarar regler som bygger på luftkvalitetsskäl.

Många konsumenter – bilägare – vill göra klimatsmarta val. Men det är inte alltid enkelt att kunna eller veta hur man kan bidra. Konsumenter som vill tanka personbilen med HVO har svårt att få information om detta är möjligt. I vissa fall får man inget besked alls, i andra fall får konsumenter besked om att garantin inte gäller om man tankar med HVO. Konsumenter som vill bidra till att minska klimatutsläppen hamnar i kläm mellan olika intressen och aktörer. Statliga regler är kortsiktiga och ändras genom att ta nya inriktningar. Alla aktörer på marknaden drar inte åt samma håll. En del konsumenter kan även känna sig vilseledda av bilföretagens miljö- och klimatdeklarationer som inte alltid varit korrekta.

Den svenska personbilsflottan är stor, och omställningen kommer ta tid. Att byta ut nästan 2 miljoner dieselbilar på kort sikt är knappast realistiskt. De fossila drivmedlen, bensin och diesel, dominerar i dag som drivmedel. Alternativa bränslen är en angelägen prioritet. Lastbilar, bussar och andra fordon som körs på diesel har dock hittat ett alternativ genom att köra på HVO.

Det är inte möjligt för alla bilägare att ställa bilen helt. Det kan fungera på orter med andra alternativ, som väl utbyggd kollektivtrafik och fungerande cykelstråk. Men bilen är på många håll i landet en förutsättning för att kunna leva och bo. Stockholms län har den lägsta personbilstätheten med 404 personbilar i trafik per 1 000 invånare. Bland de tio kommuner med högst biltäthet återfinns fyra kommuner i Dalarnas län och tre kommuner i Värmlands län. Vad gäller kommuner med lägst biltäthet tillhör åtta Stockholms län. Att kunna ställa om 4,4 miljoner bensin-och dieseldrivna bilar är en stor utmaning.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Tomas Eneroth:

 

  1. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att konsumenterna – bilägarna – ska kunna få besked om huruvida bilen kan tankas med fossilfria alternativ som till exempel HVO?
  2. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att utformningen av garantiregler och andra regler som är avsedda att skydda bilägarens intressen ska medverka till en snabbare omställning av befintliga bilar till mer klimatsmarta val? 
  3. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att informationen om miljö-och klimatprestanda vid köp av personbilar ska kvalitetssäkras?
  4. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att konsumenter får långsiktiga spelregler och villkor?