Levande skärgård

Herr talman! Magnus Oscarsson har frågat mig följande.

Vad tänker regeringen göra för att fler unga yrkesfiskare ska få möjlighet att starta verksamhet? Vad tänker regeringen göra för att säkerställa ett lönsamt kustfiske i framtiden? Avser regeringen att vidta åtgärder för att främja det småskaliga och kustnära yrkesfisket, exempelvis genom tydligare styrning i regleringsbrev till berörda myndigheter? Vad tänker regeringen göra åt de stora sälbestånd som äter stora mängder fisk och samtidigt sprider sälmask bland fisken?

Regeringen har varit tydlig med att vi vill se ett livskraftigt fiske längs Sveriges kuster. Föryngringen inom fisket är en viktig fråga i detta sammanhang. En förutsättning för att kunna bevilja fler fiskare licenser är att det finns ett biologiskt utrymme.

Enligt Europaparlamentets och rådets förordning nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken ska nyttjandet av de levande marina biologiska resurserna ske på ett sådant sätt att populationerna av skördade arter återställs och bevaras över nivåer som kan ge MSY, alltså maximal hållbar avkastning.

Havs- och vattenmyndigheten har fått i uppdrag av regeringen att redovisa hur de i sina beslut beaktar det småskaliga kustfisket. Jag kommer även i fortsättningen att verka för ett långsiktigt livskraftigt kustfiske som bedrivs på långsiktigt hållbara fiskbestånd och avser därför inte att föreslå några ändringar av myndigheternas prövningsprocess.

Havs- och vattenmyndigheten har regeringens uppdrag att reglera och förvalta fisket samt att fördela fiskemöjligheter i enlighet med den gemensamma fiskeripolitikens regelverk, medan Statens jordbruksverk har fått i uppdrag att främja och utveckla de blå näringarna. Dessa båda myndigheter har gemensamt tagit fram strategin Svenskt yrkesfiske 2020 - hållbart fiske och nyttig mat. Jag ser positivt på detta myndighetsinitiativ, som syftar till att arbeta med de utmaningar som det kustnära fisket står inför. Regeringen följer noga utvecklingen av denna myndighetsstrategi.

Effekterna av klimatförändringar och övergödning har allvarliga konsekvenser för miljön i Östersjön. Därför har regeringen genomfört en betydande satsning på rent hav som presenterades i budgetpropositionen för 2018 och som riksdagen har beslutat om. Majoriteten av satsningen syftar till åtgärder som har direkt eller indirekt positiv effekt på skärgårdsarterna.

Jag är medveten om de effekter som sälen medför för fiskerinäringen. Genom de medel som regeringen avsatt för redskapsutveckling har också flera sälsäkra redskap utvecklats, till exempel torskburar. Havs- och vattenmyndigheten får även under 2018 använda medel för fortsatt utveckling av selektiva och skonsamma redskap i samverkan med fiskerinäringen och Sveriges lantbruksuniversitet. Yrkesfiskare kan få stöd för investeringar i dessa fiskeredskap genom havs- och fiskeriprogrammet och även fortsättningsvis få viss ersättning för uppkommen skada orsakad av säl.

I december i fjol deltog ett flertal myndigheter och organisationer i ett rundabordssamtal om säl efter inbjudan av Näringsdepartementet. Det genomfördes en gemensam diskussion avseende möjligheter och utmaningar med sälens livskraftiga populationer samt om hur sälen kan förvaltas på ett hållbart sätt. Under beredningen har även nya studier från bland annat Sveriges lantbruksuniversitet framkommit om interaktionen mellan sälen och människan. Regeringskansliet överväger hur de synpunkter som framkom under samtalet kan hanteras tillsammans med de nya resultaten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En förutsättning för ett levande skärgårdsfiske är hållbara bestånd. Jag kommer därför att fortsätta att verka för ett långsiktigt hållbart fiske som gynnar vår näring och våra kustsamhällen och som erbjuder hälsosamma livsmedel både till oss och till framtida generationer.

Herr talman! Tack, landsbygdsministern, för svaret!

Jag var för ett tag sedan på besök nere i Karlskrona och fick då möta fiskare och tjänstemän från länsstyrelsen. Det var mycket intressant att få möta dessa människor. Speciellt för mig, som är en riktig landkrabba, var det väldigt intressant att få lyssna till fiskarna och de andra människorna där.

De lyfte fram några olika bekymmer som jag vill mena är akuta för hela det kustnära fisket. Ett mycket stort bekymmer som lyftes fram var attityden från Havs- och vattenmyndigheten. Exemplen är tyvärr många på att myndigheten nekar tillstånd för unga som har köpt båt och vill fiska. De upplever att det inte spelar någon roll vad de säger - det blir ändå alltid nej. Det verkar som att myndigheten inte vill ha några nya fiskare och att man vill att de som fiskar i dag ska sluta fiska.

Det blir väldigt märkligt, för utan fiskare som fiskar året om har vi ingen levande skärgård. Skärgården ska vara en hemmiljö för människor som lever och verkar i denna miljö. Den får inte reduceras till en attraktion som drar igång under sommaren och är stängd resten av året.

Det akuta bekymret är att det finns så få fiskare kvar vid kusten. Det gläder mig att ministern svarar att regeringen har gett i uppdrag till myndigheten att redovisa hur den i sina beslut beaktar det småskaliga kustfisket. Det är bra. Det låter också bra att ministern vill verka för ett långsiktigt livskraftigt kustfiske. Men det trista är att ministern inte vill vidta någon åtgärd. Ser inte regeringen och ministern hur få fiskare som finns kvar och hur få som blir godkända?

Min fråga är: Varför vill inte ministern göra något åt detta akuta bekymmer?

Herr talman! Tack, Magnus Oscarsson, för interpellationen! Det är en viktig fråga. Levande skärgårdar är prioriterat för mig. Det handlar om landsbygdsutveckling i skärgårdsmiljöer.

Jag delar Magnus Oscarssons oro. Skärgården har många utmaningar. Det handlar om att ha ett långsiktigt hållbart fiske på många olika arter. Det handlar om sysselsättning och jobb, givetvis, vilket är oerhört viktigt och centralt för en levande skärgård och en levande landsbygd.

En viktig förutsättning för att få fler unga fiskare är goda och livskraftiga fiskbestånd. Utan goda och livskraftiga fiskbestånd blir det inte fler unga fiskare. Fiskelagen reglerar hur fiskelicenser får beviljas. Tillgång till fisk ska beaktas. Vi vill säkert alla se att fler unga får licens. Jag vill det också, precis som Magnus Oscarsson. Men det är väldigt viktigt att vi har en ansvarsfull förvaltning av detta. Jag har förtroende för myndighetens sätt att hantera det tills jag hör något annat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan är det många olika faktorer som påverkar uttaget av fisk. Vi har klimatförändringar som påverkar fiskbeståndet. Övergödning får allvarliga konsekvenser för miljön i skärgården. Bland annat därför har regeringen genomfört en betydande satsning på rent hav, som presenterades i budgetpropositionen för 2018 och som riksdagen också har beslutat om. Majoriteten av satsningarna handlar om åtgärder som direkt eller långsiktigt får en positiv effekt på fiskbeståndet.

Sedan är jag medveten om att utvecklingen av sälstammar och skarv skapar konkurrens och innebär speciella utmaningar för kustfisket. Vi har därför också suttit i rundabordssamtal om dessa frågor.

Tillgången på attraktiva fiskbestånd är alltså en komplex fråga. Det är inte bara säl och skarv som påverkar det. Det finns ytterligare en faktor som påverkar det, och det är marknadspriserna på fisk. Det finns en del fiskarter som har väldigt lågt marknadspris, vilket gör att det är låg efterfrågan, vilket också påverkar lönsamheten. Ett exempel på detta är strömming.

Återställningen av kustnära fiskbestånd och deras livsmiljö kommer sannolikt att ta tid, men jag tror att det är viktigt att vi har ett helhetsperspektiv när vi jobbar med de här frågorna och vidtar åtgärder på alla de områden jag här har berört.

Herr talman! Tack, ministern, för svaret! Du kom in precis på det jag hade tänkt ta upp. Det finns bekymmer, absolut. Det finns mindre fisk, och det finns problem på olika sätt i miljön. Absolut är det så. Men vi får inte glömma att det finns ett jättebekymmer som jag lyfte fram i min interpellation, nämligen gråsälsstammen. Den växer mycket snabbt just nu. Det beräknas finnas ungefär 50 000 djur. Stammen växer med 5-7 procent årligen. Det blir väldigt många sälar, och en säl äter ju inte bara en liten sill, utan den äter ganska mycket. Där har vi ett av de stora bekymren.

Men inte bara sälen utan också skarven äter mängder av fisk. Inte minst äter den ål, som är en starkt hotad art i dagsläget.

En förutsättning för en levande skärgård är att det finns yrkesfiskare som bedriver fiske även vintertid. Sälen orsakar som bekant skador för yrkesfisket i form av konkurrens om fiskefångsten och förstörelse av fiskeredskap. På senare tid har vi också kunnat konstatera att sälen sprider parasiter hos fisken.

I svaret på min skriftliga fråga i början av året berättade statsrådet att regeringen i december 2017 haft rundabordssamtal om säl med ett flertal myndigheter och organisationer. I Regeringskansliet övervägde man då hur de synpunkter som framkom under samtalet skulle hanteras.

Det är brådskande att åtgärder för att skapa en hållbar förvaltning av sälbeståndet vidtas. Jag ställde i december en fråga om vad regeringen tänkte göra då, och då fick jag alltså det svar jag nyss berättade om. Sedan dess har det gått många månader: januari, februari, mars, april, maj, och nu är det snart juni. Då är min fråga: Vad har hänt under denna tid? Hur ser ni framåt, och vad tänker ni er för åtgärder, herr minister, för att komma till rätta med det stora bekymret med sälen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Förutsättningarna för allt företagande är god lönsamhet. Så är det också för yrkesfiskare. God lönsamhet kan man inte få om det inte finns tillgång till en råvara, i det här fallet fisk. Det är oerhört centralt att tillgången till fångst finns och att man också kan få ett bra försäljningspris. I mitt förra inlägg berörde jag att det finns problem på det området. Tyvärr är priset många gånger väldigt lågt, vilket gör att man inte kan få en god lönsamhet.

Vad har då regeringen gjort? Vi har uppdragit till Havs- och vattenmyndigheten och Jordbruksverket att främja fiske och vattenbruk. Där har också myndigheterna tagit fram en gemensam yrkesfiskarstrategi för att utveckla fisket och också jobba med frågor för att förbättra lönsamheten. Myndigheterna samarbetar med näringen för att stärka konkurrenskraften och öka konsumenternas efterfrågan på fisk från hållbara bestånd. Man jobbar också med att förbättra marknadsföringen.

Från myndigheternas sida jobbar man också för att förbättra återhämtningen av våra fiskbestånd. Jag nämnde den satsning vi gör för att förbättra havsmiljön, inte minst i Östersjön. Den är nödvändig. Det är en jättesatsning. Det handlar om 600 miljoner i budgeten för 2018 som riksdagen också har beslutat om.

Det finns många delar i den satsningen. Det handlar om att komma till rätta med övergödning, läkemedelsrening, sanering av miljögifter - inklusive åtgärder för att sanera läckande vrak, som det finns en hel del av - och om åtgärder för att minska förekomsten av plast, också så kallade spöken. Dessa satsningar är resultatet av undersökningar som visar på att vissa skärgårdsarter är allvarligt påverkade av den här typen av störningar. Jag hoppas att dessa omfattande satsningar på renare hav kommer att ha en positiv effekt på skärgårdsfiskets livsmiljö.

Det pågår också projekt för att restaurera lek- och uppväxtplatser. Jag är ingen landkrabba, som ledamoten Oscarsson sa att han är. Jag bor vid en älv och ser de restaureringar som sker i vattendragen. Det sker också med anslag från myndigheterna.

Yrkesfisket har också tillgång till stöden inom havs- och fiskeriprogrammet för olika delar. Detta arbete följer regeringen och jag väldigt noggrant. Vi värnar om en levande skärgård och en bra landsbygdsutveckling även i kustområdena.

Herr talman! Tack, ministern, för svaret! Jag fick en lite intressant rapport från Blekinge. Även om kusten naturligtvis är mer än bara Blekinge är det ett känt kust- och fiskelän. I Blekinge finns det från den 1 januari ungefär 76 fiskare med licens. Det allvarligaste i detta är att andelen yngre fiskare är försvinnande liten. De som har licens har till stor del uppnått pensionsåldern, och nya fiskare har inte släppts in.

När jag var där nere upplevde jag många rop på hjälp. De ser att fisket håller på att försvinna helt från Blekinge. Jag talar om Blekinge, men jag vet att det handlar om hela kusten upp till Östergötland. Jag hör fiskare hemma i mitt län som har otroliga bekymmer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I Blekinge handlade det om myndigheternas attityd. Här måste det bli skillnad. Men det handlar också om sälen, och vi måste inse att de äter upp enorma mängder fisk.

Ministern medger själv i sitt svar att han ser bekymren. Jag önskar verkligen att du, Sven-Erik Bucht, tar tag i detta ordentligt och att du ser och förstår. Det är bara att ringa någon i Blekinge eller vid någon kustremsa, eller åk ned själv och lyssna på dem. Jag sa inte bara till dem att det var tråkigt, utan vi kom fram till att om det inte görs någonting från denna kammare snart kommer det inte att finnas något kustfiske kvar. Det finns i och för sig lite på sommaren. Men en levande kust innebär att det också finns fiskare som fiskar hela året.

Jag tackar för debatten.

Herr talman! Ett livskraftigt skärgårdsfiske bygger på att vi har hållbara och bärkraftiga fiskbestånd längs våra kuster och i våra hav. Jag kommer att fortsätta verka för att uppnå målet om både ett biologiskt och ett socioekonomiskt långsiktigt hållbart fiske. Jag hoppas även att den omfattande satsning på renare hav som regeringen gör kommer att få genomslag och en positiv effekt också på fisket längs våra kuster och i våra hav.

Alla de åtgärder som vidtas är bra för fiskbestånden i Östersjön, antingen direkt eller indirekt.

Herr talman! Jag vill avslutningsvis säga att ett fortsatt livskraftigt skärgårdsfiske är en prioriterad fråga för mig och regeringen.

Låt mig därför upprepa regeringens grundinställning om ett långsiktigt hållbart bestånd. Det handlar om att ta ett helhetsgrepp. Det handlar om miljön. Det handlar om att se till att vi har begränsningar när vi har icke hållbara arter. Det handlar också om - observera det - att få en bättre förvaltning även av säl och skarv. Det är ett helhetsgrepp som måste tas när det gäller detta för att vi ska kunna utveckla fisket och för att fler yngre fiskare ska kunna söka sig till denna bransch och utveckla skärgården och den landsbygd som finns i dessa kustsamhällen.

Jag tackar för att jag fick möjlighet att debattera denna viktiga fråga.

Överläggningen var härmed avslutad.