Just nu talar: {{ VideoModel.activelivespeaker.text }}
Spela video
Laddar...
Laddar {{loadingpercent}}%
{{ videometadata.debatetypename }} {{ videometadata.debatedate }}

Interpellation 2014/15:96 Konsekvenser för borttagandet av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen

av Elisabeth Svantesson (M)

till Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S)

 

All forskning visar att lång passiv sjukfrånvaro är mycket riskfyllt för de människor som behöver hjälp på grund av sjukdom. Långa perioder av sjukskrivning ökar risken för depression, social isolering och i vissa fall även missbruk och självmord. 

I stället för att skicka människor ut i ett skadligt utanförskap valde Moderaterna tillsammans med övriga allianspartier att stödja det friska i människor. De som länge befunnit sig i utanförskap har med Alliansens reform av sjukförsäkringen fått hjälp att utifrån sina egna förutsättningar närma sig arbetsmarknaden. 

Bakgrunden till förändringarna var att år 2006 försörjdes var femte svensk i arbetsför ålder på sociala ersättningar. År 2004 förtidspensionerades 73 000 personer och som mest hade vårt land 550 000 förtidspensionärer. Många levde i ofrivillig passivitet. Redan efter ett års sjukskrivning prövades människor för förtidspension. I stället för att gemensamt försöka hitta vägar tillbaks till jobb erbjöd man långa, passiva sjukskrivningar. Det var inte hållbart, varken ekonomiskt eller mänskligt att människor tilläts bli osynliggjorda och bortglömda. 

Vi ser nu att åtskilliga tusen personer kommit tillbaka i arbete eller tagit ett steg närmare arbetsmarknaden efter sjukförsäkringsreformen. Det är nu också 200 000 färre som är förtidspensionerade -- personer med sjuk- och aktivitetsersättning -- jämfört med 2006. 

Nu väljer vänsterregeringen att ta steg tillbaka till den gamla sjukförsäkringen och meddelade i budgetpropositionen att den bortre tidsgränsen ska slopas. Regeringens förslag är en allt annat än human reform eftersom den riskerar att människor återigen göms och glöms.

Enligt medieuppgifter kommer Arbetsförmedlingens särskilda program Arbetslivsintroduktion (ALI) att upphöra. Det är ett program som har hjälpt många tillbaka till arbetsmarknaden. Att ta bort stödet från Arbetsförmedlingen vore förödande. 

Mot bakgrund av detta vill jag nu fråga socialförsäkringsministern: 

Vilka konsekvenser tror socialförsäkringsministern att regeringens förslag om borttagande av den bortre gränsen kommer att få vad gäller antalet personer i långa sjukskrivningar och i sjuk- och aktivitetsersättning? 

Hur ska socialförsäkringsministern säkerställa att effektiviteten i rehabiliteringen inte påverkas när den bortre gränsen tas bort? 

Kommer Arbetsförmedlingens program Arbetslivsintroduktion att upphöra?