Kapaciteten på Västra stambanan

Interpellationsdebatt 30 maj 2017

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 86 Statsrådet Anna Johansson (S)

Herr talman! Sten Bergheden har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att öka kapaciteten på Västra stambanan. Sten Bergheden har även frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att rusta upp de befintliga spåren samt vilka åtgärder jag avser att vidta för att bygga bort de flaskhalsar som i dag orsakar förseningar för stora delar av trafiken i Västsverige.

Sten Bergheden har nyligen ställt en skriftlig fråga till mig om vilka åtgärder jag avser att vidta för att bygga bort flaskhalsar och därigenom öka kapaciteten på Västra stambanan. Den frågan besvarade jag den 17 maj. Svaret som jag kan ge här i dag är detsamma som jag gav då.

Regeringen överlämnade en infrastrukturproposition till riksdagen i höstas med förslag om en historiskt stor satsning på Sveriges infrastruktur. I propositionen föreslog regeringen att de ekonomiska ramarna för nästa tolvåriga planperiod 2018-2029 ska öka med drygt 100 miljarder kronor till totalt 622,5 miljarder kronor. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens inriktning.

Den 23 mars 2017 beslutade regeringen om direktiv till åtgärdsplanering för perioden 2018-2029. Det innebär att Trafikverket har fått i uppdrag att ta fram ett förslag till en nationell trafikslagsövergripande plan för utveckling av transportsystemet och att länsplaneupprättarna ska ta fram förslag till länsplaner. Trafikverket ska presentera förslaget till ny nationell plan för regeringen senast den 31 augusti 2017 och länsplaneupprättarna sina förslag till länsplaner senast den 31 januari 2018.

I åtgärdsplaneringen identifieras de åtgärder som bör prioriteras. I detta arbete kommer nya projekt och åtgärder att utredas och analyseras på både nationell och regional nivå. Överväganden behöver göras för att se hur frågan om åtgärder rörande kapaciteten på Västra stambanan kan beaktas inom ramen för detta arbete. Jag vill därför inte föregripa denna process och uttala mig om enskilda åtgärder.


Anf. 87 Sten Bergheden (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Tack för svaret! Anledningen till interpellationsdebatten är att jag gärna skulle vilja ha någon form av information från ministern om vad ministern tänker göra för att bygga ut Västra stambanan. Ministern har i svaret redogjort för att beredningen pågår, vilket jag självklart vet. Men det intressanta är ändå att se vad ministern och regeringen vill med Västra stambanan och hur man jobbar vidare. Det är lite anledningen till interpellationsdebatten.

Jag känner nämligen inte med riktigt samma självklarhet att ministern och regeringen ser Västra stambanan som viktig både för Sverige och för Västsverige, såväl för tillväxt som för jobb och pendling när det gäller både gods och personer. Denna del, inte bara höghastighetståg, borde ägnas större uppmärksamhet.

Vi vet att ministern och regeringen åker runt och talar sig varma för en höghastighetstågsatsning i Sverige trots att utredningar pekar på att varje satsad krona ger tillbaka kanske max 60 öre i ökad tillväxt. Man pressar också kommuner och regioner att medfinansiera i form av pengar, mark, lägenheter med mera för att få kalkylen att om möjligt att gå ihop. Dessa avtal får sedan kommuner och skattebetalare stå för framdeles och fortsätta att betala på oavsett hur det går med utvecklingen.

Herr talman! Projektet höghastighetståg går inte ihop. Man talar också om att låna pengar, och man talar om att använda pensionsfonderna, det vill säga att låna från pensionärerna. Men vilken pensionär vill satsa 1 krona och få tillbaka 60 öre? För ni tänker väl inte lura pensionärerna och använda deras pensionspengar och sedan ge dem dålig avkastning på de pengar som finns i pensionsfonderna?

Ett annat alternativ som har förts fram är att man kan tänka sig att sälja bolag eller tillgångar i bolag för att finansiera ett olönsamt höghastighetståg.

Herr talman! Det är ungefär dubbelt så dyrt att bygga höghastighetståg som att bygga konventionell järnväg, vilket innebär att vi får nästan dubbelt så mycket vanlig järnväg för de pengar man planerar att plöja ned i ett höghastighetståg.

Samtidigt försöker regeringen att sälja in detta höghastighetståg. Men vi vet att det kommer att vara färdigt kanske tidigast 2040, vilket innebär oerhört lång tid innan vi får full effekt av en sådan investering. Vi har redan i dag ett stort behov av att öka kapaciteten på våra järnvägar. Då är självklart den enklaste och rakaste vägen för att öka kapaciteten att bygga ut våra stambanor.

Västra stambanan har funnits i över hundra år, och infrastruktur och annat runt omkring den har under tiden utvecklats och byggts ut, vilket gör att detta i dag är en oerhört bra led för att sköta både persontransporter och godstransporter. Men flaskhalsarna måste bort.

Man har därför tagit fram en utredning som tittar på hur man skulle kunna öka Västra stambanans kapacitet. Det rör sig om att bygga två nya spår från Alingsås till Göteborg för att öka tillväxten. En sådan satsning skulle ligga på 14 miljarder. Om man jämför detta med en satsning på höghastighetståg, där det finns uträkningar på uppåt 230 miljarder, är det en oerhört stor kapacitetsökning för järnvägen och Västra stambanan om man skulle satsa på en utbyggnad av denna i stället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill därför ställa tre frågor till ministern. Den första är: Tänker ni på något sätt använda pensionärernas pengar, fonder eller liknande, för att finansiera en utbyggnad av ett olönsamt höghastighetståg?


Anf. 88 Statsrådet Anna Johansson (S)

Herr talman! Jag måste börja med att säga att jag gläder mig varje gång en moderat ställer en interpellation och vill ha mer järnväg och mer järnvägsunderhåll. Så lät det nämligen inte riktigt från moderat håll under de åtta år då ni hade makten. Mot slutet bättrade det sig lite grann, men jag dristar mig till att än en gång påminna om vad den dåvarande finansministern sa om att vi hade grovt överinvesterat i järnväg i Sverige och att man egentligen inte borde göra några investeringar alls. Man borde bara investera i vägar, menade han.

Låt mig också påminna om att i den första budgetdebatten efter att denna regering hade tillträtt på hösten 2014, det vill säga budget 2015, röstade Moderaterna mot en budget som innehöll 1,24 miljarder mer till järnvägsunderhåll för 2015. Sedan har regeringen tillfört 1,34 miljarder per år under de återstående åren av mandatperioden, för vi ser att det är alldeles nödvändigt att öka järnvägsunderhållet.

Västra stambanan är inget undantag. Tvärtom görs väldigt mycket just nu på den i ett stort projekt som löper över flera år med ungefär 70 olika åtgärder - både mindre underhållsåtgärder och större ombyggnader och till och med nybyggnation längs sträckan. Getingmidjan ska byggas om för att öka kapaciteten, och Olskroken ska byggas om för att öka kapaciteten. Det handlar om spårbyten, kontaktledningsbyten, växelbyten och så vidare. Det är en enorm satsning som naturligtvis kommer att öka kapaciteten och förbättra framkomligheten på Västra stambanan.

Det skulle vara intressant att veta om Sten Bergheden vet vilken regering det var som fattade beslut om den nationella plan vi nu har - den som gäller från 2014 till 2025. Där finns inga medel avsatta för utbyggnad av Västra stambanan, såvitt jag känner till i alla fall.

Däremot var det samma regering som fattade beslut om den nationella plan som också gav Sverigeförhandlingen, dåvarande Sverigebygget, dess uppdrag. Det handlade om att utreda förutsättningarna för, eller snarare att komma med förslag på, hur en höghastighetsbaneutbyggnad i Sverige skulle kunna ske. Det är alltså en ganska senkommen vändning från moderat håll när man nu helt plötsligt tycker att höghastighetsbana är någonting alldeles förkastligt. Så sent som i juli 2014 var man väldigt angelägen om att påbörja bygget av höghastighetsjärnväg.

Jag tror att Sten Bergheden egentligen vet att regeringen inte föreslår någon alternativ finansiering av höghastighetsbaneutbyggnaden. Det står ganska tydligt att läsa i infrastrukturpropositionen, som jag utgår från att Sten Bergheden har läst, att vi tänker oss en etappvis utbyggnad där varje etapp ska kunna försvaras i en hård prioritering mot andra angelägna åtgärder i transportsystemet. Detta ska finansieras med statliga anslag.

Oron för pensionärernas pengar behöver vi kanske inte ägna så mycket mer tid åt, för det står alldeles klart och tydligt svart på vitt i propositionen att utbyggnaden ska finansieras med statliga anslag över skattsedeln. Det ska ske etappvis i den takt som ekonomin tillåter och på ett sätt som gör att det inte tränger ut andra angelägna åtgärder i transportsystemet.

Sten Bergheden kan vara alldeles lugn. Han kan dessutom ägna en tacksamhetens tanke åt väljarna, som valde en regering som satsar på järnvägstrafiken.


Anf. 89 Sten Bergheden (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Det är de facto aldrig farligt att utreda en sak. Man kan göra som alliansregeringen gjorde och titta på att bygga ett höghastighetståg för att se vad det kostar och om det är lönsamt eller inte. Om slutredovisningen sedan visar att det inte är lönsamt och att det kostar betydligt mycket mer än vad man hade räknat med drar ofta den regering som har utrett frågan i handbromsen. Man talar om att man har räknat på och undersökt saken och att man säger nej eftersom det inte håller. Det är det som är det allvarliga med den här regeringen; då börjar den att gasa i stället. Detta är en tillräckligt dålig investering, så den ska vi sätta fart på med en gång, tänker regeringen. Man åker runt i landet och försöker få medfinansieringar och lösningar för att över huvud taget få ihop ekonomin.

Herr talman! Det framkommer tydligt att i och med att man har byggt in den etappvisa utbyggnaden kommer vi inte att veta när höghastighetståget är utbyggt i Sverige. Det gör att vi inte vet när den kapacitet som vi ska ha av ett höghastighetståg kommer att levereras.

Det är det jag menar i interpellationsdebatten här: Det handlar om att om vi bygger ut våra stambanor för motsvarande dessa pengar får vi en upprustning som ger gigantiskt mycket mer tillväxt omgående än om vi sätter igång att bygga ut någonting som vi kommer att få full kapacitet av om kanske 20-25 år. Dessutom vet vi inte ens om vi kommer att få den kapacitet vi hoppas på. Det andra vet vi redan i dag att det behövs en upprustning av.

Ministern svarar tydligt att pensionärerna inte ska vara med och betala detta. Då får jag ställa en följdfråga: Är det också så att man inte tänker använda någon form av försäljning av bolag eller andra tillgångar av statens pengar för att finansiera utbyggnaden? Ska det gå rätt över skattsedeln? Det vore bra om vi kunde få ett tydligt svar även på den punkten.

230 miljarder för att bygga ut ett höghastighetståg och 14 miljarder för att förstärka Västra stambanan - det innebär att vi hade haft en kapacitetsökning som hade varit gigantiskt mycket bättre på Västra stambanan. Vi hade säkrat de transporter vi behöver ha ned till Göteborgs hamn när det gäller gods och framför allt pendling för personer som reser på Västra stambanan dagligen.

Jag kommer nu till min fråga. Det engagemang som regeringen har visat för att försöka få igenom en höghastighetstågsatsning i Sverige - kommer det också att visa sig nu, när man jobbar vidare med stambanorna, så att man försöker prioritera också dem i nästa ram? Någon vilja måste väl ändå regeringen ha när det gäller våra stambanor? Jag vet att de delvis byggs ut i dag, men både ministern och jag åker ofta på stambanan, och det är sällan ett tåg kommer fram i tid. Det är rätt stora väntetider överallt, och det kostar oerhört mycket pengar. Att i det läget satsa på höghastighetståg i stället för underhåll och upprustning av våra stambanor verkar vara onödigt dyrt.

Vi vet också att höghastighetståg knappast är lönsamma i övriga världen heller. I Kina till exempel stannar man inte vid stationer som motsvarar stationerna i Stockholm och Göteborg, utan dem åker man förbi eftersom det är så små städer. Här bygger vi höghastighetståg mellan de städerna och tänker att tågen ska stanna vid fler ställen utmed vägen. Det vittnar om att detta inte är genomtänkt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Mina frågor blir: Kommer man att använda några bolagspengar till detta? Finns det någon politisk vilja från regeringen att fortsätta bygga ut Västra stambanan och satsa de 14 miljarder kronor som behövs för att bygga Alingsås-Göteborg färdigt under den här perioden?


Anf. 90 Statsrådet Anna Johansson (S)

Herr talman! Som jag sa i mitt föregående inlägg var det den förra regeringen som gav Sverigeförhandlingen uppdraget att utreda inte om utan hur ett utbyggt höghastighetsnätverk i Sverige, nya stambanor, skulle förverkligas, och komma med förslag om det. Det uppdraget gav den dåvarande regeringen, och det uppdraget har sedan den nuvarande regeringen fullföljt.

Vi har samtidigt varit mycket noga med att säga att det här inte får bli en gökunge som tränger ut andra angelägna satsningar. Vi ska naturligtvis alltid använda skattebetalarnas pengar på ett så försiktigt och seriöst sätt som möjligt och göra de insatser och vidta de åtgärder som ger den bästa nyttan. Det innebär ibland att man behöver ta språng i utvecklingen.

Vi ser hur järnvägskapaciteten i Sverige på väldigt många håll inte räcker till - det finns fler som skulle vilja köra tåg i dag än vad det finns plats på spåren - och då måste man ta höjd för att utöka kapaciteten och också se om det finns andra nyttor som man kan få med att till exempel knyta ihop större arbetsmarknadsregioner och därmed skapa fler arbetstillfällen och få ökad attraktivitet för företagsetableringar och därmed en positiv utveckling i Sverige.

Vi har en växande befolkning, och vi har prognoser som visar på ett ökat transportarbete. Vi behöver ta höjd också för framtiden. Vi kan inte enbart bygga för de kommande tio åren. Det vi bygger i dag ska ju våra barn och barnbarn använda. Sten Bergheden nämnde att Västra stambanan har funnits i över hundra år. Ja, och det kommer de banor vi bygger i dag också att göra. Vi behöver hela tiden ha en balans när det gäller att hantera de problem som vi i dag har. Därför har regeringen satsat 1,34 miljarder mer varje år under den här mandatperioden, med undantag för första året då Moderaterna och några andra partier röstade emot, till ökat järnvägsunderhåll därför att vi ser att för få tåg kommer fram i tid.

Den nationella planen handlar inte enbart om höghastighetståg. Det tror jag att Sten Bergheden också vet. Vi har skrivit en proposition som pekar ut godsframkomlighet, gränsöverskridande transporter och förstärkta arbetsmarknadsregioner. I direktiven till åtgärdsplaneringen pekar vi också ut att man bör väga in potentialen för ökat bostadsbyggande när man planerar för ny infrastruktur. Vi behöver ställa om hela transportsystemet till att bli mer hållbart och fossilfritt. Vi behöver ta vara på de möjligheter som digitalisering och automatisering ger. Det finns stora utmaningar och stora möjligheter i utvecklingen av transportsystemet.

När Sten Bergheden står här och låter som att regeringen bara pratar om höghastighetsjärnväg i Sverige är det i bästa fall ett missförstånd och i sämsta fall någonting annat.

Vi satsar på järnvägsunderhållet. Det är den största enskilda ökningen i infrastrukturpropositionen. Vi har lagt ett direktiv till åtgärdsplanering som innehåller väsentligen mer än höghastighetsbaneutbyggnad, men vi tror att vi också behöver ta höjd för framtidens transportbehov och redan nu planera för att binda ihop fler orter i Sverige med ett kapacitetsstarkt och klimatstarkt transportsätt, det vill säga höghastighetståg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag sa också i mitt tidigare inlägg att vi har för avsikt att bygga höghastighetsbanorna i den takt som ekonomin tillåter, etappvis så att varje etapp ska kunna försvara sig i relation till andra angelägna satsningar, och att det ska ske genom statliga anslag, det vill säga ingen annan alternativ finansiering. Det är vad som står i propositionen.

Om man om ett antal år gör en annan bedömning kan jag inte i dag avgöra, men det som står i propositionen och det som är regeringens besked i dag är att denna utbyggnad ska ske med anslag över statsbudgeten.


Anf. 91 Sten Bergheden (M)

Herr talman! För att förtydliga det hela: Sätter man igång ett projekt som ska kosta över 230 miljarder kronor måste man ha en ambition att fullfölja det. Att regeringen försöker mörka en del av det och att man startar en del av det här projektet och lägger resten utanför nästa finansieringsplan är bara ett sätt att inteckna framtiden så att det här höghastighetståget ska fortsätta att byggas, det vill säga det kommer att bli den där gökungen som tränger undan alla andra satsningar, till exempel Trollhättans slussar och broarna i Göteborg så att vi inte får ned godset från Vänern. Vi har problem i Västsverige för att vi inte bygger ut den infrastruktur som behöver byggas ut i området. Det handlar om slussarna, det handlar om tillräckligt höga broar och det handlar om Västra stambanan för att säkra gods- och persontransporter, inte minst till Göteborgs hamn.

Det här är motorn i Sverige för att hålla igång Sverige, för att vår handel och sjöfart ska fungera så att vi får in våra varor och får ut våra varor. Att äventyra den med att sätta igång ett projekt och en inteckning av framtiden på 230 miljarder är oansvarigt när vi redan i dag vet att det inte går ihop. Vi vet det. Vi satsar 1 krona och får tillbaka 60 öre, och det blir inte bättre även om det går 30 eller 40 år, utan det blir snarare ännu sämre med tanke på att vi då inte har tagit hem den investeringen i tid utan lagt ut pengar som inte har full effekt i ekonomin.

Jag blir mer oroad över att man har låst sig så hårt vid att den här satsningen måste genomföras till varje pris i stället för att göra ett omtag och titta på vad vi har för andra lösningar som faktiskt skulle vara bättre för Sveriges jobb och tillväxt. Bygg ut våra stambanor och se till att de fungerar i första hand! Sedan kan vi titta vidare på nya byggnationer när det gäller järnvägen.


Anf. 92 Statsrådet Anna Johansson (S)

Herr talman! Man kan väl konstatera att det är lite grann så med infrastrukturinvesteringar att det ofta är mycket långa och stora åtaganden. Många objekt löper in i nästa planperiod. Det ligger nästan i sakens natur eftersom det är så långa ledtider och så långa planeringstider. Så gjorde den förra regeringen, och så gjorde regeringen före det. Jag tror att det är oerhört viktigt att vi har en sådan ordning i Sverige att vi vart fjärde år uppdaterar den plan vi har och ser till att den är så god som möjligt som planeringsförutsättning för att också få en effektivitet i hur vi driver fram den här typen av stora och dyra projekt. Jag vet inte på vilket sätt det i sig skulle vara oroväckande. Jag tror egentligen inte att Sten Bergheden menar att allt det som står i planen från den förra regeringen också skulle ha varit färdigbyggt före utgången av planperioden, som är till ända 2025.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi ser stora behov i transportsystemet i Sverige. Vi har haft ett eftersatt underhåll på järnvägen under lång tid. Vi har en efterfrågan på fler järnvägsresor och godstransporter på järnväg än vad det finns utrymme till. Vi behöver göra saker. Det gör den här regeringen. Vi satsar betydligt mer på järnvägsunderhåll för att vi ser att det är helt nödvändigt. Bara på Västra stambanan pågår det under ett antal år nu 70 enskilda åtgärder för att säkerställa framkomlighet och punktlighet. Jag tycker att det är jättebra, och jag tror att vi behöver göra ännu mer. Därför höjer vi också anslagen för järnvägsunderhåll in i nästa planperiod med 47 procent. Det är en väsentlig ökning som kommer att göra stor skillnad i järnvägssystemet.

Så länge det är en socialdemokratiskt och miljöpartistiskt ledd regering behöver Sten Bergheden inte känna någon oro för tågen. Skulle det däremot bli regeringsskifte kan oron vara befogad.

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellation 2016/17:509 Kapaciteten på Västra stambanan

av Sten Bergheden (M)

till Statsrådet Anna Johansson (S)

 

Västra stambanan, som förbinder Sveriges två största städer, är ett av landets absolut viktigaste järnvägsstråk med många persontransporter och mängder av gods varje dag och natt. Göteborg har Sveriges största hamn och en stor del av det gods som skeppas till eller från landet transporteras dit på tåg. Som det ser ut i dag finns det många flaskhalsar som skapar problem och förseningar som sprider sig över stora delar av landet. Både godstrafiken och den stora arbetspendlingen är beroende av en fungerande och punktlig järnväg. Behovet av en utbyggnad och för att klara trafikmängden är stort.

Under perioden 2018–2029 ska 622 miljarder satsas på landets infrastruktur. För att vi ska kunna upprätthålla en godkänd standard som klarar av att hantera den mängd gods som dagligen transporteras på tåg, samt de människor som arbetspendlar, måste en betydande del av dessa pengar satsas på Västra stambanan.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Anna Johansson:

 

  1. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att öka kapaciteten på Västra stambanan?
  2. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att rusta upp de befintliga spåren?
  3. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att bygga bort de flaskhalsar som i dag orsakar förseningar för stora delar av trafiken i Västsverige?