Integrationsinsatser för kvinnor

Fru talman! Christian Holm Barenfeld har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att utrikes födda kvinnor ska få samma möjligheter att integreras som män.

Erik Andersson har frågat mig vilka åtgärder eller initiativ jag avser att ta med anledning av det som har framkommit om att kvinnor missgynnas i etableringen.

Regeringens jämställdhetsmål är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Ett delmål är ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.

För att nå det jämställdhetspolitiska målet behöver arbetslösheten bland utrikes födda kvinnor minska och sysselsättningen öka. Detta är en prioriterad fråga för regeringen.

Regeringen har därför ändrat Arbetsförmedlingens instruktion. Av instruktionen framgår nu att myndighetens verksamhet ska utformas så att den främjar mångfald och jämställdhet samt motverkar diskriminering i arbetslivet och en könsuppdelning på arbetsmarknaden.

Regeringen har också gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att ta fram en handlingsplan för att jämställdhetsintegrera sin verksamhet och en handlingsplan för att minska arbetslösheten bland utrikes födda kvinnor. Båda handlingsplanerna löper till och med 2018. Jag följer genomförandet av handlingsplanerna noga.

För att öka jämställdheten på arbetsmarknaden har regeringen infört en tredje reserverad månad för vardera föräldern i föräldraförsäkringen och avskaffat vårdnadsbidraget. Regeringen har även lämnat förslag på begränsningar i föräldrapenningen för föräldrar som kommer till Sverige med barn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

De stora könsskillnaderna i deltagandet i insatser och övergång till arbete som finns inom etableringsuppdraget är inte acceptabla. Det är angeläget att andelen kvinnor som tar del av arbetsmarknadsnära insatser respektive övergår till arbete ökar och att kvinnor och män ges samma möjligheter till etablering på arbetsmarknaden och i samhällslivet.

Arbetsförmedlingens arbete med att utveckla sitt arbetssätt inom etableringsuppdraget är avsett att främja kvaliteten och arbetsmarknadsanknytningen i etableringsplanerna. Det är viktigt att detta utvecklingsarbete bidrar till ökad likvärdighet och ändamålsenlighet i de insatser som både kvinnor och män deltar i.

Fru talman! Deltagandet på arbetsmarknaden för utrikes födda är alldeles för lågt i vårt land. Det gäller för såväl kvinnor som män. Den största integrationsutmaningen är dock att öka de utrikes födda kvinnornas deltagande på arbetsmarknaden, och detta bör återspeglas i en ansvarstagande regerings politik.

Sveriges Kvinnolobby visar i en ny granskning att kvinnor missgynnas i alla delar av etableringen och att skillnaderna är särskilt stora i fråga om de subventionerade anställningarna. Mindre än vart fjärde instegs- och nystartsjobb gick under förra året till en kvinna. Det är givetvis undermåligt ur både integrations- och jämställdhetssynpunkt.

I svaret på denna interpellation sägs det väldigt lite om konkreta åtgärder. Det sägs mest att det är en prioriterad fråga, att det ska tas fram handlingsplaner och en tredje månad i föräldraförsäkringen. Men jag tror inte att något av detta är lösningar på problemet med att så få kvinnor med utrikes bakgrund har arbete i Sverige.

Regeringen har samtidigt minskat det framgångsrika RUT-avdraget. Det mattas av. Vi vet att det har lett till många nya jobb till såväl kvinnor som utrikes födda, inte minst till kvinnor som är utrikes födda. Det är också många kvinnor som har valt att starta företag i den branschen.

Just med anledning av det ställde jag frågan till arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson: Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att utrikes födda kvinnor ska få samma möjligheter som män att integreras? På vilket sätt ska detta stärkas? Och på vilket sätt vill ministern göra det, rent konkret? Hur ska jobben bli fler i allmänhet? Och hur ska vi se till att också kvinnor som befinner sig utanför arbetsmarknaden i dag och som är utrikes födda kommer in på arbetsmarknaden?

Vi moderater föreslår även här en rad åtgärder. Vår jobbpolitik i allmänhet är fokuserad på att jobben ska bli fler. Vi har en högkonjunktur, vilket vi har talat om i varenda interpellationsdebatt här. Det leder till att fler jobb genereras. Men när den nuvarande regeringen presenterar sina budgetar är det inte bara vi moderater eller intresseorganisationer från andra håll som säger att regeringens budget med ökat skattetryck inte bidrar till att jobben blir fler. De flesta utredare visar också på att regeringens budget, jämfört med hur det var tidigare, kommer att leda till färre arbetstillfällen.

Det är såklart på samma sätt här. Den som har extra höga trösklar är den som drabbas först.

Vi vill förstärka RUT-avdraget. I migrationsöverenskommelsen lyckades vi ändå pressa fram att det förbättrades lite jämfört med vad regeringen vill, och ännu mer jämfört med vad regeringens samarbetsparti, Vänsterpartiet, vill. Enligt dem skulle RUT-avdraget nämligen inte finnas alls.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har också sagt att vi vill införa en utbildningsplikt, vilket innebär att alla nyanlända i Sverige ska få utbildningen; det gäller både män och kvinnor. Och vi vill ha förstajobbetanställningar.

Vi är tydliga med en lång rad förslag på hur vi vill hantera och försöka hitta lösningar för integrationen. Det är inte lätt. Och det kommer att krävas mycket. Vi kommer säkert att återkomma med ännu fler förslag. Men vi har ändå konkreta förslag.

Vilka konkreta förslag har regeringen? Vilka konkreta förslag har Ylva Johansson för att jobben ska bli fler och för att integrationen ska stärkas men framför allt för hur utrikes födda kvinnor ska komma i arbete?

Fru talman! Det sägs att vi har en feministisk regering. Samtidigt har Sveriges Kvinnolobby gjort en granskning som visar att kvinnor missgynnas i delar av etableringen och att skillnaderna är särskilt stora i de subventionerade anställningarna. Kvinnorna tar också del av färre yrkesutbildningar, valideringsinsatser och snabbspår, och de går i lägre utsträckning vidare till arbete efter avslutad utbildning.

Min fråga till ministern var: Vilka åtgärder eller initiativ avser ministern att ta med anledning av det som har framkommit om att kvinnor missgynnas i etableringen?

Ministern säger i sitt svar att det är oacceptabelt och att det ska följas noggrant. Jag skulle kunna tacka för det svaret, och så avslutar vi debatten här. Men ministern är så debattglad i dag att jag tänker fortsätta.

Varför är det ett problem att kvinnor missgynnas i etableringen? Jo, Sverige har under lång tid haft problem med att integrera nyanlända på arbetsmarknaden. Vi har just nu en högkonjunktur - jag vet att ministern snart kommer att påpeka att Alliansen satt vid makten i åtta år; det brukar ministern göra. Låt mig därför vara tydlig och föregripa statsrådet med ett svar.

Vi hade en finanskris tidigare. Men Sverige klarade sig mycket bättre än många andra länder. Mer än 300 000 nya jobb skapades under alliansregeringens tid, och välfärden stärktes med 100 miljarder kronor. Givetvis räcker inte de reformer som genomfördes under alliansåren. Efter det stora migrationsmottagandet under 2015 krävs det nu stora insatser. I dag, när vi har högkonjunktur och ganska många människor står utanför arbetsmarknaden, är det extra allvarligt.

Vi har alltså en migrations- och integrationsutmaning som växer i den här högkonjunkturen som vi befinner oss i. Arbetslösheten är fortsatt hög för många grupper samtidigt som vi kan se att ekonomin kommer att mattas av med anledning av att vi har en arbetskraftsbrist.

Fru talman! Sverige befinner sig i en högkonjunktur. Samtidigt har vi människor som inte arbetar. Och vi har brist på arbetskraft. Problemet är de strukturella obalanserna som leder till att utsatta grupper hålls ute från arbetsmarknaden, oavsett vilket konjunkturläge vi befinner oss i. Ett permanent utanförskap har skapats, och det måste brytas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Bara en fjärdedel av de nyanlända har en helårsanställning efter åtta år i Sverige. Och tyvärr riskerar regeringen att förvärra problemen genom högre skatt på arbete, ändrad inriktning på arbetsmarknadspolitiken och bidragssystemen. Det är inte bara min bedömning, fru talman. Det är även Konjunkturinstitutets bedömning.

Regeringen riskerar att förstärka utanförskapet ytterligare, samtidigt som Migrationsverket bedömer att närmare en halv miljon människor ska etablera sig i Sverige fram till 2020.

För en kvinna som är född utanför Europa är chanserna att få ett jobb dessutom mycket sämre. Det vill vi moderater ändra på.

Fru talman! Här har vi två moderater som har interpellerat om utrikes födda kvinnors integrering på arbetsmarknaden. Det är två modiga pojkar, det.

Christian Holm Barenfeld och Erik Andersson! Ni tyckte att man skulle ta bort den styrning som fanns av Arbetsförmedlingen, när det gällde att jobba mot att bryta den könssegregerade arbetsmarknaden. Den styrningen av Arbetsförmedlingen har vi återinfört.

Ni tyckte att man skulle ha vårdnadsbidrag. Det har vi tagit bort. Det var en uppenbar kvinnofälla.

Den här regeringen har också tagit initiativ till förändringar i föräldraförsäkringen, för att säkerställa att nyanlända inte hamnar i en fälla där man är föräldraledig överdrivet länge.

Vi har även säkerställt att också kvinnor får del av lönesubventioner. Könsfördelningen när det gäller nystartsjobb är sådan att en majoritet är män. Vi inför extratjänster där vi ser att majoriteten som får del av den typen av lönesubvention är kvinnor.

Vi gör stora satsningar på inte minst dem som är kortutbildade. Utbildningsplikt är till exempel en sådan fråga som kommer. Vi har tagit fram ett uppdrag till Arbetsförmedlingen att utforma en handlingsplan för utrikes födda kvinnor med kort utbildning.

Jag får frågan: Hur ska jobben bli fler? Jobben blir fler. De växer faktiskt fram i en fantastiskt god takt.

Jag får frågan: Hur ska utrikes födda kvinnor få jobb? Det är för utrikes födda kvinnor det går bäst på arbetsmarknaden. Det är den grupp som sysselsättningen har ökat allra mest för, bland de olika grupper som vi jämför på arbetsmarknaden.

Kvar är utmaningen för de utrikes födda kvinnor som har särskilt svårt att få jobb, till exempel på grund av att de har kort utbildning eller av andra skäl befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden. Jag har precis radat upp de insatser som regeringen gör.

Jag tycker dock att det är anmärkningsvärt och lite spännande att vi här har moderater som när man hade chansen - vi jämför ändå regeringsalternativ, när det gäller hur väl man lyckas med olika saker - styrde så att utrikes födda kvinnor hamnade i bidragsfällor, till exempel vårdnadsbidrag.

Nu har vi ett moderat parti som vill styra landet med stöd av Sverigedemokraterna och som vill tro att det skulle underlätta för utrikes födda kvinnor på arbetsmarknaden. Det är modigt, fru talman!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Var ska man börja? Jag tycker inte att det är speciellt modigt. Jag tycker att det är nödvändigt. Och jag tror att vi ska göra det. I brist på egna argument får man hoppa på motståndarna och tala om deras politik.

Som jag sa tidigare tycker jag att det är bra när vi talar om moderat politik när vi talar om hur jobben ska bli fler, hur fler ska få arbete och hur sysselsättningen ska öka. Även på detta område är det nämligen vi moderater som har förslagen.

Däremot har vi varit mycket öppna och tydliga med att vi lägger om vår politik och att vi har tagit fram nya förslag. Vi förlorade faktiskt valet 2014. Då måste vi göra om och göra rätt. Vi måste titta på vad vi gjorde eller inte gjorde som ledde till att det inte var tillräckligt många som hade förtroende för oss. Därför har vi tagit fram en lång rad förslag.

Sedan måste man också inse att verkligheten i dag på många sätt ser annorlunda ut än vid valet 2014, och den ser än mer annorlunda ut än vid valet 2006 och vid valet 2010. Den kommer säkert att se något annorlunda ut 2018 än vad den gör i dag.

Men när det gäller integrationsområdet vore det väl konstigt om vi inte kommer fram med några nya synpunkter efter den stora flyktingkris som vi hade 2015. Även om det fanns integrationsproblem och stora utmaningar tidigare ställde flyktingkrisen saker på sin spets.

Då blir jag än mer konfunderad när jag hör Ylva Johansson. Oavsett vad Ylva Johansson tycker om Alliansens politik, om Moderaternas politik och om vad vi gjorde måste jag fråga: Hur ska jobben bli fler, och hur ska jobben bli fler för kvinnor som står utanför arbetsmarknaden och för kvinnor som kommer från andra länder och som står utanför arbetsmarknaden om man försämrar de delar där vi vet att utlandsfödda kvinnor har fått många jobb, exempelvis RUT-sektorn som man på alla sätt har försökt klämma åt?

Det finns siffror på olika saker, och det är inte alla siffror som pekar i rätt riktning. Vi kan se att de som är på arbetsmarknaden och de som har stått nära arbetsmarknaden har blivit färre. Men vi ser också att de personer som har kommit till vårt land och andra personer som har höga trösklar in till arbetsmarknaden blir fler. De som står långt från arbetsmarknaden hamnar allt längre från arbetsmarknaden, och de blir allt fler.

Där har vi en enorm utmaning. Vi kommer att ha en enorm utmaning när vi vinner valet och sätter oss i regering, och den här regeringen har också en enorm utmaning. Men problemen blir mycket mindre omfattande om man har idéer, visioner och konkreta förslag om hur man ska lösa situationen. Det är detta som vi har frågat om i våra interpellationer. I det läget har vi ställt konkreta frågor och hoppas på konkreta förslag på hur Ylva Johansson anser att jobben ska bli fler och hur hon anser att en större andel av de kvinnor som kommer till Sverige ska komma i arbete. Det är viktigt av arbetsmarknadspolitiska skäl, det är integrationspolitiskt viktigt och det är viktigt för jämställdheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag hörde ministern använda orden modiga pojkar. Hade jag varit en annan typ av person hade jag känt att det är härskarteknik. Men jag blir nästan smickrad av att jag blir kallad för pojke, måste jag säga.

Ministern talar om fake news - det har vi hört talas om på senare tid - alltså nyheter som inte är sanna. Man sprider helt enkelt lögner om att vi skulle vilja regera med SD. Det stämmer inte på långa vägar. Vi har sagt att vi kommer att tala med alla partier i utskotten. Vi kommer aldrig att regera med SD. Det är precis på samma sätt när det gäller att Socialdemokraterna inte sitter i regering med Vänsterpartiet. Det vore en fara för landet. Men Socialdemokraterna samarbetar med Vänsterpartiet.

De som första gången använde sig av Sverigedemokraterna i Sveriges riksdag var inte Moderaterna. Det var Socialdemokraterna som med hjälp av SD såg till att 100 000 fler fick betala högre skatt. Det är inte vi som har öppnat denna Pandoras ask. Ni är i så fall lika goda kålsupare.

Men åter till frågan. Moderaternas människosyn är att alla människor, oavsett kön, ska ha lika chanser på arbetsmarknaden och när det gäller att ta del av insatser för att öka anställbarheten. Den undersökning som Sveriges Kvinnolobby gjorde visar den totala motsatsen. Jag ska dra några siffror i slutet av mitt anförande. I grunden handlar detta om frihet och makt över sitt eget liv. Det handlar även om att kunna bevara den svenska välfärden över tid. Därför är det viktigt att så många nyanlända som möjligt kommer i sysselsättning mycket snabbt.

Fru talman! Tyvärr genomsyrar denna ojämställdhet hela arbetsmarknaden, och kvinnor som är utrikes födda och nyanlända drabbas särskilt hårt av detta. De som står längst från arbetsmarknaden är de utomeuropeiskt födda kvinnorna och de som inte har någon utbildning över huvud taget. Det vill vi ändra på.

Resultatet av granskningen från Sveriges Kvinnolobby visar, när vi har en feministisk regering, att mindre än vart fjärde instegsjobb och nystartsjobb gick förra året till en kvinna. Under 2016 var 31 procent kvinnor och 69 procent män av de nya deltagarna i snabbspår. Kvinnor har ofta aktivitet på deltid inom instegsjobben. Var tredje kvinna arbetar halvtid eller mindre inom instegsjobben. Nästan var femte kvinna med etableringsplan var förhindrad att delta i aktiviteter. Fler män får jobb efter etableringsuppdraget. Var fjärde nyanländ kvinna lämnar helt arbetsmarknaden och de arbetsmarknadspolitiska programmen efter etableringsuppdraget.

På det sättet kan jag fortsätta. Siffra för siffra visar att kvinnorna missgynnas i den feministiska regeringens Sverige. Här krävs det krafttag från regeringen. Och det är ingen vacker statistik att stoltsera med. Ministern menar att det är oacceptabelt, och ministern menar att hon noga ska följa detta. Då är min uppmaning: Beskriv gärna hur ministern kommer att göra för att följa detta noga!

Fru talman! Känslorna for i väg med mig lite grann. Det korrekta tilltalsordet är naturligtvis riksdagsledamot och ingenting annat. Jag vill korrigera mig själv på den punkten.

Jag får återigen frågan från Christian Holm Barenfeld hur jobben ska bli fler. Det är inte det som är problemet i Sverige just nu. Jobben blir fler. De växer till mycket bra. En utmaning är hur vi ska fortsätta den utvecklingen, så att vi har en varaktig lång tillväxt och att nya jobb fortsätter att växa till. Men den stora utmaningen just nu på arbetsmarknaden är att hitta personer med rätt kompetens till de lediga jobben.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag får återigen frågan hur utrikes födda kvinnor ska få jobb. Det är den grupp som i allra störst utsträckning får jobb i dag. Det är i den gruppen som sysselsättningsgraden ökar allra kraftigast. Vi måste fortsätta den utvecklingen. Men det är alldeles uppenbart att vi går rätt väg.

Christian Holm Barenfeld säger att vi på alla sätt klämmer åt RUT-bidragen. Det gör vi inte. RUT-bidragen ökar. Låt oss lite grann hålla oss till den verklighet som vi faktiskt har.

De nyanlända på arbetsmarknaden blir fler och fler, alltså de nyanlända i etableringsuppdraget som är inskrivna på Arbetsförmedlingen. Det är en väntad utveckling.

Vi har tagit emot fler asylsökande än något annat OECD-land någonsin har gjort - dubbelt så många som Tyskland under 2014 och 2015. Det är klart att de som har asylskäl, får uppehållstillstånd och stannar här kommer ut på arbetsmarknaden, och de kommer från dag ett att vara arbetslösa. Så kommer det att vara. Det är viktigt att vi beskriver detta rätt; det handlar inte om människor som har blivit utslagna från den svenska arbetsmarknaden utan om människor som är nytillträdande på den svenska arbetsmarknaden och naturligtvis behöver vägar in.

Ett av de problem som tas upp är att nystartsjobben huvudsakligen går till män. Det är väldigt allvarligt, och det är en av de frågor som Arbetsförmedlingen jobbar med. Mot den bakgrunden kan man dock fråga sig varför Moderaterna är emot extratjänster. En majoritet av dem har ju visat sig gå till kvinnor. Det är alltså ett sätt att faktiskt säkerställa att vi får en jämnare fördelning av lönestöden mellan kvinnor och män.

Erik Andersson tar upp att etableringsplaner utan innehåll är särskilt vanligt bland kvinnor. Ja, det är ju ett av skälen till att regeringen har lagt en proposition på riksdagens bord om att förändra etableringsuppdraget, så att vi ska komma undan detta med tomma etableringsplaner. Det är ett ofog att ha det på det sättet. Det är därför vi lägger om till samma delar som styr arbetsmarknadspolitiken i övrigt.

Det innebär att Arbetsförmedlingen ytterst kan ställa krav på vilka aktiviteter människor ska delta i - och göra förändringar i planen när man finner det befogat. Naturligtvis ska det i första hand ske i samråd med den arbetssökande eller nyanlände, men om man inte kommer överens kan man ytterst tvinga en person till de insatser man bedömer som vettiga.

Fru talman! Den allvarliga delen av denna debatt är den som Erik Andersson svarade på i sitt inlägg. Han säger att Moderaterna inte vill regera med Sverigedemokraterna men att man vill ha ett samarbete av det slag som den sittande regeringen har med Vänsterpartiet - alltså ett organiserat budgetsamarbete. Det var ju ett viktigt besked.

Fru talman! Jag får väl börja där Ylva Johansson slutade. Moderaterna vill driva moderat politik och presentera en alliansbudget. Om sedan Ylva Johansson väljer att rösta på den - eller Jonas Sjöstedt eller Jimmie Åkesson eller någon annan väljer att rösta på den - må det vara hänt, men den som väljer att rösta på Alliansens budget tar ställning för en bra budget som leder till fler arbeten och skapar ett bättre Sverige. Då är det mindre intressant vem som röstar för den.

Däremot har vi varit tydliga med att Moderaternas regeringsalternativ är att regera tillsammans med de övriga allianspartierna och se till att de nuvarande regeringspartierna hamnar i en trogen och fast opposition. Det ska vi göra genom att vinna väljarnas stöd. Det är vad det handlar om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I det här läget talar vi dock om hur jobben ska bli fler för utrikes födda kvinnor. När det gäller extratjänsterna hade vi andra förslag, för vi tycker inte att man ska begränsa dem till enbart offentlig sektor på det sätt som Ylva Johansson och regeringen vill. Vi vill i stället se till att de finns på hela arbetsmarknaden. Det är viktigt att såväl män som kvinnor kommer in i offentlig sektor, men det är väl lika viktigt att utlandsfödda kvinnor får möjlighet att komma in på både den privata och den offentliga arbetsmarknaden.

Det är en sanning med modifikation när Ylva Johansson säger att man inte påverkar det framgångsrika RUT-avdraget. Man halverar summan och gör en rad andra saker. I migrationsöverenskommelsen fick dock Alliansen, klokt nog, gehör för sitt ökade krav på stärkt RUT-avdrag på vissa områden. Vi moderater föreslår bland annat ytterligare satsningar på den delen, plus en rad andra åtgärder, insatser och reformer som gör att utlandsfödda kvinnor ska kunna komma i arbete.

Fru talman! Ministern fortsätter med osanningar. Jag har aldrig talat om budgetsamarbete. Det jag försökte beskriva, fru talman, var att Socialdemokraterna ju har ett samarbete med V - ganska ofta. Ibland röstar V självständigt i utskottet, och ibland röstar de på de socialdemokratiska förslagen.

Jag utgår ifrån att ministern är demokrat och tror på demokratins idéer. Det är väl detta det handlar om. Det har ju inte varit någon lyckad resa att isolera ett parti som har blivit invalt i Sveriges riksdag. Nu hamnar vi väldigt långt ifrån ursprungsfrågan, men jag måste ta upp detta. Det är nämligen precis vad det handlar om: Man pratar med alla demokratiska partier som är invalda i riksdagen, och finns det någon fråga i utskottet som man är överens om är det väl inga problem med det. Vänsterpartiet har röstat med Moderaterna också i några frågor, och inte känner jag mig som en sämre människa för det - om man utgår från den aspekten när det gäller samarbetet.

Grunden är dock att Moderaterna vill styra landet i en alliansregering. Det är det vi vill göra. Vi i Moderaterna har sagt att vi vill lägga fram en alliansbudget för att få bort den skadliga politik som håller på att förstöra Sverige. Det är tur för regeringen att vi befinner oss i en högkonjunktur, för de politiska åtgärderna har inte givit särskilt många fler jobb. Det är konjunkturen som har sett till att vi har fått fler jobb. Ibland har man tur. Jag brukar inte ha tur i lotterier, men regeringen har haft tur när det gäller regeringsinnehav under den här mandatperioden. Lotta kan ni dock få göra när det handlar om skolplatser!

Fru talman! Låt mig säga det igen: RUT-bidraget ökar. Vi har en ökad användning. Staten betalar ut mer och mer i RUT-bidrag. Det betyder att den sektorn växer. Subventionen växer också; det syns i statsbudgeten.

Kvinnor ska självklart in på hela arbetsmarknaden och inte bara i offentlig sektor. Det är mycket, mycket viktigt. Det är precis därför jag tyckte att det var så olyckligt att den gamla regeringen tog bort uppdraget till Arbetsförmedlingen att motverka könssegregeringen på arbetsmarknaden. Vi har återinfört det. När skattebetalarna satsar på arbetsmarknadspolitik tycker jag att det är rimligt att pengarna också används till att motverka en könssegregerad arbetsmarknad och till att säkerställa att kvinnor får möjligheter som är likvärdiga med männens - och gärna också kan ta sig in på yrkesområden där kvinnor är underrepresenterade, och vice versa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Den viktiga frågan är dock den sista som Erik Andersson tar upp. Låt oss återkomma till protokollet från debatten för att se vad Erik Andersson verkligen sa, men jag noterade jämförelsen mellan det samarbete som Moderaterna vill ha med Sverigedemokraterna i en tänkt regeringssituation och det samarbete som den nuvarande regeringen har med Vänsterpartiet. Det var ett nytt besked, och det var ett intressant besked.

Fru talman! Ja, jag är demokrat. Jag representerar utslaget av väljarnas röster. Det måste varje demokrat göra. Det betyder inte att alla partier som väljs in i Sveriges riksdag - som självklart ska ha de möjligheter och rättigheter som tillkommer alla förtroendevalda i Sveriges riksdag - ska ha inflytande över regeringsmakten. Där har varje parti att göra sitt val.

Överläggningen var härmed avslutad.