Information till försäkringstagare

Interpellationsdebatt 8 juni 2018

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 88 Statsrådet Heléne Fritzon (S)

Herr ålderspresident! Lars Beckman har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att se till att försäkringsbolag har en tydlig information till försäkringstagare vid begäran om utbetalning av försäkringar. Han har också frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att stärka konsumentskyddet för försäkringstagare.

Frågan handlar om huruvida villkor om efterlevandeskydd i en pensionsförsäkring kan upphöra att gälla i strid med försäkringstagarens vilja.

Först vill jag därför framhålla att det är en utgångspunkt i svensk avtalsrätt att det krävs en ömsesidig vilja från alla parter för att ändra ett redan ingånget avtal. Annars kommer ingen giltig ändring till stånd. Vad som har hänt i det aktuella fallet kan jag dock inte uttala mig om.

Allmänt sett kan konstateras att en pensionsförsäkring i regel löper under mycket lång tid. Försäkringstagarens familjesituation eller prioriteringar kan förändras under livets gång. Han eller hon kan därför ha olika önskemål i fråga om efterlevandeskydd under olika perioder i livet.

En försäkringstagare som väljer bort efterlevandeskydd får i regel en högre ersättning. Den som däremot väljer ett efterlevandeskydd säkerställer att de efterlevande får en bättre ersättning. Att inskränka konsumentens valmöjligheter i fråga om efterlevandeskyddet vore därför olyckligt. Det är dock självklart att försäkringstagaren måste ha möjlighet att förstå de val som han eller hon ställs inför.

Det är därför min bestämda uppfattning att reglerna på området bör ställa krav. De är också utformade för att göra det. Om ett villkor som ett försäkringsbolag har formulerat är oklart ska det vid tvist tolkas till konsumentens förmån. Försäkringsavtalslagen kräver att försäkringsbolag ska lämna klar och tydlig information under hela försäkringstiden.

Därutöver ställer försäkringsrörelselagen krav på att ett försäkringsbolag ska driva sin verksamhet enligt god försäkringsstandard. Av Finansinspektionens allmänna råd framgår att försäkringsbolagens information bör utformas så att den underlättar de beslut som en försäkringstagare kan behöva fatta.

Det uppställs alltså redan i dag krav på den information som försäkringsbolagen ska lämna inför och under försäkringstiden. I nuläget ser jag därför inte något behov av särskilda lagstiftningsåtgärder i fråga om information vid utbetalningar från en försäkring. Försäkringsbolagen har alltid ett ansvar för att lämna klar och tydlig information. Jag följer naturligtvis frågan.


Anf. 89 Lars Beckman (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr ålderspresident! Tack, statsrådet Heléne Fritzon, för svaret! Det här är en fråga som jag är helt övertygad om att vi i grund och botten är helt överens om. Både socialdemokrater och moderater anser säkert att konsumenter ska ha ett starkt konsumentskydd.

Anledningen till att jag väckte den här interpellationen är att lokala medier därhemma har skrivit om de helt orimliga konsekvenserna av att en döende man missat att fylla i ett kryss på en blankett. Det handlar om en man som under hela sitt liv hade sparat ihop en ganska stor förmögenhet - över 800 000 kronor.

Personen i fråga blev allvarligt sjuk och begärde utbetalning av sin försäkring. Mannen missade då att fylla i ett kryss. Det var en otydlighet som ledde till att de anhöriga inte ärvde mannen utan att försäkringsbolagets övriga försäkringstagare i stället fick de 800 000 kronor som var mannens livsbesparingar. Det är orimligt. Då blir utfallet och verkligheten något annat än våra intentioner.

Jag och statsrådet är alltså överens om att det ska vara god information, att informationen ska vara tydlig och att konsekvenserna av att, som i det här fallet, inte kryssa i en ruta ska vara tydliga och förutsägbara.

Jag har gått till mig själv: Skulle jag kunna göra samma misstag? Ja, förmodligen. Fastän jag har suttit som försäkringstagarrepresentant i ett försäkringsbolag i över tio år hade även jag kunnat missa denna ruta.

Med dagens moderna teknik är det sannolikt så att våra myndigheter skulle kräva av försäkringsbolagen att det ska vara en individuell information och att försäkringsbolagen på en blankett naturligtvis ska fråga vilket konto man vill ha pengarna på. Om man ska ha möjlighet att välja bort ett efterlevandeskydd borde det framgå väldigt tydligt på en individuellt utformad blankett, till exempel: "Om du inte kryssar i den här rutan betyder det att 850 000 tillfaller försäkringsbolaget. Vill du verkligen inte fylla i den här rutan?" Det beror på vad man ska ha för utbetalningssystem.

Det här väcker också frågan om hur liten försäkringstagaren är mot ett stort försäkringsbolag. I det här fallet och i andra fall som handlar om samma sak är det kanske inte orimligt att tro att de anhöriga till och med skulle få rätt i en domstolsprocess, men eftersom en förlust skulle kosta oerhört mycket vågar man inte gå till domstol. Även om man har gått till advokat och även om man tror att man kommer att få rätt blir man väldigt liten mot det enskilda försäkringsbolaget, och det är väl också någonting vi bör fundera på: Hur stärker vi konsumentens skydd, både vad gäller utformning av blanketter, informationskrav och vad som händer vid en tvist?

Jag tycker att det är väldigt olyckligt att det över huvud taget kan hända i Sverige att en miss när det gäller att fylla i ett kryss på en blankett leder till att de anhöriga tappar 850 000 kronor. Även om det skulle vara två kryss, det vill säga att försäkringsbolaget har skickat ut en blankett och man har missat informationen är det ändå väldigt otydligt och olyckligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag är glad att ministern säger att hon följer utvecklingen och att vi är överens om att vi ska ha ett starkt konsumentskydd. Det vi möjligtvis inte är överens om är att ingenting behöver göras. Jag tror att man ska titta på det här, och jag tror mycket väl att Konsumentverket kan agera i frågan och säkerställa att försäkringsbolagen har en individuellt utformad information och inte bara en allmän kryssruta.


Anf. 90 Statsrådet Heléne Fritzon (S)

Herr ålderspresident! Tack, Lars Beckman, för frågan som är en väldigt viktig principiell konsumentfråga. Som Lars Beckman vet är jag dock förhindrad att kommentera det enskilda fallet.

En pensionsförsäkring gäller vanligtvis under mycket lång tid. Eftersom den gäller under lång tid och man ofta tecknar den som väldigt ung kan det vara så att man under vissa perioder av livet gör en viss bedömning och då kommer fram till att det finns flera personer som man vill markera är ekonomiskt beroende av försäkringen. Då är ett efterlevandeskydd viktigt för att skapa trygghet. Under andra perioder av livet kanske man kommer fram till en annan bedömning, det vill säga att man inte har samma behov av efterlevandeskydd. Det kan också förändras om man är sambo eller gift eller om levnadsvillkoren allmänt förändras.

Det är därför regeringen ser att det är rimligt att ett försäkringsbolag i samband med kontakter som man har med den försäkrade också ska kunna påminna personen om att överväga frågan om ett efterlevandeskydd. Efterlevandeskyddet är ju ett aktivt val man gör.

Jag tror att många kan förstå och sätta sig in i situationen att det kanske är omöjligt att komma ihåg den bedömning man gjorde när man var 35 år när man 30-40 år senare är i läget då försäkringen av ett eller annat skäl ska betalas ut. Om konsumenten inte skulle få frågan om hur han eller hon ser på sitt efterlevandeskydd kan ju det i sig leda till problem. Där tror jag inte att Lars Beckman egentligen har en annan uppfattning. Men om vi leder tanken längre med den fråga Lars Beckman ställer, där man i det läget enbart skulle begära information om vilket kontonummer man ska betala ut till, har man hoppat över det led där man ställer en aktiv fråga igen till försäkringstagaren. Genom att inte ställa om frågan finns en uppenbar risk att man också skapar andra problem på vägen.

Försäkringar är i dag mycket förekommande i samhället. Lagstiftningen på försäkringsområdet är utformad just för att tillåta en produktfrihet. Frågan som ska ställas kan ställas på olika sätt beroende på vilket försäkringsbolag som formulerar den. Men det viktiga är att det är tydligt reglerat att information ska lämnas och frågor ska ställas. Det är krav som tydligt ställs på försäkringsbolagen. Där är det viktigt att ha utgångspunkten att följa de regelverk som finns när det gäller att stärka och bevaka konsumentskyddet.


Anf. 91 Lars Beckman (M)

Herr ålderspresident! Vi är alltså överens om att det ska finnas ett starkt konsumentskydd. Vi är överens om mycket i frågan. Däremot är jag inte lika säker, som statsrådet gör gällande, att man inte behöver vidta några åtgärder alls. I det här fallet - och det finns säkert fler fall - har en otydligt utformad blankett, som inte är individuellt anpassad, lett till problemet i min valkrets.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Med en individuellt utformad blankett kan det göras tydligt att om du inte kryssar i rutan betyder det att över 850 000 kronor tillfaller de andra försäkringstagarna. Med dagens moderna teknik kan vi mycket väl ställa högre krav på försäkringsbolagen över hur de utformar blanketter och information.

Jag tror att de allra flesta av oss har varit i en situation att vi på banken fyllt i någonting. Det är visserligen tre namnteckningar, men det är fyrtioelva blanketter med hundra paragrafer. Tyvärr kan det vara otydligt. Det är viktigt att vi som politiker driver på att det ska vara enkla förutsägbara blanketter som är lätta att förstå. Det är stötande när någon missar att fylla i två kryss och det får så oerhört stora privatekonomiska konsekvenser.

Jag vet att det på marknaden finns andra försäkringsbolag som vid utbetalningstillfället bara ställer frågan: Vilket kontonummer vill du ha pengarna till? Det skulle inte få den konsekvensen.

Om det historiskt sett finns något försäkringsbolag som har många kunder som missar krysset på blanketten, kan det leda till en konkurrenssnedvridning på marknaden där återbäringsräntan blir högre på ett försäkringsbolag än vad det blir på ett annat på grund av att det är många försäkringstagare som inte får pengarna utbetalda till de anhöriga. Det här är en fråga som måste följas upp.


Anf. 92 Statsrådet Heléne Fritzon (S)

Herr ålderspresident! Som jag sa i mitt förra inlägg, Lars Beckman, råder produktfrihet på området. Jag tror egentligen inte att det är Moderaternas uppfattning att vi inte ska värna den, nämligen att försäkringsbolagen är fria att konstruera nya försäkringsprodukter och konkurrera med villkoren i sina försäkringar.

Med en sådan bakgrund blir det svårt att detaljreglera exakt vilken blankett och vilken information som ska lämnas i ett visst skede om en viss produkt för försäkringstagaren. En sådan detaljreglering skulle kunna passa in på flera fall men skulle också kunna bli direkt olämplig i andra fall. Men det innebär inte att bara för att det inte finns en sådan detaljreglering att försäkringsbolagen är fria att göra hur de vill. Tvärtom är det strikta regler på försäkringsområdet. De är ofta generellt utformade, och bolagen är skyldiga att lämna information i olika skeden under hela försäkringstiden. Det krävs också att den informationen är klar och tydlig.

Utan att kommentera det aktuella fallet, som är skälet till riksdagsledamotens fråga, föreställer jag mig att när det uppstår en fråga om otydlighet eller tvist går man väl ändå tillbaka och funderar över om man har gett rätt information och om man kan underlätta för konsumenten. När man ska avgöra otydligheter eller vad som ska hända när försäkringsbolagen inte lever upp till regelverket och det blir tvister, ja, då finns en tolkning som ska ske till konsumentens fördel. Dessutom kan Konsumentombudsmannen förelägga ett försäkringsbolag hur bolaget ska lämna information om det förekommer brister. Ett sådant föreläggande kan kombineras med vite. Därutöver finns också möjligheten för Finansinspektionen att ingripa.

Det finns många bestämmelser i svensk rätt som syftar till att skydda konsumenterna mot osjysta beteenden från försäkringsbolag. Det är jag mycket glad för, och det är viktigt att de finns. Reglerna ska vara utformade så att konsumenterna får bästa möjliga information vid varje tillfälle. Men mot den bakgrund som frågan ställs finns det anledning för såväl regeringen som riksdagen att följa frågan vidare.


Anf. 93 Lars Beckman (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr ålderspresident! Trots det omfattande regelverk som finns, och trots de krav på information som finns i dag, har det alltså gått snett, i alla fall i några fall, där försäkringsbolaget uppenbarligen inte har varit tillräckligt tydlig i sin information.

Vi är helt överens om att det ska vara produktfrihet, vi är helt överens om att det ska vara marknadsekonomi och vi är helt överens om att det ska vara ett starkt konsumentskydd. Oavsett regering i höst behöver vi titta på krav på individuellt utformad information. Med dagens moderna teknik måste det vara relativt enkelt att ställa krav på att det är Heléne Fritzons unika försäkringsuppgifter som gäller i den information som ska gå ut och som jag ska ta ställning till. Det blir tydligt att om jag inte kryssar i rutorna betyder det att XY kronor tillfallet de andra försäkringsmottagarna i försäkringsbolaget. Det skulle inte vara en särskilt omfattande fördyring för försäkringsbolagen, men det vore en mycket bra konsumentupplysning för de konsumenter som berörs av frågan.

Jag tycker också att det känns stötande när anhöriga säger att de inte törs eller kan processa mot det stora försäkringsbolaget eftersom de privatekonomiska konsekvenserna skulle bli så oerhört stora om de förlorade.

Det innebär att det finns ett konsumentskydd på papperet, men frågan är om det går att tillämpa i praktiken. Men vi måste definitivt ställa krav på ännu enklare och tydligare utbetalningsvillkor. Det är en fråga som vi generellt måste titta på i konsumentlagstiftningen. Hur kan vi se till att det blir tydliga och enkla villkor? Det är säkert någon som har en köpt en app någon gång, och sedan ska man trycka tre gånger på telefonen - och få har läst uppdateringen. Samma sak upplever jag att det är i försäkringsbranschen och med bankvillkor.


Anf. 94 Statsrådet Heléne Fritzon (S)

Herr ålderspresident! Jag vill börja med att tacka Lars Beckman för frågan. Det är en viktig konsumentpolitisk fråga, precis som jag sa inledningsvis. Det är också angeläget för mig och för regeringen att i samband med frågan få förtydliga det regelverk som gäller för information till försäkringstagaren, det vill säga konsumenten, i synnerhet när det gäller just pensionsförsäkringar som ska gälla över lång tid och där förutsättningarna kan se olika ut under olika perioder i livet.

Mycket av frågan har handlat om värdet av information. Ett arbete med information måste alltid pågå. Information är oerhört viktigt för konsumenten.

Det har varit en bra debatt. Jag kan se att vi är överens om det regelverk som finns, men det finns anledning att hela tiden följa frågan så att konsumentperspektivet står i fokus.

Tack så hjärtligt för debatten!

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellation 2017/18:511 Information till försäkringstagare

av Lars Beckman (M)

till Statsrådet Heléne Fritzon (S)

 

I dag finns det möjlighet för försäkringsbolag att se till att pensionsförsäkringar med efterlevandeskydd inte utgår till de efterlevande vid personens bortgång.

Genom att otydligt kräva en bekräftelse på att efterlevandeskyddet fortsatt ska gälla även under utbetalningsperioden och inte bara under perioden med inbetalningar har det uppmärksammats fall där efterlevandeskyddet inte betalades ut till de anhöriga, eftersom försäkringstagare på dödsbädden inte aktivt bekräftat att efterlevandeskyddet fortsatt skulle gälla. Det här väcker frågor om det svenska konsumentskyddet och försäkringsmarknaden.

Försäkringsbolag borde i normalfallet enbart begära information om kontonummer, det vill säga vart pengarna ska betalas ut, i ett sådant läge. Överenskommelse om innehåll av själva försäkringen görs vid tecknandet. Det är inte rimligt att en blankett kan vara utformad så att ett kryss eller uteblivet kryss betyder att ett helt livs besparingar i en försäkring inte tillfaller de närstående om avsikten hos försäkringstagaren under hela försäkringstiden har varit att man önskat just efterlevandeskydd.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Heléne Fritzon följande:

 

  1. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att se till att försäkringsbolag har en tydlig information till försäkringstagare vid begäran om utbetalning av försäkringar?
  2. Avser statsrådet att vidta några åtgärder för att stärka konsumentskyddet för försäkringstagare?