Höjda skatter på bensin och diesel

Just nu talar: {{ VideoModel.activelivespeaker.text }}
Spela video
Laddar...
Laddar {{loadingpercent}}%
{{ videometadata.debatetypename }} {{ videometadata.debatedate }}

Interpellation 2014/15:743 Höjda skatter på bensin och diesel

av Aron Modig (KD)

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

 

Inför valet förra året var Socialdemokraterna tydliga med att man inte avsåg att höja skatten på bensin (exempelvis i Ekonomidebatten i SVT den 17 augusti). Efter valet svängde emellertid partiet och driver nu en linje som går i rakt motsatt riktning.

Inför höstens budget föreslår den socialdemokratiskt ledda regeringen nämligen att energiskatten på fossil bensin och fossilt dieselbränsle ska höjas med 44 öre respektive 48 öre per liter från och med nästa år. Den föreslår även att energi- och koldioxidskattesatserna för fossila bränslen ska räknas upp i en snabbare takt än i dag  genom en årlig indexering med start från och med 2017.

Till dessa summor ska också moms läggas, i de fall bränsleköparen är en privatperson. Sammantaget höjs därför priset vid pump nästa år med 55 öre per liter bensin och med 60 öre per liter diesel. Från och med 2017 kommer prishöjningarna att vara ännu större.

Det är i sig problematiskt att politiska partier säger en sak före ett val men en helt annan sak efter valet, inte minst eftersom det skadar förtroendet för politiker i allmänhet.

Men de här mycket kraftiga höjningarna av skatterna på bensin och diesel är också minst sagt bekymmersamma av andra skäl: de slår hårt mot både företag och vanligt folk.

Näringar som drabbas är av naturliga skäl åkerinäringen men också – indirekt – alla de sektorer som är beroende av vägtransporter. Därutöver får alla de enskilda människor och familjer som är direkt beroende av bilen det tuffare att klara av vardagen. Det blir dyrare att ta sig till jobbet, dyrare att köra barnen till träningen och dyrare att hälsa på mor- och farföräldrar samt vänner och bekanta.

Hårdast slår skattehöjningarna mot dem som bor och verkar på landsbygden.

I promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 presenterar regeringen en analys av de konsekvenser som den ser att de höjda skatterna på bensin och diesel kommer att föra med sig. Konsekvensanalysen är dock tunn och har när det kommer till effekterna för hushållen och företagen helt bortsett från det långsiktiga perspektivet. Detta gör att transparensen kring regeringens skatteförslag är betydligt sämre än vad den borde vara.

Jag vill därför ställa följande frågor till finansminister Magdalena Andersson:

  • Varför väljer finansministern och regeringen att i sin konsekvensanalys inte visa den långsiktiga effekten för hushållen och företagen av den nya modellen för årsvis uppräkning av energi- och koldioxidskattesatserna för fossil bensin och fossilt diesel?
  • I konsekvensanalysen anger regeringen att de aktuella skatteförslagen innebär högre kostnader för hushållen, och den presenterar en beräkning för 2016. Men varför gör finansministern och regeringen inte samma beräkning av de högre kostnader som bilberoende hushåll drabbas av åren därefter, när skatterna höjs ytterligare?