Haparandabanan

Interpellationsdebatt 18 maj 2018

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 52 Statsrådet Tomas Eneroth (S)

Fru talman! Birger Lahti har frågat mig vilken nivå av statlig inblandning i Haparandabanan som jag bedömer är rimlig att förvänta sig.

Persontrafiken på sträckan mellan Luleå och Haparanda är nedlagd sedan september 2000. Renovering av banan och en ny sträcka via Kalix blev klar 2014. Jag är medveten om att det finns önskemål om att återigen organisera persontrafik på Haparandabanan. Enligt kollektivtrafiklagen har kommuner och landsting i respektive län ansvar för kollektivtrafik inom länet. Järnvägen mellan Luleå och Haparanda sträcker sig enbart inom Norrbottens län.

Transportsystemet ska bidra till tillväxt och utvecklingskraft i hela landet. På sträckor som är kommersiellt olönsamma och där det finns skäl att upprätthålla en grundläggande tillgänglighet med interregional kollektivtrafik har staten därför möjlighet att upphandla sådan trafik. Medel för denna upphandlade trafik finns anvisade av staten på anslaget för trafikavtal, vilket innebär att Trafikverket från detta anslag betalar ersättning till trafikföretag för interregional kollektiv persontrafik med flyg, tåg, båt eller buss. Trafikavtalen uppgår under 2018 till totalt 930 miljoner kronor.

Det är viktigt att människor har god tillgänglighet med interregional kollektivtrafik över hela landet, och regeringen anser att det är av ytterst stor vikt att det finns en god tillgänglighet, inte minst i norra Sverige. Dock är det Trafikverket som har regeringens uppdrag att inom ramen för de transportpolitiska målen och de angivna medelsramarna ingå och ansvara för statens avtal om interregional kollektiv persontrafik. Därmed är det Trafikverket som bör uttala sig om det finns skäl och möjlighet för staten att engagera sig i trafik som berör ett län.

För regeringen är det viktigt att hela Sverige ges goda förutsättningar att växa och utvecklas. I sammanhanget vill jag nämna att regeringen nyligen lämnat in ett förslag till EU-kommissionen om att förlänga EU:s transportkorridor Skandinavien-Medelhavet längs med Botniska korridoren, från Stockholm längs med Norrlandskusten och upp till Haparanda och Narvik.


Anf. 53 Birger Lahti (V)

Fru talman! Jag tackar infrastrukturministern så mycket för svaret. Det gör mig i vissa delar glad, i vissa delar förvånad och i vissa delar besviken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag börjar med det som gör mig förvånad. Jag visste faktiskt inte om att EU:s transportkorridor stannar i södra delen av landet. Men när jag tänker efter är det kanske inte så förvånande ändå eftersom vi hade en tidigare regering som sa att basindustrin i praktiken var utfasad.

Vi i Norrland är bara 11-12 procent av befolkningen men svarar för 25 procent av nettoexporten. Därtill kan man lägga att tillverkningsindustrin i södra Sverige - Volvo, Scania, SKF och Sandvik - använder sig av Norrlands mineraler i sin export, så effekten blir ännu större.

Till de delarna som jag blir glad över hör att regeringen har tagit tag i frågan om att förlänga korridoren och försöker väcka den i EU-kommissionen. Det gör mig glad, för då hoppas jag att jag har förstått det rätt att det finns möjligheter att få EU-finansiering till infrastruktursatsningar när det gäller sådant som inte bara är persontransporter utan även basindustrins transporter och att man kan få medfinansiering till sådana investeringar, till exempel Bottenviksbågen och fram till Narvik. Det är intressant.

Så till den del som jag är lite besviken över. Jag nämnde i min fråga att efter beräkningar som är gjorda på den här sträckningen Luleå-Haparanda har man kommit fram till att ungefär hälften av resenärerna skulle vara gränsöverskridande. Då kommer frågan om statens roll in lite grann i och med att den här transporten inte bara är inom Norrbottens län.

Länsstyrelsen och kommunerna i regionen har kommit överens om att de har finansiering till driften, men det finns delar där de tycker att staten borde gå in. Regionala kollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten skickade i juni 2016 en fråga till dåvarande infrastrukturministern Anna Johansson, men det har inte kommit något svar eller någon reaktion på den frågan. Det tycker jag är lite beklämmande och synd, för det som man lyfter i frågan handlar om medfinansieringen eftersom man tycker att sträckningen kommer att medföra gränsöverskridande persontransport. Den delen saknar jag i ministerns svar.


Anf. 54 Statsrådet Tomas Eneroth (S)

Fru talman! Tack, Birger Lahti, för engagemanget! Jag delar verkligen det. Jag har pratat med kommunalrådet i Haparanda och även det före detta kommunalrådet regelbundet, och jag har varit i regionen vid ett flertal tillfällen. Det är ingen hemlighet att vi också just nu under senare år har tittat på investeringsförutsättningarna när det gäller infrastrukturen i norra Sverige, inte minst mot bakgrund av det som Birger Lahti själv lyfter fram att det är här som stora delar av våra exportvärden produceras. Norrland växer både när det gäller exportvärde och produktion och när det gäller befolkning. Det kommer att ställa ökade krav på infrastrukturen framöver. Industrin är verkligen inte basically gone som Fredrik Reinfeldt sa, utan den är på stark tillväxt tack vare en framgångsrik industripolitik. Det är jag glad över.

I dagarna är det kanske också värt att nämna att det inte bara handlar om landtransporter. Vi har arbetat intensivt från regeringens sida efter konkursen i Nextjet för att kunna säkerställa goda flygförbindelser. Det är viktigt att man har goda kommunikationsmöjligheter i Norrland. Det är också ett av skälen att vi öppnar upp för TEN-T-korridoren. Jag måste säga att jag själv tycker att det är anmärkningsvärt att vi bara har låtit det vara möjligt för infrastrukturprojekt i södra Sverige att söka medfinansiering från EU genom stomnätskorridoren. Därför är det glädjande när vi nu har fattat beslut från regeringens sida och gått in med en ansökan, som jag hoppas och tror kommer att bli beviljad av kommissionen, om att förlänga stomnätskorridoren ända upp till Haparanda och faktiskt också, om man ska vara noggrann, över till Oslo så att hela Sverige kan vara med och ta del av de gemensamma medel som vi har i EU för att stärka sammanbindningen inom EU och för att stärka infrastrukturen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan är det naturligtvis så att inom ramen för de resurser som finns för att stärka trafiken regionalt får det här hanteras av Trafikverket.

Jag har inte noterat att det har funnits någon formell begäran till regeringen som ska besvaras. Jag noterade att Birger Lahti nämnde att man inte har fått något svar, och det är dessvärre något som jag inte känner till. Jag får naturligtvis undersöka saken.

Däremot kan man konstatera att staten i allra högsta grad har tagit ett stort ansvar inte minst när det gäller Haparandabanan. Det har varit stora statligt finansierade investeringar redan under tidigare år. Så sent som under innevarande år vet jag att man kommer att göra en uppgradering av ERTMS-systemet för att säkerställa att man har rätt typ av digitalisering för de fordon som finns, för det här är ett viktigt transportled, inte minst för basindustrin. Finns det då förutsättningar att också utveckla persontrafiken är det naturligtvis också glädjande. Men det ska naturligtvis prövas och prioriteras mot alla andra insatser som ska göras både i Norrland och i Norrbotten men också nationellt. Det finns över 900 miljoner kronor till Trafikverkets förfogande för att vara med och göra sådana avvägningar tillsammans med regionen.

Jag är full av förhoppning om att vi kommer att fortsätta att utveckla infrastrukturen i norra Sverige, för det behövs. Det är vi helt och hållet överens om. Jag vet att engagemanget finns i både kommunerna och regionen, och den nya öppningen för EU-medfinansieringen väcker också nytt hopp om att kunna göra fler investeringar i infrastruktur och trafik i norra Sverige.


Anf. 55 Birger Lahti (V)

Fru talman! Jag tackar för svaren hitintills, infrastrukturministern! Jag saknar dock fortfarande svar om den gränsöverskridande persontrafik som det här ju skulle innebära. Då kommer givetvis frågan upp om statens medfinansiering av delen som gäller driften.

Jag vill beröra det här med godstransporter ytterligare lite grann. I vårt grannland i väst finns det en tydlig strategi som säger att 2030 ska Norge ha femdubblat sin produktion av sjömat. Över 1 miljon ton ska då produceras i de tre nordligaste fylkena, vilket innebär fem tågset per dygn som transporterar fiskprodukter från Narvik. Det väcker frågan hur vi kan dra nytta av det här och hur de flödena kommer att gå. Samma sak gäller gruvdriften i min hemkommun. Det är lite svårt att försvara lastbilstransporter av järnmalmskoncentrat 2018, så de skulle kunna dra nytta av det här. Jag är glad över ansökan till kommissionen, för den kommer att ha betydelse.

När det sedan gäller vad Finland och Sverige har gjort körde man så kallade drömtåg i fjol, men olyckligtvis funkade det inte så bra eftersom Finland inte har signalsystemet, som ministern nämnde. Detta gjorde tydligen att de blev stående på vägen. Men avgångarna var fullbokade, och Finland är intresserat. Både departement och operatörer, Valtion Rautatiet, som de heter, har visat stort intresse för dessa gemensamma satsningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag förstår svaret du ger: att det är Trafikverket som prövar när det gäller persontrafik inom länet. Men det jag talar om är hur man kan hitta lösningar och titta på hur vi kan göra det bästa av en gemensam persontransport mellan Sverige och Finland och vilka fördelar det skulle innebära. Detta saknade jag lite grann i ministerns svar.


Anf. 56 Statsrådet Tomas Eneroth (S)

Fru talman! Tack, Birger Lahti! Det är alldeles sant: Jag hann inte med det i mitt förra svar. Men jag är den första att påskynda förbindelserna mellan Sverige och Finland. Jag ska ärligt säga att vi har haft en väldigt bra dialog med Finland, inte minst med min kollega, transportminister Anne Berner, för att just se hur vi kan stärka samarbetet. Detta gäller inte minst Botniska korridoren.

Det finns även i andra frågor ett ökat samarbete med Finland, bland annat på försvarsområdet. Den näst senaste gången jag var uppe i Norrland var jag faktiskt ute och åkte isbrytare, och det är också ett område där vi har en tät och nära samverkan. Det är såklart en nationell angelägenhet och inte någon regional fråga. Om vi inte hade fungerande isbrytarverksamhet skulle det slå mot hela den svenska exporten eftersom det rör sig om viktig basindustri som producerar magnetiter och annat, som ska ut genom Luleås hamn.

I den nationella plan som regeringen kommer att presentera finns det i underlaget från Trafikverket - det vet alla - flera angelägna projekt i norra Sverige, som regeringen nu har att ta ställning till för att se hur vi kan stärka kapaciteten för transporter i norra Sverige.

Jag kan alltså glädja, eller lugna, Birger Lahti när det gäller den delen och säga att jag är angelägen om att vi på många olika sätt ska stärka kommunikationerna mellan Sverige och Finland. Detta är också ett av skälen till att vi öppnar för den EU-medfinansieringsmöjlighet som TEN-T-korridoren innebär. Detta gör att det inte bara är vi svenska skattebetalare som är med och betalar för svensk infrastruktur, utan vi tar också en större del av det vi betalar till EU. Där har vi generellt kanske inte varit så framgångsrika.

Många andra länder i EU har varit framgångsrika när det gäller att ta åt sig av de medel som EU gemensamt handhar för till exempel infrastruktur, och här i Sverige behöver vi bli ännu bättre på att återföra resurser. Vad vore då bättre än att göra detta för att påskynda Scanmed-korridoren till 2030 och på det sättet säkerställa att vi kan ha bra transporter, inte minst i norra Sverige?

Återigen - engagemanget finns där. Men jag kan inte, och det vet jag att Birger Lahti har respekt för, som statsråd gå in och tala om hur Trafikverket ska hantera de medel som finns. Då blir jag säkert KU-anmäld eller något annat, och det vill jag undvika.

Däremot tror jag att regeringen är väldigt tydlig med vikten av satsningar i hela landet - det kan ingen missuppfatta. Jag är stolt över att tillhöra en regering som under denna mandatperiod har besökt Sveriges samtliga kommuner. Jag tror inte att det har hänt tidigare. Det finns inte en kommun som inte har fått besök av ett statsråd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag var nyligen uppe och träffade Skellefteå kommun. Kommunalrådet där berättade att han under denna mandatperiod kanske fått besök av åtta tio statsråd - ett starkt engagemang från regeringen. Under förutvarande regering var det, såvitt han kunde påminna sig, inte ett enda statsrådsbesök.

Så det är klart att vi visar ett starkt engagemang i hela Sverige, oavsett om det handlar om Haparanda och Haparandabanans utveckling eller Malmporten, Malmbanan och de ökade transportbehov vi ser; det kan gälla lax, magnetiter eller annat som behöver färdas, gärna spårbundet. Det är bättre för klimatet och ger bättre godskapacitet och större förutsägbarhet i de allra flesta fall.


Anf. 57 Birger Lahti (V)

Fru talman! Tack, ministern, för svaret!

Då kan jag förstå ditt svar, men jag hoppas givetvis att ministern ska säga att regeringen hoppas att Trafikverket prövar möjligheten. Då kommer jag ett steg närmare.

Det som är intressant i detta är att Norrtåg och Valtion Rautatiet tillsammans har hittat lösningar för att komma förbi gränshindren genom att man byter tåg i Haparanda. Detta kräver dock investeringar i den bro man talar om och i elektrifiering på den finska sidan. Då krävs att man tillsammans med Finland inger en EU-ansökan. Det talas om en CEF-utlysning som kommer i april 2019. Till dess borde man ha en ansökan på plats.

Detta är intressant, för då skulle man med en mycket liten del i finansieringen även kunna få godstransporter med en omlastningsstation i Haparanda. Med denna investering skulle de flödena kunna komma på plats. Jag hoppas att vi får en regering där båda våra partier kanske är med och att vi kan göra en ansökan. Den måste vara på plats i april 2019, som jag förstår det.

Då skulle man för en relativt liten investeringspeng kunna göra dessa satsningar. För Sveriges del handlar det om en halv bro, kanske 75 miljoner. Finnarna måste få sin del elektrifierad. Då får vi en omlastningsstation i Haparanda och persontransport. Det skulle vara häftigt att få detta på plats!

Jag får tacka för en bra debatt och för de svar jag har fått. Jag hoppas att det går framåt.


Anf. 58 Statsrådet Tomas Eneroth (S)

Fru talman! Tack, Birger Lahti, för en bra debatt och för engagemanget! Jag delar det och tycker att detta är viktigt. Jag hoppas också innerligt att vi även efter valet kan ha en regering som ser vikten av att göra investeringar på infrastruktursidan också i norra Sverige.

Vi har dessvärre tidigare efter ett regeringsskifte sett hur den då tillträdande borgerliga regeringen valde att plocka bort Norrbotniabanan från de nationella planerna. Det tror jag var ett misstag. Jag tror att det är viktigt att vi utvecklar tågtrafiken i hela landet. Detta är viktigt både för vår tillväxt, för vår konkurrenskraft och för den ökade befolkningen, inte minst i norra Sverige, och, som sagt, för klimatets skull. Tågtransporter är så otroligt mycket effektivare än lastbilstransporter i den meningen.

Jag är glad att vi delar engagemanget. Vi får väl arbeta tillsammans för att se till att det även fortsatt finns goda infrastrukturmöjligheter också i norra Sverige. Det kommer från hjärtat, från en smålänning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellation 2017/18:525 Haparandabanan

av Birger Lahti (V)

till Statsrådet Tomas Eneroth (S)

 

Inom tre timmars tågresa bor det i gränsområdet längst upp vid Bottenviken mellan Sverige och Finland i dag ungefär 400 000 människor. Det finns persontrafik på den svenska sidan till Boden och på den finska sidan till Kemi. Däremellan fattas det dock tågförbindelser. Utbyggd persontrafik dels mellan länderna, dels mellan Luleå och Haparanda är en viktig del av de transportpolitiska utvecklingsmålen, där också staten har ett stort ansvar. Statens ansvar omfattar internationell och interregional persontrafik, och eftersom gjorda beräkningar visar att ca 50 procent av resandet blir gränsöverskridande bör staten se över möjligheterna att bidra till att trafiken kan upptas.

Pendeltågslinjen mellan Luleå och Haparanda ser nu ut att kunna bli verklighet sedan det regiongemensamma bolag som köper in och hyr ut tågsätt nu tilldelat Norrtåg de tåg som behövs för att kunna ta linjen i bruk. Det innebär att alla förutsättningar för att trafiken ska kunna starta i princip är på plats. Haparandabanan är en unik tågförbindelse där region och berörda kommuner enats om att tillsammans finansiera 50 procent av kostnaderna. Resterande kostnader, uppskattningsvis 10 miljoner kronor årligen, behöver staten ta ansvar för.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Tomas Eneroth följande:

 

Vilken nivå av statlig inblandning i Haparandabanan bedömer statsrådet är rimlig att förvänta sig?