Försörjningstrygghet avseende livsmedel

Just nu talar: {{ VideoModel.activelivespeaker.text }}
Spela video
Laddar...
Laddar {{loadingpercent}}%
{{ videometadata.debatetypename }} {{ videometadata.debatedate }}

Interpellation 2017/18:241 Försörjningstrygghet avseende livsmedel

av Jonas Jacobsson Gjörtler (M)

till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

 

Säkerhetsläget har försämrats i vår omvärld under en rad år och till följd av händelser utom vår kontroll. Det gör att det har blivit nödvändigt med ett ökat fokus på exempelvis försvars- och säkerhetsfrågor. Som ett led i den diskussionen följer också frågor som rör vår beredskap, exempelvis avseende livsmedelsförsörjningen. Det är bekymmersamt att den svenska konkurrenskraften har urholkats så mycket att bara ungefär varannan portion som konsumeras här faktiskt produceras här. Det gör oss sårbara om en allvarlig krissituation skulle uppstå och vi exempelvis skulle bli avskurna från omvärlden.

Den svenska livsmedelsförsörjningen är i dag till stor del beroende av importerade livsmedel. I händelse av begränsningar eller avbrott i importen finns det stor risk för att vissa livsmedel relativt snabbt blir en bristvara. Ur det perspektivet är ökad livsmedelsproduktion viktig, eftersom det innebär minskad sårbarhet.

Det är viktigt att understryka att ökande export absolut inte är ett problem i det här sammanhanget, eftersom all ökad produktion – även den som exporteras – innebär minskad sårbarhet i händelse av kris. Om en bristsituation skulle uppstå kan råvaror och produkter som annars skulle ha exporterats i stället användas i Sverige.

Livsmedelsförsörjningen är också beroende av fungerande transporter. Även vårt beroende av import av fossila drivmedel innebär i det perspektivet ökad sårbarhet. Såväl skogen som jordbruket kan dock bidra till en produktion av biodrivmedel där förutsättningarna för expansion är goda i Sverige. Det innebär också en möjlighet till fler jobb. Regeringen behöver därför snarast säkerställa långsiktiga spelregler för biodrivmedel, till nytta både för klimatet och för vårt oberoende.

Det har tyvärr länge saknats ett samlat ansvar och en överblick av vad som händer med livsmedelsförsörjningen i händelse av en allvarlig kris. I ljuset av det förändrade omvärldsläget behövs därför ett tydligare och samlat samordningsansvar när det gäller försörjningstrygghetsfrågorna, avseende exempelvis livsmedel och drivmedel. Vi behöver få en bättre överblick över säkerhetsläget, och det behövs en tydlig strategi för hur dessa frågor ska hanteras framöver.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Sven-Erik Bucht:

 

1. På vilket sätt avser statsrådet och regeringen att agera för att öka kunskapen om läget avseende livsmedelsförsörjning i händelse av en allvarlig kris?

2. På vilket sätt avser statsrådet och regeringen att agera för att förbättra situationen avseende livsmedelsförsörjningen i händelse av en allvarlig kris?

3. Anser statsrådet och regeringen att det behövs ett samlat ansvar för dessa frågor, exempelvis hos någon för ändamålet lämplig myndighet – och i så fall vilken?