Fördröjningen av Sveriges utbetalningar till jordbrukare

Interpellationsdebatt 29 november 2016

Protokoll från debatten

Anföranden: 9

Anf. 1 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Svar på interpellationer

Herr talman! Magnus Oscarsson har frågat mig om jag kommer att vidta åtgärder för att säkerställa att de EU-ersättningar som skulle ha betalats ut under 2015 kommer att betalas ut under 2016 samt om EU-ersättningarna inte betalas ut snarast, hur jag i så fall kommer att säkerställa att böndernas likviditet och kreditvärdighet inte drabbas av fördröjningen av utbetalningarna.

Jag har stor förståelse för att de försenade utbetalningarna av jordbrukarstöden medför problem för lantbrukarna och är medveten om vilka svårigheter som det innebär för de lantbrukare som drabbas. De svårigheter som finns gällande stödutbetalningarna försätter lantbrukare i en allvarlig situation, och regeringen arbetar därför aktivt för att stödutbetalningarna ska ske i snabbare takt.

För att de sena EU-regelverken ska få så liten påverkan på lantbrukarnas ekonomi som möjligt har Jordbruksverket prioriterat att betala ut de budgetmässigt största stöden först, såsom gårdsstödet och de stora miljöersättningarna. Regeringen har i budgetpropositionen för 2017 föreslagit att Jordbruksverkets förvaltningsanslag ökas med 60 miljoner kronor per år 2017-2020 för att stärka de administrativa resurserna. Detta kommer de stödsökande till del genom att det skapar förutsättning för en effektivare handläggning hos myndigheten.

Det är viktigt att handläggningen utförs och beslut fattas på korrekt grund för att inte riskera att enskilda stödsökare drabbas av återkrav och Sverige av sanktioner för en felaktig hantering av stöden. För detta behövs it-system för kontroll och handläggning.

Mot bakgrund av de problem som har identifierats tog jag den 23 mars 2016 initiativ till att ge Statskontoret uppdraget att genomlysa Jordbruksverkets hantering av införandet av den nya jordbrukspolitiken. Den 9 november 2016 lämnade Statskontoret sin rapport av uppdraget, och beredning av denna pågår nu inom Regeringskansliet. Statskontorets rapport är ett viktigt underlag för hur arbetet inom Jordbruksverket ytterligare kan förbättras.

I dessa sammanhang brukar också frågan ställas om lantbrukarna kan få någon kompensation för att utbetalningarna kommer senare än vanligt. Svaret är att det inte finns något rättsligt stöd för att betala kompensation till lantbrukare som ännu inte har fått sina stöd eftersom utbetalningarna har sin grund i EU-reglerna. Därför kan ingen sådan ersättning betalas ut.


Anf. 2 Magnus Oscarsson (KD)

Herr talman! Jag har skrivit denna interpellation om en kraftig försening av EU-ersättningar för Sveriges jordbrukare, för det är detta jag hör om av många jordbruksföretagare. Det handlar inte om någon liten företeelse, utan vi talar om flera tusen jordbrukare runt om i landet som inte har fått de ersättningar för 2015 som de är berättigade till.

Flera jag har pratat med säger att de har talat med Jordbruksverket, och de har fått klartecken om att ersättningen skulle ha kommit i oktober i år, alltså för ungefär en månad sedan. Nu har de fått ett nytt besked: Ersättningen kommer under andra halvan av 2017. Ja, ni hörde rätt - andra halvan av 2017!

Det nya beskedet om EU-ersättningarna ställer jordbrukarna inför mycket stora svårigheter. På grund av den tidigare fördröjningen av utbetalningarna har bönderna tvingats ta stora risker för att få fram tillräcklig likviditet så att de kan betala räkningar som 2015 års ersättning skulle finansiera. Att de nu står utan möjlighet att betala tillbaka inom utsatt tid utgör en mycket allvarlig situation för bönderna, vars trovärdighet inför kreditgivarna står på spel.

Vi talar om mycket pengar som inte har betalats ut. För vissa jordbrukare handlar det om hundratusentals kronor. Det är pengar som jordbrukarna har räknat med men inte har fått. Särskilt hårdast drabbas mjölkbönderna, som redan nu har det ekonomiskt väldigt tufft. Om pengarna inte snarast betalas ut måste regeringen vidta andra åtgärder för att säkerställa att böndernas likviditet och kreditvärdighet inte drabbas av den nu orimligt långa fördröjningen av utbetalningen.

Min fråga till ministern är: Vilket ansvar tar ministern för att utbetalningen ska slutföras 2016, alltså i år?


Anf. 3 Sten Bergheden (M)

Herr talman! Jag vill ställa en enkel och rak fråga till statsrådet. Den gäller det nya tillskottet av pengar till Jordbruksverket som ges efter den misslyckade upphandlingen av ett nytt it-system. Är det statsrådets och regeringens nya politik att ge mer pengar till de myndigheter och verk som missköter sina upphandlingar och på grund av det inte klarar av att hålla sin budget?


Anf. 4 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Herr talman! Jag delar Magnus Oscarssons oro för de jordbrukare som ännu inte har fått ut sitt stöd, även om vi ska komma ihåg att förhållandevis få har drabbats av problematiken. Tittar man på hela programmet ser man att det handlar om 9 miljarder, alltså 9 000 miljoner. Av dessa kvarstår ungefär 600 miljoner. Den absoluta merparten har redan betalats ut, vilket är viktigt att framhålla.

Jag har gjort allt för att få Jordbruksverket att snabba på sina utbetalningar. Det finns dock förklarliga skäl, vilket jag ska återkomma till.

När vi ger ett stöd på 60 miljoner måste vi självklart också se till att utbetalningarna snabbas på. Man kan inte, som Sten Bergheden vill, säga att man inte ska ge detta stöd. Annars drabbas ju jordbrukarna ännu hårdare.

Anledningen till att jag gav Statskontoret i uppdrag att belysa detta var att omfattande kritik har framförts, och det finns säkert goda skäl till denna kritik. Den rapport som Statskontoret nu har gett oss ska vi granska mer ingående. Jag vet att Jordbruksverket också jobbar med frågan kontinuerligt för att hitta snabbare system. Sedan jag tillträdde har jag dessutom haft en kontinuerlig dialog med Jordbruksverket om denna fråga.

Jag vill betona att jag fortsättningsvis har förtroende för Jordbruksverkets ledning, och jag utgår från att verket kommer att lösa denna uppgift, som faktiskt inte är liten. Jag vill inte heller att man ska hamna i samma situation en gång till. Jag ska återkomma till vad vi gör för att inte hamna där en gång till.

Jo, man måste faktiskt dra lärdom av läxan. Läxan var inte gjord när vi tillträdde som regering. EU fattade det definitiva beslutet kring detta mycket komplexa regelverk i december 2013. Det var någonting som skulle börja gälla dagen efter, den 1 januari 2014. Det var det som hände. När vi tillträdde som regering och jag tillträdde som statsråd, den 3 oktober, fanns det 333 utestående frågor från EU-kommissionen kring det svenska programmet.

Här satt det en myndighet som inte visste hur man skulle kunna ha en administrativ kapacitet och ett system för att hantera detta komplexa system. Den här regeringen jobbade oerhört intensivt tillsammans med bland andra Jordbruksverket och Regeringskansliet för att få detta på plats. Vi lyckades få det på plats, med alla beslut, i maj. Parallellt med den resan jobbade Jordbruksverket givetvis med att få fram ett it-system som klarar av detta.

Hemläxan var inte gjord. Läxan var inte gjord när vi tillträdde den 3 oktober 2014. Det finns anledning till självkritik, hoppas jag, från den borgerliga sidan.

Jag har tagit initiativ för att detta inte ska hända igen 2021. För drygt ett år sedan togs ett initiativ: Nu måste vi börja jobba med nästa programperiod och ta fram ett system och ett regelverk, så att inte jordbrukarna än en gång ska drabbas av detta.


Anf. 5 Magnus Oscarsson (KD)

Herr talman! Tack, ministern, för ditt svar! Jag tycker att det du har gjort till nästkommande programperiod är bra - det ska jag inte ta ifrån dig. Det är jättebra. Men för dem som har drabbats och som nu ligger illa till är det inte till någon hjälp. De behöver pengar nu.

När vi diskuterar kraftigt försenade EU-ersättningar handlar det ytterst om tillit och hederlighet. Kan Sveriges bönder lita på staten, eller visar det som har hänt att det är si och så med det?

Bonden har i sitt samhällskontrakt med staten lovat att göra sina åtaganden, men när staten inte infriar sina åtaganden skapas en trovärdighetskris.

Låt oss för ett ögonblick föreställa oss att det hade varit bönderna i stället för staten som låg efter ett år med sina betalningar. Hur hade tongångarna varit då, herr talman? Vi kan tänka oss en annan grupp i samhället, till exempel småbarnsföräldrar som vabbar, och att Försäkringskassan helt plötsligt säger: De ersättningar som ni är berättigade till får ni vänta på; de kommer om ett och ett halvt år. Det skulle naturligtvis inte gå. Det skulle bli ett folkligt uppror, ett ramaskri. Men med bönderna verkar det inte vara så noga. Jordbruksföretagarna får vara goda och vänta. Det får lösa sig.

Det är inte en ansvarsfull jordbrukspolitik. Min fråga är: Är det så här jordbruksföretagarna ska bli behandlade i Sverige? De har blivit lovade ersättningar, men likväl skjuts utbetalningarna på framtiden.


Anf. 6 Sten Bergheden (M)

Herr talman och statsrådet! Det är klart att det är oerhört viktigt att våra lantbrukare får sina pengar i tid. Det ska de självklart ha. Problemet är att den myndighet, det verk, som statsrådet och regeringen har ansvar för inte sköter sin uppgift. De har gjort en dålig upphandling. De har satsat på ett it-system som inte fungerar. De har fått oerhört stark kritik av Statskontoret för detta.

De enda som i detta läge får sina pengar i tid är Jordbruksverket. Man skjuter till mer pengar till dem för att man har gjort en så stor felbedömning. Detta vilar på statsrådet. Detta vilar på regeringen.

Se till att våra lantbrukare får sina pengar i tid! Men de som inte sköter sig skulle kanske ha någon form av kritik i detta läge, med tanke på att de har fått stark kritik av Statskontoret. Det hade varit klädsamt om statsrådet här i dag hade uttryckt någon form av kritik mot dem som har misskött sig i det här ärendet.


Anf. 7 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Herr talman! Det finns anledning till eftertanke och till att titta på vad som hände. Det var det jag försökte göra i mitt första inlägg.

Sten Bergheden! Jordbruksverket har nu ett system på plats, trots att den borgerliga regeringen inte tog sitt ansvar och såg till att regelverket, så att de kunde jobba, var på plats. Nu har man ett system på plats. Det är rekordstora utbetalningar gjorda i oktober och november i år - så stora har aldrig tidigare gjorts.

Magnus Oscarsson frågar sig: Kan bönderna ha tillit till staten? Jag lovar att så länge jag och den här regeringen har ansvar för dessa system kommer vi att göra hemläxan i tid. Jag har startat detta långt före nästa programperiod, bara för att jordbrukarna ska ha tillit till staten. Jag har tagit upp frågan med kommissionär Hogan för ett och ett halvt år sedan: Ni måste starta jobbet med nästa programperiod. Man kan inte slarva som man gjorde sist.

Det är jätteviktigt att detta kommer på plats, för det är stora pengar för svenskt lantbruk. 9 miljarder per år är inga småpengar. Det mesta är nu utbetalt - det ska vi inte glömma bort. Men det är ett komplext system. Det är inte bara jordbrukarna som får ur det systemet. Det är också 2 miljarder som finns till investeringsstöd. Det är bredband och så vidare kring landsbygdsprogrammet.

Sedan har den här regeringen faktiskt tagit ansvar för den exceptionella kris som mjölkbönderna satt i. När jag och regeringen tillträdde, den 3 oktober 2014, var det inte bara kris i fråga om det här systemet, där man inte hade gjort hemläxan. Det var också en mjölkkris som inte var hanterad. Den har vi hanterat. Vi har gått in med särskilda pengar, 152 miljoner, till mjölkföretagen. Vi går nu i andra omgången in med 65 miljoner kronor till mjölkföretagen.

Vi började också höja dieselskattereduktionen - den förra regeringen höjde hela tiden skatten. Vi fördubblade stödet till metangasreduktion. Det kom just de bönder till godo som hade det svårt. Vi gick in med 150 miljoner under programperioden som särskilda pengar för klövvård. Det kommer också de bönder till godo som Magnus talar om och som är i en svår situation. Det finns många fler saker som vi har gjort.

Det finns faktiskt anledning att blicka tillbaka. Jag säger till er borgerliga, särskilt till Sten: Det finns nog anledning till viss ödmjukhet. Jag är ödmjuk inför uppgiften. Jag har inte gjort allt rätt. Men jag har i alla fall försökt hantera dessa mycket speciella kriser så snabbt som jag har kunnat.


Anf. 8 Magnus Oscarsson (KD)

Herr talman! Tack, landsbygdsministern, för den debatt vi har haft! Du säger att det mesta är utbetalat och att de flesta har fått pengar. Ändå talar vi om hundratusentals kronor som många bönder inte har fått. Det är inte en liten skara. Det är flera tusen som inte har fått pengar. Vi pratar fortfarande om mycket pengar.

Inför den här debatten är det många som har hört av sig. Jag vet att det är många som sitter framför tv:n just nu och tittar på debatten. Många förväntar sig att få ett tydligt besked och att ministern här och nu kan säga: Vi förstår problemet. Vi förstår att många lantbruksföretagare är bekymrade. Nu löser vi det här. Vi fixar det här.

Det handlar till syvende och sist om hederlighet och om att kunna lita på staten. Kan vi få ett sådant svar?


Anf. 9 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Herr talman! Magnus Oscarsson efterlyser en förståelse från mig. Jag har i alla inlägg som jag har gjort hittills i dag sagt att jag förstår den problematik som bönderna försätts i, och jag känner också väldigt starkt för dem. Jag avser även att hantera detta så att det ska fungera.

Jag har tagit massor med initiativ kring det här, vilket jag har redovisat. Allting har inte rotts i land, men mycket har förändrats. Det ska inte få upprepas att en regering, i likhet med den förra regeringen, inte gör hemläxan. Den måste göras i tid.

År 2021 måste det vara ett dukat bord. Det får inte vara som när vi tillträdde 2014, det vill säga 333 utestående frågor till kommissionen, när det nya programmet kommer på plats.

Detta kräver ett intensivt arbete, och det kräver tid. Men det kräver också att myndigheten får spelreglerna på plats och ges en chans att skapa ett nytt administrativt system som kan hantera det komplexa nya system som har trätt i kraft. Det liknar inte alls den förra programperioden.

Det kan säkert finnas saker och ting som Jordbruksverket har gjort fel. Jag kan inte detaljerna och ska därför inte gå in på det. Säkert finns det anledning till kritik i vissa stycken, men kom ihåg att det är politiken som sätter spelreglerna för våra myndigheter så att de kan agera!

Tyvärr satte man inte spelreglerna i tid, och detta har gjort att många jordbrukare har drabbats. Jag hoppas att detta inte ska få ske någonsin mer.

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellation 2016/17:117 Fördröjningen av Sveriges utbetalningar till jordbrukare

av Magnus Oscarsson (KD)

till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

 

När detta skrivs är det fortfarande ett stort antal jordbruksföretagare som ännu inte har fått sina EU-ersättningar för år 2015.

Flera bönder har hört av sig till mig. De berättar att de hade fått ett löfte från Jordbruksverket om att pengarna skulle betalas ut i slutet på förra månaden, det vill säga oktober 2016, men nu ges beskedet att pengarna kommer att betalas ut under andra hälften av 2017. Detta är alltså pengar som skulle ha betalats ut under 2015.

Det nya beskedet om EU-ersättningarna ställer jordbrukarna inför mycket stora svårigheter. Det handlar rent konkret om att exempelvis kunna betala för utsäde som redan inköpts. På grund av den tidigare fördröjningen av utbetalningarna har bönderna tvingats ta stora risker för att få fram likviditet nog att betala de räkningar som 2015 års ersättningar skulle finansiera. Att de nu står utan möjlighet att betala tillbaka inom utsatt tid innebär en mycket allvarlig situation för bönderna vars trovärdighet inför kreditgivare står på spel.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Sven-Erik Bucht:

 

Kommer ministern att vidta åtgärder för att säkerställa att de EU-ersättningar som skulle ha betalats ut under 2015 kommer att betalas ut under 2016?

Om EU-ersättningarna inte betalas ut snarast, hur kommer ministern i så fall att säkerställa att böndernas likviditet och kreditvärdighet inte drabbas av fördröjningen av utbetalningarna?