Förbud mot utförsel av stöldgods

Herr talman! Edward Riedl har frågat mig om jag kan tänka mig att införa ett utförselförbud för stöldgods i 8 kap. brottsbalken, vilket har föreslagits av Tullverket, eller möjligen en ny förordning om förbud för utförsel av stöldgods. Ellen Juntti har frågat mig om jag på min lista över åtgärder mot utländska stöldligor avser att tillägga att se över lagstiftningen för att redan vid sex månaders straffvärde kunna utvisa utländska medborgare för brott.

Det är ett betydande och växande problem att internationella brottsnätverk kommer till Sverige för att begå organiserade tillgreppsbrott. Enligt Polismyndigheten står dessa brottsnätverk för ungefär hälften av alla bostadsinbrott i landet. De står även för en klar majoritet av stölderna av båtmotorer, bildelar och större jordbruksmaskiner. Utredningarna av brotten försvåras dessutom av att stöldgodset snabbt förs ut från Sverige.

Regeringen ser mycket allvarligt på de kriminella nätverkens utbredning, och jag kommer att ta krafttag för att försvåra för dem. En del har redan gjorts. Bland annat införde Polismyndigheten under 2016 en nationell modell för brottssamordning. Den bedöms ha ökat polisens förmåga att identifiera och ingripa mot mobil organiserad brottslighet som rör sig över stora områden.

Regeringen har även vidtagit lagstiftningsåtgärder på förmögenhetsbrottsområdet, till exempel för att integritetskränkande inslag ska få större betydelse om en stöld ska anses vara grov.

På statsministerns uppdrag arbetar vi dessutom med att ta fram ett åtgärdspaket mot stöldligor. Det paketet kommer att presenteras inom kort.

Tullverket ansvarar för att övervaka och kontrollera trafiken till och från Sverige, så att reglerna om in- och utförsel av varor följs. Det ingår inte i Tullverkets uppgifter att kontrollera om stöldgods förs ut ur landet. Om Tullverket ändå påträffar misstänkt stöldgods i samband med tullkontroll kontaktas Polismyndigheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns anledning att se över hur man på ett bättre sätt kan förhindra att stöldgods förs ut ur landet. Regeringen kommer därför att inom kort ge Polismyndigheten, Tullverket och Kustbevakningen i uppdrag att utveckla sin samverkan för att förstärka bekämpningen av internationella brottsnätverk som begår tillgreppsbrott här i landet.

Att befatta sig med stöldgods genom att föra ut det ur landet är redan i dag kriminaliserat som häleri. För att kunna ingripa i ett ännu tidigare skede kan det dock finnas skäl att kriminalisera även försök och förberedelse till häleri av normalgraden. Jag kommer därför att inom kort ge en utredare i uppdrag att analysera frågan och lämna ett sådant förslag.

Utredaren ska även lämna förslag på bland annat ett nytt brott som tar sikte på systematiska stölder och ett förslag om att stöld som sker efter inbrott i en bostad ska få en särskild brottsrubricering, med ett minimistraff om fängelse i ett år. Sådana ändringar kan leda till att utvisning anses som en proportionerlig åtgärd i fler fall än i dag.

Jag vill samtidigt påpeka att det redan i dag är möjligt att utvisa en utländsk medborgare som begår brott, om han eller hon döms till svårare straff än böter och det finns risk för fortsatt brottslighet.

Herr talman! Jag vill tacka ministern för svaret.

Vi har en situation som har eskalerat under 2017. Det gäller just ökningen av stöldgods som lämnar landet och den inbrottsvåg i alla delar av landet som jag tror att alla har läst om på något sätt. Det handlar om allt från stölder av båtmotorer till lägenhets- och villainbrott. Vanliga, hårt arbetande människor i hela landet upptäcker att deras båtmotor stulits eller att lägenheten eller villan rensats på allt av värde. Men också företag blir bestulna på traktorer och entreprenadmaskiner. Dessa packas in i containrar och lastbilar, körs upp på färjor och lämnar landet.

Polisen själv gör bedömningen i en rapport som kom alldeles nyligen att ungefär hälften av alla inbrott begås av utländska stöldligor. Sverige har blivit ett paradis för de organiserade kriminella ute i Europa. Upptäcktsrisken är låg, det vill säga att risken att åka fast när man begår brott är mycket låg i Sverige. Om man väl åker fast är straffen mycket låga. Om man dessutom har begått upprepade brott får man i Sverige en fantastisk straffrabatt, vilket innebär att man bara behöver sota för det första grova brottet.

Allt detta sammantaget har, som jag sa, gjort Sverige till ett paradis för de organiserade stöldligorna runt om i Europa.

Jag blev uppriktigt sagt förvånad, herr talman, första gången jag träffade tulltjänstemän som förklarade hur lagstiftningen fungerar. Det kan tyckas att man som riksdagsman borde veta det, men jag blev förvånad när jag förstod att tullen inte har rätt att hindra utförsel av stöldgods ur landet. Även om tullen vet att det är stöldgods kan man inte hindra detta annat än om man tillkallar polis. Så fungerar det. Har polisen inte tid förs stöldgodset ut ur landet. Flera av de tulltjänstemän som jag har pratat med känner sig uppgivna och skulle vilja ha utökade befogenheter. Det, herr talman, är vad min interpellation handlar om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns två olika vägar att gå här. Man kan göra en förordningsförändring och införa ett förbud mot utförsel av stöldgods. Då skulle tulltjänstemännen få rätt att stoppa även vanligt stöldgods. I dag får man stoppa narkotika och några andra saker som är på väg att lämna landet, men i övrigt saknar man den befogenheten.

Det andra som man skulle kunna ta till är att göra en lagstiftningsförändring i till exempel 8 kap. brottsbalken där man inför ett utförselförbud för stöldgods. Då skulle man ge tulltjänstemännen den rätt som de flesta av oss lever i tron att tullen redan har, det vill säga rätten att stoppa stöldgods på väg ut ur landet.

I dag försvinner det saker för både privatpersoner och företag för miljardbelopp. Allt detta ska bekostas av dem i Sverige som betalar försäkringspremier. Med denna utveckling ökar försäkringspremierna väldigt snabbt. Jag har träffat ett försäkringsbolag angående båtmotorer. I praktiken skulle man behöva fördubbla premierna sett till utvecklingen under 2017. Alla får vara med och betala för att detta inte löser sig.

Kan ministern tänka sig att genomföra sådana förändringar?

Herr talman! Tack, justitieministern för svaret!

Julen har precis passerat, och det har varit högsäsong för inbrottstjuvar. Det är många som har kommit hem till sin bostad efter ett trevligt julfirande och sett sitt hem uppochnedvänt. Som Edward Riedl sa är det ungefär hälften av inbrotten som begås av utländska stöldligor. Det är väldigt få av inbrotten som klaras upp, runt 2-3 procent, och de inbrottstjuvar som blir dömda blir dömda till mycket låga straff. Polisen själv säger att Sverige är ett smörgåsbord för utländska ligor. Det är ungefär som att de bara kan komma hit och ta det som de vill ha.

Bara för några dagar sedan presenterade Brottsförebyggande rådet en rapport som visar att otryggheten ökar. Polisen får den lägsta förtroendesiffran sedan 2006. Förtroendet för hela rättsväsendet har minskat. Vi moderater tycker att det är mycket allvarligt. Vi vill införa en ny brottsrubricering, inbrottsstölder, med ett minimistraff på ett år. I dag är brottsrubriceringen grov stöld med ett minimistraff på sex månader. Vi vill alltså höja straffet.

Detta har riksdagen tillkännagivit för regeringen ett flertal gånger - den första gången var 2015. Men med tanke på justitieministerns svar har regeringen vaknat nu och ska tillsätta en utredare. Det är bra, men det har tagit väldigt lång tid.

I och med att det är så pass många utländska stöldligor som begår dessa inbrott och förstör för människor på många sätt och vis - både fysiskt och psykiskt - är min fråga om justitieministern är beredd att sänka kravet för när utländska brottslingar ska kunna utvisas.

Vi moderater vill att fler ska utvisas. Vi vill sänka straffvärdet till sex månader. Vi vill också att det ska kunna utdömas utan att det finns någon återfallsrisk. Vi vill också att åklagaren alltid ska yrka på utvisning när sådana förutsättningar finns. Det gör åklagarna inte i dag. Ibland blir man häpen när man läser om grova brott - inte bara inbrottsstöld utan även andra grova brott - där åklagaren väljer att inte yrka på utvisning.

Det är bra att regeringen har tagit tag i detta och ska komma med ett förslag gällande inbrottsstölder - bättre sent än aldrig. Vi satte en gräns i det första tillkännagivandet till den 1 april i år. Då är min fråga till justitieministern: När beräknar han att det ska komma ett förslag på riksdagens bord? Först tillsätts utredaren, och sedan ska hela processen gås igenom. När ungefär kommer det ett förslag? Tänker regeringen ta initiativ till att fler brottslingar ska utvisas?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag tycker att man ska vara lite försiktig med orden. Det är lätt att retoriken drar i väg. Edward Riedl pratade om att det handlar om en inbrottsvåg, att Sverige är ett paradis för tjuvar och så vidare.

Vi har tillgång till samma rapport, och ser man på statistiken minskade stöld- och tillgreppsbrott förra året med 3 procent. Bostadsinbrotten ökade, ja, med 3 procent. Men det var ju ingen fördubbling. Om man mot den bakgrunden pratar om en inbrottsvåg kanske man ska fundera lite över sitt ordval.

Lägenhetsinbrotten ökade mest. Villainbrotten minskade faktiskt under förra året. Det var inte med mycket, med 1 procent, men de minskade ändå. Det behövs trots allt lite nyanseringar.

Det innebär inte att man ska ta lätt på detta. Det slår också olika över landet. Inbrotten i södra Sverige minskade faktiskt med 30 procent. Det handlar nog mycket om att vi nu har gränskontroller i södra Sverige, men också om ett bra polisarbete för att förebygga den typen av brott.

Man ska alltså inte på något sätt ta lätt på detta, tvärtom. Det är ett mycket stort bekymmer att internationella stöldligor står för en stor andel av de brott som vi pratar om. Det rör sig om mellan 40 och 50 procent, tror polisen. Det är precis därför som vi nu vidtar flera åtgärder.

Jag berättade i interpellationssvaret att vi inom kort kommer att presentera ett sammanhållet paket av åtgärder mot utländska stöldligor. De frågor som vi diskuterar här är en del av detta paket. Jag kan nämna ytterligare några av dem.

Vi måste förbättra polissamarbetet med de länder som en del av dessa stöldligor kommer ifrån. Precis före jul träffade jag företrädare för Rumänien och Litauen. Det är två länder som vi har en del bekymmer med. Båda länderna var väldigt öppna för att bygga ut polissamarbetet ytterligare. Rumänien är berett att skicka poliser till Sverige för att hjälpa till i de brottsutredningar där rumänska medborgare är inblandade.

En annan fråga som anknyter mycket till det som Ellen Juntti talade om är utvisningsfrågan. Höjer man straffen för inbrott kommer det att få effekten att det blir lättare att utvisa. Men jag skulle vilja ta det ett steg längre. Om man döms i Sverige för ett brott ska straffet avtjänas i hemlandet. Det finns ingen anledning att upplåta sådana fängelseplatser. Just nu finns det 50 litauer och 50 rumäner i svenska fängelser. Det finns ingen anledning för dem att avtjäna straffet här när de inte har någon koppling till Sverige. Det pågår också ett arbete med Litauen och Rumänien just för att åstadkomma detta. Då kommer man runt det som Ellen Juntti efterfrågar.

Sedan har vi hela frågeställningen om att hindra utförsel av stöldgods. Det här är förstås ett bekymmer. Jag tar i interpellationssvaret upp att ett uppdrag nu är på väg till tullen, Kustbevakningen och polisen för att se hur de kan förbättra sitt samarbete även i den delen. Kustbevakningen stöter ju också på en del stöldgods när man kontrollerar det som ska gå på färjorna. Det handlar bland annat om de stora prylar som förs ut, till exempel jordbruksmaskiner och annat. Jag tror att man kan utveckla samarbetet här ytterligare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen kommer dessutom att i eftermiddag besluta om den utredning som ska ta upp hela hälerifrågan och inbrottsstöldfrågan. Denna utredning tillsätter vi som sagt redan i dag.

Herr talman! Låt mig först säga att jag delar ministerns uppfattning om att man ska vara försiktig med ord och inte dra iväg på något sätt. Men uppfattningen om en nyansering, som ministern efterlyser, i just detta fall delar jag inte riktigt.

Jag har träffat tulltjänstemän och poliser, vilket jag förstår att ministern också har gjort. Jag har även träffat försäkringsbolag och en del av dem som har blivit utsatta för stölder som dessa. För dem som lyssnar kan jag berätta att deras bild är betydligt mindre nyanserad än den bild som ministern har.

Kombinationen av låg upptäcktsrisk, låga straff och obefintlig gränskontroll är skälet till att dessa ligor har sökt sig till Sverige. Därför har personer från fler länder än tidigare också hittat hit. Polisen och tullen uttrycker de ord som jag sa om att Sverige har blivit ett paradis för organiserade kriminella stöldligor.

De är nämligen rationella. De bryr sig inte om vilket land de åker till, utan de vill tjäna pengar och kan stjäla precis vad som helst. Det handlar bara om pengar. De väger intäkter mot risker. Tyvärr har Sverige i det fall jag just har beskrivit blivit ett paradis för ligorna eftersom upptäcktsrisken är låg och straffen är låga.

En del av det som ministern talar om är vad även vi här i kammaren tidigare har talat om och vad vi moderater har drivit. Vi måste få upp straffen och öka upptäcktsrisken.

Jag debatterade med finansministern häromdagen om det som händer med båtmotorer och bilar. I dem sitter det spårsändare, så att man kan följa stöldgodset ända tills det antingen hamnar på en uppsamlingsplats där man vittjar båtmotorerna och samlar dem för att se om polisen är intresserad. Om inte lastas de in i lastbilar. I dessa lastbilar och i containrar sitter det numera störsändare. Med mycket enkel teknik kan man i Sveriges hamnar detektera dessa. Det finns mycket man kan göra, herr talman, för att komma åt problemen.

Jag återkommer till min fråga, och jag ber om ursäkt om jag lyssnade dåligt på ministern. Kanske gav han ett svar. Hur ställer sig ministern till att ge tullen ökade befogenheter att stoppa stöldgods som är på väg ut ur landet? Jag ska inte gå igenom teknikaliteterna; man kan välja lite olika vägar. Frågan är mycket enkel, och den kan besvaras med ett ja eller ett nej.

I dag saknar tulltjänstemännen behörighet och befogenhet att stoppa det mesta av stöldgodset. Det finns några undantag: De får stoppa knark som är på väg ut ur landet. Men sedan är det rätt mycket stopp för att förhindra annat. De är beroende av polisen, och om polisen har mycket annat att göra finns det ingen fungerande gränskontroll. Kan ministern tänka sig att ge tulltjänstemännen större befogenheter att hjälpa till och vara en del av lösningen i detta?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Tack, justitieministern, för svaret!

Att förbättra samarbetet med länder som Rumänien och Bulgarien är naturligtvis jättebra, och förslaget att man ska kunna sitta av fängelsestraffen i sitt hemland är också bra. Men det kan ta hur många år som helst innan detta blir verklighet. Därför tycker jag att vi ska skärpa våra egna lagar, för det ena utesluter inte det andra.

Jag lyssnade på en frågestund i december där Tobias Billström ställde en fråga till Stefan Löfven. Billström tog då upp de utländska stöldligorna. Löfven kallade detta för en affärsmodell. Jag tycker att det är ett jättekonstigt uttryck att använda, för det här är mycket allvarlig brottslighet.

Exempelvis har det vid flertalet tillfällen hänt att tjuvar har brutit sig in hos människor mitt i natten när familjerna ligger och sover. Bland annat gjorde man bara för några månader sedan inbrott i ett hus. Tänk er själva att ni vaknar mitt i natten och det är beckmörkt. Plötsligt hör ni utländska röster i vardagsrummet och tänker: Herregud, vad är det som händer? Var är ungarna? Har de skadat barnen?

I det fall som jag berättar om hade de bundit fast familjen på köksgolvet, inklusive barnen. Ni kan tänka er vilken skräck det är att sitta och se de egna barnen som blivit bakbundna på köksgolvet medan flera personer går och rotar bland grejerna. Man vet ju inte om de kommer att skada familjen eller om de "bara" ska stjäla.

Det här är mycket allvarlig brottslighet, och jag tycker inte att man kan nonchalera den och kalla det för en affärsmodell, som Löfven gjorde i den debatt jag tog upp.

Vi vill som sagt ha strängare straff och att fler ska utvisas. Vi vill också att de ska utvisas på längre tid. Om de olovligen kommer tillbaka till landet får de nu oftast en månads fängelse. Vi vill att minimistraffet ska vara sex månaders fängelse.

Edward Riedl tog upp mängdrabatten, vilket är något som få människor förstår sig på och inte heller jag. Den innebär att ju fler brott man gör, desto billigare blir det - fjärde brottet är mer eller mindre gratis vid en och samma rättegång. Även detta vill Moderaterna skärpa betydligt. Vi vill att man ska få fullt straff för de tre grövsta brotten, vilket vi föreslår i vårt kriminalpolitiska program som vi nyss har presenterat.

Justitieministern sa att det finns möjligheter att utvisa nu också. Men det gäller oftast först när någon döms till ett års fängelse och det finns en återfallsrisk. Vi vill att det ska ske när man döms till sex månaders fängelse och utan att det finns någon återfallsrisk.

Jag har räknat upp flera olika skärpningar som vi i Moderaterna vill göra när det gäller utvisningar. Om jag har förstått justitieministern rätt vill han inte göra detta. Vill justitieministern att fler brottslingar ska utvisas?

Herr talman! Jag vill inledningsvis göra ett påpekande om det faktum att man försöker måla upp en bild av att det hela nu ökar och ökar. Då måste man först ha statistiken klar för sig. Om det visar sig att bostadsinbrotten ökar med 3 procent måste man ha detta klart för sig. Om det å andra sidan visar sig att villainbrotten faktiskt minskar från 2016 till 2107 måste man också ha det klart för sig. Man kan inte gå ut till allmänheten och skapa en bild av något helt annat, när det ser ut precis så här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag är glad över att inbrotten i södra Sverige har gått ned med 30 procent och tror att det hänger samman med gränskontrollen. Edward Riedl sa i sitt inlägg att vi har en obefintlig gränskontroll. Vadå obefintlig? Vi har gränskontroller i södra Sverige sedan den 12 november 2015. Vi har byggt ut det successivt så att vi i praktiken nu kontrollerar över 90 procent av dem som reser in i landet. Detta har naturligtvis haft en effekt för en del av dessa ligor. De ser att upptäcktsrisken har ökat, och därför har vi fått en effekt i södra Sverige. Så påstå inte att vi har en obefintlig gränskontroll, för det är faktiskt precis tvärtom!

Jag vill återkomma till vilka åtgärder vi ska vidta. Jag tror på följande: bättre polissamarbete med de länder det handlar om. Jag berättade om Rumänien och Litauen. Rumänien erbjöd faktiskt direkt själv polissamarbete. Man vill skicka rumänska poliser till Sverige för att hjälpa till. Det har man gjort till ett antal andra länder, där de bistår de nationella polisorganisationerna. Detta är väldigt effektivt, för de vet vilka slags nätverk vi talar om. På så vis får vi också tillgång till all den information som vi behöver, bland annat från rumänska register, om vilka individer det handlar om här. Vi får direktaccess till detta, och vi jobbar nu ihop med rumänska myndigheter för att åstadkomma detta så fort som möjligt.

Litauen har vi redan från början haft ett ganska bra utbyggt samarbete med, men det kan förbättras ytterligare. Vi har också en mycket konstruktiv attityd från litauiska polismyndigheter när det gäller detta.

Men i båda fallen handlar det om att se till att de som vi dömer i Sverige avtjänar straffen i sina hemländer. Och det ska inte ta några åratal att se till detta, Ellen Juntti. Jag skulle tro att den lagändring som Ellen Juntti är ute efter tar mycket längre tid än ett bilateralt avtal till exempel med Litauen om att de ska avtjäna straffen i sina hemländer.

Jag skulle vilja ha en ordning där de som döms i Sverige ganska snabbt därefter kan skickas hem till sina hemländer. Det finns ingen anledning för oss att ha dem i svenska fängelser. Om man höjer straffen för bostadsinbrotten får man sedan en effekt också på utvisningssidan. Men ska man vara effektiv är det den väg jag anvisar som gäller, det vill säga avtal med de här länderna. Det tror jag kan komma att gå mycket fortare.

Vad gäller att hindra utförsel av stöldgods är vi på väg att ge ett särskilt uppdrag till tullen, Kustbevakningen och polisen. Vi kommer alldeles strax att besluta om detta. Tullbefogenheterna som sådana ligger formellt sett på Finansdepartementet och inte på mig. Dem måste ansvarigt statsråd tala om. Men när vi ger ett gemensamt uppdrag till de här myndigheterna är det klart att vi också kommer att kunna förbättra arbetet med att förhindra utförsel av stöldgods från Sverige.

Allra sist vill jag säga att vi i eftermiddag kommer att besluta om den översyn gällande bland annat häleribrott och inbrottsstölder som har efterfrågats och som jag tycker att det är viktigt att vi får på plats.

Herr talman! Det känns alltid lite obekvämt när man ska försöka korrigera en minister som har fel i talarstolen. Men jag tänkte faktiskt göra detta, och jag ber om ursäkt för det i förväg, herr talman. Det jag sa var att gränskontrollen för utförsel är obefintlig. Det är det jag har pratat om. Hela min interpellation och alla mina inlägg har handlat om det stöldgods som förs ut ur landet. Ministern står och pratar om gränskontrollen av människor som är på väg in i landet. Ministern har fel, och ministern pratar om helt fel saker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Enligt tullen själv används ungefär 1-2 procent av dess kapacitet till att hantera utförsel. De övriga 98-99 procenten används till att kontrollera det som är på väg in i landet. Därav uppstår det problem jag försöker beskriva. I enlighet med regleringsbreven inriktas mycket av tullens resurser på att hantera det som är på väg in i landet. Problemet är att gods också förs ut ur landet, vilket är fallet med den här stöldvågen. Till exempel utförs hälften av alla bostadsinbrott av dessa internationella stöldligor. Och när gods förs ut ur landet är gränskontrollen obefintlig. Det är det jag har pratat om, herr talman. Jag hoppas att det blev tydligt för ministern också.

Jag tror att de allra flesta tycker att det är en märklig ordning att tullen saknar befogenheter att stoppa stöldgods som är på väg ut ur landet. När tulltjänstemannen som står där vet om att det är stöldgods på väg ut ur landet saknar han eller hon befogenheter att stoppa det annat än genom att ringa till polisen. Om polisen inte har tid far stöldgodset rakt ut ur landet. Den ordningen är inte bra, menar jag.

Jag hör att ministern säger att det här inte är hans ansvarsområde. Men det är ju detta ämne hela min interpellation handlar om. Att det inte är ministerns ansvarsområde kanske är orsaken till att han har valt att inte besvara det här i de två tidigare inläggen. Men då är det synd att finansministern inte är här och svarar på om hon kan tänka sig att ge tulltjänstemännen de här befogenheterna.

Herr talman! Jag tackar justitieministern för svaret. Som jag sa tidigare är det väldigt bra om man får till samarbete med de här länderna, främst Rumänien och Bulgarien. Det är också bra om den som blir dömd får avtjäna sitt straff i hemlandet. Det är jättebra, och det har jag ingenting emot. Det är bara det att det ena inte utesluter det andra. Jag tycker att det behövs skärpningar. När det gäller inbrottsstölder är det på gång, och jag hoppas att det inte dras i långbänk. Men det behövs också stora skärpningar när det gäller utvisningar.

Den här interpellationen handlar ju om inbrottsstölder och utländska stöldligor, men vi vill att skärpningarna beträffande utvisning ska gälla alla brott. Som ett exempel kan jag nämna grova sexualbrott. Det finns sådana som har begått grova våldtäkter och ändå inte blir utvisade. Det tycker jag helt enkelt är fel.

Vi vill som sagt skärpa utvisningarna och se till att fler utvisas. Vi vill sänka gränsen till sex månaders straffvärde. Vi vill att de ska utvisas på längre tid. Vi vill att detta ska göras även när det inte finns återfallsrisk. Vi vill att åklagaren alltid ska pröva detta och bli skyldig att göra det, vilket man inte alltid gör nu även om förutsättningar finns. Jag tror också att en stor del av svenska folket vill ha de här skärpningarna.

Är justitieministern beredd att införa skärpningar när det gäller utvisning av utländska brottslingar? Då gäller det alltså alla brott, inte bara inbrottsstölder som den här interpellationen handlar om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Grova sexualbrott ger typiskt sett så höga straff att det som grund är utvisning som gäller, om sådan går att genomföra. Det är dock inte alla länder som det går att genomföra utvisningar till. Det är ett bekymmer. Men man kan inte påstå att grova sexualbrott typiskt sett inte skulle leda till utvisning, för de ger så höga straff.

Edward Riedl sa att vi har obefintlig gränskontroll. Det var faktiskt det han sa, och det var det jag reagerade på. En av effekterna av den gränskontroll vi nu har i södra Sverige är enligt min uppfattning att det nu sker en minskning av antalet inbrott i den delen av landet. Det beror på att man drar sig för att åka in och ut ur landet då man tror att det finns en ökad risk för att man upptäcks, och den tron är befogad.

Ska vi komma till rätta med detta behöver vi vidta åtgärder på flera områden. Jag har pratat om bättre polissamarbete. Vi har tagit sådana initiativ i förhållande till andra länder. Min ingång är att man ska avtjäna sina straff hemma, i det land man kommer från, och att man så fort som möjligt ska skickas hem efter det att man har blivit dömd i Sverige. Vi är på väg fram i sådana diskussioner med de länder vi talar om, och de samtalen är väldigt konstruktiva.

Vad gäller att hindra utförsel av stöldgods hänvisar jag till uppdraget till tullen, Kustbevakningen och polisen. Vill ni sedan återkomma när det gäller tullens befogenheter och den lagstiftning som ligger på Finansdepartementets bord får ni ställa en interpellation till finansministern.

Överläggningen var härmed avslutad.