Flygplan JAS 39 Gripen

Just nu talar: {{ VideoModel.activelivespeaker.text }}
Spela video
Laddar...
Laddar {{loadingpercent}}%
{{ videometadata.debatetypename }} {{ videometadata.debatedate }}

Interpellationsdebatt 8 maj 2006

Interpellation: Flygplan JAS 39 Gripen

den 25 april

Interpellation 2005/06:365 av Allan Widman (fp) till försvarsminister Leni Björklund (s)

Flygplan JAS 39 Gripen

Försvarsmakten tar successivt i bruk flygplan ur Gripens tredje delserie. Därmed har vi de tekniska förutsättningarna för att utveckla de operativa förmågorna till spaning med spaningskapsel, längre räckvidd genom lufttankning och funktionalitet mellan flera flygplan än bara svenska Gripenplan sinsemellan. Det senare är det eftersträvansvärda som brukar kallas för interoperabilitet.

Deltagande i den mångåriga planeringen inför och sedan genomförandet av avgränsade multinationella övningar inom ramen för till exempel Partnerskap för fred ger bra och nyttig kompetensuppbyggnad. Det kan nu vara dags att ta nästa steg. Den säkerhetspolitiska nyttan av att visa upp Gripen på den internationella arenan kommer nog först i och med att svenska Gripenplan löser operativa uppgifter inom ramen för vanliga kontinuerligt gällande skarpa ledningsstrukturer. I praktiken finns inga andra ordinära mellanstatliga ledningsstrukturer för militär verksamhet än Natos. Detta inkluderar givetvis de av Nato ledda fredsstödjande operationerna (till exempel ISAF) till vilka Danmark och Norge redan bidragit ett flertal gånger med F@16 för precisionsbekämpning av markmål.

Vår första skarpa internationella insats med stridsflygplan sedan Kongo i början av 1960-talet bör sökas närmare Sverige och med en uppgift som vi redan är väl förtrogna med. I och med andra delserien av Gripen behärskar vi air policing, det vill säga att utöva kontroll av luftrummets territoriella integritet. Den ekonomiska och logistiska tröskeln från övningsverksamhet till operativ verklighet kan inte göras lägre än genom valet av air policing i vårt omedelbara närområde.

Ett svenskt deltagande med Gripen i luftövervakningen av Island skulle ge nya värdefulla operativa erfarenheter av samverkan i en internationell ram. Det konkreta exemplet skulle visa att Gripen kan leverera faktisk operativ nytta i en nordatlantisk miljö och därmed stärka argumentationen för att Gripen är ett lämpligt val av nästa stridsflygplan för Norge.

Vad är försvarsministern beredd att vidta för åtgärder så att Gripen snarast kan komma att insättas i skarp air policing över Island?