Ett fungerande växtskydd för jordbruket

Interpellationsdebatt 19 december 2017

Protokoll från debatten

Anföranden: 9

Anf. 68 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Herr talman! Jonas Jacobsson Gjörtler har ställt fyra frågor till mig:

Anser ministern att det vid växtodling finns några fullgoda alternativ till glyfosat i Sverige i dag?

Med vilken grund, i exempelvis vetenskapliga slutsatser, förordar ministern och regeringen en omställning till alternativa metoder för det svenska lantbruket, och vilka metoder syftar regeringen på?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Hur anser ministern att förutsättningarna för en växande svensk livsmedelsproduktion, i enlighet med målen i livsmedelsstrategin, påverkas om glyfosat förbjuds?

På vilket sätt är ministern beredd att agera för att säkerställa goda förutsättningar, exempelvis avseende ett fungerande växtskydd, för växtodling i Sverige - såväl här och nu som i framtiden?

När Jonas Jacobsson Gjörtler ställde dessa frågor till mig hade frågan om godkännande av glyfosat ännu inte avgjorts i omprövningskommittén. Nu har vi ett avgörande. Den 27 november 2017 röstade en kvalificerad majoritet i omprövningskommittén för ett godkännande av glyfosat i fem år.

Tillgången på hållbara växtskyddsmedel och växtskyddsmetoder är viktig för regeringen. Regeringen har därför tidigare i år fattat beslut om att förändra och stärka Växtskyddsrådets verksamhet med 6 miljoner kronor. Under 2017-2019 satsar regeringen också 18 miljoner kronor för att säkra växtskyddsmedel för mindre användningsområden. Båda satsningarna är en del av handlingsplanen för livsmedelsstrategin och kommer att bidra till att Sverige har strategier och förutsättningar att klara framtida utmaningar inom växtskyddet, detta samtidigt som de bidrar till att nå livsmedelsstrategins skrivning om att minska riskerna och konsekvenserna för människors hälsa och miljö.

För regeringen är det också angeläget att den översyn av växtskyddsförordningen som pågår inkluderar lagstiftningens påverkan på jordbrukets diversitet och konkurrenskraft samt på människors hälsa och på miljö, i enlighet med förordningen. Regeringen har för avsikt att fortsätta med det påverkansarbete som har påbörjats i detta syfte.


Anf. 69 Jonas Jacobsson Gjörtler (M)

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Min interpellation handlar alltså om glyfosat. För de åhörare som inte känner till glyfosat vill jag börja med att berätta att det är det vanligaste verksamma ämnet i det enskilt vanligaste växtskyddsmedlet i Sverige som används framför allt för ogräsbekämpning på jordbruksmark.

När det gäller specifikt i Sverige är det dessutom så att vi, eftersom vi har väldigt hårda regler på växtskyddsområdet, i praktiken inte har några alternativ till det här växtskyddsmedlet. Det innebär att det är otroligt viktigt att det är tillåtet att använda detta växtskyddsmedel som i praktiken är det enda som man faktiskt kan använda för att bedriva växtodling här.

Nu har det varit en process på EU-nivå under hösten som vi hörde statsrådet referera till. Där har man diskuterat huruvida glyfosat ska få ett fortsatt godkännande eller ej. Myndigheterna inom EU, dels kemikaliemyndigheten, dels livsmedelssäkerhetsmyndigheten, har i olika rapporter dragit slutsatsen att glyfosat inte är cancerframkallande.

I Sverige har vi länge ansett att det är viktigt att vi ska luta oss mot vetenskapliga slutsatser när vi gör våra bedömningar av vilka medel man ska få använda eller inte. Det som var problemet i den här processen var att regeringen tydligt sagt att man har för avsikt att stå upp för de vetenskapliga slutsatser som finns och som görs - det har man bland annat gått ut och sagt i medierna - men när man började behandla de här ärendena under hösten agerade regeringen i motsatt riktning. I en första omröstning om en tioårig förlängning röstade Sverige nej i en så kallad indikativ omröstning när man gjorde en runda runt bordet för att se var medlemsländerna stod i frågan. Man gick alltså på tvärs emot vad man hade sagt att man skulle göra, och man gick dessutom på tvärs emot de vetenskapliga bedömningar som borde ha legat till grund för hur man agerade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det här är allvarligt av många skäl. Det bryter mot den viktiga principen och traditionen att vi ska luta oss mot vetenskapliga slutsatser. Det skapar också stor osäkerhet om Sveriges position. Kan man lita på Sverige i olika sammanhang när vi säger att vi ska göra en sak i EU-sammanhang och regeringen sedan väljer att agera på ett annat sätt?

Det allvarligaste är naturligtvis att den här hanteringen riskerar att äventyra framtiden för det svenska jordbruket och skapar en stor osäkerhet i det svenska jordbruket. Vad får man göra? Vad får man inte göra? Vilket ben står egentligen den svenska regeringen på?

Herr talman! Jag tvingas konstatera att statsrådet tyvärr inte svarar på mina fyra frågor. På en av dem, den sista, svarar han väl delvis. Jag vill gärna säga att jag tycker att det är bra att det görs insatser för att utveckla och förbättra växtskyddet på sikt. Jag tror att vi i den här kammaren är brett överens om de förstärkta insatser som görs på det området. Det kan skapa nya möjligheter på längre sikt, och det är positivt.

Problemet gäller dock inte på lång sikt, skulle jag säga, utan problemet gäller på kort sikt och handlar om den osäkerhet som regeringen skapar genom att agera på olika sätt i den här processen och oklarheten för det svenska jordbruket om vad som är tillåtet och vad som inte är tillåtet.

Jag skulle gärna vilja veta hur regeringen ser på det här med synen på vetenskaplighet. Gäller det besked man har gett tidigare, eller är det nya bud nu?


Anf. 70 Jesper Skalberg Karlsson (M)

Herr talman! Tack, ministern, för svaret! Jag tycker att det är välkommet att Jonas Jacobsson Gjörtler har påkallat den här debatten om växtskydd och jordbrukets långsiktiga förutsättningar. Sverige är ett avlångt land i norra Europa, och med vårt kalla klimat behöver vi all draghjälp som är möjlig att få för att ha en fungerande livsmedelsproduktion. Då är det också orimligt om Sverige på eget grepp ska fälla krokben på sig självt.

Herr talman! Glyfosat är ett namn som kan låta farligt och främmande, men det är faktiskt namnet på ett av världens mest använda växtskyddsmedel. I Sverige är det det mest använda växtskyddsmedlet. Det är bra. Glyfosat är ofta det medel som ersätter andra, mer skadliga alternativ, exempelvis växtskyddsmedel med klororganiska föreningar som aktiv substans.

Glyfosat är också godkänt av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, och av Europeiska kemikaliemyndigheten Echa. Det är de två instansernas ståndpunkter som vanligtvis ligger till grund för den svenska ståndpunkten i frågor som rör kemikalier. Det är bra, eftersom kemikaliepolitiken genom Reachförordningen ligger på EU-nivå.

Traditionen att lyssna på vetenskaplig expertis snarare än att låta politiker gå på magkänsla eller låta intresseorganisationer diktera villkoren säkerställer att branscher som är beroende av effektiva växtskydd får långsiktiga, förutsägbara spelregler. Här har regeringen svajat betydligt under hösten med sina olika besked i frågan om ett förlängt godkännande av just glyfosat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är väldigt märkligt. Regeringen vet att den svenska användningen av glyfosat är restriktiv. Man får exempelvis inte använda medlet före skörden när man odlar spannmål. Regeringen vet också att konventionell odling kräver effektiva växtskydd. Vill man till exempel ägna sig åt plöjningsfritt jordbruk, som bland annat leder till minskad dieselanvändning, krävs glyfosat. Regeringen vet också att vi har en kortare odlingssäsong i Sverige än i exempelvis Sydeuropa, vilket leder till att vi har färre grödor att välja mellan.

Herr talman! Det kanske kommer ännu bättre alternativ än glyfosat i framtiden. Jag är övertygad om att nanoteknik, grön kemi och digitalisering kan leda till nya innovativa lösningar. Det är inte otroligt att de framstegen också görs här i vårt land, men till dess skulle ett förbud mot glyfosat bli en enorm riskfaktor för svenska lantbrukare.

Jag är intresserad av att höra svaret på Jonas Jacobsson Gjörtlers andra fråga som handlar om vilka alternativa metoder regeringen ser i sin spåkula. Jag frågar lantbrukare, forskare och experter, men ingen verkar se de här alternativa metoderna som regeringen lutar sig mot och tror kan ersätta all användning av växtskydd i konventionell odling fullt ut.

Är det inte lite märkligt att det bara verkar vara regeringen som ser de här alternativa metoderna? Och om de nu finns, vilka är de egentligen?


Anf. 71 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Herr talman! Regeringen ser att det finns en mycket stor potential för att öka livsmedelsproduktionen i Sverige. Det är därför vi har drivit fram och antagit en nationell livsmedelsstrategi. Det handlar om att öka livsmedelsproduktionen - öka den i primärproduktionen och också i livsmedelsindustrin. Vi har satsat 1 miljard för att öka konkurrenskraften i hela livsmedelskedjan.

Varför gör vi det? Jo, vi tror på svenskt jordbruk. Vi tror också att det går att skapa en bättre konkurrenskraft i svenskt jordbruk. Det är också nödvändigt att vi gör det för att vi ska kunna öka vår livsmedelsproduktion totalt sett. Sedan finns det flera olika faktorer som bidrar till konkurrenskraften. En sak är just det som vi diskuterar i den här interpellationsdebatten, alltså växtskyddsmedel. Det är en viktig faktor för att klara konkurrenskraften. Det är därför som den här regeringen har avsatt 6 miljoner kronor till Växtskyddsrådet som en viktig del för inte minst primärproduktionen. Det är också därför som den här regeringen har avsatt 18 miljoner till att forska fram nya växtskyddsmedel.

I livsmedelsstrategin är det tydligt utpekat att växtskyddsmedel är en viktig del för att öka konkurrenskraften i primärproduktionen. Men vi ska inte glömma bort att där också står att vi ska minimera riskerna för människors hälsa och för miljön.

När det gäller växtskyddsmedel är det gemensamma beslut på EU-nivå. Första gången som glyfosat godkändes var 2002. Nu omprövas det. Tyskland har varit rapportör, och det omprövas nu. Det är det som det handlar om: Det beslut som togs 2002 ska omprövas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har varit mycket tydlig. Vi ska acceptera vetenskapliga bedömningar. De europeiska bedömningarna har varit tydliga med att det här ämnet inte är cancerogent. Det är den vetenskapliga bedömningen. Sedan finns det internationella bedömningar från IARC inom Världshälsoorganisationen som har kommit fram till en annan slutsats.

En sak är viktig att slå fast i debatten, särskilt när ledamoten Jacobsson Gjörtler påstår att man har röstat nej: Sverige har inte röstat nej. Vissa har tolkat svenskt agerande på mötet den 25 oktober som en nej-röst. Det förekom ingen röstningsomgång, utan det var ett rundabordssamtal. Och det samtalet visade att det fanns en klar majoritet bland de andra länderna inom EU för att inte godkänna på tio år. Det beslut som senare har fattats är om en förlängning på fem år.


Anf. 72 Jonas Jacobsson Gjörtler (M)

Herr talman! Jag vill tacka landsbygdsministern. Han börjar med att lägga ut texten lite om potentialen för att öka livsmedelsproduktionen i Sverige och vikten av en livsmedelsstrategi. Det är väl ett mer generellt anslag, som det är lätt att instämma i. Jag tror att vi är helt överens om det. Vi har diskuterat livsmedelsstrategin. Och vi har en bred överenskommelse i den här kammaren om att öka den svenska livsmedelsproduktionen.

Om målet är vi överens. Men utmaningen är att också ge verktygen. Vi tvingas konstatera att regeringen misslyckas på punkt efter annan. Man tar inte de stora grepp man borde ta när det gäller kostnader, regelkrångel och annat. Man måste se till att jordbruket får rätt verktyg och att de verktygen finns här och nu. Man kan inte bara blicka framåt.

Herr talman! Det hjälper inte att avsätta pengar för att kanske, förhoppningsvis, hitta nya metoder och bättre alternativa sätt att lösa växtskyddet i framtiden, om man samtidigt åker till Bryssel och röstar för ett förbud här och nu. Då kommer vi inte att ha något jordbruk kvar, när de nya metoderna eventuellt har forskats fram. Vi måste ha en ordning där de mycket reglerade och begränsade möjligheterna att använda växtskydd som finns i Sverige ändå fortsätter att vara tillåtna.

Nu säger landsbygdsministern att Sverige inte har röstat nej. Det är korrekt såtillvida - det sa jag också i mitt förra inlägg - att det inte var en formell omröstning, utan det var en så kallad indikativ omröstning eller en runda för att kolla av. Det spelar ingen roll i praktiken. Om Sverige i det läget säger att man avser att rösta nej är det vad som gäller. Det går då i strid med det besked man har gett. Man har sagt att man skulle rösta för. Och det baserades i sin tur på de vetenskapliga bedömningar som olika myndigheter har gjort.

Frågan kvarstår: Med vilken grund, i exempelvis vetenskapliga slutsatser, förordar statsrådet och regeringen en omställning till alternativa metoder för det svenska lantbruket? Och vilka metoder är det regeringen syftar på?

Det här kan inte bara vara en gissningslek för alla involverade. Jordbruket behöver långsiktiga spelregler. Det handlar om att våga satsa och investera. Men det handlar också om att man planerar och lägger upp odlingen för flera år framöver. Om man ska välja att styra om till alternativa metoder är sådana frågor otroligt viktiga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I interpellationen tar jag upp plöjningsfritt jordbruk som ett exempel. Det har stora fördelar. Man behöver använda maskinerna mycket mindre. Det blir mindre markpackning. Det går åt mindre diesel, vilket är bra för både ekonomin och miljön. Och det ger minskade klimatutsläpp. Metoden är dock helt omöjlig att tillämpa om man inte har tillgång till de här växtskyddsmedlen. Och i Sverige är det alltså glyfosat som gäller.

Jag skulle vilja att statsrådet utvecklar vad som åsyftas när man talar om alternativa metoder. Och vilka vetenskapliga slutsatser baseras detta på?


Anf. 73 Jesper Skalberg Karlsson (M)

Herr talman! Om man ska leka en gissningslek kan man tänka sig att ekologisk odling är den enda metod för odling som finns kvar i Sverige utan glyfosat och andra växtskydd. Jag har full förståelse för att en regering där Miljöpartiet ingår vill främja ekologisk produktion. Jag vill också öka den ekologiska produktionen, men inte på bekostnad av den konventionella odlingen. Sverige behöver ge båda näringarna möjlighet att växa. Det handlar inte om den ena eller den andra, utan om båda.

Jag har också läst vad många gröna debattörer skriver om vad de tror att ett förbud mot glyfosat skulle innebära för en omställning till ekologisk produktion här i Sverige. Men jag är mycket tveksam till om det har något som helst stöd i verkligheten.

Det är kundernas efterfrågan som styr produktionen. Det gäller i övriga sektorer, och det gäller här. Om Sverige då på politisk väg försvårar eller omöjliggör konventionell odling och efterfrågan på konventionellt odlad mat hålls konstant kommer det gapet alltså att fyllas med importerad mat. Jag vet, och jag tror att ministern vet, att svensk mat är ansvarsfullt producerad mat - oavsett om den är ekologisk eller konventionell. Det vore oerhört tråkigt om den förda politiken styrde mot något annat. Det är helt och fullt landsbygdsministerns ansvar att se till att så inte sker.

Med det vill jag tacka för mitt deltagande i den här debatten.


Anf. 74 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Herr talman! Sverige kan inte agera ensamt i de här frågorna. Vilka växtskyddsmedel som ska finnas på marknaden i EU regleras gemensamt. Det här gäller en förlängning på fem år. Och den gäller inte bara svenskt jordbruk. Exakt samma sak gäller samtliga länder i EU. Det är ingen skillnad. Besluten om vilka ämnen som ska tillåtas tar länderna tillsammans. Det är alltså inte vi som enskilt land som kan bestämma det här.

När det gäller glyfosat har det tagit tid. Det har också varit en process som har kantats av mycket känslor. Och även risker har diskuterats. Det finns alltid risker med växtskyddsmedel.

Jag vill påstå att Sverige ligger långt fram i de här sammanhangen. Det finns självklart områden där vi måste jobba mer med det här. Vi har nu fått ett växtskyddsråd på plats, som har fått rejält med pengar för att kunna hantera de här frågorna. Det är ett sätt att hantera det.

Det andra är att avsätta 18 miljoner till att ta fram nya växtskyddsmedel. Det är inte att sitta passiv. Det är att följa den livsmedelsstrategi som denna riksdag har slagit fast. Man är tydlig med att växtskyddsmedel är en viktig faktor för konkurrenskraften. Svenskt jordbruk är bland det modernaste i världen. Och jag vet att man kommer att hitta ny teknik. Jag är övertygad om det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller ekologisk produktion, som ledamöterna tar upp, har vi stor import av ekologiska varor. Gå runt i butikerna i den här staden och titta! Hyllorna är tomma på ekologiska produkter.

Titta på vårt grannland Danmark! Man satsar enormt på ekologiskt, för att ta ännu större del av den svenska marknaden, och den tyska marknaden. Efterfrågan på ekologiska produkter ökar dramatiskt.

Herr talman! Jag förstår inte att Moderaterna är emot att jordbruksprodukter ska komma högre upp i värdekedjan, att företag ska få tjäna mer pengar. Det är tydligt att de företag som bedriver ekologiskt jordbruk har betydligt högre lönsamhet. Jag förstår inte varför Moderaterna är emot att vi ska få fler svenska ekologiska produkter på affärshyllorna. Jag förstår inte varför Moderaterna vill att vi ska importera mer ekologiska produkter.


Anf. 75 Jonas Jacobsson Gjörtler (M)

Herr talman! Statsrådet försöker blanda bort korten lite grann och talar om ganska mycket annat än det interpellationen egentligen handlar om. Men låt oss först reda ut det här med värdekedjan och de påståenden landsbygdsministern kommer med.

Det är självfallet så att Moderaterna ser positivt på att jordbruket och hela livsmedelskedjan kan klättra uppåt i värdekedjan. Det kan man göra på olika sätt, till exempel genom att tillföra mervärde och sådant som konsumenterna är beredda att betala för. Det är alldeles utmärkt. Det vore ännu bättre om man gör det utan att politiken lägger sig i och försöker styra detta. Det är då som det brukar bli fel, när politiken anser sig ha kvalifikationer att bedöma vad som är värdefullt och inte och när man talar om för konsumenterna vilka prioriteringar som de ska göra. Då brukar det gå snett.

Vi är alltså inte emot att man klättrar i värdekedjan, men vi är emot att politiken försöker styra vissa produktionsformer framför andra. Det finns utrymme att växa både för konventionell produktion och för ekologisk produktion.

Den baktanke som man misstänka här, och som antyddes tidigare i debatten, är att detta är ett sätt för regeringen att bakvägen slå undan benen för delar av den konventionella produktionen, vilket möjligen skulle ligga i linje med vad delar av regeringen skulle se som positivt, det vill säga att man har som syfte att gynna den ekologiska produktionen genom att slå undan benen för den konventionella. Detta skulle vara mycket problematiskt.

Som statsrådet säger ligger svenskt jordbruk långt framme. Vi använder väldigt lite växtskyddsmedel i det här landet i jämförelse med alla andra länder, och med ny teknik kommer vi att kunna ännu mindre växtskyddsmedel.

Men att åka ned till Bryssel och rösta för ett förbud mot ett av de få medel som kan och måste användas är direkt kontraproduktivt. Det slår mot jordbruket och dessutom strider det mot de vetenskapliga bedömningar som har gjorts.


Anf. 76 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Sverige har åkt ned till Bryssel och röstat för fem års förlängning.

I mitt arbete kommer jag att fortsätta att engagera mig för att stärka de gröna näringarna. Det kommer inte att ta slut. Det är ett arbete som pågår hela tiden. Även resten av regeringen har ambitionen att stärka jordbruket och att stärka livsmedelssektorn. Vi måste producera mer livsmedel i Sverige. Detta gör vi tillsammans med näringarna. Men politiken måste också understödja näringarna. Det är därför som den här regeringen har avsatt 1 miljard under de närmaste åren för att understödja en ökad livsmedelsproduktion i Sverige.

Det är också därför som den här regeringen nyligen har fattat ett beslut om en historisk satsning på livsmedelsexport på 48 miljarder. Det har vi aldrig tidigare varit i närheten av.

Bakgrunden är givetvis den gemensamma livsmedelsstrategi som vi har antagit i den här kammaren. Jag är glad över att alla partier ställde upp på de övergripande strategiska målen. Också ledamoten Gjörtler var mycket aktiv i det arbetet, och det ska ledamoten ha tack för.

Herr talman! Avslutningsvis: Vi ska lyfta fram våra jordbrukare. De är duktiga företagare som tar ansvar för miljön och för djurhållningen. Det är också viktigt att de får uppmärksamhet och erkännande för det.

Tack för en bra debatt!

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellation 2017/18:224 Ett fungerande växtskydd för jordbruket

av Jonas Jacobsson Gjörtler (M)

till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

 

Glyfosat är det vanligaste verksamma ämnet i växtskyddsmedel i Sverige och används främst för ogräsbekämpning på jordbruksmark. I Sverige finns i praktiken inga alternativ till glyfosat, varför dess tillåtlighet måste betraktas som avgörande för att över huvud taget kunna bedriva växtodling här.

Ett exempel: Plöjningsfritt jordbruk är en metod som kommit i ropet alltmer, bland annat eftersom den innebär mindre problem med markpackning, mindre maskinkörning (och därmed lägre dieselåtgång), vilket är bra för både ekonomin och miljön samt har en positiv effekt på mullhalten. Metoden är dock omöjlig att tillämpa utan tillgång till glyfosat.

EU:s kemikaliemyndighet (Echa) har i ett utlåtande slagit fast att det saknas tillräckliga vetenskapliga bevis för att klassa glyfosat som cancerframkallande. Även FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) och Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) har i olika rapporter dragit slutsatsen att glyfosat inte är cancerframkallande.

Trots detta röstade Sverige i den pågående EU-processen nej till en förlängning av tillståndet i tio år i den indikativa omröstning som hölls den 25 oktober. Vid den indikativa omröstningen den 9 november om en förlängning i fem år röstade Sverige dock ja. Att Sverige röstat på två diametralt olika sätt, med samma vetenskapliga slutsatser som grund, är mycket märkligt och föga förtroendeingivande.

När jag i samband med den första omröstningen ställde en fråga till miljöministern angående Sveriges ställningstagande fick jag ett svar som bland annat omfattade följande stycke:

”Regeringen anser att det är viktigt att respektera vetenskapliga bedömningar och att följa reglerna. Regeringen anser det också viktigt att ett godkännande kan vinna bred acceptans bland medlemsstater och bland medborgarna. Det är viktigt att vi tar den oro som finns kring miljörisker kopplat till glyfosat på allvar. Samtidigt behöver lantbrukare få tid att ställa om till alternativa metoder.”

Miljöministerns svar är motsägelsefullt. Först skriver statsrådet att det är ”viktigt att respektera vetenskapliga bedömningar”, sedan att det är viktigt att ta den ”oro som finns” på allvar. Men om oron är obefogad och saknar grund i de vetenskapliga bedömningar som har gjorts av ansvariga myndigheter är det svårt att förstå det beskedet. Människor kan vara oroliga för både det ena och det andra och i stället för att bekräfta och förstärka obefogad oro vore det rimligt att regeringen klargör att oron saknar stöd i de vetenskapliga bedömningar som har gjorts.

Slutligen skriver miljöministern att lantbruket behöver ”få tid att ställa om till alternativa metoder”. Baserat på de vetenskapliga slutsatserna är det svårt att förstå på vilken grund regeringen förordar en sådan omställning.

Svensk växtodling behöver långsiktighet och tydlighet från regering och myndigheter om vilka spelregler som ska gälla framöver. Det är en förutsättning för att målen i livsmedelsstrategin om ökad livsmedelsproduktion ska kunna nås. Regeringens otydlighet i frågan om växtskydd skapar tyvärr stor osäkerhet om förutsättningarna framöver.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Sven-Erik Bucht:

 

  1. Anser statsrådet att det vid växtodling finns några fullgoda alternativ till glyfosat i Sverige i dag?
  2. Med vilken grund, i exempelvis vetenskapliga slutsatser, förordar statsrådet och regeringen en omställning till alternativa metoder för det svenska lantbruket – och vilka metoder syftar regeringen på?
  3. Hur anser statsrådet att förutsättningarna för en växande svensk livsmedelsproduktion, i enlighet med målen i livsmedelsstrategin, påverkas om glyfosat förbjuds?
  4. På vilket sätt är statsrådet beredd att agera för att säkerställa goda förutsättningar, exempelvis avseende ett fungerande växtskydd, för växtodling i Sverige – såväl här och nu som i framtiden?