En djurskyddsproposition

Interpellationsdebatt 5 december 2017

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 35 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Herr talman! Åsa Coenraads har frågat mig om jag avser att lämna en proposition om en ny djurskyddslag till riksdagen innan mandatperioden är över och i så fall när.

Tack för den koncisa frågan, Åsa Coenraads! Det här får kanske bli en kort och koncis debatt också. Svaret på frågan är helt enkelt: Ja. I propositionsförteckningen har regeringen aviserat sin avsikt att överlämna en proposition i januari 2018. Ett intensivt arbete pågår nu med att få på plats alla bitar som krävs för ett väl genomtänkt förslag till en ny djurskyddslag.

Jag är glad att det finns ett stort intresse och engagemang för frågan om en ny djurskyddslag här i riksdagen och hos Moderaterna. Jag ser verkligen fram emot att snart få chans att debattera denna viktiga fråga i riksdagen igen och att då få debattera själva innehållet i förslaget till den nya lagen.


Anf. 36 Åsa Coenraads (M)

Herr talman! Tack, ministern, för svaret och tack för ett svar i tid! Flera av ministerns kollegor har en svarstid på flera månader vilket inte är helt okej.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag skrev den här interpellationen för några veckor sedan efter att ha deltagit i en konferens där flera organisationer från djurhållning, djurskydd och konsumentorganisationer medverkade. På konferensen var det stora samtalsämnet den kommande djurskyddspropositionen och vad den skulle innehålla, alltså samma ämne som berörts så många gånger tidigare på liknande konferenser och ofta med ett stort missnöje över att den utlovats tidigare men sedan tagits tillbaka ur propositionslistan.

Både ansvarig minister och hans samarbetspartner har haft ett väldigt högt tonläge i debatten, både under förra mandatperioden och i början av denna, om hur enkelt det skulle vara att lägga fram en ny proposition för riksdagen och hur mycket som skulle inkluderas i den nya propositionen. Därför är både förväntan och rädslan stor bland de organisationer som berörs av det kommande beslutet.

Det behövs en modern djurskyddslagstiftning anpassad till en modern tid, och det är bra om regeringen lägger ett sådant lagförslag på bordet i enlighet med livsmedelsstrategins ambitioner om att Sverige kan producera mer och smartare än i dag.

I dag träffar jag djurhållare som vill bygga om eller göra tillbyggnader och unga blivande lantbrukare som inte vågar investera i nya stallar eftersom ingen vet vilka regler som kan komma att gälla efter beslut här i kammaren, eller om det kommer något beslut över huvud taget.

Varje vår debatterar miljö- och jordbruksutskottet frågan här i kammaren. I tre års tid har debatten varit väldigt tunn med hänvisning till att det ska komma en proposition snart. Om det ministern nu säger är sant hoppas även jag på en mer konkret och fylligare diskussion om denna mycket viktiga fråga senare i vår.

Jag hoppas att propositionen innehåller text om de förslag som riksdagen har gett regeringen till känna, och jag tänker främst på det arbete som måste genomföras på Europanivå. Att se till att våra grannländer inom den europeiska unionen höjer sin ambitionsnivå till den gemensamt beslutande miniminivån borde vara en självklarhet, men man är långt därifrån. I många länder används undantagen som regel utan någon ambition om förbättringar.

Min följdfråga till ministern blir därför: Vilka verktyg avser ministern att använda för att öka den svenska konkurrenskraften inom djurskyddsarbetet?


Anf. 37 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Herr talman! Regeringen planerar ju för en ny uppdaterad och moderniserad djurskyddslag. Vi bygger vårt förslag på Djurskyddsutredningen. Att förbereda en helt ny djurskyddslag har faktiskt tagit längre tid än vad vi ursprungligen trodde att det skulle ta.

Utredningen var mycket omfattande, och det var många remissinstanser. Det kom in ett stort antal synpunkter på utredningens förslag. Det har givetvis tagit tid att analysera alla synpunkter och att seriöst behandla alla remissyttranden. Det har varit viktigt för regeringen.

Vi har också varit tvungna att komplettera utredningens förslag i vissa delar, bland annat när det gäller de sekretessbrytande reglerna. Det har också tagit tid. För att det ska bli ett bra förslag var det nödvändigt att det fick ta den tiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ett annat skäl till att det har tagit tid är att detta är en mycket komplicerad fråga. Alliansregeringen tillsatte utredningen. Man hade tre år på sig att genomföra förslagen, men alliansregeringen genomförde bara ett förslag. Resten lade man i byrålådan.

Nu har vi plockat upp tråden, och vi befinner oss nu på upploppssträckan. Jag tror att det kan bli ett riktigt bra förslag som är genomtänkt och där många har fått komma till tals. Jag hoppas att vi kan få ett brett stöd och att det kan bli en bra debatt om förslaget till våren.


Anf. 38 Åsa Coenraads (M)

Herr talman! Sverige ska ha en hög, god och ändamålsenlig djurskyddslagstiftning. Det har vi varit överens om länge i riksdagen. Men med tanke på det höga tonläge som varit i debatten från den nuvarande regeringskoalitionen känner jag en liten farhåga för att denna samsyn är på väg mot sitt slut.

Hur den kommande propositionen kommer att se ut vet bara ansvarigt statsråd, men jag hoppas verkligen inte att han låter regeringens samarbetsparti få alltför mycket inflytande i denna mycket viktiga fråga.

Jag hoppas inte att regeringen kommer att föreslå nivåer för svenskt djurskydd som är långt över dagens nivå eller som inte fyller ett riktigt syfte. Djurskyddsfrågorna måste vara skapade för djurens bästa och inte för den bild många har av en romantiserad landsbygd som finns i sagoböcker och på tecknade filmer.

Vi i Sverige är duktiga på att kombinera regler och lagar med en etisk syn på djurhållning som leder till friska och välmående djur, och det ska vi fortsätta göra men på ett ansvarsfullt sätt.

Att vara lantbrukare med djuransvar är inte lätt i dag. Jag har aldrig träffat en lantbrukare som medvetet velat göra sina djur illa, det är snarare så att de gör allt i sin makt för att djuren ska ha det så bra som möjligt. Men verkligheten gör sig ibland påmind och det är inte alltid helt lätt att få ihop kalkylerna med pressade priser och ett regelverk som är som en snårskog.

Vi vill därför att detaljeringsgraden i regelverket sänks i stället för att den höjs. Det är därför mycket bra att Jordbruksverket har kommit med nya föreskrifter under hösten och att dessa inte tas här i kammaren. Beslut ska fattas där de hör hemma.

Min fråga till ministern var vilka verktyg han avser att använda för att öka den svenska konkurrenskraften i livsmedelsindustrin. Jag tror faktiskt att ministern fortfarande är mig svaret skyldig.


Anf. 39 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Herr talman! Vår ambition är att Sverige ska fortsätta att vara ett föregångsland när det gäller djurhälsa, djurskydd och djurvälfärd. Det är väsentligt för djurens skull, men det är också väsentligt för samhället i stort. En god djurhållning med friska och välmående djur där antibiotika används endast när djuren är sjuka är oerhört viktigt. Så ser det inte ut i alla länder.

Det är av grundläggande betydelse att vi hanterar detta på ett klokt sätt. Det är av vikt för folkhälsan och för att vi ska kunna bibehålla en modern sjukvård. Antibiotikaresistensen är ett globalt hot mot hälsan, mot ekonomin, mot tryggande av livsmedförsörjning och ett hot mot minskad fattigdom.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Parallellt med den nya lagen har regeringen beslutat om flera åtgärder för att stärka djurskyddet. Vi har bland annat satsat mer resurser till djurskyddskontrollen. I årets budgetproposition föreslås bland annat en helt ny förstärkning med 15 miljoner kronor per år till länsstyrelserna. En lika stor satsning görs på 3R-frågorna. Där ligger budgeten också på 15 miljoner kronor.

Ett annat viktigt fokusområde är att höja djurskyddet inom EU. Sedan en tid tillbaka samarbetar vi med Danmark, Nederländerna, Tyskland och Belgien för att höja djurskyddet också på EU-nivå. Det samarbetet har resulterat i bland annat en deklaration om välfärd för grisar och i rekommendationer för hållande av unghöns. Det har också resulterat i ett inrättande av en plattform för djurskydd inom EU.

I januari i år beslutade kommissionen att inrätta en djurskyddsplattform, och det arbetet har nu påbörjats. Till att börja med kommer djurtransporter och grisproduktion att prioriteras. Detta är frågor som Sverige har fört fram som särskilt viktiga.

För att nå framgång på EU-arenan behöver vi kraftsamla oss och söka samarbetspartner med andra länder för att skapa kraft i det arbetet. För att möjliggöra detta också på nationell nivå har Näringsdepartementet startat upp ett nationellt nätverk för djurskydd.

Allt detta och en hel del annat arbete pågår parallellt med arbetet med propositionen.


Anf. 40 Åsa Coenraads (M)

Herr talman! Lönsamheten i svenskt jordbruk och svensk animalieproduktion måste öka. Detta har vi debatterat och beslutat i den livsmedelsstrategi som regeringen har tagit fram. Vi ser lite olika på hur detta ska gå till, men vi är helt överens om att produktionen i Sverige måste öka. Vi ska ha en smartare produktion för att öka omfattningen och en bättre konkurrenskraft som står sig på den europeiska marknaden. I förlängningen krävs att en kommande djurskyddsproposition går hand i hand med detta och inte hämmar den produktion vi har i Sverige.

Sverige har i dag ett av världens bästa djurskydd, och jag hoppas att vi kommer att ha det i framtiden också. Det är dock viktigt att ha en realistisk bild av vad djurskyddet innebär, inte den romantiserade fantasibild som många på vänsterkanten tyvärr har visat upp.

Jag tackar ministern för debatten. Det är en viktig fråga, och jag tror att ministern och jag är överens om att vi ska fortsätta att ha en god animalieproduktion i Sverige. Jag ser fram emot våren och en fortsatt dialog snarare än debatt så att vi tillsammans kan jobba fram något som är bra för Sverige.

Sverige har också visat att ett gott djurskydd ger en låg antibiotikahalt i våra djur. Friska och starka djur är ett tecken på gott djurskydd.


Anf. 41 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Herr talman! De 20 juni i år beslutade riksdagen om den nationella livsmedelsstrategin, så nu finns det långsiktiga mål för livsmedelskedjan som är fastslagna ända fram till 2030. Regeringen är mycket glad över detta och att vi också kunde ta besluten om de övergripande målen och strategiska områdena i stor politisk samklang.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Arbetet med att genomföra den nationella livsmedelsstrategin är igång. Vi har redan presenterat 35 åtgärder i en handlingsplan för livsmedelsstrategin. Jag har också tillsatt ett nationellt råd där representanter för civilsamhälle, industri och akademi finns samlade.

Det är också viktigt att vi fortsätter dialogen och förankrar vårt arbete ute i Sverige och att myndigheterna jobbar för att nå strategins mål. Vi har också mycket aktiviteter med regionala livsmedelsstrategier. Regeringen är också mycket glad över att detta arbete är i gång.

Regeringen har hittills presenterat fyra åtgärdspaket för att stärka hållbarheten och konkurrenskraften i hela livsmedelskedjan. Totalt har regeringen avsatt drygt 1 miljard för genomförandet av livsmedelsstrategin.

I åtgärdspaketet har flera uppdrag med fokus på djuromsorg presenterats, bland annat kunskapsutveckling för kostnadseffektivt byggande inom animalieproduktion, rådsgivningsmodeller inom animalieproduktion, vetenskapligt råd för djurskyddsfrågor samt studier och försöksverksamhet som kan bidra till att utveckla konkurrenskraftig djurhållning med bibehållen djurvälfärd.

Detta är inte romantik. Detta är mycket konkreta åtgärder i vardagen som gör att vi förbättrar konkurrenskraften och säkerställer djurvälfärd och djurhälsa i vårt land, vilket är bra för hela livsmedelskedjan. Tack för debatten!

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellation 2017/18:146 En djurskyddsproposition

av Åsa Coenraads (M)

till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

 

Sedan regeringen tillträdde har frågan om en ny djurskyddslag varit föremål för diskussion vid ett flertal tillfällen. Den aviserade propositionen har dock skjutits upp gång på gång och även denna höst lyser den med sin frånvaro.

På skriftliga frågor i riksdagen och i ett flertal intervjuer har landsbygdsministern sagt att frågan bereds i Regeringskansliet. Statsrådet har även nämnt att det ska komma en proposition efter det att livsmedelsstrategin lagts på riksdagens bord. Livsmedelsstrategin debatterades och beslutades i riksdagen innan sommaren, men något besked om en ny djurskyddsproposition har ännu inte kommit.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Sven-Erik Bucht:

 

Avser statsrådet att lämna en proposition om en ny djurskyddslag till riksdagen innan mandatperioden är över, och i så fall när?