Digital strategi för svensk skola

Herr talman! Maria Stockhaus har frågat mig om jag avser att lägga fram en proposition med ett förslag på digital strategi för svensk skola och i så fall när.

Som Maria Stockhaus beskriver lämnade Statens skolverk våren 2016, på uppdrag av regeringen, förslag till nationella it-strategier för skolväsendet. Jag vill än en gång vara tydlig med att regeringen avser att besluta om en samlad nationell it-strategi för skolväsendet. Strategin kommer som planerat att fastställas genom regeringsbeslut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Som en del av det nämnda uppdraget har Skolverket lämnat underlag till ändringar i styrdokument i form av läroplaner, examensmål och ämnesplaner. Regeringen har den 9 mars utifrån detta underlag beslutat om ändringar i dessa styrdokument som rör undervisning och utbildning från grundskolan till kommunal vuxenutbildning för att tydliggöra skolväsendets uppdrag att bidra till att alla elever, unga som vuxna, utvecklar sin digitala kompetens. Skolverket kommer utifrån strategin bland annat att arbeta med kompetensutvecklings- och stödinsatser riktade till skolor och huvudmän avseende digitala lärresurser och verktyg för att stärka den digitala kompetensen i undervisningssituationen samt för en effektivare administration.

Som jag tidigare svarat på frågor från Maria Stockhaus om regeringens arbete när det gäller digitala verktyg i svensk skola gav regeringen sommaren 2015 Skolverket i uppdrag att ta fram och genomföra nationella skolutvecklingsprogram. Myndigheten erbjuder för närvarande stöd för lärare när det gäller kritisk användning av nätet, att leda och lära i tekniktäta klassrum och digitalt berättande. Skolverket arbetar även inom ramen för uppdraget med att ta fram ytterligare stöd för lärare, skolledare och annan personal i skolan.

Regeringen har också i regleringsbrevet för 2017 gett Skolverket i uppdrag att, med utgångspunkt i de redovisningar som myndigheten lämnat om nationella it-strategier, främja digitaliseringen inom skolväsendet och underlätta för skolor och huvudmän att ta till vara digitaliseringens möjligheter i undervisning och i administration.

Regeringens kommande strategi har som syfte att möta och tillvarata potentialen i digitaliseringen, främja skolutveckling i stort och främja utvecklingen av undervisningen. Den ska bidra till att stärka förutsättningarna för en utbildning av hög och likvärdig kvalitet som ger alla barn och alla elever, unga som vuxna, den digitala kompetens som behövs i ett allt mer teknikorienterat arbets- och samhällsliv.

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Digitaliseringen innebär stora möjligheter för skolan men också en hel del utmaningar. Mina erfarenheter har gjort att jag har stor respekt för att skolans digitalisering är komplex och kräver många olika insatser.

Alliansregeringen införde bland annat examensmål i den nya lärarutbildningen, och i utbildningsministerns svar lyfte han fram beslutet från i torsdags om förändringar i läroplaner och kursplaner. Det var välkommet och ett viktigt steg, men det behövs mer. De ändringar som har gjorts i regleringsbrevet och som tydligare ger Skolverket i uppdrag att stötta den digitala utvecklingen är också välkomna, men helheten och många delar saknas fortfarande.

I januari var jag på Bettmässan i London. Dit åker ca 5 000 svenskar varje år för att titta på det senaste när det gäller digital teknik och digitalt innehåll för skolan. Frågan jag fick ganska många gånger och som många där diskuterade var: När kommer den nationella it-strategin för skolan? Många kommuner avvaktar strategin och väntar med egna åtgärder eftersom de tror och hoppas att strategin på något sätt ska visa vägen och lösa många av de frågetecken de står inför.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Den väg regeringen nu har valt, det vill säga att först fatta beslut om olika delar utan att ha den övergripande strategin klar, känns lite grann som när Alice i Alice in Wonderland träffar Cheshirekatten och frågar vilken väg hon ska välja. Katten frågar vart hon ska, och Alice svarar: Jag vet inte. Katten säger: Då spelar det inte så stor roll vilken väg du väljer. Förslaget till strategi ger ju en vägledning om vart vi ska, och då blir det tydligare vilken väg man ska välja samt vilka åtgärder som behövs.

Viktiga bitar saknas i dagsläget, till exempel frågor kring digitalt innehåll. Där har bland annat Danmark en ganska intressant modell.

Den absolut viktigaste biten handlar om lärarnas kompetens inom digitala verktyg, och Skolverkets kartläggning visar att det är ganska många lärare som saknar rätt basala kunskaper i hur digital teknik används. Man kan i och för sig fråga sig om man kanske, år 2017, kan förvänta sig att människor ska kunna lära sig att använda ett e-postprogram själva.

Det gäller också lärarutbildningen. Det finns examensmål, men min bild efter att ha besökt lärosäten och pratat med lärarstudenter är att man knappast kan säga att vi i dag har en lärarutbildning som förbereder studenterna för en digital miljö.

Den mest grundläggande frågan handlar faktiskt om infrastruktur, för utan den kan man inte göra någonting. Utan den kan man inte använda de möjligheter tekniken ger, och på den fronten ser det väldigt olika ut. Vi kan tala om en digital likvärdighet, men den finns inte i dag; vissa skolor har kommit jättelångt medan andra knappt har kommit ur startblocken.

I det förslag till strategi som Skolverket lämnade ifrån sig finns en målsättning om likvärdig tillgång och likvärdig användning. Det är viktiga målsättningar som ger tydliga signaler, men de är inte fastslagna än eftersom det inte finns någon övergripande strategi. Även om strategin nu inte kommer att komma i form av en proposition utan i form av ett regeringsbeslut kvarstår faktiskt frågan i interpellationen. När kommer beslutet om en digital strategi?

Herr talman! Alla läser vi olika saker på kvällarna. Maria Stockhaus läser Alice i Underlandet, vilket är en fantastisk bok, och själv läser jag ofta kammarprotokoll. Jag kan därför berätta att under hela den förra mandatperioden jagade den dåvarande oppositionen, som jag var en del av, den dåvarande regeringen - som Maria Stockhaus parti var en del av underlaget till - för att den inte tog fram en it-strategi för den svenska skolan.

Maria har nu tagit över rollen att jaga regeringen, men det finns en väldigt avgörande skillnad: Den dåvarande regeringen fattade aldrig något beslut om att ta fram en it-strategi, men vi gör det. Den avgörande skillnaden mellan vad som hände under den förra mandatperioden och det som händer under den här mandatperioden är alltså att oppositionen kräver en it-strategi men att vi faktiskt genomför en.

Jag tycker att det är bra att Maria ständigt lyfter fram dessa frågor så att det blir tydligt genomlyst i vilken ordning vi fattar beslut. Jag tar dock ganska lätt på kritiken av i vilken ordning vi fattar besluten, för jag är ganska övertygad om att vi hade fått kritik oavsett om vi hade inväntat hela it-strategin innan vi fattade något beslut eller om vi gör som nu, det vill säga fattar de beslut som är möjliga på vägen mot it-strategin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Hur ser det då ut? Jo, det första beslut vi fattade var att ge Skolverket i uppdrag att ta fram en it-strategi, förankrad i forskningen. Det uppdraget var ett tidigt beslut vi tog i regeringen - ett av de första.

Det andra beslutet vi tog var att låta Skolverket utarbeta långsiktiga nationella skolutvecklingsprogram som kan ge lärare, rektorer och annan skolpersonal - även huvudmän - stöd i kompetensutvecklingsarbetet. Det är något som svarar mot flera mål men är inte minst viktigt för att man ska kunna genomföra nödvändiga digitaliseringar inom skolan.

Det tredje beslutet är det stadigvarande uppdraget i regleringsbrevet till Skolverket att stödja digitaliseringen av skolan.

Det fjärde beslutet, som vi fattade den 9 mars och som vi såg var nödvändigt att fatta så fort det var färdigberett, är förändringen av läroplanerna. Anledningen till att det är viktigt att fatta detta beslut nu snarare än att vänta tills hela it-strategin är på plats är att vi ska ge huvudmän en möjlighet att förbereda sig för att implementera det. Implementeringen sker under nästa läsår. Påföljande läsår är kravet skarpt; detta ska då vara en del av undervisningen i de kurs- och ämnesplaner som är berörda, och läroplanen ska gälla fullt ut på alla skolor.

Beslutet om it-strategin i sin helhet fattas under våren.

Maria Stockhaus lyfter fram tre specifika frågor i sitt inlägg. Först och främst har vi kompetensförsörjningen, och ja, jag håller med - för att det verkligen ska bli verklighet av det som nu står i kursplaner och ämnesplaner och för att det ska finnas möjlighet att genomföra det behöver det också finnas tid till kompetensutveckling för lärare. Det är därför vi bygger upp de nationella skolutvecklingsprogrammen. De innehåller redan tre delar om digitalisering och kommer att innehålla fler, för att man på huvudmannanivå ska kunna implementera de nya läro- och kursplanerna.

Den andra frågan är infrastrukturen, och ja, en it-strategi ska innehålla mål om en likvärdig tillgång för att kunna nå en likvärdig användning av digitala verktyg. Det är dock viktigt att framhålla att Skolverket drog slutsatsen - och jag delar den - att staten inte bör betala för infrastrukturen. Det man då landar i, vilket vi har sett i andra länder, är nämligen att man inte gör den nödvändiga och kontinuerliga uppdateringen av infrastrukturen hos huvudmännen utan i stället inväntar nästa omgång statligt stöd och statliga uppdateringar.

Detta leder oss till min tredje och viktigaste poäng: Strategin är viktig för att skapa nationell likvärdighet, men den gör inte jobbet. Det är viktigt att alla huvudmän nu är med och genomför den nödvändiga digitaliseringen av skolan. Strategin lägger grunden för det jobbet, men jobbet görs ute på skolorna, hos huvudmännen.

Herr talman! Eftersom ni drev på väldigt hårt när ni var i opposition kan man tycka att det hade varit välkommet med ett snabbare agerande när ni väl kom till makten. Nu har drygt halva mandatperioden gått. Ni har suttit i ett år med ett förslag till strategi från Skolverket som ännu inte har beslutats om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag delar uppfattningen att det största ansvaret för infrastrukturen ligger hos huvudmännen - detta är på något sätt givet i och med ansvaret för uppdateringar och annat. Att göra en stor upphandling på nationell nivå för den här typen av infrastruktur tror jag skulle kunna misslyckas på väldigt många olika sätt.

Det är dock fortfarande så att huvudmännen sitter och väntar på strategin. Eftersom man inte vet hur strategin ser ut och vilka krav den kommer att ställa på huvudmännen när det gäller infrastruktur och annat gör man ingenting. Vissa kommuner känner att man inte vet vad man ska göra, och därför tror man att strategin ska lösa det. Om jag ska vara ärlig förväntar jag mig inte detta av strategin, men däremot förväntar jag mig en tydlig indikation till kommunerna om vad de förväntas göra.

Det går alltid att säga att företrädarna inte gjorde tillräckligt, men en stor del av mandatperioden har gått, och vi har fortfarande inte någon strategi på plats.

Skolverkets insatser för fortbildning - och även förändringarna i styrdokumenten - förutsätter en bra infrastruktur. Utan datorer och läsplattor går det inte att komma vidare. Ska man ge huvudmännen ett år utan att man i en strategi har fastslagit detta med likvärdig tillgång? Jag tycker att det finns en konflikt i det här med infrastrukturen och förändringarna i styrdokumentet. Det hela hänger inte ihop när man inte tar dem i rätt ordning.

Jag hoppas att den här strategin kommer snart. Jag ser, som sagt, att det finns många huvudmän som sitter och väntar, och jag tycker inte att det är sjyst mot eleverna att det är så ojämlikt när det gäller användningen av digitala hjälpmedel i klassrummet.

Det är ett viktigt ansvarsområde som lärarna har. Jag tycker att den frågan är oerhört viktig. Jag ställde en fråga om digital kompetens och lärarutbildning till statsrådet Hellmark Knutsson, och hennes svar är att man avvaktar den stora utvärdering av lärarutbildningen som är på gång.

Jag kan tycka att man i just den här frågan, där det är tydligt att man inte kan leva upp till de examensmål som finns, behöver agera tidigare för att säkerställa att lärarna har den kompetens som de behöver.

Jag vet av egen erfarenhet att det finns ganska många fallgropar som huvudmän kan ramla i när det gäller att få till en digital infrastruktur i skolorna. Därför skulle det vara välkommet med stöd angående hur man gör. Det finns rätt många kommuner som har gått före, som man skulle kunna dra lärdom av beträffande vad man inte ska göra. Man skulle kunna utarbeta ett stöd till kommunerna - jag tror att detta skulle vara väldigt viktigt, inte minst för mindre kommuner.

Det vore bra att hjälpa dem genom att se till att de vet i vilken ordning de ska göra saker och ting. Hur är man en duktig beställare när det gäller it-infrastruktur? Det är inte alltid man är det ute i kommunerna.

Jag skulle vilja fråga hur regeringen ser på huvudmännens ansvar och vilket stöd huvudmännen eventuellt kan förvänta sig när det gäller att få till en bra infrastruktur i skolorna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Låt mig klargöra en sak: Det är inte så att jag i den här frågan framför allmän kritik mot min företrädare för att han inte gjorde tillräckligt. Min kritik är skarpare än så - min företrädare ville inte digitalisera den svenska skolan. Han och den dåvarande regeringen valde aktivt bort att fatta beslut och argumenterade aktivt emot att man skulle ha en it-strategi för den svenska skolan.

Jag vill att skolan ska vara en del av digitaliseringen - inte för att det låter fint, utan därför att skolans viktigaste uppgift är att förbereda varje barn för det vuxenliv man går in i. Detta gäller både det arbetsliv som man ska möta och den demokrati som man ska kunna vara en aktiv medborgare i.

I båda dessa fall är det avgörande att man har digital kompetens. Det är avgörande för att man ska kunna bilda sig en uppfattning, för att man ska kunna uttrycka sin mening och för att man ska kunna fungera på arbetsmarknaden. När skolan inte agerar likvärdigt överbryggar den inte klyftor utan vidgar dem i stället, precis som Maria Stockhaus säger. Så har det också blivit på grund av avsaknaden av en nationell politik.

Därför var ett av våra första beslut att be Skolverket att ta fram en it-strategi för den svenska skolan. Detta har vi sedan följt upp med de nationella skolutvecklingsprogrammen, styrningen av Skolverket genom regleringsbreven och nu läroplansbesluten. I vår fattar vi beslut om den samlade it-strategin.

Statens del i detta handlar om två saker. Den första är styrning. Styrningen av skolan och av undervisningens innehåll sker genom läroplaner, kursplaner och - för gymnasiet - ämnesplaner. Det är precis dessa som vi fattade beslut om i förra veckan. Detta är statens styrning av vad undervisningen ska innehålla. Det är också detta som säkerställer att huvudmännen måste bygga upp den kompetens och ha den infrastruktur som krävs för att möta uppgiften.

Den andra saken som staten ska göra handlar om stöd, precis som Maria Stockhaus efterlyser. Ett av de två viktigaste stöd som vi ger är den itstrategi som vi ska fatta beslut om som sådan. Den lägger en grund och visar vad vi anser är avgörande för skolväsendet som helhet för att läroplanens och kursplanernas nya krav ska kunna tillgodoses. En sådan itstrategi handlar till exempel om mål om likvärdig tillgång till teknik.

Detta stöd ges både genom att vi lägger fram det och genom övriga myndigheter. Maria Stockhaus nämnde upphandling som ett exempel. På det området bygger vi upp ett särskilt statligt stöd för att kunna stödja huvudmän i upphandlingar genom Upphandlingsmyndigheten. Det sker också huvudmän emellan. SKL har en väldigt viktig roll i att sprida goda exempel, vilket inte minst Maria Stockhaus vet, och kommer på en del sätt att göra detta bättre än vad staten någonsin kan göra, just eftersom man agerar mellan huvudmän.

Den andra viktiga delen i vårt stöd är att säkerställa att det finns tillgång till god fortbildning. Nationella skolutvecklingsprogram utgör infrastrukturen för detta. Det ska finnas statlig tillgång till fortbildning om man i till exempel Hässleholm har svårt att kunna ge alla lärare den fortbildning som behövs för att uppfylla de nya kraven i läroplan och kursplaner.

Som huvudman är man då ansvarig för att lärare, och även rektorer, får tid för att ta del av denna fortbildning. Själva fortbildningen ska det dock kunna finnas statlig tillgång till, inom ramen för det nationella skolutvecklingsprogrammet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Statens viktigaste stöd är alltså it-strategin som sådan och fortbildningen inom ramen för det nationella skolutvecklingsprogrammet.

Herr talman! När det gäller behovet av en strategi tror jag inte att det längre råder några politiska motsättningar. Skolan måste upp på banan ordentligt om vi vill värna likvärdighet i framtiden och inte skapa en digital klyfta i samhället.

Det handlar inte bara om digital kompetens och det som finns i läroplaner och i kursplaner. Det handlar också om alla de möjligheter som finns till nya verktyg när det gäller individualisering, dokumentation och - inte minst - stöd till barn med behov av särskilt stöd. Jag kan personligen tycka att det är på gränsen till kriminellt att vi inte har haft lagstiftning om att alla barn med dyslexi ska ha en egen dator, med alla de hjälpmedel som finns.

Skolan är ett gemensamt ansvar för stat och huvudmän. Det är önskvärt med tydliga mål för vart vi är på väg - då blir det lättare för huvudmännen att veta hur de ska agera.

Skolkommissionen kom med förslag på målsättningar när det gäller kunskapsresultat som jag tycker var väldigt bra. Jag tycker att det är lite synd att dessa inte har fått mer uppmärksamhet och blivit mer förankrade, för det här är också ett tydligt budskap till huvudmännen om vad man har att rikta in sig mot.

Jag hoppas att en digital strategi för skolan verkligen kommer att innehålla tydliga mål, framför allt när det gäller användningen av och innehållet i digital teknik.

Styrdokument och uppdrag till Skolverket beträffande fortbildning är absolut två viktiga steg i rätt riktning. Det är dock, som sagt, snart ett år sedan Skolverket lade fram sitt förslag till en digital strategi för skolan. Denna strategi är viktig, vilket statsrådet själv har lyft fram flera gånger. Den stora frågan är fortfarande när. Och vad är haken? Vad är det som gör att det tar så lång tid när man fattar alla dessa andra beslut?

Herr talman! Sedan Skolverket lade fram sitt förslag, som jag beställde, har regeringen fattat två beslut. Det ena handlar om styrningen av Skolverket, och det andra handlar om förändringarna i läroplaner, kursplaner och ämnesplaner.

Vi prioriterade medvetet att få fram dessa förändringar så snabbt som det gick, eftersom dessa förändringar är styrsignalen ut till skolväsendet. It-strategin är stödet för hur man ska kunna nå det innehåll som läroplanerna, kursplanerna och - för gymnasiet - ämnesplanerna kommer att kräva, i och med regeringens beslut. Vi kommer att fatta beslut om detta i vår.

Skolverket har också gjort flera saker sedan strategin lades fast. Det är inte så att ingenting har hänt sedan strategin lämnades till regeringen. Regeringen har fattat två beslut, och Skolverket har kunnat arbeta vidare.

Som jag nämnde i mitt interpellationssvar erbjuder de nationella skolutvecklingsprogrammen redan i dag - innan vi har fattat beslut om it-strategin som helhet - stöd i såväl digitalt berättande, att leda och lära i tekniktäta klassrum, som kritisk användning av nätet. Dessa tre delar ingår självklart i en it-strategi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi jobbar på utifrån den tidsplan som vi lade fast när vi i regeringen kunde försöka verkställa det som vi hade lovat, nämligen en samlad digitalisering av den svenska skolan.

Överläggningen var härmed avslutad.