Bostadssituationen i landets kommuner

Interpellationsdebatt 18 maj 2018

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 15 Statsrådet Peter Eriksson (MP)

Herr talman! Mats Green har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att kommunerna ska få bättre förutsättningar att leva upp till anvisningslagens krav på att tillhandahålla bostäder till de nyanlända och vilka regelförenklingar jag avser att genomföra för att bostadsbyggandet ska öka i Sverige.

Inledningsvis vill jag säga att staten främst ansvarar för finansiella och rättsliga förutsättningar för bostadsmarknaden. Kommunerna har ett bostadsförsörjningsansvar och ska genom planering av bostadsförsörjningen skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder. Aktiva kommuner har ett bättre utgångsläge.

Regeringen har stöttat kommunerna i flera avseenden, till exempel genom ett statsbidrag för ökat bostadsbyggande. Sedan 2016 har närmare 3,7 miljarder betalats ut till kommunerna. För 2018 har anslaget höjts, och knappt 1,4 miljarder kommer att betalas ut. För att utbudet av hyresrätter med lägre hyra ska öka har regeringen infört ett investeringsstöd. Det stödet har redan beviljats för mer än 10 000 bostäder.

I betänkandet om ett gemensamt bostadsförsörjningsansvar som jag nyligen tagit emot föreslås ett nytt arbetssätt för att få staten och kommunerna att ta gemensamt ansvar och skapa samsyn på vad bostadsbristen består i och hur den ska lösas. Betänkandet innehåller ett förslag på en ny bostadsförsörjningslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Därutöver vill jag framhålla regeringens 22-punktsprogram för ökat bostadsbyggande som innehåller en rad punkter om regelförenklingar och effektiviseringar.

Några exempel på vad som gjorts: Regeringen har drivit igenom ett antal regelförenklingar, bland annat större möjlighet till en utökad delegation från kommunfullmäktige till kommunstyrelse och byggnadsnämnd. En tidsfrist för länsstyrelsernas beslut efter överprövning har införts, liksom en möjlighet för kommunen att begära ett planeringsbesked från länsstyrelsen. Vidare har regelverket om tidsbegränsade bygglov förändrats och förenklats, något som varit efterfrågat av kommunerna. Fler åtgärder har därtill blivit bygglovsbefriade; ytterligare kommer det förhoppningsvis att bli genom propositionen Fler bygglovsbefriade åtgärder, som nu ligger på riksdagens bord.

Nyligen remitterades Boverkets förslag på förenklad kontroll av serietillverkade hus. Ärendet bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Genom tillsättandet av Kommittén för modernare byggregler görs en genomgripande översyn av Boverkets byggregler. Kommittén har lämnat ett delbetänkande om standardisering som för närvarande är på remiss.

Översiktsplaneutredningen utreder hur översiktsplaneringen kan utvecklas och underlätta efterföljande planering. Utredningens delbetänkande har resulterat i en proposition om ett tydligare och enklare detaljplanekrav.

En annan angelägen fråga i sammanhanget är digitaliseringens stora potential för att effektivisera samhällsbyggnadsprocessen och därmed bidra till fler bostäder. Regeringen har avsatt 85 miljoner kronor 2018-2020 för en enhetlig digital tillämpning av plan och bygglagen samt för en kompetenssatsning. Därtill har en proposition lämnats till riksdagen om standarder för utformning av grundkartor, detaljplaner och planbeskrivningar.

Med detta sagt arbetar regeringen aktivt med att stötta kommunerna samt åstadkomma regelförenklingar och effektiviseringar som ger bättre förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande.


Anf. 16 Mats Green (M)

Herr talman! Låt mig välkomna bostadsministern tillbaka till den bostadspolitiska debatten och till bostadspolitiken. Han har i princip tagit timeout från densamma under det senaste halvåret, vilket är tämligen anmärkningsvärt med tanke på att Sverige nu hanterar den värsta bostadskrisen på flera decennier.

Vi fick senast i går siffror som visar att vi har ett rekordmässigt ras i bostadsbyggandet i Sverige. Det har minskat med 13 procent i förhållande till första kvartalet förra året. Det hade varit en katastrof om det hade minskat med 1 procent, för Sverige behöver inte ett minskat bostadsbyggande utan ett kraftigt ökat sådant.

Ministern har räknat upp ett antal åtgärder. Jag använder ordet åtgärder med viss reservation, för vad det handlar om är framför allt utredningar och översynsuppdrag. Den 22-punktslista som regeringen har hänvisat till under i princip hela mandatperioden handlar egentligen om översyner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Det är också anmärkningsvärt att trots den värsta bostadskrisen på 50 år har ingen regering i modern tid haft så få förslag för att öka byggandet i Sverige. Det är inte bara oacceptabelt utan ohållbart.

Jag har två interpellationer i dag. Den första gäller kommunernas bostadssituation mot bakgrund av den anvisningslag som kommunerna har att hantera. Den andra gäller regelförenklingar.

Låt mig tacka för svaret och samtidigt konstatera att ministerns egna partivänner i kommuner och landsting säger att de få förslag som regeringen har kommit med inte räcker på långa vägar. Det gäller även i kommuner som styrs av ministerns egna partivänner. Detta sätter kommunerna i en omöjlig situation.

Jag noterar att varje gång bostadsministern mer eller mindre tvingats fram på banan, för han har ju tagit för vana att hålla sig borta från alla bostadsdebatter som han över huvud taget kan, har han skyllt bostadskrisen på kommunerna, på bankerna eller, nu senast, på byggarna. Jag tror att vi måste inse att regering och riksdag har ett ansvar att agera mot bostadskrisen.

Därför frågar jag åter: Vilka fler genomgripande förändringar kommer regeringen att föreslå vad gäller att underlätta för kommunerna att hantera anvisningslagen?


Anf. 17 Statsrådet Peter Eriksson (MP)

Herr talman! Mats Greens bild av verkligheten är lite besynnerlig. Om man jämför denna mandatperiod med tidigare mandatperioder är det en dramatisk förändring. Vi har gått från en passiv till en mer aktiv bostadspolitik under denna mandatperiod. Vi har också mer än fördubblat byggandet jämfört med förra mandatperioden.

Bostadsbristen har inte skapats under denna mandatperiod, utan den har byggts upp under lång tid. År 2017 byggdes det mest i landet på flera decennier. Det ser ut som att byggandet går ned något i år, men det kommer fortfarande att byggas betydligt mer än när de borgerliga styrde.

Den stora förändringen är ett ökat bostadsbyggande under denna mandatperiod. Vi har satsat mer pengar, och vi har tagit initiativ till flera förändringar, åtgärder och regelförenklingar.

Jag är lite bekymrad över Moderaternas attityd. Tonläget är högt, men det är väldigt lite innehåll i förslagen från oppositionen, särskilt från Moderaterna. Mats Green talar gärna om regelförenklingar. Jag är beredd att lyssna på alla förslag ni har och titta närmare på dem. Jag har genomdrivit en rad regelförenklingar under denna mandatperiod, och jag ser gärna att vi tittar på fler.

Den moderata politiken både i riksdagen och i många kommuner leder till en minskad integration och färre bostäder. Man vill avskaffa de satsningar vi gör på ökat investeringsstöd och hjälp till kommunerna för att få fram bostäder för alla, också till dem som inte har stora plånböcker, och för att få den omställning som behövs i detta läge, från att i stor utsträckning bygga bostadsrätter i till exempel Stockholmsområdet, där det nu har blivit ett stort utbud och problem, till att bygga mer hyresbostäder.

Men våra satsningar och det stöd till kommunerna som vi har tagit initiativ till behövs. Vi har också gjort förändringar den senaste tiden som till exempel Stockholms stad kommer att använda sig av.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tror att många i byggbranschen är oroliga för den moderata politiken. Genomförs den i verkligheten leder det inte till fler utan färre bostäder. Det är få som tror att nya regelförenklingar, hur bra de än är, kommer att vara en quickfix för att få fram nya bostäder. Det tror inte jag heller. Det är bra att fortsätta att jobba med regelförenklingar, men att det är en snabb lösning för fler bostäder är en illusion.


Anf. 18 Mats Green (M)

Herr talman! Låt oss komma ihåg att Alliansen lämnade över ett ökat bostadsbyggande. Peter Eriksson kommer att lämna över ett minskat bostadsbyggande. Samtidigt är det givetvis så att bostadsunderskottet inte har skapats under denna mandatperiod eller under alliansregeringen, utan dessa svårigheter på den svenska bostadsmarknaden har funnits länge. Dock sitter bostadsministern i regeringen och uppbär lön för det och har då en skyldighet att agera.

När jag möter byggare och medborgare ställer de främst frågan om Sverige har någon bostadsminister och bostadspolitik över huvud taget, med tanke på bostadsministerns totala frånvaro från bostadsdebatten det senaste halvåret.

Bostadsministern talar mycket om investeringsbidragen, och gudarna ska veta att det finns mycket att säga om dem. I princip alla är överens om att de är ett totalt fiasko, för att uttrycka sig milt. Regeringen satsar alltså drygt 11 miljarder på dessa byggsubventioner under tre år. Det är dubbelt så mycket som man satsar på rättsväsendet i ökade anslag.

Vad har då hänt med dessa drygt 11 miljarder? Ja, mindre än 5 procent har betalats ut, och ingenting har gått till lägenheter i regioner där behovet är som störst, framför allt Stockholmsregionen. Mina siffror är några veckor gamla, så det kan hända att någon enstaka lägenhet har fått stöd.

Det stöd regeringen talar om har alltså dömts ut av samtliga. Branschen säger att man inte vill ha det, och kommunerna säger att det inte fungerar. När vi tittar på det fåtal lägenheter i Sverige som har fått detta stöd ser vi att pengarna går till dem som redan finns på bostadsmarknaden och som dessutom tjänar tämligen bra.

När medierna ställer frågor till Peter Eriksson om varför mindre än 5 procent av stödet har använts hänvisar han till byggbolagen och kallar dem feta, mätta katter. Ja, så kan man uttrycka sig och tycka, men då infinner sig den naturliga frågan: Varför vill då Peter Eriksson ge dessa feta, mätta katter mer än 11 miljarder i skattepengar, i synnerhet när ingen vill ha dem?

Vad vi och bostadspolitiken behöver, herr talman, är ett stort gemensamt tag där man inte bara tittar på regelförenklingar. Jag kan hålla med om att regelförenklingar inte är något mirakelmedel, utan vi måste titta på allting: regelförenklingar, beskattning, hyresreglering - allt över en bred palett. Detta kräver dock att inget parti, inte heller mitt eget parti Moderaterna, sitter med en massa heliga kor i bostadspolitiken, och det kräver att vi alla är beredda att kompromissa.

Jag konstaterar att vi har ett problem med det rödgröna dubbellåset i regeringen. Vi har en socialdemokrati som lägger in sitt veto mot alla strukturella förändringar av bostadspolitiken, och vi har ett miljöparti som lägger in sitt veto mot alla former av förenklingar. Detta, herr talman, är ingen väg till framgång - tvärtom.


Anf. 19 Statsrådet Peter Eriksson (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag tycker att det senaste från Mats Green, att vi skulle behöva en bred uppgörelse, är intressant och en bra inriktning. Nu var det ju Moderaterna som hoppade av en bred uppgörelse för två år sedan, när vi hade diskussioner, men det var inte Mats Green utan hans företrädare. Om Mats Green nu vill få igång sådana diskussioner igen tycker jag att det är bra och positivt.

Bilden att Miljöpartiet är emot alla förenklingar stämmer inte. Jag har själv drivit igenom en rad förenklingar som gör det lättare för människor och kommuner att få fram bostäder och beslut snabbare runt om i Sverige. Jag är helt öppen för att ta nya initiativ på detta område.

En bred uppgörelse med finansieringsfrågor och skatter i centrum för en ny bostadspolitiken är viktig. När det gäller 22-punktsprogramet har regeringen inte pratat om det under hela mandatperioden, det har nämligen bara funnits i två år. Det var när jag tillträdde, efter att förhandlingarna om en bred uppgörelse sprack och borgarna hoppade av, som vi i regeringen tog initiativ till en omfattande ny bostadspolitik i 22 punkter, som vi har hållit på att genomföra sedan dess.

I detta finns väldigt lite av finansieringsfrågor och skatter, och det ser jag som ett centralt område för att kunna förändra bostadspolitiken framöver. Om man ska kunna lösa de knutar och låsningar som har funnits och som Mats Green pekar på måste man komma in och ha lösningar också när det gäller finansiering och skatter framöver.

Det är en positiv inriktning som Mats Green pekar på och som jag glad över, för den ger hopp om att det är möjligt att hitta en bra politik efter valet. Den politik som Mats Green har annonserat hittills leder dock inte till särskilt många fler bostäder, utan jag tror att den riskerar att leda till färre.

Jag säger heller inte att investeringsstödet är en lösning på allting, men det är i alla fall en riktning som handlar om att vi ska få fram fler hyresbostäder till rimliga kostnader. Det är detta som jag tror är det svåra för borgerligheten: hur ni ska kunna få fram hyresbostäder, som är det som efterfrågas och behövs i större utsträckning, till rimliga kostnader för vanligt folk. Där har ni inget svar i dag utan står tomhänta.

Detta är något som ni nu har en möjlighet att titta på och ge någon form av svar på före valet. Då kanske vi kan hitta en uppgörelse även i den frågan efter valet.


Anf. 20 Mats Green (M)

Herr talman! Jag är så kaxig att jag vill påstå att det är Moderaterna och Alliansen som är de enda som kan leverera billiga hyresrätter. Vi har som gemensamt löfte att avskaffa de misslyckade byggsubventioner som finns. Pengarna behövs på andra ställen, inte till att ge miljarder i skattepengar till privata företag, som dessutom inte vill ha dem. På andra samhällsområden brukar samma regeringsföreträdare framföra detta som förkastligt, och jag kan tycka att det är direkt kontraproduktivt när det gäller just byggsektorn. Dessa pengar behöver gå till annat, framför allt kanske till en större satsning på polisen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller ett helhetshäv menar jag att vi behöver ta ett stort, brett och gemensamt politiskt häv vad gäller bostadspolitiken. Både bostadspolitiken - detta har gällt under en lång rad mandatperioder - och samhällsdebatten lider. Den är så stor och komplex att man inte klarar av att diskutera hela grundproblemet, det vill säga bristen på bostäder, och det är därför man bryter loss enskilda delar och bara diskuterar dessa under en tid. Det är klart att politiken lider av detta, så vi behöver ta ett gemensamt häv.

Anledningen till att Alliansen inte såg det som särskilt meningsfullt att vara kvar i de bostadspolitiska samtalen var, som jag sa tidigare, att regeringen satt kvar med alla sina heliga kor. Man ville bryta loss vissa enskilda frågor och bara diskutera dem, exempelvis ränteavdragen. Vi är öppna för att diskutera dessa, men vi tänker inte bara diskutera dem. Vi säger att vi måste ta ett helhetsgrepp på hela bostadspolitiken. Vi måste också se till att man inte straffar människor.

Jag kan dock säga att oavsett om Moderaterna sitter i regering eller inte efter valet - det tror och hoppas jag att vi gör - kommer vi att vara med och vara pådrivande i en bred, radikal och genomgripande bostadspolitisk överenskommelse.


Anf. 21 Statsrådet Peter Eriksson (MP)

Herr talman! Denna interpellationsdebatt fick en avslutning som jag tycker är positiv.

Det är viktigt att vi förbereder oss för bra samtal där vi tar ett helhetsgrepp efter valet. Jag tycker också att det kan vara rimligt att vi under tiden successivt ger besked till väljarna om vad våra olika ståndpunkter betyder, innan vi sätter oss i den typen av förhandlingar.

En annan fråga som jag nämnde kortfattat under de tidigare replikskiftena och som handlar om bostadssituationen i kommunerna är att vi har fått en utredning som blev färdig ganska nyligen och som pekar på en förändring av bostadsförsörjningslagen och förtydligande av de olika roller som kommun, länsstyrelse och stat har.

Jag tror att detta kan vara en viktig ingrediens, för i dag pekar man på varandra. En del kommuner tar ett stort ansvar för bostadsförsörjningen, medan andra tar ett mindre och tycker att det funkar så. Om man förtydligar de olika kommunernas ansvar och skapar tydligare möjligheter för att lösa regionernas olika bostadsbehov tror jag att det kan vara en väg för att komma framåt och se till att fler är med och tar ett gemensamt ansvar inför framtiden.

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellation 2017/18:472 Bostadssituationen i landets kommuner

av Mats Green (M)

till Statsrådet Peter Eriksson (MP)

 

I mars 2016 trädde anvisningslagen i kraft. Denna lag reglerar vilket ansvar kommunerna har för att ta emot nyanlända och erbjuda bostäder till dessa. Regeringen har dock inte matchat lagen med några praktiska förutsättningar för att få fram bostäder till nyanlända. Bostadskrisen är ett av Sveriges största samhällsproblem. Enligt Boverkets siffror lider 255 av landets 290 kommuner av bostadsbrist. Regeringen har lovat att regelförenklingar ska komma på plats för att skapa förutsättningar för ökat bostadsbyggande i Sverige, men än så länge har regeringen avstått från att presentera reformer för att få bukt med bostadsbristen och negligerat att skapa bättre förutsättningar för kommunerna att hantera bostadsutmaningen. Att regeringen inte har hållit vad man lovat om regelförenklingar för att öka bostadsbyggandet är anmärkningsvärt. 

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Peter Eriksson följande:

 

1. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att kommunerna ska få bättre förutsättningar att leva upp till anvisningslagens krav på att tillhandahålla bostäder till de nyanlända?

2. Vilka regelförenklingar avser statsrådet att genomföra för att bostadsbyggandet ska öka i Sverige?