Behov av forskning oavsett lärosäte

Interpellationsdebatt 27 mars 2012
  • Bädda in video

  • Ladda ner

den 12 mars

Interpellation

2011/12:287 Behov av forskning oavsett lärosäte

av Peter Persson (S)

till utbildningsminister Jan Björklund (FP)

Mindre högskolor och yngre universitet spelar en viktig roll i sina regioner. De har oftast en mycket nära samverkan med näringslivet i regionen vilket ger utbildning med hög relevans. Samma relevans och nära kontakt med närings- och arbetsliv har dessa högskolors och universitets forskning. Det gör att högskolor och universitet får en avgörande roll som drivmotor för fortsatt tillväxt, välfärd och utveckling i respektive region.

Enligt en skrivelse till Utbildningsdepartementet från länen Dalarna, Gävleborg, Blekinge och Jönköping flyttar regeringen 2013 186 miljoner kronor per år från högskolor till universiteten i storstäderna. Det innebär ett betydande hot mot framtidens tillväxt och välfärd i de berörda regionerna. Stora delar av Sveriges basnäring och exportindustri ligger i dessa regioner. Det är här kvalificerad och utbildad personal behövs. Regeringens förslag innebär också att färre utbildningsplatser kommer att finnas i dessa regioner, samtidigt som vi står inför stora pensionsavgångar och en ökad efterfrågan på högskoleutbildad personal.

Sverige ska vara en ledande forskningsnation där staten ska vara garant för långsiktig forskningen. Det innebär en skyldighet att satsa på excellent forskning och där resurserna ger störst utdelning i en långsiktigt hållbar tillväxt och fler jobb. Särskilt viktiga forskningsaktörer är universiteten och högskolorna. Om Sverige ska vara en ledande kunskaps- och forskningsnation är det viktigt att ta vara på den kompetens och kapacitet som finns vid landets alla lärosäten. Om forskning bedrivs i mindre eller större skala, eller vid ett universitet eller en högskola, ska inte stå i centrum. Avgörande är att kvaliteten är hög.

Jönköpings-Posten skriver den 29 februari i år att Högskolan i Jönköping måste göra stora nedskärningar på grund av minskade statliga anslag. Bland annat kommer flera språkkurser att försvinna. Det är ett hot mot skolans internationella profil. Jag kan konstatera att med socialdemokratisk högskolepolitik så hade antalet platser ökat i jämförelse med den borgerliga regeringens platsminskningar.

Mina frågor till utbildningsministern är:

När nu arbetslösheten ökar, särskilt bland unga människor, varför väljer då utbildningsministern att minska på anslaget till Jönköpings högskola?

Jag vill att utbildningsministern redovisar på vilken vetenskaplig och kvalitetssäkrad grund det slås fast att den nödvändiga samverkan mellan regionala högskolor och omgivande industri och servicenäringar, avseende forskning, innovations- och utvecklingsarbete, skulle bli bättre av att högskolor blir ”filialer” till universiteten och på sikt minskar i antal.