Barnskötare som ett framtidsyrke

Interpellationsdebatt 31 maj 2011

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 1 Nyamko Sabuni (Fp)

Herr talman! Ann-Christin Ahlberg har frågat mig vad jag avser att göra för att barnskötaryrkets framtid inte ska kännas så dyster utan vända det till att barnskötarna som yrkesgrupp också behövs. Personalen i förskolan, både förskollärare och barnskötare, har bidragit till vad svensk förskola är i dag - unik och respekterad i omvärlden och med högt anseende. Förskollärare och barnskötare medverkar till att lägga grunden för barnens utveckling och lärande. Under hela förskolans utbyggnad har barnskötarna utgjort en stor del av personalen. Hösten 2010 fanns det 32 600 årsarbetare med barnskötarutbildning i förskolan, vilket motsvarar 38 procent av personalen. Barnskötare är därmed en betydande del av förskolans personal, och deras arbetsinsats är av stort värde. I förskolan arbetar barnskötare och förskollärare tillsammans utifrån en helhetssyn på barnen, deras utveckling och lärande. Det är viktigt att olika kompetenser kan bidra till förskolans utveckling. Regeringen har genomfört en rad åtgärder som markerar barnskötaryrket som viktigt i förskolan. Jag vill här lyfta fram tre exempel. Precis som Ann-Christin Ahlberg noterar har regeringen tydligt beskrivit barnskötares roll i förskolan i förarbetena till den nya skollagen. Barnskötare är en viktig personalgrupp i förskolans arbetslag och kommer även i framtiden att komplettera förskollärarna och ha betydelse för förskolans verksamhet. Regeringen har även förstärkt förskolans pedagogiska uppdrag i förskolan och förtydligat vissa mål i förskolans läroplan. Detta berör alla som arbetar i förskolan, även barnskötare. Yrket barnskötare får därmed ett tydligare uppdrag vilket innebär att yrket utvecklas. Vidare har regeringen under åren 2009-2011 satsat totalt 600 miljoner kronor på Förskolelyftet för att ge barnskötare och förskollärare möjlighet till fortbildning. Barnskötare som deltar i Förskolelyftet får kompetensutveckling inom de områden som regeringen valt att förtydliga i förskolans läroplan, framför allt barns språkliga och matematiska utveckling. Sammantaget kommer barnskötarna också i framtiden att vara en viktig yrkesgrupp i förskolan. Att arbeta tillsammans i arbetslag med olika kompetenser har varit en framgångsfaktor i den svenska förskolan. Jag är övertygad om att barnskötarnas kompetens kommer att behövas i förskolan även framöver.

Anf. 2 Ann-Christin Ahlberg (S)

Herr talman! Tack, ministern, för ett väldigt glädjande svar för väldigt många barnskötare! Det är inte så ofta jag står här i kammaren och debatterar med ministern och kan säga att jag är väldigt glad över det svar som jag har fått. Men plötsligt händer det! Bakgrunden till att jag skrev interpellationen är att många barnskötare som har sitt dagliga arbete i förskolan har känt sig hotade i sin yrkesroll. De har i många år fått höra att deras tjänster ska göras om till förskollärartjänster eller att kommunerna inte anställer barnskötare för att man har tagit sådana politiska beslut. De har fått nöja sig med visstidsanställningar eller vikariat tills tjänsterna kan tillsättas med en förskollärare, ofta på en lägre sysselsättningsgrad, vilket innebär att det är svårt att få en lön att leva på. Blir man arbetslös baseras också ersättningen på detta. Det har alltså varit en väldigt tuff tid för många barnskötare som har fått höra och uppleva det här, och de har många gånger även känt sig kränkta över att deras yrkesroll inte har dugt i förskolan. Men precis som ministern säger i svaret har barnskötarna varit en jätteviktig del i den utveckling som har skett inom den svenska förskolan, en förskola som vi alla har varit väldigt stolta över, även om förskolan nog ändå kan utvecklas lite så att den passar i modern tid. Jag har också träffat väldigt många ungdomar som läser på barn- och fritidsprogrammet. De har frågat mig varför de efter tre års gymnasieutbildning inte kan få en anställning som barnskötare utan måste läsa vidare till ett helt annat yrke på högskolan. Om man jämför med hur det när man utbildar sig inom vården så är man undersköterska efter de tre åren på gymnasiet och då anställningsbar, ofta direkt efter skolan. Här är något som är fel, för i stället för att anställa utbildade barnskötare - som man gör med undersköterskor - anställer man inom förskolan personal som har någon annan utbildning som kan kopplas till förskolans värld men som inte är adekvat för förskolan. Då får arbetsgivarna ett problem lite längre fram, för förr eller senare blir de fast anställda och har inte den utbildning man ska ha för förskolan, och då behöver personalen utbildning för att fortfarande ha en hög kompetens. Därför är det också viktigt att betona att det behövs ytterligare grupper i förskolan. Det kanske inte bara ska vara förskollärare och barnskötare utan ännu fler. Precis som ministern säger behöver förskolan både förskollärare och barnskötare eftersom de har olika kompetenser och kan komplettera varandra med sina olika utbildningar. Det handlar ju både om omsorgspedagogik och om inlärningspedagogik. Den svenska förskolan har varit unik, accepterad och önskvärd hos både föräldrar och barn, och då tycker jag att vi ska fortsätta satsa på det. Men återigen har vi problemet att få ut till barnskötarna som grupp att detta faktiskt är ett framtidsyrke så att man vågar satsa på det och så att det inte blir som det beslutats i många kommuner.

Anf. 3 Nyamko Sabuni (Fp)

Herr talman! Jag är väldigt glad att Ann-Christin Ahlberg har ställt denna fråga så att vi får möjlighet att debattera och diskutera detta i en dialog. Även jag har nämligen känt av den oro som finns bland barnskötarna över att deras framtid inte längre finns inom förskolan, eftersom det har gått rykten om att det bara är förskollärare som ska vara verksamma inom förskolan. Det är jätteviktigt att vi skickar ut dessa signaler om att vi värnar om de olika pedagoger som finns inom förskolan. Jag tror inte att den svenska förskolan hade varit vad den är om den inte hade haft just en blandning av personal som är förskollärare, barnskötare, kulturpedagoger och andra som kan finnas, inte minst när det gäller modersmålsstöd för de barn som behöver det. Här har vi något som vi måste värna om. Som ett led i att sprida information har vi också hjälp av andra aktörer. Det har kommit till min kännedom att Kommunal och Lärarförbundet har skickat ett brev till kommunerna, och därmed hoppas jag att det når fram till förskolorna att barnskötare även fortsättningsvis kommer att behövas. Det finns barnskötarutbildning på gymnasiet. Kommunerna själva har eftergymnasial utbildning för dem som vill bli barnskötare. Vi satsar på fortbildning för att också barnskötarna ska utvecklas. Det är viktigt att påpeka förskollärarnas ansvar för de pedagogiska momenten i förskolan, men det är också viktigt att säga att det inte finns någon omsorg som inte också leder till lärande och det finns inget lärande som kan ges till barnen utan omsorg. Därför blir alla grupperna i förskolan viktiga för barnen. Om det ska finnas en förskola där både omsorg, lärande och lek blandas behövs också olika typer av pedagoger. Därför är det bra med denna debatt. Jag hoppas att budskapet i dag ska komma ut till alla förskolor och den personal som finns där. Vi kan också göra mer utanför kammaren när det gäller att informera om barnskötarnas framtid och att de kommer att behövas i den svenska förskolan även framgent. Jag tackar så mycket för initiativet att få diskutera frågan.

Anf. 4 Ann-Christin Ahlberg (S)

Herr talman! Det är oerhört viktigt att vi sänder ut från både riksdag och regering att det inte finns några statliga intentioner som innebär en strävan efter en viss personalkategori i förskolan. Både förskollärare och barnskötare är viktiga framtidsyrken. Det måste satsas på såväl en bra förskollärarutbildning som en utbildning som ger en barnskötarexamen som arbetsgivarna också tycker är bra och som uppfyller de krav de har. I denna debatt är det särskilt viktigt att lyfta fram Kommunal och Lärarförbundet, de två fackliga organisationerna, och att de sedan länge har varit överens om att båda yrkena behövs och bidrar på sitt sätt till en bra förskola. Kompetensen som båda har i sina yrkesutbildningar och i sitt yrkesutövande är viktig för hela förskolan. Precis som ministern sade sänder de i dag ut ett gemensamt brev till samtliga landets kommuner om förskolan och hur de ser på förändringarna i den nya läroplanen som träder i kraft redan om en månad, den 1 juli. Ministern tog också upp i sitt svar satsningen på Förskolelyftet. Det är bra. Det ger barnskötare och förskollärare möjligheter till fortbildning. Det är alltid bra att få kompetensutbildning och fortbildning. Det är viktigt att man som barnskötare kan känna stolthet för sitt yrke och att det är ett framtidsyrke. Man ska känna att man behövs i framtiden men samtidigt inte behöva känna att man måste utbilda sig till förskollärare. Yrket barnskötare ska innebära en kompetens. Det talas oerhört mycket om att få utbildning och få validera sina kunskaper, men det är viktigt att få vara kvar i sitt yrke som barnskötare om man så vill. Det är också viktigt att få validera sina kunskaper och få komplettera till förskollärare. Det är bra för båda yrkesgrupperna. Vi är överens om att det är så oerhört viktigt med de olika yrkesgrupperna. Men det finns ett annat politiskt bekymmer att rätta till, nämligen att barnskötarna måste få tryggare anställningar. Det finns fler visstidsanställningar bland barnskötare, och det är lägre sysselsättningsgrad bland barnskötare. Det är inte heller acceptabelt om man tycker att det är en viktig yrkesgrupp, och frågan måste tas på allvar. Det är viktigt för yrkesgruppen med till exempel heltidstjänster för alla som önskar, att få bestämma sin sysselsättningsgrad och få en fast anställning. Det är oerhört viktigt för den som vill utvecklas i sitt yrke att ha en fast anställning. Det är då som man vågar satsa på sitt yrke och framtiden.

Anf. 5 Nyamko Sabuni (Fp)

Herr talman! Att jobba inom den svenska förskolan är ett framtidsyrke. Det är ett intresse vi alla delar. De reformer som kommer att gälla från och med juli, där förskolan blir en egen skolform, där vi inför en förskollärarutbildning och förskollärarlegitimation, förskolledare och så vidare, kommer att höja statusen för själva skolformen och för dem som jobbar inom den. Vi är tydliga med att alla pedagoger som finns inom förskolan behövs för att vi ska upprätthålla den kvalitet svensk förskola är känd för internationellt. Inte minst ser jag behov av att fortsatt utveckla forskningsdelen, att ge förskollärare möjlighet att forska. Det är viktigt att kombinera praktik med forskning som ett led i att utveckla pedagogiken i förskolan för att hjälpa barn i sin utveckling. Jag håller också med Ann-Christin Ahlbergs beskrivning av de anställningsformer som finns. Det är kommunerna och enskilda huvudmän som anställer. Den tydliga signalen från regeringens sida, och som jag uppfattar från riksdagens sida, är att barnskötare behövs lika mycket i förskolan som förskollärare. Det ligger också i kommunernas och i enskilda huvudmäns intresse att se till att också barnskötarna har anställningsformer som gör att människor vill utbilda sig till barnskötare och ta anställning inom förskolan. Gör vi inte så blir det stora problem med en framtida förskola. Det kommer inte att finnas en förskola av hög kvalitet om inte folk vill utbilda sig till barnskötare eller förskollärare. Jag anser att det finns ett intresse att jobba för att skicka ut signalerna, det vill säga att anställa utbildade som vill vara med och utveckla våra barn och se till att de har goda anställningsvillkor så att det blir ett yrke som lockar till förskolan, inte minst att locka män till förskolan. Jag ser gärna att arbetsmarknaden blir mindre segregerad än vad den är i dag, att vi får män inom kvinnodominerade yrken och kvinnor till mansdominerade yrken. Här finns flera olika utmaningar att arbeta med framgent. Även om vi har en förskola att vara stolta över finns det fortfarande mycket kvar att göra. Jag ser fram emot flera diskussioner och dialoger för hur vi tillsammans kan utveckla förskolan för alla våra barn.

Anf. 6 Ann-Christin Ahlberg (S)

Herr talman! Det är oerhört viktigt att vi fortsätter att utveckla förskolan. Förskolan har också många gånger fått tuffa direktiv genom att barngrupperna blir större och att barnomsorgen inte alltid är anpassad efter verkligheten med de öppettider som föräldrarna har behov av. Speciellt ensamstående mammor har mycket bekymmer. Det som är oroväckande är att många kommuner har fattat politiska beslut att barnskötarna ska bort. Det är oerhört viktigt att vi hjälper till att signalera att det inte ska vara så. Barnskötaryrket kommer att bli ett framtidsyrke och ska inte bort. Det är viktigt. Konsekvenserna har blivit att mängden outbildad personal har ökat. Det är inte heller bra om vi vill ha hög kvalitet på förskolan. Det är oerhört viktigt att vi ger våra ungdomar som går på barn- och fritidsprogrammet ett löfte att de när de avslutar sina utbildningar blir godkända som barnskötare, att de får ett slags examen. Det ska inte vara upp till arbetsgivaren att bedöma om de är anställningsbara som barnskötare. Nu har det hängt på arbetsgivarna. Om arbetsgivarna inte tycker att utbildningen har varit tillräckligt lämplig för att bli anställd på förskolan har arbetsgivarna haft ett ansvar som de inte har tagit att förändra utbildningen så att den passar den svenska förskolan. Vi har ett gemensamt ansvar att utveckla utbildningen för barnskötarna och förskollärarna för hela förskolan.

Anf. 7 Nyamko Sabuni (Fp)

Herr talman! Jag har inte riktigt den bild som Ann-Christin Ahlberg beskriver av hur anställningarna går till inom kommunerna och beträffande fristående friskolor - att man avskedar eller inte vill anställa barnskötare och sedan anställer outbildade. Den bilden har jag inte riktigt. Men om det förekommer vill jag säga till alla huvudmän till förskolor: Vi har en tillsyn av förskolor. Den tillsynen går ut på att kvalitetssäkra, att se till att kvaliteten hålls. En del av kvaliteten i förskolan handlar just om att vi har utbildad personal som är till för att utveckla våra barn. Är det så att kommunen eller enskilda huvudmän sätter i system att anställa outbildad personal kommer Skolinspektionen eller kommunen i sin inspektion av de fristående förskolorna att upptäcka att kvaliteten inte hålls, och därmed riskerar man att få sin förskola nedlagd. Det är viktigt att säga. Vi behöver förskollärare som ansvarar för de pedagogiska delarna. Men vi behöver också barnskötare, för de har tillsammans med förskollärare ansvar för lärande men också för omsorg och tillsyn av våra barn. Det är bara när de båda typerna av utbildning - men också andra, som kulturpedagoger, som jag talade om tidigare - finns i våra förskolor som vi kan garantera kvaliteten. Jag hoppas verkligen inte att det förekommer att man säger upp barnskötare för att anställa outbildade, för då kommer man inte att kunna hålla kvaliteten när Skolinspektionen sedan kommer och granskar verksamheten.

den 12 maj

Interpellation

2010/11:372 Barnskötare som ett framtidsyrke

av Ann-Christin Ahlberg (S)

till statsrådet Nyamko Sabuni (FP)

I den nya skollagen stärks och konkretiseras arbetslagets ställning och för första gången nämns barnskötarna som en självklar yrkesgrupp i förskolan. Under många år har barnskötare fått uppleva att deras yrke ska försvinna från förskolan och att det inte är ett framtidsyrke.

Många elever som går barn- och fritidslinjen på gymnasiet har fått till sig att någon fast anställning kommer de inte att få, utan man måste utbilda sig till ett annat yrke inom förskolan.

Den svenska förskolan är unik i sin utformning där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande är viktigt, enligt den nya skollagen, och då behövs mer än en yrkesgrupp på förskolan, där barnskötare kommer att behövas även i framtiden.

Vad avser statsrådet att göra för att barnskötaryrkets framtid inte ska kännas så dyster, utan vända det till en yrkesgrupp som också behövs?