Åtgärder mot militanta djurrättsaktivister

Herr talman! Ola Johansson har frågat mig vilka initiativ jag kommer att ta för att skärpa lagstiftningen så att djurrättsterrorn kan bekämpas. Han har också frågat mig om jag kommer att vidta ytterligare åtgärder för att bekämpa djurrättsterrorn, exempelvis att skapa en särskild brottskod för djurrättsrelaterad kriminalitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Låt mig inledningsvis understryka att vi inte kan acceptera att någon för att uppnå politiska syften förstör eller stjäl någon annans egendom, eller i värsta fall skadar andra människor. Detta har ingen plats i en demokrati. Vi kan inte tolerera att personer utsätts för hot och trakasserier. Samhället måste arbeta på bred front med dessa frågor. De som begår brottsliga handlingar av det här slaget mot exempelvis lantbrukare äventyrar dessutom det målmedvetna arbete för ett stärkt djurskydd som seriösa organisationer och lantbrukare utför.

Näringsidkare måste givetvis kunna bedriva sin verksamhet utan att riskera att utsättas för ofredande, hot, skadegörelse eller andra brottsliga handlingar.

Regeringen har vidtagit ett antal åtgärder för att den typ av brott som bland annat lantbrukare utsätts för ska hanteras effektivt av rättsväsendet, både avseende lagstiftning och avseende resurser.

Det handlar exempelvis om en ny kamerabevakningslag som trädde i kraft den 1 augusti 2018, där den generella tillståndsplikt som tidigare gällt för kamerabevakning slopats. Den nya kamerabevakningslagen medför att kamerabevakning i samband med bland annat jordbruksverksamhet nu kommer att kunna genomföras utan tillstånd. Den 1 juli 2017 skärptes vidare minimistraffet för grovt olaga hot till nio månaders fängelse. Samma datum gjordes även lagändringar rörande skadegörelsebrottet. Bland annat skärptes straffskalan för grov skadegörelse till fängelse i lägst sex månader och högst sex år.

Dessutom är den förra och nuvarande regeringens satsningar på Polismyndigheten centrala. En effektiv brottsbekämpning kräver resurser, och satsningen måste förstås komma hela landet till del. Regeringen är fast besluten att genomföra den expansion av polisanställda som aviserats så att Polismyndigheten kan öka med 10 000 anställda till 2024. Det kommer att ge myndigheten möjlighet att höja både förmågan och effektiviteten i arbetet. Polismyndigheten måste kunna upprätthålla sin verksamhet i hela landet, såväl i storstad som i glesbygd.

Införandet av nya brottskoder görs inte av regeringen utan hanteras av Brottsförebyggande rådet, Brå. Brottskoderna ses över årligen i samråd med rättsväsendets myndigheter. Systemet med brottskoder är i dag utformat så att det inte är möjligt att införa enbart en brottskod för djurrättsrelaterad kriminalitet, utan det skulle kräva en stor mängd brottskoder. Däremot är det viktigt att en polisanmälan är så tydlig och detaljerad som möjligt kring omständigheterna för brottet för att öka sökbarheten bland polisanmälningarna.

Inrikesministern har talat med Polismyndigheten om denna typ av brottslighet för att få närmare information om hur myndigheten arbetar. Under min tid som inrikes- och justitieminister talade jag med LRF dels i maj 2018, dels i januari i år. Jag vet att inrikesministern avser att ha en fortsatt dialog med LRF och andra berörda aktörer i frågan. Jag följer utvecklingen på området noga och är givetvis beredd att vidta åtgärder vid behov.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag tackar justitieministern för de kraftfulla ordalag han använder för att beskriva sin och regeringens inställning till djurrättsaktivismen. Den beskrivs som terror, och terror är rätt ord för att beskriva vad näringsidkare, bönder, jägare, myndighetsanställda och nu också forskare anställda vid universitet och läkemedelsföretag utsätts för - numera nästan dagligen.

Samhällsförändringarna och attityderna till verksamheter där djur används i människans tjänst påverkas självklart av den debatt som förs kring livsstil och värderingar i samhället. Det är bra, men jag efterlyser sans och balans och ett kraftfullt ansvarstagande från myndigheter, politiker och organisationer. Här finns mycket att önska. Det vore befriande om de seriösa djurrättsorganisationerna på riktigt tog avstånd även från de intrång som görs på privat mark för att protestera och dokumentera.

Ett sådant agerande, eller brist på agerande, skickar signaler till terroristerna om att det är okej att bryta mot lagen och att ändamålen ibland helgar medlen. Signalerna från regering och riksdag är också viktiga.

Jag är dock mindre belåten med regeringens ambition. Jag hade hoppats att den hade förflyttat sig något mer i den här frågan. Icke-svaret på frågan om vilka initiativ regeringen tänker ta för att skärpa lagstiftningen skickar signaler om att den endera inte vill eller inte förmår göra någonting, och i så fall undrar man varför. Finns det måhända intressekonflikter att ta hänsyn till inom regeringen?

På frågan om regeringen kommer att vidta ytterligare åtgärder påpekar ministern att införandet av brottskoder är myndigheten Brås sak och inte regeringens. Det är sant. Men problemet kvarstår att polisen inte kan samordna sig eller föra statistik och använda den som ett sätt att arbeta förebyggande och punktmarkera de mest frekventa förövarna.

Herr talman! Jag utgår från att inrikesministern och justitieministern i sina kontakter med LRF blivit varse de behov som finns och kommer att vidta åtgärder eftersom det behövs.

Våren närmar sig, och då kommer allmänheten att ges tillträde till lantbruk i hela Sverige för att bevista kosläpp. Tusentals personer gör detta, ofta den 1 maj - en kalenderkrock, tyvärr. Det drar också till sig demonstranter som bonden och arrangörerna måste ha koll på och se till att de har vederbörliga tillstånd och inte utför sina demonstrationer på privat mark.

På listan över lagar som behöver skärpas och utredas skulle jag vilja tillfoga den om olaga intrång och hemfridsbrott så att markägaren och demonstranterna vet vad som är tillåtet och polisen ges en grund att ingripa mot exempelvis demonstranter som vistas på en samfälld väg som passerar över en gårdsplan eller uppträder maskerade och håller upp plakat i närheten av barnfamiljer som vill se något roligt och få ta del av allt det fina med det svenska lantbruket - som har att följa de strängaste djurskyddslagarna i världen.

Detta gäller också kameraövervakningen som tillåtits, som ministern påpekar, och som har flera fördelar och infördes i andra syften. Kameraövervakning får dock bara ske inom den egna fastigheten eller på mark och byggnader som man själv förfogar över, såvitt jag förstår. På ett lantbruk med många stallar, betesmarker, gårdsplaner och vägar som korsar området kan det vara svårt att få till en fungerande kameraövervakning.

Slutligen, när det gäller polisen, är vi överens om att det ska bli 10 000 fler polisanställda till 2024. Det ingår i januariavtalet. Men det viktiga, anser jag, är vad de utför för arbete, vad de kan prioritera och vilka hjälpmedel de har för att kunna arbeta effektivt, samordnat och förebyggande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Allt detta, herr talman, faller tillbaka på möjligheten att kunna använda brottskoderna, en standardisering och en hög detaljeringsgrad i anmälningarna, som ministern påpekar, som en grund för att föra statistik så att man kan kartlägga brottets art, förövaren, systematiken och skadan som offren åsamkas. Tyvärr saknas detta i dag. Centerpartiet kommer att ligga på angående detta, och jag kommer att fortsätta att uppmärksamma regeringen på frågan.

Herr talman! Jag tror inte att det råder någon tvekan om att vi alla är överens om att rättsväsendet måste vara strängt när det gäller den här typen av brottslighet. Vi kan inte acceptera att lantbrukare trakasseras på ett sådant sätt att de kanske till och med tvingas överväga att sluta med sin verksamhet. Det är naturligtvis helt oacceptabelt.

Som jag pekat på har vi gjort en hel del redan. Vi har skärpt straffen, vi har utvidgat lagstiftningen och vi håller på med att bygga ut polisverksamheten. Vi har nu hårdare straff för de grova olaga hoten, vi har hårdare straff för grov skadegörelse och vi har skärpt straffen för egenmäktigt förfarande - det har varit en del av den typen av brott där folk som en proteståtgärd kedjar fast sig på olika ställen där de inte får lov att vara. Straffen för sådant egenmäktigt förfarande har också skärpts. Vi har också ökat möjligheten till kameraövervakning av till exempel den egna gården.

Vi genomförde också den stora satsningen på polisen. Vi har fördubblat utbildningstakten, vi har nya polishögskolor i Malmö och Borås, vi har mer pengar till polisverksamheten än någonsin tidigare och vi har faktiskt fler anställda i polisverksamheten totalt sett än förmodligen någonsin tidigare. Det har ökat väldigt kraftigt nu.

Vi kommer att expandera ytterligare, som sagt, och målsättningen är 10 000 fler anställda till 2024. Då är det viktigt för oss att poängtera att den satsningen naturligtvis måste komma hela landet till del så att man också får ökad polisnärvaro på landsbygden. Det är en självklarhet att vi ska arbeta för det.

Men jag inser också att vi behöver göra ännu mer. Jag träffade, som sagt, företrädare för LRF nu senast i januari. LRF överlämnade då en lista på vad de tyckte skulle åtgärdas. Jag är säker på att också Ola Johansson har fått den listan över saker som LRF lyfter fram som viktiga. I alla fall är det som Ola Johansson lyfter fram i den här debatten ungefär detsamma som det LRF har drivit på olika sätt och som också har framförts till regeringen.

Jag har fördjupat mig i några av frågorna. Det som jag har fördjupat mig mest i är lagstiftning just kring olaga intrång och hemfridsbrott. Nu får ni som lyssnar på den här debatten spetsa öronen, för nu kommer det faktiskt en nyhet.

De här reglerna om olaga intrång är från 60-talet, kanske är de till och med ännu äldre, för de tillkom och fördes vidare när vi antog brottsbalken 1962. De är ålderdomliga i den meningen. LRF har pekat på att det till exempel inte är klargjort om det är olaga intrång om man tar sig in på en gård där det inte finns ett staket eller en inhägnad. Det finns en oklarhet i lagstiftningen, och jag håller med om att det är en brist. Det finns inte heller en vägledning om vilka omständigheter som ska vägas in när man ska överväga om det är grovt olaga intrång. Det är också en brist i lagstiftningen, skulle jag vilja säga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Mitt besked i dag är att jag är beredd att se över lagstiftningen när det gäller olaga intrång - kopplingen till hemfridsbrottet finns också med där - så att den blir skarpare än vad den är i dag och så att det tydligare framgår var gränsen ska gå mellan olaga intrång av normalgraden och när det ska betraktas som grovt olaga intrång. En sådan utredning bör vi göra, och därmed är jag beredd att gå LRF och också Ola Johansson till mötes i den frågan.

Herr talman! Det är naturligtvis glädjande och hedrande att vara den första person som får ta del av denna nyhet om att se över lagen om olaga intrång. Det är precis den situationen som jag beskriver när jag berättar om vad som sker vid exempelvis kosläpp eller andra typer av demonstrationer.

Det finns en annan verklighet också, och det var någonting som jag fick uppleva för ett par veckor sedan i en tv-studio där man diskuterade händelser som är förknippade med djurförsöksverksamhet vid Göteborgs universitet. Det är också talande för hur mycket känslor de här debatterna väcker och hur svårt det kan vara också för människor som sysslar med samhällsnyttig forskning. Jag tänkte att jag skulle nämna det. Vi är ju alla på ett eller annat sätt beroende av att läkemedelsindustrin och sjukvården kan hantera olika tillstånd.

Det här är en attitydfråga som handlar om hur vi ser på djuren och djuren i människans tjänst. Jag känner att det finns en god grund för att diskutera detta.

Justitieministern beskrev också straffskärpningar, och jag hade tänkt ta upp det i mitt inledningsanförande här. Straffskärpningar för olaga hot och skadegörelse är bra, men jag är rädd att det inte är tillräckligt för att förhindra sådan här brottslighet. Jag är rädd att de mest aktivistiska och hänsynslösa förövarna inte låter sig avskräckas av hårdare straff, åtminstone så längre risken att man åker fast är minimal. Därför är jag såklart tacksam över att lagstiftningen när det gäller intrång ses över, men det är också därför oerhört angeläget att polisen har möjlighet att utreda och kartlägga hur den här brottsligheten ser ut.

Debatten om huruvida brottskoder är den rätta vägen framåt kan vi ta i något annat sammanhang. Regeringen äger makt att genom regleringsbrev tala om för sin myndighet vad den ska göra. Jag förstår att det finns en problematik också med att använda brottskoder, men det är ju syftet som är det viktiga.

Ministern nämnde att det behöver vara en högre kvalitet på anmälningarna. Det kan man önska att man skulle kunna få. Resurserna till polisen är naturligtvis oerhört viktiga, liksom att man poängterar att perspektivet ska vara på hela landet. En kollega till mig beskrev en situation i Norrland där en polisbil har att täcka ett område stort som Danmark. Det visar hur svårt det är att få en hundraprocentig täckning i hela landet. Brotten begås kanske mer frekvent på andra håll, men samtidigt ska varje brottsutsatt person oavsett var i landet hon lever känna sig trygg och säker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Att kunna kartlägga den här brottsligheten och använda sig av statistik som ett sätt att ha koll på var förövarna finns någonstans, vad de planerar att göra och vilka individer det rör sig om och på det sättet ligga steget före är helt avgörande för att kunna lyckas med det här.

Sedan är det också viktigt att samhället i övrigt visar kurage. Det här är engagerade människor naturligtvis, och det finns både i LRF och i föreningsliv och näringsliv ett stort och kraftfullt engagemang i maten, livsmedlen och djuren.

Det är också viktigt med tydliga gemensamma ställningstaganden mot den här typen av aktivism och att man tar debatten på ett sakligt sätt och skapar förståelse från båda sidor.

Herr talman! Det finns en pågående dialog mellan Regeringskansliet, regeringen och andra politiska företrädare och intresseorganisationen, i det här fallet LRF. Vi är måna om att den ska fungera på ett bra sätt, så att vi landar rätt i de här olika frågorna. Jag lyfte fram diskussioner om olaga intrång, hemfridsbrott och att vi är beredda att se över de reglerna för att klargöra vad som egentligen gäller. Jag tror att det finns ett behov av det.

Naturligtvis måste också mycket annat göras. Jag tror ändå att straffskärpningarna är en viktig signal från samhället till dem som håller på på det här sättet, om hur pass strängt vi ser på den typen av brottslighet. Det är viktigt att markera det. Men det måste såklart också följas upp av satsningar på rättsväsendet så att man verkligen kan gripa de individer det handlar om. Jag vet att inrikesministern har en dialog med polisorganisationen och polisledningen om just detta.

Jag vet sedan tidigare att Polismyndigheten centralt är väl medveten om frågan. Man har också via sina utredningar och underrättelser förhållandevis god koll på vilken typ av individer det är och hur många som håller på på det sättet. Det kan säkert samordnas ytterligare, men det finns sådan kunskap.

När det gäller brottskoder är det rent tekniskt sett en ganska svår fråga. Skulle man införa sådana handlar det som sagt inte bara om en brottskod. Då får man ha den på alla typer av brott som det här kan handla om. Det kan vara olaga intrång, misshandel, hemfridsbrott, näthat och egenmäktigt förfarande - ett stort antal brott helt enkelt. I så fall ska varje brott kodas på det sättet.

Vi har precis samma problematik när vi ibland möts av krav på att hatbrott och brott med hedersmotiv ska ha särskilda brottskoder. I så fall måste man också skapa system där vartenda brott det kan handla om ska klassificeras på det sättet. Det är väldigt svårt att göra på ett sådant sätt att det blir praktiskt genomförbart.

Frågan ligger på Brottsförebyggande rådet. Men det viktigaste är helt enkelt att se till att polisen har de verktyg man behöver för att kunna genomföra sina utredningar och eventuella kartläggningar. Skulle polisen behöva ytterligare verktyg när det gäller statistiken får vi naturligtvis överväga det. Men det handlar kanske inte så mycket om hur man rent tekniskt löser saker utan om att lösa själva frågeställningen.

Med tanke på den tid vi lever i är det också viktigt att lyfta fram att det är de brottsaktiva djurrättsaktivisterna vi vill komma åt. Alla som driver på för bra djurskydd och aktiverar sig för det på ett fredligt och bra sätt ska naturligtvis kunna fortsätta göra det. Det är dem som ägnar sig åt att trakassera folk och begå brott vi måste komma åt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Allmänt sett tror jag att både Sverige som nation och näringen som sådan tjänar på att vi har ett starkt djurskydd. Det har under lång tid drivits fram av näringen tillsammans med politiker och andra förtroendevalda.

Låt oss fortsätta dialogen med LRF och politiska företrädare för att se till att vi landar rätt i de olika åtgärder som vi ska vidta.

Herr talman! Det är en angelägen fråga att diskutera. Jag hade tänkt nämna djurrättsorganisationerna och stödet till olika djurrättsorganisationer, just utifrån att det är problematiskt att man i retoriken säger sig acceptera intrången. Jag välkomnar att regeringen kommer att ta initiativ till att förtydliga och skärpa lagen när det gäller intrång eftersom det är något som många väljer att inte ta avstånd från. Man anser att det är ett sätt att visa hur det verkligen ser ut. I själva verket handlar det om att spela upp en nidbild av vad som försiggår i svenska stall, ladugårdar, hönshus och svinhus.

Jag finner det problematiskt att förståelsen inte finns från båda parterna. Det är viktigt att den här typen av debatter ser till att brygga över detta. Jag välkomnar givetvis att regeringen tar initiativ till och för samtal med LRF om frågorna.

Jag välkomnar också det som skedde för några månader sedan. Göteborgs-Posten började då ganska systematiskt kartlägga den här verksamheten och visade upp för allmänheten vad det handlar om. Det har också väckt en diskussion i medierna.

Centerpartiet har alltid varit aktivt och jobbat med de här frågorna. Men det är problematiskt att gå ut i en valrörelse och tala om rätten för en minkfarmare att driva sin verksamhet utan att känna sig hotad av aktivister. Det finns många åsikter om verksamheter som bedrivs med djurhållning. Och det är bra. Men det här har belyst och visat att det är terror det handlar om.

Jag kan sammanfatta debatten genom att säga att jag välkomnar att svaret på första frågan är att regeringen kommer att skärpa lagstiftningen när det gäller olaga intrång. Men vi har fortfarande en bit kvar när det gäller att systematisera och föra statistik över djurrättsterror, exempelvis med hjälp av brottskoder. Men det är bra att vi har fått fördjupa oss i frågan.

Tack för debatten!

Herr talman! Jag vill också tacka för debatten och för de artiklar i Göteborgs-Posten som Ola Johansson nämner. Jag har också tagit del av dem och har också den bilden av vad det har handlat om rent konkret. Det är också ett skäl till att jag i dag säger att vi måste klargöra lagstiftningen när det gäller just olaga intrång och hemfridsbrott.

Vi kommer att låta den här frågan ingå i en utredning som rör organiserad kriminalitet. Där kommer vi att titta på många olika frågor. Jag ser det här som en naturlig del i den, när vi kan tillsätta den.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi fortsätter dialogen med LRF och med oppositionen om vad vi ska göra i övrigt. Jag tror att vi vill dra i samma riktning. Vi fortsätter förstås också att bygga ut polisorganisationen. När vi gör det är det viktigt för oss att markera att de resurserna måste komma hela landet till del. Vi ska alltså inte bara skärpa straffen och synen på det här utan se till att man rent konkret kan komma åt de gärningsmän som det handlar om.

Tack för debatten! Vi fortsätter dialogen i andra former.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.