Anställningar med statligt stöd

Interpellationsdebatt 10 februari 2015

Protokoll från debatten

Anföranden: 9

Anf. 133 Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)

Fru talman! Fredrik Schulte har frågat mig hur jag ställer mig till att göra instegsjobben och det särskilda anställningsstödet lika enkelt och transparent utformade som nystartsjobben, det vill säga att stöden beviljas automatiskt om anställningen uppfyller villkoren samt att subventionstaket tas bort.

För att säkerställa att rätt person får ta del av ett program eller en insats gör Arbetsförmedlingen en arbetsmarknadspolitisk bedömning inför varje beslut om exempelvis instegsjobb eller särskilt anställningsstöd, eftersom det finns en risk att subventionerade anställningar tränger undan jobb som annars hade skapats. Nystartsjobb är till skillnad från instegsjobb och särskilt anställningsstöd inom arbetsmarknadspolitiken en rättighet för den arbetsgivare som vill anställa en person, under förutsättning att villkoren för stödet uppfylls. Nystartsjobb har heller inte haft något tak för den bidragsgrundande lönekostnaden eller krav på att både lön och övriga anställningsförmåner ska vara likvärdiga med kollektivavtal i branschen.

Regeringen beslutade på regeringssammanträdet den 29 januari att införa ett tak på 22 000 kronor för den bidragsgrundande lönekostnaden vid nystartsjobb. Beloppet gäller vid en anställning på heltid och minskas proportionellt i förhållande till anställningens omfattning vid deltid.

Förordningsändringen träder i kraft den 1 april 2015. Medel som i dag används för att subventionera förhållandevis höga löner bedöms kunna användas mer effektivt för andra ändamål. Syftet är också att motverka fusk och ett icke avsett nyttjande. Förslaget ligger i linje med utredningsbetänkandet Det ska vara lätt att göra rätt (SOU 2014:16).

Inom Regeringskansliet pågår ett arbete med att se över konsekvenserna av att ställa krav på att inte bara lön utan även andra anställningsförmåner ska följa eller vara likvärdiga med kollektivavtal.

Regeringen kommer därför inte att ändra utformningen av instegsjobb eller särskilt anställningsstöd så att de liknar nystartsjobb.


Anf. 134 Fredrik Schulte (M)

Fru talman! Nystartsjobben är kanske den mest framgångsrika stödåtgärd som Sverige har haft för att hjälpa människor som står en bit från arbetsmarknaden in i arbete. Under de senaste fyra åren har 46 000 personer varje år haft nystartsjobb.

Socialdemokraterna var väldigt kritiska till inrättandet av nystartsjobben 2006 men har successivt flyttat sin ståndpunkt och vill nu inte avveckla reformen. Den har varit särskilt bidragande till att hjälpa människor med utländsk bakgrund att komma in i arbete.

Av de 360 000 nya jobb som har skapats under de senaste åtta åren har mer än 250 000 jobb gått till människor med utrikes bakgrund. Förklaringen till att detta har varit en så framgångsrik reform är att den har varit väldigt enkel. Den har varit rättighetsbaserad, det vill säga att om en potentiell arbetstagare lever upp till kraven för att få nystartsjobb kan automatiskt det företag som vill anställa personen i fråga erbjuda ett nystartsjobb. Man behöver inte gå igenom någon lång byråkratisk process och träffa handläggare på Arbetsförmedlingen, handläggare som hade kunnat lägga tid på att förmedla nya jobb i stället för att administrera byråkrati. Detta har gjort att reformen varit väldigt framgångsrik.

Nu har arbetsmarknadsministern signalerat att regeringen vill försvåra, skärpa till och på olika sätt byråkratisera nystartsjobben. Man kan se detta som en del i den helhet som regeringens politik utgör. Det handlar om att göra det mindre lönsamt att arbeta, att göra det dyrare att anställa, att nagga RUT i kanten och att sammantaget lyfta bort 23 miljarder ur ekonomin, pengar som man använder till att höja bidragen för dem som inte arbetar och att bedriva ineffektiv arbetsmarknadspolitik som redan är prövad och som, enligt vad forskningsmässigt är belagt, inte ger några stora effekter. Arbetsmarknadsministern har själv sagt att det inte skapar nya jobb.

Då är det lite beklämmande att regeringen nu därutöver ska ge sig på nystartsjobben, som har varit så framgångsrika. Man ställer sig inte bara frågan vad som är regeringens förslag för att skapa nya jobb, utan man undrar också om det inte finns någon del av ekonomin som ni kan freda, så att ni inte krånglar till och försämrar de stödåtgärder och lättnader som finns.

Om man jämför nystartsjobben med till exempel instegsjobben och anställningsstödet kan man se att det är mer än tio gånger fler personer som omfattas av nystartsjobben. Då är det tråkigt om man gör nystartsjobben mer som instegsjobben i stället för tvärtom. Utvecklingen borde i stället vara att de knappt 3 000 som har instegsjobb ska bli fler. Stödet för instegsjobben och anställningsstödet är ju mycket större, men ändå är arbetsgivarna inte lockade av det. Det beror just på knepigheten. Därför är det beklämmande att regeringen nu vill göra det svårare att ha nystartsjobbare.


Anf. 135 Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)

Fru talman! Fredrik Schulte säger att regeringen vill lyfta bort 23 miljarder kronor från ekonomin. Detta är, som Fredrik Schulte mycket väl vet, inte sant. Tvärtom. Den budget som regeringen lade fram var väsentligt mer expansiv än den som röstades igenom här i kammaren. Det Fredrik Schulte säger stämmer helt enkelt inte.

Riksrevisionen undersökte för något år sedan just de subventionerade anställningarna för personer som är nyanlända i Sverige. Riksrevisionens rekommendationer var ju att man borde ändra villkoren så att nystartsjobb och instegsjobb mer liknar varandra. I dag blir det en felanvändning, och det hade varit mer effektivt om man först hade haft ett instegsjobb och sedan ett nystartsjobb, enligt Riksrevisionen, men nu blir det inte på det sättet eftersom instegsjobben har haft en annan konstruktion.

Regeringen har tagit fasta på förslagen från Riksrevisionen. Ett av dem som nu genomförs är att vi inför ett tak för instegsjobben. Det är samma tak som de borgerliga partierna tillsammans med Sverigedemokraterna röstade igenom här i kammaren. På den punkten antar jag alltså att vi är eniga: Det ska införas ett tak.

Det är också regeringens bedömning att vi bör undersöka om vi inte ska ha motsvarande krav när det gäller kollektivavtal eller motsvarande villkor också för nystartsjobb som gäller för andra subventionerade anställningar.

Det är viktigt för att undvika missbruk av anställningsformerna, som då och då uppmärksammas i medierna, till exempel, men också för att en modell där man styr arbetsmarknaden med hjälp av kollektivavtal är en flexibel och bra modell som har tjänat Sverige väl.

Om kollektivavtalstäckningen blir för låg på den svenska arbetsmarknaden kommer man förr eller senare att tvingas styra arbetsmarknaden med lagstiftning i stället. Det är en situation man redan har i många andra länder, till exempel inom EU. Enligt min och regeringens bedömning är det ett väsentligt sämre sätt att styra arbetsmarknaden på än att använda sig av modellen med parter som gör upp via kollektivavtal.

Vill man ha en situation där det är kollektivavtal som reglerar arbetsmarknaden måste också regeringen i sin politik, menar jag, underlätta för företag att faktiskt sluta kollektivavtal. En av de saker som regeringen kan påverka är villkoren för subventionerade anställningar, och en sådan översyn görs just nu.


Anf. 136 Fredrik Schulte (M)

Fru talman! Vi har haft en höst som har präglats mycket av att finansminister Magdalena Andersson har gått ut och skanderat budskapet att ladorna är tomma. I interpellationsdebatter har Magdalena Andersson sagt att den budget som regeringen och Socialdemokraterna lade fram är den mest åtstramade budgeten sedan budgetsaneringen i mitten av 90-talet. Och nu pratar Ylva Johansson, arbetsmarknadsministern, om vilken expansiv budget som regeringen lade fram.

Det är lite märkligt spretigt från regeringens olika företrädare i fråga om hur man beskriver sin politik. Som lök på laxen har Stefan Löfven i samband med att Decemberöverenskommelsen presenterades sagt att svensk ekonomi ändå är ganska stark. Det är väldigt svårt att reda ut vad Socialdemokraterna egentligen har för syn på hur det går för Sverige och vad det är för politik man själv för.

Jag skulle vilja ställa en fråga till Ylva Johansson i det här ämnet: Varför är nystartsjobben så pass mycket mer framgångsrika än instegsjobben och anställningsstöden? Det är 46 000 personer de senaste åren som har fått nystartsjobb, medan instegsjobben inte ens kommer upp till 3 000. Kan det vara så att det är på grund av att instegsjobben och anställningsstöden är ganska knepiga? Det är byråkratiskt komplicerat. Man måste först träffa en handläggare på Arbetsförmedlingen som, så att säga, ska ge sitt godkännande till att anställningsstödet ska få betalas ut. Nystartsjobben kommer däremot automatiskt till den person som lever upp till kraven. Kan det inte hänga samman på det sättet?

Trots att nystartsjobben inte alls är lika generösa i sitt stöd jämfört med instegsjobben och anställningsstödet är det flera tusen procent fler personer som befinner sig i nystartsjobben.

Då är det märkligt att Ylva Johansson argumenterar för att vi ska göra nystartsjobben mer lika instegsjobben och anställningsstöden och inte tvärtom. Vi ska alltså göra den framgångsrika reformen mer lik den inte särskilt framgångsrika reformen. Borde man inte göra precis tvärtom?

Det är en märklig logik som ligger bakom resonemangen. Och det är som sagt väldigt spretiga budskap vi får höra från regeringen. De besked som vi får höra från arbetsmarknadsministern om att det är en otroligt expansiv politik som man bedriver går stick i stäv med statsministern och finansministern. Det föranleder nog ytterligare interpellationer, för det är mycket besynnerliga besked vi får nu.


Anf. 137 Hanif Bali (M)

Fru talman! Ylva Johansson försöker kolla om vi är vakna. Hon gjorde precis ett test för att se om vi hängde med. Jag vet inte om ni märkte det. Men hon sa att Riksrevisionen tyckte att de två olika reformerna skulle likna varandra mer, för de används i fel ordning. Det stämmer, men vad de sa var att instegsjobben skulle likna nystartsjobben mer, inte tvärtom. Det var precis det Riksrevisionen sa. De fastslog nämligen att på grund av att nystartsjobben är rättighetsbaserade, sker automatiskt och inte är krångliga nyttjas de oftare jämfört med instegsjobben, som är väldigt komplicerade och som kräver allt det som Ylva Johansson nu vill pracka på nystartsjobben.

För mig är det väldigt tråkigt. Jag tror nämligen att vi båda kan vara eniga om att instegsjobbens motiv är högst ädla. Trots att man är undantagen från LAS och det är väldigt starka subventioner är poängen med reformen att man, när man pluggar sfi, ska jobba samtidigt så att man kan nyttja språket samtidigt som man lär sig det. Det tror jag att vi alla kan vara eniga om är en extremt bra metod.

Vi vet hur det är i de kommuner - jag tror att Ylva Johansson själv har mött det i många kommuner - som har genomfört detta i sin sfi-utbildning, att man förutom att lära sig språket i skolbänken även får nyttja det vid sidan av sin utbildning. De ser fantastiska kunskapsresultat och en fantastisk språkutveckling.

Det är bara att vara självkritisk. Instegsjobben, som vi genomförde, var för komplicerade. Det gör mig då väldigt ledsen att Ylva Johansson ska göra om vårt misstag fast med de mycket mer framgångsrika nystartsjobben.

Ta till exempel ett företag som har tio anställda och som kanske inte har kollektivavtal! Man vill ta in någon på ett nystartsjobb. Man vill ge någon en chans att komma tillbaka från arbetslöshet eller ge någon som har kommit till Sverige en chans. Om det ska vara kollektivavtalsliknande förhållanden måste man såklart försäkra, men man kan inte försäkra en enskild person. Fora erbjuder inte individuella försäkringar. Då måste man ha kollektiva försäkringar. Då måste man försäkra elva personer, och då är det 5 procent av lönekostnaden för hela bolaget. Det är långt mer än den subvention man får från nystartsjobben. Med andra ord har vi då effektivt satt stopp för företag som kanske inte har kollektivavtal att kunna nyttja de här bidragen.

Jag förstår Ylva Johanssons poäng, nämligen att vi ska se till att det finns kollektivtal på svensk arbetsmarknad. Men det är ju någonting som är upp till parterna. Det är upp till parterna att välja och att se till att bolag skaffar kollektivavtal, också de anställda. Därför vore det väldigt tråkigt om man helt enkelt förstörde nystartsjobben genom att göra dem komplicerade och inte alls lika effektiva och genom att få dem att likna instegsjobben.


Anf. 138 Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)

Fru talman! Nej, Hanif Bali, Riksrevisionen säger i sin granskning att det är problem med de skilda villkoren mellan instegsjobb och nystartsjobb. Riksrevisionen säger dock inte i sina förslag vilken av formerna som borde ändras. Man pekar på att de borde likna varandra mer. Det är faktiskt det som kommer från Riksrevisionen.

Det kan man välja att tolka på vilket sätt man vill, men det pekar ändå på att de behöver likna varandra mer. Regeringen bedömer att man bör ha tak och att man bör överväga frågan om att ställa krav på kollektivavtal eller motsvarande även för instegsjobben.

Fru talman! Den här debatten väcker en fråga: Vad är en framgångsrik lönesubvention? Det måste man definiera när man ska tala om vad som är framgångsrikt och inte.

Jag uppfattar att Fredrik Schulte och Hanif Bali definierar en lönesubvention som många får som en framgångsrik lönesubvention. Det tycker jag är lite för enkelt sagt, för lönesubventioner är en rätt dyr arbetsmarknadspolitisk åtgärd i jämförelse med mycket annat, och det finns risker om de används fel.

En framgångsrik lönesubvention ska träffa rätt person, någon som verkligen behöver subventionen och som inte hade fått jobbet annars. Den ska ha så få undanträngningseffekter som möjligt. Den ska snedvrida konkurrensen så lite som möjligt, helst inte alls, vilket den inte gör om den träffar rätt personer. Och framför allt ska den leda till en varaktigt stark ställning på arbetsmarknaden, helst övergå till en icke-subventionerad anställning. Det är väl dessa krav man bör ställa på vad som är en framgångsrik lönesubvention och inte hur många de är. Jag vänder mig därför emot att man säger att för att det är många som utnyttjar det är det väldigt framgångsrikt.

Jag tycker att det ibland har varit nästan lite stötande att man kan få lönesubvention baserad på hela lönebeloppet, oavsett hur högt det är. Det är klart att det blir väldigt förmånligt. Det är helt orimligt om en arbetsgivare är beredd att betala en lön på 40 000-50 000 i månaden. Då måste man ifrågasätta om det är en person som verkligen ska ha en kraftfull lönesubvention för arbetet.

Vad som är en framgångsrik lönesubvention tror jag kräver lite mer än att bara se till antalet.

Fru talman! Jag tror att jag har svarat på frågorna.


Anf. 139 Fredrik Schulte (M)

Fru talman! Jag måste instämma med arbetsmarknadsministern i hennes sista poänger. Det är självklart inte så att en lönesubvention bara ska bedömas utifrån hur många personer det är som deltar i programmen, vilket gör att traineejobben inte blir bättre om de är 20 000, 40 000 eller 60 000. Ylva Johansson har själv sagt att det inte leder till fler jobb.

Det som är unikt med nystartsjobben är att det är riktiga jobb. Riktiga företag har tagit sig an människor som står långt ifrån arbetsmarknaden. Det har visat sig genom historien att det har varit väldigt svårt att få företag att anställa människor som står långt ifrån arbetsmarknaden, och nystartsjobben visar på undantaget.

Jag tycker att det är alldeles solklart att nystartsjobben är ett föredöme i sammanhanget, medan instegsjobben inte tillnärmelsevis har varit så framgångsrika. Då är det beklagligt att arbetsmarknadsministern har inriktningen att man ska göra den mindre framgångsrika reformen till föredöme och inte tvärtom.

Vi har nu stått här i nästan sex timmar, med undantag för gruppmötena, och diskuterat arbetsmarknadspolitik. Jag tycker att det har kommit en hel del intressanta uttalanden kring den. Vi har fått höra arbetsmarknadsministern tala om ett mer eller mindre paradigmskifte, att arbetsmarknadspolitiken inte skapar nya jobb. Så har det inte alltid låtit från Socialdemokraterna. Vi har i skarp kontrast till finansministerns "ladorna är tomma" nu fått en beskrivning av en otroligt expansiv politik från Socialdemokraterna och fått höra motstridiga budskap. Det har verkligen varit en förvirrande kväll, helt enkelt.


Anf. 140 Hanif Bali (M)

Fru talman! Jag håller med Ylva Johansson. Det är utifrån helt korrekta parametrar hon bedömer ett anställningsstöds effektivitet, nämligen vad som är syftet med stödet och vad man vill uppnå med det, helt enkelt.

Tittar vi på andelen av dem som får nystartsjobb som går vidare till reguljär osubventionerad anställning ser vi att den är väldigt hög, medan den inte alls är det när det gäller instegsjobben. Syftet med instegsjobben är till och med att så många som möjligt ska ha dem, för man ska nyttja språket när man går i skolan och på sfi. Poängen med den reformen är att så många som möjligt ska nyttja den.

Det som är ganska tydligt är att när vi byråkratiserar, när vi gör det svårare och krångligare blir det en sämre subvention och färre som nyttjar den. Det blir också sämre resultat av den. Vi vet av jämförelser som till exempel Riksrevisionen har gjort av instegsjobben och nystartsjobben att instegsjobben, som är den byråkratiserade varianten där man ställer högre krav på arbetsgivaren, ger ett sämre utfall.

Ylva Johansson har ju varit avregleringens företrädare de senaste månaderna. Hon har avreglerat Arbetsförmedlingen etcetera. Då är det väl bara att fortsätta på det spåret och också avreglera instegsjobben och de olika subventionssystem vi har. Mer avreglering stämmer jag in i. Tack så mycket, Ylva Johansson!


Anf. 141 Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)

Fru talman! Först vill jag säga till Fredrik Schulte att det är min uppfattning att lönebidrag, nystartsjobb, instegsjobb, yrkesintroduktionsanställningar, trygghetsanställningar och väldigt många olika typer av subventionerade anställningar som i dag finns - flera av dem infördes av den förra regeringen - alla är riktiga jobb. Det är faktiskt så. Det är inte ett oriktigt jobb bara för att du har en lönesubvention. Under förutsättning att lönesubventionen är rätt utformad menar jag att det är en bra politik och ett bra sätt att se till att personer som har en svagare ställning får inträde på arbetsmarknaden. Jag tycker att det är lite nonchalant att säga att anställningar med någon typ av subvention inte skulle vara riktiga jobb. De är också riktiga jobb, även om de är subventionerade.

Till Hanif Bali vill jag säga att jag är avregleringens och kollektivavtalens minister och företrädare.

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellation 2014/15:236 Anställningar med statligt stöd

av Fredrik Schulte (M)

till Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)

 

Alliansens reform att inrätta nystartsjobb har varit en stor arbetsmarknadspolitisk framgång som överträffat förväntningarna. Under de senaste fyra åren har årligen i genomsnitt 45 000 individer som tidigare befunnit sig i utanförskap fått en riktig anställning (om än subventionerad). Två av de stora fördelarna med reformen har varit dels att anställningen av en nystartsjobbare har varit administrativt enkel med tydliga regelverk, dels att subventionen inte haft ett tak. Den som anställer en ”nystartsjobbare” behöver inte genomgå en omfattande administrativ process på Arbetsförmedlingen, utan uppfyller du kraven utgår subventionen automatiskt. Subventionen begränsas inte heller till en viss lönenivå. 

Samma sak gäller inte andra anställningsstödsformer. När det gäller det särskilda anställningsstödet och instegsjobben måste dels arbetsgivaren genomgå en krångligare byråkratisk prövning, dels finns ett tak för hur hög subventionen kan bli. För instegsjobb är taket 16 000 kronor i månaden, vilket är en subventionsnivå som ligger under kollektivavtalsenliga löner. Detta bidrar till att göra subventionen krånglig. Samma sak gäller det särskilda anställningsstödet (men med ett något högre subventionstak). 

Mot bakgrund av detta vill jag fråga arbetsmarknadsminister Ylva Johansson:

 

Hur ställer sig arbetsmarknadsministern till att göra instegsjobben och det särskilda anställningsstödet lika enkelt och transparent utformade som nystartsjobben, det vill säga att stöden beviljas automatiskt om anställningen uppfyller villkoren samt att subventionstaket tas bort?