Ämnet geologi i såväl grundskolan som gymnasiet

Interpellationsdebatt 12 januari 2016

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 61 Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

Herr talman! Hans Rothenberg har frågat mig om jag anser att ämnet geologi bör få en starkare ställning och därmed större utrymme inom grund- och gymnasieskolan och om jag är beredd att ge utrymme för geologi som ett eget ämne i läroplanerna på grund- och gymnasieskolan.

När det gäller de obligatoriska skolformerna - grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan - är kunskapsområdet geologi integrerat i olika ämnen. Jag kan konstatera att området tas upp i dessa skolformers läroplaner och att det konkretiseras närmare i framför allt kursplanerna i kemi och geografi.

I gymnasieskolan läser flertalet elever på nationella program obligatoriskt minst en kurs i ämnet naturkunskap. Av ämnesplanen framgår att ämnet naturkunskap till sin karaktär är tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi och att hälsa, energi och hållbar utveckling behandlas i ämnet. För dem som läser på naturvetenskaps- och teknikprogrammet ersätter olika kurser inom det naturvetenskapliga området den obligatoriska kursen i naturkunskap, så dessa elever läser betydligt mer inom området än vad övriga elever gör.

Jag kan också konstatera att det görs goda insatser på flera håll i landet i syfte att underlätta för skolorna att integrera området geologi i undervisningen. Som exempel kan jag nämna den naturvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet som har ett resurscentrum för geologi i skolan och att de via sin webbplats bland annat erbjuder undervisningsmaterial, lärardagar och forskningsartiklar i geologididaktik.

Vidare har Sveriges geologiska undersökning, myndigheten SGU, i år startat ett treårigt arbete riktat till bland annat skolor för att lyfta fram hur viktig geologin är för samhället och erbjuda material för undervisningen. Ett tredje exempel värt att nämna är Geologi för skolan, ett projekt som har initierats av Stockholms universitet i samarbete med Naturhistoriska riksmuseet och som går ut på att hjälpa lärare att integrera geologi i sin undervisning.

Sammantaget menar jag därför att området geologi redan i dag ges utrymme i grund- och gymnasieskolans kurs- och ämnesplaner. Jag menar också att lärare som väljer att behandla eller fördjupa geologi i undervisningen utöver vad som krävs i kurs- och ämnesplaner har goda möjligheter att göra detta. Att ge utrymme för geologi som ett nytt ämne i dessa skolformer är därför inte aktuellt.


Anf. 62 Hans Rothenberg (M)

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret! Att diskutera geologi i riksdagen hör inte till vanligheterna. Jag kan inte minnas att det har varit en sådan debatt tidigare.

Geologi är ett område som är ganska eftersatt och försummat i Sverige. Sverige är byggt på en väldigt stark och gammal berggrund. Här finns en helt annan typ av berg och mineral än på många andra ställen i världen, och den svenska gruvnäringen har vuxit fram ur detta. Sveriges naturresurser har stor betydelse för samhället och ekonomin, inte minst när det gäller basnäringarna som gruv- och stenindustrin med sina förädlande stål- och metallverk. Som en följd av all denna nytta och dessa resurser tack vare Skandinaviens stabila berggrund har Sverige och de nordiska länderna av naturlighet utvecklat en hög kompetens inom bergbyggnad.

I dag byggs alltmer av infrastrukturen under mark. Det förutsätter en bred och gedigen kunskap om geologiska förutsättningar att kunna bygga på ett säkert, miljömässigt och ekonomiskt hållbart sätt. Inte minst med hänsyn tagen till de förändringar som följer med klimatförändringarna spelar geologikompetensen en helt avgörande roll.

Det finns en siffra som figurerar att om Sveriges samtliga detaljplaner skulle sättas i verket saknas det ungefär 250 geologiingenjörer för att det ska kunna bli verklighet. Den här kompetensen spelar således roll, både på högre och på lägre nivå.

Geologikompetensen är avgörande inom många samhällsutmaningar, precis som jag sa angående infrastrukturutbyggnad och med hänsyn tagen till de klimatförändringar som sker. Det var inte länge sedan det faktiskt var en jordbävning i Sverige. Det blir enorma rubriker av detta, men det blir också skador som behöver hanteras och åtgärdas.

Kunskapsbrister inom geologi kan ge förödande effekter. Jag förstår att utbildningsministern möter många som vill att deras ämne ska ha mer utrymme, och det är klart att med en begränsning till en nioårig grundskola och ett gymnasium på tre fyra år går det inte att klämma in hur mycket som helst. Därmed inte sagt att man ska negligera de önskemål som kommer. Det här handlar väldigt mycket om att kunna sätta in geologin i ett sammanhang, och det görs på många andra håll i världen. Till exempel i Norge har geovetenskap samma rang som biologi, fysik och kemi på de naturvetenskapliga gymnasieprogrammen.

Bristande kunskap i Sverige ska inte behöva vara ett hinder för god utveckling av samhället när geovetenskapen som i dag är något eftersatt. Det är, som ministern angav, ett frivilligt ämne i väldigt stor utsträckning inom naturkunskapen.

För några år sedan var det en artikel i en av våra större dagstidningar med ett antal personer som representerar Geologisverige. Det var generaldirektören för Sveriges geologiska undersökning, ordföranden i Geografilärarnas Riksförening, ständiga sekreteraren i Kungliga Vetenskapsakademien och Svenska nationalkommittén för geologi. Alla menar att det finns ett stort behov av att utveckla de här kunskaperna.

Svaret från ministern på min fråga var att geologi inte ska införas som obligatoriskt ämne. Men tycker ministern att det är viktigt med mer geologikunskaper i Sverige?


Anf. 63 Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

Herr talman! Tack till interpellanten för att han lyfter frågan!

På den följdfråga som interpellanten ställer, det vill säga om jag tycker att det behövs mer geologikunskap i Sverige, har jag lätt att svara ja. Det är lätt att konstatera, precis som Hans Rothenberg gör, att vi i dag har en brist på geologikompetens bland till exempel utbildade ingenjörer. Vi behöver fler geologiingenjörer som klarar de utmaningar, byggnationer och omställningar som vårt samhälle står inför både när vi ska bygga ut för den stora bostadsbrist vi har och när vi ska klara att möta klimatutmaningarna som de ser ut. Där är just detta en av nyckelkompetenserna. Så mitt svar på frågan är ja.

Då blir frågan: Vad har skolan och de skolformer som Hans Rothenbergs interpellation handlar om, alltså den obligatoriska skolan och gymnasiet, för del i detta? Jag fortsätter att konstatera att förutom de områden där jag nämnde att det finns som ett obligatoriskt inslag i de läroplaner och kursplaner som finns för skolan i dag så finns det flera områden där det som Hans Rothenberg nämner i sitt svar tas upp. När man är i ett område där gruvindustrin har haft en stor inverkan på samhällsbyggnationen är det naturligt att det också har ett utrymme i den historieundervisning som bedrivs på skolorna där. I samhällsekonomin är det fullständigt naturligt att man går igenom hur Sverige har byggts upp mycket tack vare vår rika geologi, om man kan använda ett sådant uttryck om vår kunskap om hur man ska förvalta och använda de mineraler som vårt land står på.

Det här är alltså frågor som tas upp i dag, och jag är fortsatt tveksam till om ett eget ämne skulle hjälpa. Jag köper nog inte heller referensen till Norge, för i Sverige har vi ju i gymnasieskolan ämnet naturkunskap, där det är väldigt tydligt uttryckt att det är ett ämne som utgår från geovetenskapen med samma tyngd som det utgår från kemi, fysik, biologi och hälsa. Det finns därför som en del för de allra flesta gymnasieelever, och de som läser naturvetenskapliga programmet och tekniska programmet ska egentligen läsa betydligt mer än övriga gymnasieelever.

Däremot kan det mycket väl vara så att den förändring som skett med nya kursplaner som tydliggör just dessa frågor som är kopplade till hållbar utveckling och till samhällsbyggnationen inte har slagit igenom fullt ut i hur kurser planeras på gymnasieskolor och grundskolor. Då behövs det fortbildning, didaktik och kollegialt lärande lärare emellan, och det var därför jag i mitt interpellationssvar ville peka på de olika initiativ som tas för detta. Lunds universitet, SGU, Stockholms universitet, Naturhistoriska riksmuseet är aktiva i att erbjuda lärare möjligheten att få den fortbildning de behöver för att uppfylla de krav som finns i läroplaner och kursplaner.

Man kan möjligen ställa följdfrågan om det inte finns behov av ett beslutat statligt initiativ. Det här är statliga initiativ i den betydelsen att våra universitet är statliga institutioner, SGU är en statlig myndighet och Naturhistoriska riksmuseet likaså. Behövs det ett beslut i betydelsen av ett beslutat statligt initiativ? Där vill jag invänta följden av de beslut vi redan fattat om nationella skolutvecklingsprogram.

Skolverket har fått i uppdrag att utifrån de behov som finns i skolorna som har inventerats där, där hållbar utveckling har varit en del, komma fram till vilka insatser Skolverket behöver göra för fortbildning och kollegialt lärande. Jag vill invänta det resultatet.


Anf. 64 Hans Rothenberg (M)

Herr talman! Geologins långa tidsperspektiv ger grunden till att förstå en stor del av klimatförändringarna, ger mer kunskap om säkerhet i forskningsresultat hos förvaltningssystem och om vikten av internationellt samarbete. Det är nödvändigt att förbättra kunskapen. Det är bra om geologin får vara en del av systemtänkandet.

I dag är geologi det enda av de stora naturvetenskapliga ämnena som saknas på schemat i någon form i alla utbildningar från grundskolan till och med gymnasiet. Låt mig problematisera frågan. Är det rimligt att ett ämne med så stort kunskapsinnehåll, som är så viktigt för människans framtida livsbetingelser, ska bygga på frivilliga initiativ från lärare, elever och utomstående aktörer? Här handlar det om att ge grundkunskaper, inte om att stilla ett intresse.

Låt mig göra motsvarande reflektion om det i andra ämnen, till exempel geografi, religionskunskap, samhällskunskap, ska vara utomstående aktörer som ska trycka på för att ge baskunskaper i de ämnena. Det skulle framstå som tämligen absurt. Men så är fallet med geologi. I sammanhanget kan man alltid reflektera över vad som är viktigast att veta - hur jorden är beskaffad eller förutsättningarna för att utveckla vårt samhälle. Ska geologin ställas mot slöjd? Svaret när jag ställer frågan till mig själv är givet.

Herr talman! Geologi ingår i naturkunskap, men det är en ytterst liten del för ett så komplext ämne. Det är för litet för att vara ett frivilligt eget initiativ. Det är just för att ämnet inte finns på schemat som initiativen skulle behövas.

Det finns exempel på delar i ett kursinnehåll som skulle kunna finnas med i geologiämnet, till exempel jordens uppkomst och uppbyggnad, livets uppkomst och tidiga utveckling. I en tillvaro när det i världens ledande ekonomi finns en folkrörelse som driver kreationistiskt tänkande finns ett behov av att lära sig hur jorden och världen egentligen uppstod. Det tog inte 6 000 år, utan det handlar om 14 miljarder år.

Vidare finns atmosfärs- och havscirkulation. Det handlar om att förstå rörelserna och strömningarna i vår tillvaro och hur människan påverkar dem. Vidare finns naturkatastrofer. Världen står inför det kanske största hotet som ingen talar om, och det går tyvärr inte att politiskt förhindra. Det är när någon av supervulkanerna någon gång, kanske till och med under vår eller våra avkommors nära livstid, kommer att brisera. Det kommer att innebära att en kontinent slås ut, och det kommer att bli permafrost under långa tider.

Det här är stora frågor som kräver förståelse. Som ministern säkert förstår är jag positivt inställd till att geologin ska få ett större genomslag i svensk skola. Jag hade hoppats på att få lite mer positiv respons. Det här är frågor som på både extremt lång sikt och kort sikt spelar stor roll.


Anf. 65 Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

Herr talman! Jag har full förståelse för ledamotens uppfattning.

Även om det inte är så många riksdagsledamöter som driver denna fråga har en annan vanlig fråga till såväl mig som tidigare utbildningsministrar varit hur olika delar i läroplanen kan stärkas eller hur nya ämnen kan tillföras. Även om vi alla ser oss som väktare av de timplaner, kursplaner och läroplaner som finns, och därmed avfärdar de olika förslagen, åtminstone när det handlar om att tillföra nya ämnen, gör vi det på något olika sätt. I det här fallet är jag noggrann med att understryka att geologikunskaperna behöver stärkas. Geologi är en viktig del av de ämnen som finns i dag. Jag vill gärna sortera så att det inte är så att mitt pekande på de möjligheter som finns för lärare att i dag få didaktisk utveckling av till exempel statliga institutioner, universitet, museer och SGU, innebär att detta är något slags frivillig del som bygger på självständigt intresse från lärares sida. Det som står i våra läroplaner är krav för våra lärare.

I kursplanerna för kemi och geografi i grundskolan konkretiseras geologi och geovetenskap. De är obligatoriska delar i de kursplanerna. För gymnasiet ingår de som en del som bygger upp ämnet naturkunskap för de allra flesta gymnasieelever, förutom för dem som läser betydligt mer än naturvetenskap. Ämnet finns i dag, men det kan finnas ett behov av att utveckla sin didaktik. De möjligheterna finns.

Därutöver finns ett uppdrag till Skolverket att utvärdera vilka ämnen, ytterligare fortbildningsinsatser och kollegialt lärande insatser som behövs. Där vet jag att frågan om hållbar utveckling, som bland annat berör den typen av diskussioner som har lyfts fram här, är en av de frågor som återkommer.

En annan del som jag verkligen vill understryka, och jag håller med Hans Rothenberg, är behovet av fakta för att ta till sig den naturvetenskapliga metoden. Där ser jag med samma oro på de diskussioner som förts om skolan i en av våra supermakter och ibland också i vårt land.


Anf. 66 Hans Rothenberg (M)

Herr talman! Min avsikt med denna interpellationsdebatt är att lyfta upp frågan. Jag tror att många av kollegorna i bänkarna i kammaren inte har funderat över dessa frågor. Det finns många i civilsamhället och runt om i landet som inte förstår vikten av geologikunskaper. En anledning till det är att de inte har fått kunskaperna i ett tidigt skede.

Jag ser ändå att det finns en positiv förståelse för ämnet. Jag hoppas med tiden att geologikunskaperna kan öka i Sverige. Om inte annat kommer det att vara bra att ha kunskaperna med sig när järnvägen ska byggas ut i landet. Den kräver stabilitet.

Inget är hugget i sten. En sak är bergsäker, nämligen att jag återkommer i ärendet.


Anf. 67 Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

Herr talman! Det ser jag fram emot, Hans Rothenberg.

Det bör också nämnas i sammanhanget att det pågår samtal mellan regeringen och de borgerliga partierna om grundskolans timplan utifrån det uppdrag som har givits till Skolverket. Där behandlas också frågor om olika ämnen.

Möjligen kan man göra en reflektion, som hänger samman med Hans Rothenbergs inledning av sitt slutanförande, om varför vi i Sverige har valt ordningen att vi politiker i sådan detalj bestämmer exakt hur scheman ska se ut och vilka ämnen som ska lyftas upp. I många andra länder är det beslut som ligger antingen på den utbildningsvetenskapliga nivån eller på lärarna på olika skolor. En stor del av schemat - curriculum - i till exempel den finska skolan görs av lärarna i varje skola. Det skulle ge större utrymme för den typen av överväganden som vi diskuterar här.

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellation 2015/16:263 Ämnet geologi i såväl grundskolan som gymnasiet

av Hans Rothenberg (M)

till Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

 

För en tid sedan ställde jag en fråga till statsrådet Gustav Fridolin om regeringen avsåg att vidta några åtgärder för att lyfta fram geologiämnet i såväl grundskolan som gymnasiet. Svaret var välvilligt inställt till ämnet som sådant och beskrev hur ämnet belyses inom ramen för dagens skola. Dock lyste svaret på själva frågan med sin frånvaro.

Geologikompetensen är avgörande inom många samhällsutmaningar, inte minst vad gäller infrastrukturutbyggnad och möjligheterna att bygga på ett säkert miljömässigt och ekonomiskt hållbart sätt. Med hänsyn tagen till de förändringar som följer med klimatförändringarna är geologikompetensen helt avgörande. Paradoxalt nog har geovetenskapen i Sverige generellt sett haft svag ställning inom grundskola och gymnasium – inte minst jämfört med många andra länder i Europa och Nordamerika där earth sciences är ett självklart ämne på skolschemat.

Med anledning av ovanstående önskar jag fråga utbildningsminister Gustav Fridolin:

 

Anser utbildningsminister Gustav Fridolin att ämnet geologi bör få en starkare ställning och därmed större utrymme inom grund- och gymnasieskolan?

Är ministern beredd att ge utrymme för geologi som ett eget ämne i läroplanerna på grund- och gymnasieskolan?