Äktenskapstvång

Herr talman! Mikael Eskilandersson har frågat mig om jag och regeringen har för avsikt att ta något lagstiftningsinitiativ eller vidta någon annan åtgärd för att åstadkomma en generell höjning av straffvärdet för äktenskapstvång och för att brottet äktenskapstvång generellt ska berättiga till ett högre skadestånd än i ett i interpellationen angivet fall. Han har också frågat hur jag och regeringen kommer att agera för att göra det säkert för de unga kvinnor som varit utsatta för den här typen av brott att leva i vårt samhälle när förövaren släpps ut i samhället igen. Slutligen har Mikael Eskilandersson frågat mig om jag och regeringen är beredda att se över alternativet med en 24-årsregel lik den som Danmark har infört.

Att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck, är en högt prioriterad fråga för Sveriges regering. Det finns inget som kan försvara att unga tvingas gifta sig med någon som föräldrarna eller någon annan har bestämt. Ett påtvingat äktenskap innebär ett stort ingrepp i brottsoffrets personliga integritet och frihet som kan få såväl långvariga som långtgående följder.

Som Mikael Eskilandersson känner till får jag inte uttala mig i enskilda ärenden. När det gäller frågan om straffvärdet för äktenskapstvång kan jag dock säga följande. Brottet äktenskapstvång infördes av den tidigare regeringen i juli 2014. Straffskalan är fängelse i högst fyra år. Det är domstolen som utifrån samtliga omständigheter i det enskilda fallet avgör vilket straffvärde en enskild gärning har. Om en person samtidigt döms för flera brott påverkar det straffet som döms ut, och straffet ska då bestämmas efter den samlade brottslighetens straffvärde.

Regeringen har precis tillsatt en utredning som ska göra en översyn av bland annat bestämmelsen om äktenskapstvång. I uppdraget ingår att överväga om bestämmelsen bör ändras på något sätt. Detta innefattar även brottets straffskala. I uppdraget ingår dessutom att ta ställning till om det ska införas en särskild straffskärpningsgrund för brott med hedersmotiv. Det är ingen tvekan om att brott med hedersmotiv är allvarliga och ska bedömas strängt. Det är därför mycket bra att dessa frågor nu utreds.

När det sedan gäller skadestånd är utgångspunkten i svensk rätt att skadestånd fullt ut ska ersätta en skadelidande för den skada som har drabbat honom eller henne. I fråga om skador som kan beräknas i ekonomiska termer får domstolen fastställa ett skadestånd som uppnår detta syfte.

Om någon allvarligt kränker någon annan genom brott uppstår skador i form av lidande eller obehag. Dessa skador ska också kompenseras, och det sker genom så kallad kränkningsersättning. Att i lagtext fastställa några exakta belopp eller detaljerade beräkningsmodeller för sådan ersättning låter sig inte göras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns dock vissa utgångspunkter. Omständigheter som bör få särskild betydelse är till exempel hur länge en kränkning har pågått, om den har riktat sig mot någon med särskilda svårigheter att skydda sig själv eller om någon har missbrukat att någon annan står i ett beroendeförhållande. De omständigheter som ligger till grund för brottet äktenskapstvång kan alltså leda till högre kränkningsersättning.

När det gäller skydd och stöd till brottsutsatta kvinnor bedriver regeringen ett kraftfullt arbete som innefattar en mängd olika åtgärder.

Varje kommun har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp de behöver. Socialnämnden ska kunna erbjuda hjälpinsatser av olika slag på ett mycket tidigt stadium till en kvinna som behöver det. Det kan exempelvis handla om beslut om ekonomiskt bistånd, hjälp med skyddat boende, rådgivande och stödjande samtal, ordnande av kontaktperson, förmedling av kontakter med andra myndigheter och frivilligorganisationer, hjälp med att söka efter ny bostad, kontakter med Polismyndigheten och övriga rättsväsendet vid polisanmälan samt insatser för eventuella barn.

Vid behov av stöd och skydd går det även att få hjälp från Polismyndigheten inom ramen för dess lokala personsäkerhetsarbete. Regeringen har även kraftigt stärkt kvinnojourerna och brottsofferjourerna, som aldrig har haft så mycket resurser som de har just nu.

När det gäller den sista frågan om anhöriginvandring vill jag bara kort säga följande. Sverige är, till skillnad från Danmark, bundet av EU:s familjeåterföreningsdirektiv. Enligt direktivet får medlemsstaterna, för att garantera en bättre integration och förhindra tvångsäktenskap, kräva att anknytningspersonen och dennes make ska ha uppnått en viss lägsta ålder, högst 21 år, innan maken kan återförenas med anknytningspersonen.

I Sverige får ett uppehållstillstånd vägras för en make om någon av makarna är yngre än 21 år, och familjeåterföreningsdirektivet hindrar alltså ett krav på en högre ålder än det. Det är därmed inte aktuellt att överväga en högre minimiålder.

Mikael Eskilandersson kan vara säker på att jag och regeringen gör vad vi kan för att förhindra att någon tvingas gifta sig eller utsätts för andra typer av hedersrelaterat våld eller förtryck.

Herr talman! Tack, Morgan Johansson, för svaret!

Min interpellation bygger mycket riktigt i stora delar på det enskilda fall som kom att bli det första fallet av äktenskapstvång som ledde till en fällande dom i hovrätten. I och med att Högsta domstolen nekade prövningstillstånd blev denna dom vägledande för andra kommande domar. Jag vet att Morgan Johansson inte får yttra sig om enskilda fall, men jag vill ändå ge en bakgrundsbild till mina frågor.

Historien bakom är kortfattat: En ung flicka född 1993 träffar en kille här i Sverige som hon blir kär i och börjar träffa i smyg. Detta sker 2013, så hon är då 20 år.

Pappan får reda på detta och underkänner pojkvännen som blivande make. I stället vill han att dottern ska gifta sig med en manlig släkting i Afghanistan, så att denna kan få ett bättre liv här i Sverige. Det är så det uttrycks i domen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Dottern vägrar, men efter att brodern fått i uppdrag att se till att hon inte träffar sin pojkvän och efter hot som bland annat går ut på att hon ska ta livet av sig från en höjd, vilket underförstått hänvisar till de unga kvinnor som faller från balkonger och liknande när de vanhedrat sin familj, något som ibland förklaras som självmord trots att det inte bör vara mer vanligt bland invandrarkvinnor än bland andra att vilja ta sitt liv inför andra som tittar på, går hon i alla fall med på att resa till Afghanistan, dock med löfte om att endast behöva gifta sig om hon själv vill. Detta sker 2015, så hon är då runt 22 år. När hon väl kommer dit tvingas hon att gifta sig.

Pappan och en vän till honom för även bort dotterns pojkvän här i Sverige och rånar och misshandlar honom som ett led i att definitivt försöka avsluta deras relation.

I domen döms pappan och hans vän för flera olika brott riktade mot pojkvännen. I tingsrätten resonerar man kring att pappan varit den mer drivande i brotten mot pojkvännen, så där får pappan tre och ett halvt år för brotten mot pojkvännen, medan hans vän får tre år. Därefter lägger man till äktenskapstvånget och hoten mot dottern, som enbart pappan varit inblandad i. Då höjs straffvärdet till fyra år, enligt tingsrätten.

Hovrätten för ett liknande resonemang, där straffvärdet för den andra personen, pappans vän, sägs vara tre år. Eftersom pappan har varit mer drivande ska hans straff vara något längre. Totalt fastställer man pappans straff till fyra år, liksom tingsrätten tidigare gjort.

Slående blir här att brottet mot flickan ses som så mycket mindre allvarligt, och man kan ju undra varför.

Nu ska man vara försiktig med vilka slutsatser man drar, eftersom hovrätten inte preciserar lika bra som tingsrätten vad de egentligen dömer pappan till när det gäller brotten mot pojkvännen. Det finns även en straffrabatt som inträder.

Straffrabatten brukar grunda sig i tanken att det grövsta brottet ger fullt straff och det näst grövsta ger halvt straff. Detta är det man brukar kalla för den samlade brottslighetens straffvärde men som hos vanligt folk snarare brukar kallas straffrabatt.

Totalt sett kan man fråga sig om maximalt fyra år för äktenskapstvång är ett riktigt ställningstagande. Är det där straffet bör ligga?

Herr talman! Regeringens grundinställning är att vi ska se strängt på de här brotten, och det är precis därför som vi alldeles nyligen har tillsatt den översyn som vi har gjort. Jag uttalar mig inte i några enskilda fall, men vi har ju sedan tidigare sagt att det kan finnas skäl att se över hur straffskalan ser ut i de här delarna, både för äktenskapstvång och för barnäktenskap.

Vi har också lagt till uppdraget att titta på en särskild straffskärpningsgrund när det gäller hedersrelaterade brott. Det var en fråga som vi socialdemokrater drev här i riksdagen i opposition och som vi nu går vidare med och som blir regeringspolitik.

Jag tror alltså inte att vi är oeniga på den punkten - att detta är brott som man ska se strängt på och som samhället ska göra allt man kan för att också lagföra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Dessutom tror jag att vi behöver göra mer. Vi ska inte bara se till att i efterhand straffa de brott som begås utan också göra allt vi kan för att försöka förebygga att dessa brott över huvud taget begås.

I dag har jag därför aviserat att vi kommer att göra ytterligare en sak, nämligen ge den sittande utredningen ett tilläggsuppdrag att också utveckla de rättsliga möjligheterna att till exempel i det läget när man misstänker att någon ska föras ut ur landet för att giftas bort stoppa dessa resor exempelvis genom att beslagta pass eller belägga människor med utreseförbud. Vi vill också titta på den modell som finns i Storbritannien, forced marriage protection order, där man faktiskt kan ställa krav på släktingarna att berätta var deras barn är någonstans. Om de då inte berättar det kan även de drabbas av ett straff. I Storbritannien är det fängelse upp till fem år.

Detta går vi alltså vidare med, vilket jag har berättat i dag. I Dagens Nyheter finns en artikel där jag beskriver hur det här tilläggsuppdraget ska se ut. Regeringen tittar på straffsatserna och utvecklar åtgärder för att stoppa att dessa tvångsäktenskap över huvud taget ingås.

Vad gör då Sverigedemokraterna? Dessvärre är ert record i frågan inte särskilt gott. Jag nämnde i mitt interpellationssvar det regeringen har gjort för kvinnojourer och brottsofferjourer, det vill säga för att ge skydd, stöd och hjälp till de kvinnor och barn som utsätts för tvångsäktenskap. Nästan det första Mikael Eskilandersson gjorde när han kom in i riksdagen efter 2014 års val var att han röstade ned vårt budgetförslag. I det budgetförslaget fanns ett förslag på 100 miljoner kronor extra till kvinnojourerna. Nu har vi fått igenom förslaget i senare budgetar, men han vill hellre fälla hela regeringens budget och därmed en sådan satsning. Enligt mitt sätt att se på detta tyder det inte på något större engagemang från Sverigedemokraternas sida.

Jag har tittat på er budgetmotion från i höstas för att se om dessa frågor finns med där. Det finns inte ett ord om brottsofferjourer eller kvinnojourer. Hur är det egentligen, Mikael Eskilandersson, med ert engagemang i frågan?

Herr talman! Jag gläder mig över att vi verkar vara överens om att maxstraffet bör höjas för den här typen av brott. Det är slående att statsrådet tar upp ett exempel på ett annat brott som eventuellt skulle kunna införas, nämligen att vara skyldig att berätta var ens barn befinner sig. Om man inte gör det kan man få upp till fem års fängelse, det vill säga ett år mer än vad som i dag är maxstraffet för tvångsäktenskap.

Jag noterar att Morgan Johansson vill göra gällande att Sverigedemokraterna inte har gjort någonting på den här punkten. Det är inte riktigt sant om vi ska se till vad som faktiskt har hänt. År 2015 hade civilutskottet sin debatt i kammaren om familjerätt. Då var jag ensam om att vilja täppa till de luckor som fanns när det gäller barnäktenskap och tvångsäktenskap och dessutom höja straffen. Det är något som vi har väckt motioner om sedan jag kom in i riksdagen.

Så att vi inte skulle ha gjort något är en direkt felaktig bild. Det intressanta var att 2015 var Morgan Johanssons partikamrater inte alls intresserade av att titta på lagen. Inte heller Alliansen var intresserad av att se över någonting - detta trots att vi redan då visste att det fanns unga kvinnor som var utsatta för både tvångsäktenskap och barnäktenskap. Detta skedde trots de nya skärpta lagarna som trädde i kraft 2014.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Två år senare, 2017 i mars, hade vi en ny debatt i kammaren. Då var helt plötsligt alla partier överens om att vi måste se över lagarna. Det är intressant hur Sverigedemokraternas politik på två år har gått från att vara något som vi ensamma står för till att helt plötsligt vara något som vi alla är överens om. Det är också intressant att innan dess hotade civilutskottet regeringen med att skriva en lag om tvångsäktenskap. Det är kanske lite av det som fick fart på arbetet så att även regeringspartierna ställde sig bakom en översyn. I annat fall hade civilutskottet självt kunnat initiera en förändring av lagen, men det är betydligt krångligare om civilutskottet ska göra det. Det är givetvis enklare om regeringen gör det.

Morgan Johansson påstår också att regeringen gör vad man kan för att förhindra tvångsäktenskap och hedersrelaterat våld eller förtryck, men det ska tydligen inte tolkas som att man gör allt man kan. En sak väljer man medvetet bort, nämligen att prata med Sverigedemokraterna. Ändå bör Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna på en del av dessa punkter ha betydligt lättare att komma överens än vad Alliansen och regeringen har. Man har valt att inte bjuda in Sverigedemokraterna till diskussioner. I stället använder man en klassisk härskarteknik där man kallar andra till möten och stänger oss ute från insyn och information.

Nu är regeringen snart ensam om att ha den hållningen gentemot Sverigedemokraterna. Samtliga partier i Alliansen har flaggat för att man med stöd av SD på olika sätt vill sänka regeringens politik och regeringens ministrar. Man är visserligen inte överens inom Alliansen om hur, men man är överens om att man vill ta stöd av SD på olika sätt. Det är inte möjligt att göra något för vare sig Centerpartiet, Liberalerna eller någon annan utan vårt stöd.

Jag skulle gärna se att Morgan Johansson lyssnade lite på vad jag har att säga, och det var därför jag väckte interpellationen för att därmed tvinga honom till kammaren.

Herr talman! Låt mig först ta upp den punkt Mikael Eskilandersson nämnde sist om hur Alliansen agerar just nu. Jag tolkar det som att Alliansen verkar vara överens om att man ska göra allt man kan för att sabotera för regeringen, men man kan inte komma överens om exakt hur det ska gå till att sabotera för regeringen. Där står vi just nu.

När det gäller sakfrågan måste vi ha historieskrivningen klar för oss.

Den här lagstiftningen infördes den 1 juli 2014. När den behandlades i riksdagen - jag var ordförande i justitieutskottet vid det tillfället - sa vi från socialdemokratiskt håll att vi måste göra en utvärdering av lagstiftningen när den har varit i kraft en tid. Det finns en reservation. Redan vid det tillfället sa vi att vi måste se hur lagen kommer att fungera. Det är precis den utvärderingen vi nu gör. Utöver en utvärdering och kartläggning har vi också bett utredaren, justitierådet Mari Heidenborg, att titta på straffsatserna när det gäller både äktenskapstvång och barnäktenskap och även straffskärpningsgrundsfrågan för hedersrelaterade brott. Det var också en fråga som vi socialdemokrater drev i opposition.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag berättade om det tilläggsuppdrag som vi tänker ge utredaren. Det är viktigt att göra båda delar: dels se strängt på brotten ur straffrättslig synpunkt, dels göra vad man kan för att förebygga dem.

Det instrument som finns i Storbritannien, det som kallas forced marriage protection order, verkar vara effektivt. I Storbritannien ger brottet fem års fängelse. Jag ska inte låsa mig vid någonting, utan vi ger uppdraget till utredaren att se på hur en svensk modell skulle kunna se ut.

Med detta arbete förs i viss utsträckning bollen över från kommunerna till staten. I dag finns en möjlighet för kommunerna att omhänderta barn enligt lagen om vård av unga och på det sättet stoppa en tvångsutresa för att giftas bort - men detta sker i alltför liten utsträckning. Genom att göra på det här sättet blir det i stället staten och rättsväsendet som agerar på ett mer enhetligt och effektivt sätt.

I det tilläggsdirektiv som regeringen ska besluta om framgår det att vi måste bli mycket bättre på att ge stöd och hjälp till dem - oftast flickor - som redan har förts ut ur landet så att de kan komma tillbaka hem till Sverige. Här kan vi hämta exempel från Norge och även Storbritannien. De har ett bra samarbete med de länder som det kan handla om, är mer aktiva och har bättre rutiner för att rädda de tjejer det faktiskt handlar om så att de kan komma tillbaka.

Jag fick inte riktigt svar på min fråga om var det sverigedemokratiska engagemanget egentligen ligger. Det första Mikael Eskilandersson gjorde när han klev in i kammaren efter valet 2014 var att han röstade ned regeringens budget. Där fanns en stor satsning på kvinnojourer och brottsofferjourer på 100 miljoner kronor. Regeringen har därefter lyckats få till stånd denna satsning, men var ligger egentligen ert engagemang? Varför skriver ni inte i era budgetmotioner ett endaste ord om kvinnojourer eller brottsofferjourer?

Herr talman! Det gläder mig att vi kan vara överens om straffvärdet. Dessa kvinnors liv borde vara värda mer än till exempel en bil, men ändå kan tillgrepp av fortskaffningsmedel i vissa fall ge betydligt längre straff än äktenskapstvång. Vi tycker att kvinnors värde måste öka i samhället. Det är glädjande att även ministern har samma synpunkt.

Sedan var det frågan om vår inställning och varför vi fällde budgeten. Det handlade inte direkt om enskilda budgetposter, utan det var fråga om den totala effekten. Dessutom fanns ett löfte från Stefan Löfven om att han skulle avgå i det fall att budgeten inte fick gehör i kammaren.

Nu valde ju Stefan Löfven att frångå sitt löfte efter att vi hade fällt budgeten, men vi såg det i alla fall som ett sätt att få något mer att påverka.

Totalt sett är fyra år som maxstraff ett alldeles för lågt straffvärde. Det man ska tänka på där är ju att straffet för till exempel våldtäkt har ett minimum på två år. Det finns inget minimum för äktenskapstvång. Trots det ingår i praktiken våldtäkt i det brottet - för det är väl knappast någon som tror att en kvinna som gifts bort mot sin vilja i Afghanistan ställer upp frivilligt under den kommande bröllopsnatten. I Afghanistan är det dock inte straffbart att ha sex med sin fru mot hennes vilja. Därmed finns det ingen möjlighet att straffa för detta.

Jag tycker att det är synd att vi inte kan få en översyn även av möjligheten att införa en 24-årsregel, även om vi har fått svaret att det inte skulle vara möjligt.

Tyvärr hinner jag inte längre än så.

Svar på interpellationer

Herr talman! Återigen: Samhället ska se strängt på den här typen av brott. Därför har vi lagstiftning i grunden.

Vi socialdemokrater sa redan när lagen infördes 2014 att vi behövde göra en utvärdering. Den utvärderingen gör vi nu. Vi ber utredaren att titta på straffsatserna för både äktenskapstvång och barnäktenskap men också på en särskild straffskärpningsgrund för hedersrelaterade brott.

Vi ger dessutom ett tilläggsuppdrag för att bli bättre på att förebygga så att fallen kanske aldrig inträffar där någon tvingas iväg. Det handlar om möjlighet att beslagta pass och möjlighet att tvinga släktingar att berätta var deras barn eller andra anförvanter befinner sig om man misstänker att sådant här tvång har förekommit.

Vi ska också utveckla våra utlandsförvaltningars arbete med att få hem de här tjejerna till Sverige. Det kan för all del också vara killar i en del fall.

Sedan, herr talman, kröp det till slut fram varför Sverigedemokraterna ville fälla budgeten och därmed den stora satsningen på kvinnojourer som vi gick fram med 2014. För Sverigedemokraterna var det viktigaste av allt att fälla Stefan Löfven. Det var viktigare än att genomföra stora satsningar på kvinnojourer och brottsofferjourer.

Det viktigaste för er var att fälla Stefan Löfven, statsministern. Så talar den som inte bryr sig så mycket om sakfrågan utan som bara bryr sig om det politiska spelet.

Överläggningen var härmed avslutad.