Unga Örnar i kommunal verksamhet

Interpellationsdebatt 20 april 2018

Protokoll från debatten

Anföranden: 9

Anf. 38 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Herr talman! Lars Beckman har frågat mig vilka åtgärder jag vill vidta för att säkerställa att kommunala fritidsaktiviteter för barn inte organiseras av en av arbetarrörelsens politiska organisationer. Lars Beckman har även frågat om jag anser att det är en önskvärd ordning att politiska organisationer ansvarar för kommunala sommarläger och fritidsgårdar samt om jag avser att inte vidta några åtgärder mot att kommunalt finansierad verksamhet kan kräva att personalen måste dela arbetarrörelsens värderingar.

Kommuner och landsting är viktiga aktörer i det lokala arbetet med kultur- och fritidsaktiviteter, som bland annat riktar sig till barn och unga. Kultur- och fritidsverksamhet är ett område där kommuner och landsting i huvudsak agerar utifrån sin allmänna kompetens, vilken grundar sig på de allmänna befogenheterna enligt kommunallagen.

Kommuner och landsting har enligt regeringsformen ett starkt självstyre. Detta innebär att utrymmet för självbestämmande och egna initiativ från kommunerna och landstingen är stort. Det finns inget som hindrar att kommuner och landsting upphandlar kultur- och fritidsverksamheter som utförs av organisationer med olika verksamhetsinriktningar.

En stor variation av verksamheter och inriktningar inom den kommunala kultur- och fritidsverksamheten utgör en tillgång som bidrar till den lokala mångfalden.

Kommuner och landsting ska självfallet iaktta saklighet och opartiskhet samt värna om demokratiska grundläggande värderingar i sin verksamhet.

Enligt gällande upphandlingsregelverk ställs även krav på att upphandlade myndigheter ska behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt. Därutöver har en leverantör som inte vinner en upphandling möjlighet att begära överprövning i domstol om denne anser att den upphandlade myndigheten till exempel har brutit mot en bestämmelse i regelverket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Utöver detta ska kommuner och landsting enligt den kommunala likställighetsprincipen behandla sina medlemmar lika om det inte finns sakliga skäl för något annat. Detta innebär att medlemmar eller grupper av medlemmar i samma situation ska behandlas lika och att särbehandling endast får ske på saklig och objektiv grund.

Jag har förtroende för den kunskap och erfarenhet som finns ute i landet och utgår från att dessa principer beaktas.


Anf. 39 Lars Beckman (M)

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Vad har Zlatan och Unga Örnar för samband? Det kommer jag att återkomma till.

Bakgrunden till interpellationen är enkel: Jag vill att barn och ungdomar ska ha rätt att vistas i en opolitisk miljö när det är en kommun som finansierar verksamheten. Om det finns föräldrar, partier eller organisationer som vill bedriva fritidsverksamhet för unga utan kommunala subventioner och bidrag har jag inga synpunkter på det.

Men Unga Örnar, som jag har ställt frågor om här, är en del av arbetarrörelsen i Sverige, vilket Unga Örnar också skriver på sin hemsida. Ordagrant står det så här: "Unga Örnar är arbetarrörelsens barn- och ungdomsorganisation".

I samband med förstamajdemonstrationer och valrörelser medverkar Unga Örnar ofta med ansiktsmålning för barn, och det finns en kraftig överrepresentation bland Unga Örnar-föreståndare som har partipolitiska uppdrag för Socialdemokraterna. Det är kanske inte så konstigt med tanke på de krav som man ställer upp. Jag har noterat att Unga Örnar i platsannonser har krav på att man ska dela arbetarrörelsens värderingar för att vara anställd. I en platsannons jag såg stod det till och med att det krävs att man är medlem, men det framgick inte var.

Detta är inga problem, herr talman. Unga Örnar och Socialdemokraterna får bedriva vilken verksamhet de vill. Problemet uppstår när en kommun lägger ut en verksamhet på entreprenad till denna organisation.

Jag har noterat att statsrådet har ett stort engagemang i att vilja förbjuda friskolor - vissa friskolor. Jag noterar också att Shekarabi, när han motiverar sin grundinställning mot konfessionella friskolor, säger så här: "Om vi har en elev i Sverige som utsätts för religiös påverkan i skolan, om vi har en elev i Sverige som får en utbildning som inte utgår från de värderingar som ska prägla vårt samhälle - då har vi misslyckats".

Om vi byter ut religiös påverkan i skolan mot politisk påverkan på kommunala fritidsgårdar eller sommarläger, blir det också ett misslyckande enligt statsrådet? Eller finns det noll politisk påverkan från arbetarrörelsens ungdomsorganisation?

Ena sekunden säger man si, och andra sekunden säger man så. Då blir naturligtvis min fråga till statsrådet: Finns det en risk för att ett barn i Sverige har blivit påverkad av den socialdemokratiska toppolitiker som samtidigt arbetar på Unga Örnar? Finns det en risk för detta? Ja, jag tror det.

Jag har full respekt för att arbetarrörelsen sedan 1900-talets början har bedrivit ungdomsverksamhet. I det gamla socialdemokratiska samhället var det så, herr talman, att man började i Unga Örnar, gick till SSU, gick med i Socialdemokraterna, handlade på Konsum, tankade på OK och, när den tiden kom, gick till Fonus. Men i dag har vi inte ett sådant samhälle längre, utan nu har vi ett modernt samhälle.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag blev ändå glad när jag lyssnade på statsrådets svar och han sa: "En stor variation av verksamheter och inriktningar inom den kommunala kultur- och fritidsverksamheten utgör en tillgång som bidrar till den lokala mångfalden." Det är insiktsfullt, herr talman. Detta är värderingar som jag tycker är viktiga, även när det gäller friskolor och andra verksamheter.

Det blir väldigt konstigt när man har ett korståg när det gäller vissa delar men att statsrådet är helt tyst och inte ser några som helst problem med den omfattande verksamhet som lagts ut på entreprenad på en politisk organisation som, i det här fallet, står nära Unga Örnar.


Anf. 40 Sotiris Delis (M)

Herr talman! Tack, ministern, för att jag får delta i denna debatt om en mycket intressant frågeställning från riksdagskollegan Lars Beckman!

Under detta år, då riksdagsvalet närmar sig, blir ämnet extra känsligt. Jag hoppas, eller jag vet, att statsrådet är införstådd med detta.

Jag noterade att statsrådet avslutade sitt svar till riksdagsledamot Lars Beckman med att säga att han har förtroende för att principerna beaktas. Det var mycket intressant. Statsrådet utgår alltså ifrån att saker och ting som skickas ut i pappersform beaktas, respekteras och därmed omvandlas till verkliga handlingar. Statsrådet får ursäkta mig, men jag förväntar mig att statsrådet lämnar förtroendet, som statsrådet är berättigad att ha, och flyttar sin position till att säkerställa att det blir så.

Detta är mycket intressant: resan från att ha förtroende för att systemet fungerar till att sedan vidta åtgärder i rollen som statsråd, vilken är betydelsefull för landet - alltså att gå från förtroende till säkerställande.

Att säkerställa neutraliteten är ett mål som vi strävar efter, återigen, inför det stundande riksdagsvalet.

Jag vill återkomma till det resonemang som kollegan Lars Beckmans förde under sitt anförande, om friskolor, religiös påverkan och politisk påverkan. Detta är mycket intressant. Om man är emot religiös påverkan bör man följaktligen, i logikens tecken, vara emot ensidig politisk påverkan.

Jag har absolut ingenting emot att svenska medborgare deltar aktivt och fortbildar sig i vad som händer i den svenska politiska debatten, men jag tror nog att vi alla förväntar oss att det ska ske i en balanserad tillställning.

Med andra ord: Jag efterlyser under debattens gång statsrådets inställning och ambition. Ska statsrådet sitta kvar på förtroendestolen, eller ska statsrådet förflytta sig till säkerställandestolen, där man ser till att saker och ting som står på papperet blir verklighet?


Anf. 41 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Herr talman! Tack, riksdagsledamöterna, för denna interpellationsdebatt!

Det finns anledning att inledningsvis poängtera vad denna debatt har för syfte. Nu får vi gå till de regelverk vi har - regeringsformen, riksdagsordningen och riksdagens interna bestämmelser - för att ta reda på vad en interpellationsdebatt kan handla om, eftersom riksdagsledamoten Lars Beckman nämner förslag som presenteras av det socialdemokratiska partiet inför valet i september 2018 och som handlar om förbud mot religiösa skolor. Det är inte ett förslag som behandlas av regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En riksdagsledamot kan ställa en interpellation till ett statsråd i en angelägenhet som angår statsrådets tjänsteutövning, alltså regeringens hantering av ärenden. Jag deltar i denna interpellationsdebatt i egenskap av civilminister och representant för regeringen, inte minst med anledning av mitt ansvarsområde: lagreglering av kommunal verksamhet. Jag svarar utifrån min portfölj som civilminister.

Förslaget om att stoppa religiösa friskolor, som är ett socialdemokratiskt vallöfte utanför regeringens hantering av ärenden, kan inte vara föremål för denna interpellationsdebatt. Detta är inte ett forum för diskussion om partipolitiska frågor som ligger utanför regeringens hantering av ärenden.

Det finns däremot andra forum, som talmannen säkerligen kan upplysa riksdagsledamöterna om, till exempel allmänpolitiska debatter som anordnas i riksdagen när det finns förutsättningar att föra en partipolitisk debatt i kammaren. Sedan har vi obegränsade möjligheter att föra en debatt utanför denna kammare om de lagförslag som olika partier presenterar inför valrörelsen.

För att gå tillbaka till den rättsliga frågeställning som kan vara föremål för diskussion i denna debatt så är kultur- och fritidsverksamhet, som är verksamheter som ofta riktar sig till barn och ungdomar, ett oreglat område. Där finns normalt sett ingen skyldighet för kommuner att tillhandahålla den typen av tjänster. Däremot bedriver kommuner kultur- och fritidsverksamhet också i den oreglerade delen utifrån de allmänna befogenheter som våra kommuner har i enlighet med kommunallagen.

Herr talman! Vi har valt en ordning i Sverige där vi har ett mycket stort förtroende för landets kommuner och landsting. Det kommunala självstyret i vårt land är skyddat i vår grundlag - regeringsformen. Vi har ett decentraliserat välfärdsupplägg, där kommunerna utifrån det förtroende som medborgarna visar kommunerna i lokala och regionala val vart fjärde år har ett stort handlingsutrymme att reglera och bedriva verksamheter som är frivilliga och som inte åligger kommunerna att utföra. Detta handlingsutrymme har naturligtvis vissa begränsningar, och det är de begränsningar som följer av vår regeringsform om bland annat kompetensen men också av den nationella lagstiftningen. Framför allt finns begränsningarna i kommunallagen.

Vi vet att kommunerna bara får ta hand om angelägenheter av allmänt intresse som anknyter till kommunens område och dess medborgare. Det finns också andra begränsningar som rör hur man behandlar sina medborgare. Utifrån de frågor som ställs här är det viktigt att förhålla sig till dessa begränsningar.


Anf. 42 Lars Beckman (M)

Herr talman! Jag tackar statsrådet för denna statsvetenskapliga lektion. Jag har full respekt för att statsrådet vill ägna hälften av sitt anförande åt att inte debattera eller diskutera det som frågan handlar om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har ställt tre konkreta frågor. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att säkerställa att kommunala fritidsaktiviteter för barn inte organiseras av en av arbetarrörelsens politiska organisationer? Anser statsrådet att det är en önskvärd ordning att politiska organisationer ansvarar för kommunala sommarläger och fritidsgårdar? Det är en konkret fråga.

Det står naturligtvis statsrådet fritt att som regeringsföreträdare hitta angelägna frågor att driva.

Min enkla fråga till statsrådet är: Ser statsrådet någon risk med att ett barn någonstans i Sverige - i Kiruna, Ystad, Gävle eller Uppsala - blir påverkat politiskt av en anställd när Unga Örnar ställer kravet att man ska dela arbetarrörelsens värderingar för att arbeta där?

Herr talman! Låt oss göra ett test. Den kommunala fritidsgården i kommun X söker medarbetare. I den platsannonsen skulle det då stå: Vi kräver att du delar arbetarrörelsens värderingar för att jobba i denna kommunala verksamhet.

Herr talman! Jag tror inte att det vore en möjlig platsannons. Den är inte heller önskvärd. Jag tycker att det ska vara en rättighet att kunna skicka sina barn till fritidsverksamheter där man inte delar arbetarrörelsens värderingar. I till exempel Forsbacka utanför Gävle finns det en fritidsgård som heter Knoppen. Det är en mycket bra verksamhet, och jag har vänner som har jobbat där och har inga synpunkter på själva innehållet. Men fortfarande är det så att Unga Örnar ställer krav på att man ska dela arbetarrörelsens värderingar för att arbeta där. Om jag då bor på denna ort, vart ska jag då skicka mina barn? Den frågan går att besvara med ett ja eller ett nej.

Ser statsrådet någon risk för att ett barn i Sverige kan ha blivit påverkat ideologiskt, politiskt eller på annat sätt i en verksamhet som har varit kommunalt finansierad? När jag googlade och tittade på platsannonser såg jag att man skulle skicka sin ansökan om arbete till Sveavägen 68. Jag förknippar denna adress mycket starkt med ett politiskt parti i Sverige.

Unga Örnar och Socialdemokraterna får bedriva hur mycket ungdomsverksamhet de vill. Men grundproblemet uppstår när man utför verksamheten på entreprenad åt en kommun och får skattepengar till sin verksamhet, skattepengar som du och jag betalar för en politisk verksamhet där man kräver att de som jobbar där ska dela arbetarrörelsens värderingar.

Ni har en mycket bra förmåga att ha en fantastisk dubbelmoral. Om en internationellt känd svensk fotbollsspelare säljer lotter eller arrangerar spel rasar statsrådet. Men samma statsråd representerar ett parti som har sålt lotter på kredit till överskuldsatta. Samma parti som vill förbjuda vissa saker och skolor arrangerar glatt ungdomsläger med sin ungdomsorganisation.

Herr talman! På något sätt känns det som att ni inte har en linje, utan det verkar som att när far super är det rätt. Men jag kan ha fel. Överbevisa mig gärna.

Jag vill veta om statsrådet ser en risk för att ett barn i Sverige någonsin har blivit påverkat ideologiskt i den verksamhet som Unga Örnar bedriver?


Anf. 43 Sotiris Delis (M)

Herr talman! Jag lyssnade noga på statsrådets tankar som framfördes här. När jag kom till Sverige för ca 40 år sedan fick jag veta att den som blir medlem i LO per automatik blir medlem i det socialdemokratiska partiet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag hörde också att statsrådet refererade till ett oreglerat område när det gäller dessa saker. Då ingår det i statsrådets portfölj att göra någonting åt det. Situationen blir mer komplicerad när det gäller att hantera frågor kring datasäkerhet, fake news och så vidare. Varför kan vi då inte göra på samma sätt även här, det vill säga strömlinjeforma och inte ge utrymme för feltolkningar och skapande av fel? Det skulle alla tjäna på, framför allt tjänar demokratin på det.

Jag vill återigen säga, med risk att jag tjatar på statsrådet, att det gäller att så att säga flytta från förtroende till säkerställande. Förtroendet finns naturligtvis. Men när det kommer till avstämning om förtroendet fungerar, hur står det då till?


Anf. 44 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Herr talman! Låt mig inledningsvis återigen tacka riksdagsledamöterna för denna interpellationsdebatt och inte minst för det breda samhällsengagemang som tar avstamp i dessa frågor som rör spel- och lotterirättsliga frågeställningar och inte minst konstitutionella frågeställningar som lyfts fram i denna debatt. Det är glädjande att det finns ett så brett engagemang i denna kammare.

Låt mig också poängtera att jag, som minister med ansvar för kommunala angelägenheter, välkomnar att det finns riksdagsledamöter som beaktar den kommunala vardagen - även i debatten här - och som har ett kommunalrättsligt perspektiv på den politiska debatten. Det bör finnas fler aktörer som beaktar kommunernas förutsättningar och som lyfter in den kommunala verkligheten i debatten i denna kammare.

Med detta sagt vill jag återigen poängtera att kommunala angelägenheter bör diskuteras i kommuner när det inte finns rättslig reglering och tvång att bedriva verksamheter av välfärdsart.

Lars Beckman är fri att inom ramen för sitt kommunalpolitiska engagemang i den berörda kommunen lyfta fram dessa frågeställningar, ställa förtroendevalda och dem som leder Gävle kommun till svars för detta ställningstagande och säkerställa att kommunledningen i Gävle följer det kommunalrättsliga regelverk och det upphandlingsrättsliga regelverk som kan komma i fråga och som kan vara relevant i denna situation.

Men när det handlar om debatten här i riksdagen måste vi utgå från det nationella regelverket i enlighet med vår grundlag och riksdagsordning. Då vill jag återigen påminna riksdagsledamöterna om att vi har en kommunallag. Där fastställs de allmänna begränsningar som finns i det kommunala handlingsutrymmet och i det kommunala självstyret. Sedan finns det speciallagstiftning på lagreglerade områden som också helt enkelt innebär en del begränsningar och regelverk som kommunerna måste förhålla sig till.

När det gäller köp och finansiering av verksamheter som utförs av privata aktörer har vi ett mycket detaljerat regelverk i bland annat lagen om offentlig upphandling och lagen om valfrihetssystem där det ställs generella krav på upphandlande myndigheters agerande.

Herr talman! Det är mycket svårt för mig att i en sådan här debatt uttala mig enskilda ärenden som rör offentliga upphandlingar. Men det gläder mig att det i vårt land finns konkurrensrättsliga och upphandlingsrättsliga tillsynsmyndigheter som utövar tillsyn gentemot kommunerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Är det så att kommuner begår lagbrott eller agerar i strid med bland annat det upphandlingsrättsliga regelverket har vi naturligtvis en ordning för detta som bland annat Konkurrensverket ansvarar för.

Ur det generella perspektivet vill jag återigen påminna ledamöterna om att vi bör respektera det kommunala självstyret. Vi bör respektera den skillnad som görs på lagreglerade områden där kommuner har att hantera rättsliga åligganden och de områden där kommuner frivilligt väljer att tillhandahålla tjänster och erbjuda kommunmedborgarna tjänster.


Anf. 45 Lars Beckman (M)

Herr talman! Här har vi ett statsråd som har gått i korståg mot landets friskolor. Vi har ett statsråd som har gått i korståg mot vinster i välfärden för att han vill förändra lagstiftningen. Nu står samma statsråd här och hänvisar till någon annan. Det var någon annans ansvar.

Vi har efter 14 minuter fortfarande inte fått det enkla svaret från statsrådet. Anser han i likhet med mig att barn ska ha rätt att vistas i en miljö som är opolitisk? Anser statsrådet att barn i Sverige som går till en fritidsverksamhet ska ha rätt att vistas i en opolitisk miljö? Den frågan går att besvara med ja eller nej.

Om statsrådet anser, vilket jag verkligen hoppas, att barn ska ha rätt att vara i en verksamhet - en fritidsgård, en fritidsklubb eller ett sommarläger finansierad av våra skattemedel - som är opolitisk, vad tänker då statsrådet göra åt det?

Statsrådet har hela makten att tillsammans med sina vänner i regeringen lägga fram ett lagförslag till Sveriges riksdag, precis som statsrådet gör på andra områden där statsrådet reser land och rike runt för att han vill förändra lagstiftningen.

Om statsrådet kommer med ett väl balanserat förslag till Sveriges riksdag och säger: Självklart ska vi inte ha politiska sidoorganisationer som tillåts bedriva verksamhet på entreprenad där man ställer krav på att man ska dela arbetarrörelsens värderingar, och vi ska säkerställa att barn ska ha rätt att vara i en fritidsklubb i en opolitisk miljö - är jag relativt säker på att en sådan lagstiftning sannolikt skulle få brett stöd i Sveriges riksdag.

Men det bygger på att statsrådet har sett problemet och svarar på frågan: Finns det risk att ett barn i Sverige har påverkat ideologiskt av en organisation närstående Socialdemokraterna?


Anf. 46 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Herr talman! Jag vill avslutningsvis återigen tacka Lars Beckman och övriga som deltagit i diskussionen för denna debatt.

Jag beklagar att jag har sett som min uppgift att upplysa riksdagsledamöterna om de grundlagsrättsliga förutsättningar som gäller vid interpellationsdebatter. Jag ser fram emot att diskussionen förs i forum där det finns rättsliga förutsättningar att närma sig de frågeställningar som är mer av generell art som lyfts fram i denna debatt.

Det är viktigt att vi respekterar vår regeringsform och riksdagsordning vad gäller den här typen av debatter. Men det är också viktigt att vi står upp för det kommunala självstyret, som verkar vara under attack i dagens politiska dialog och samtal. Många förslag som lyfts fram av olika partier och aktörer går ut på att begränsa det kommunala självstyret.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Denna regering har tydligt tagit ställning för den decentraliserade välfärdsmodellen och vårt sätt att organisera välfärden utifrån självstyret för våra kommuner och landsting. Det är ett sätt som är värt att försvara.

Det kommer alltid att finnas synpunkter på hur självstyret utövas i enskilda kommuner och landsting. Det kommer alltid att finnas de som menar att de kommunerna gör felaktiga val utifrån de politiska och principiella ställningstaganden som finns i vårt land bland medborgarna.

Det är i slutändan kommunmedborgarna, medlemmarna i kommunen, som i allmänna och fria val får välja om eller avsätta de kommunala företrädarna. Det kan naturligtvis vara en fråga som diskuteras i Gävle kommun under de kommande månaderna.

Överläggningen var härmed avslutad.

Interpellation 2017/18:480 Unga Örnar i kommunal verksamhet

av Lars Beckman (M)

till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

 

Unga Örnar anser sig vara partipolitiskt obunden även om det är tydligt att organisationen har starka kopplingar till det socialdemokratiska partiet. Organisationen är dock öppen med att man är en del av arbetarrörelsen. För att arbeta för Unga Örnar krävs det att du delar arbetarrörelsens värderingar.

Runt om i Sveriges kommuner driver Unga Örnar fritidsverksamhet och läger för barn på entreprenad med kommunal finansiering. Arbetarrörelsens sommarläger och fritidsaktiviteter erbjuds alltså till barnen i kommunal regi i flera av landets kommuner. Att kommuners fritidsaktiviteter anordnas av en organisation med en tydlig politisk agenda är en ordning som inte borde vara acceptabel.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Ardalan Shekarabi:

 

  1. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att säkerställa att kommunala fritidsaktiviteter för barn inte organiseras av en av arbetarrörelsens politiska organisationer? 
  2. Anser statsrådet att det är en önskvärd ordning att politiska organisationer ansvarar för kommunala sommarläger och fritidsgårdar? 
  3. Avser statsrådet att inte vidta några åtgärder mot att verksamhet som finansieras av kommunala medel för att bedriva kommunal verksamhet i dagsläget kan kräva att deras personal måste dela arbetarrörelsens värderingar?