Den högre utbildningens lönsamhet

Svar på interpellationer

Herr talman! Jesper Skalberg Karlsson har frågat mig om regeringen förbereder några reformer eller initiativ som kan skapa starkare drivkrafter att utbilda sig i Sverige. Han har också frågat hur regeringen ställer sig till att förändra dimensioneringen av antalet utbildningsplatser genom resurstilldelningssystemet, så att utbildningar som efterfrågas på arbetsmarknaden får fler platser i förhållande till utbildningar med mindre arbetsmarknadsanknytning.

Jag kan konstatera att intresset för högskolestudier är mycket stort. Trots de senaste årens gynnsamma utveckling på arbetsmarknaden är antalet sökande på en historiskt hög nivå. Vi vet också att personer med högskoleutbildning har mycket goda arbetsmarknadsutsikter. I Sverige har personer med eftergymnasial utbildning en högre sysselsättningsgrad och lägre arbetslöshet än OECD-genomsnittet. Regeringen har därför påbörjat en utbyggnad av högskolan som kommer att ge totalt 18 000 nya utbildningsplatser fram till år 2021. Det ska finnas möjlighet att studera i hela landet och under hela livet.

Universitet och högskolor har en unik förmåga att genom sin forskning och tillgång till ny kunskap utveckla utbildningar som också påverkar och förnyar den framtida arbetsmarknaden. Det skiljer dem från andra utbildningsanordnare. Det är därför viktigt att regeringens styrning tar hänsyn till lärosätenas särart och stöder deras uppdrag att ta ansvar för såväl kunskapsutvecklingen som för att bidra till att möta samhällsutmaningar.

Styrningen behöver dock utvecklas för att ge lärosätena goda förutsättningar att bedriva långsiktig verksamhet. En särskild utredare har därför nyligen fått i uppdrag att göra en samlad översyn av universitetens och högskolornas styrning, inklusive resurstilldelning, den så kallade styr- och resursutredningen. I utredarens uppdrag ingår bland annat att lämna förslag på hur ansvaret för dimensioneringen av utbildningsutbudet ska fördelas mellan regeringen och lärosätena för att säkerställa kompetensförsörjningen och andra samhällsbehov.

För att möta arbetsmarknadens och samhällets kompetensbehov krävs det även en ökad samverkan mellan lärosäten och berörda arbetslivsorganisationer kring gemensamma lösningar. På så sätt ökar möjligheterna att fler utbildas inom dessa områden. Regeringen har gett Universitetskanslersämbetet i uppdrag att tillsammans med Socialstyrelsen kartlägga kompetensförsörjningsbehovet inom hälso- och sjukvårdsområdet. Universitetskanslersämbetet har även i uppdrag att samarbeta med Skolverket i deras uppdrag att göra prognoser för behovet av lärare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Arbetslösheten bland dem med högre utbildning är mycket låg. Universitet och högskolor spelar en stor roll genom att utbilda också för morgondagens arbetsmarknad. Jag konstaterar därför att högre utbildning gynnar såväl individer som samhället i stort. När utredarens betänkande har inkommit ser jag fram emot en fortsatt diskussion om den framtida dimensioneringen av utbildningsplatserna.

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret! Som statsrådet nämner är det många sökande till högskolor och universitet. Det är bra, men det är kanske inte så konstigt. Vi är ju fler svenskar än någonsin förr. Vi blir fler varje dag. De kullar som är födda 1992, 1993, 1994 och 1995 är väldigt stora. Att de nu är i rätt ålder för att studera vidare spelar antagligen en viss roll när vi ser att det är många som söker. Efter 1995 minskar storleken på kullarna betydligt.

Statsrådet nämner också att regeringen bygger ut högskolan kraftigt, med 18 000 nya platser till 2021. Man kan kanske vara lite undrande när det gäller varför regeringen nu slår på den stora trumman, redan innan man har sett över resurstilldelningssystemet.

Om man enbart har fokus på att trycka studenter genom utbildningen och få så många platser som möjligt för att få upp siffrorna finns det billigare och dyrare sätt att göra det på. Att ställa in en extra stol på exempelvis genusvetarutbildningen är inte särskilt dyrt. Den lärarledda tiden är liten, och det är ofta bara någon enstaka föreläsning per vecka. Om man däremot vill ha fler ingenjörer krävs det desto mer. Då behövs lärarledd tid från 8 till 17 varje dag, och man behöver komplettera föreläsningar med övningar och seminarier. Det är en betydligt dyrare utbildning. Det finns ingenting som säger att alla högskolepoäng i Sverige är lika mycket värda i ansträngning.

Om vi tittar på ingenjörer som yrkesgrupp kan vi dock se att det är ett mer efterfrågat yrke. Detta ser vi i spåkulan för framtiden. Därför är det lite märkligt att regeringen satsar ensidigt på fler platser redan innan man fått slutsatserna från Styr- och resursutredningen.

Herr talman! Det är också lite märkligt att statsrådet slår sig för bröstet för att arbetslösheten är så låg bland dem med eftergymnasial utbildning. Självklart är det välkommet att fler svenskar har ett jobb att gå till. Det är bra för hela Sverige när fler människor har det. Men det är svårt att se att det skulle vara regeringens förtjänst. Vi kan ju se att arbetslösheten är låg till följd av konjunkturen.

Vi har en stark efterfrågan från utlandet på grund av den ekonomiska återhämtningen i Europa, och vi har en ganska stark inhemsk konsumtion till följd av att jobbskatteavdragen är verkningsfulla. Jämviktsarbetslösheten - den del av arbetslösheten som påverkas av politiken - står däremot stilla under mandatperioden. Detta borde statsrådet och ministern ta till sig. Det är ju inte så att utbildning och kunskap har värderats upp under mandatperioden och den rödgröna regeringen, utan det är snarare tvärtom. Som jag förstår av statsrådets svar förbereder man inga nya reformer som kommer att ändra på den saken. I pipeline är det, förutom utredningen, ganska tomt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Tack, Jesper Skalberg Karlsson, för de kommentarerna! Jag ska försöka att kommentera några av de saker du nämnde.

Det är riktigt att de olika utbildningarna på universitet och högskolor har olika pengabelopp som följer med dem. Man kan se att en del är billigare och en del är dyrare. Men jag vill ändå påminna om att regeringen har gjort insatser gentemot de humanistiska och samhällsvetenskapliga utbildningar som har haft den lägsta pengen och därmed också den lägsta andelen lärarledd tid. Det har man gjort genom att tillföra de så kallade kvalitetsmiljonerna. Nästan 900 miljoner kronor tillför man under denna mandatperiod för att höja pengen och öka den lärarledda tiden. Det är oerhört viktigt att vi har en högre utbildning av hög kvalitet, oavsett om det är inom humaniora, samhällsvetenskap, teknik eller medicin.

Ingenjörsutbildningen brottas lite med samma problem som lärarutbildningen. Söktrycket är inte så högt. Vi har ett betydligt större behov av ingenjörer. Det låga söktrycket får samma effekt här som det får på den långa ämneslärarutbildningen: Personer med lite för låga förkunskaper, alltså med låga betyg från gymnasiet, kommer in på utbildningen och slutför den inte. Vi har stora avhopp på ingenjörsutbildningen på samma sätt som vi har det på ämneslärarutbildningen.

Det går att göra någonting åt detta, bland annat genom att erbjuda ett basår, som flera gör. Vi ser nu över hur vi ska kunna dimensionera detta rätt. Framför allt handlar det om att se till att ett basår ger behörighet till flera inriktningar inom ingenjörsutbildningen. Det pågår ett arbete som handlar om att se till att vi får fler som är behöriga och som också har rätt förkunskaper för att klara ingenjörsutbildningen, så att genomströmningen på ingenjörsutbildningen ökar.

Det är lite problematiskt att man inte ser sin egen roll. Moderaterna ansvarade i regeringen i åtta år. Under de åren var det bland annat lågkonjunktur och en stor finanskris. Efterfrågan på att komma in på högre utbildning ökade, som den ofta gör när arbetsmarknaden är svag. Trots det gjorde man bara tillfälliga satsningar och ingen permanent utbyggnad.

Det vi ser nu, när vi har en ekonomi som tuffar på och går riktigt bra, är att vi har många flaskhalsar. Vi har ett stort matchningsproblem, och det är brist på akademiskt utbildad arbetskraft. Nu bygger vi ut, och vi bygger ut med permanenta platser. Det borde ha påbörjats redan under den förra regeringen, men det gjordes inte. Då hade vi, nu när högkonjunkturen kommer, stått mycket bättre rustade i fråga om matchning på arbetsmarknaden.

Det som är väldigt intressant och som faktiskt är nytt är att vi har fullt kapacitetsutnyttjande i hela vårt högskolesystem just nu, trots att arbetsmarknaden går så bra. Så brukar det inte vara. Efterfrågan på utbildningsplatser brukar minska när arbetsmarknaden är stark. Men det är många som vill studera vidare. Det är också många äldre som vill komma in på högskolan. De vill vidareutbilda sig, fortbilda sig eller nyutbilda sig. Då behöver vi göra betydligt mer.

Sedan gäller det frågan om att öka attraktiviteten för de yrken där utbildningarna har ett för lågt söktryck - det gäller bland annat lärarutbildningen. Regeringen har investerat i lärarlönelyftet. Det är 3 miljarder årligen, som har gett 65 000 lärare 2 600 kronor mer i månaden. Det bidrar till en ökad attraktivitet för yrket och därmed fler sökande till lärarutbildningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret! Jag vill ta upp två saker som statsrådet nämner i sitt inlägg.

Det första är att det är ett problem att elever eller studenter kan för lite när de lämnar gymnasiet och börjar på högskolan. Många högskolor har institutionaliserat att de har ett överintag, för de vet att många kommer att hoppa av under det första läsåret. Men även om det kan vara bra att titta över en basårslösning borde huvudfokus självklart vara att styra upp gymnasieutbildningen och se till att människor faktiskt har det som krävs när de börjar på högskolan. Som det är i dag ser det lite olika ut när betyg sätts i olika delar av landet.

Det andra gäller vad alliansregeringen gjorde under de åtta åren och den ekonomiska kris som då var i Sverige, Europa och världen. Jag kan påminna statsrådet om att Sverige var det land av jämförbara länder som klarade den ekonomiska krisen allra bäst. Bland stora delar av exempelvis min generation och övriga 90-talister märktes den ekonomiska krisen inte alls. Det kan vara värt att ha med sig.

Herr talman! Den rödgröna regeringen har höjt skatterna på arbete och strävsamhet med över 40 miljarder kronor. Sverige var redan innan regeringen påbörjade det arbetet det land i OECD där det lönade sig allra minst att plugga. Det verkar som att den förda politiken inte på ett verkningsfullt sätt uppmuntrar till högre studier och mer kunskap när det inte gör skillnad i livslönen så mycket som det gör i andra länder.

Det man kan säga i sammanhanget är att ett land får se mer av de värden som landet uppmuntrar. Det land där kunskap värderas högt får se fler människor göra det lilla extra. Kunskap kräver ansträngning - så är det verkligen. Det är inte lätt att plugga vidare. Det är inte bara att ställa sig på ett band och sedan bli färdig efter tre år. Det behövs piska, och det behövs morot.

I dag, med en marginalskatt på nära 60 procent, får man behålla mindre än hälften av lönen när man får en löneförhöjning. Progressiviteten i skattesystemet är, som vi vet, ganska brant. Jag tycker också att det ska finnas en progressivitet. Men när den är så brant att experter menar att värnskattens slopande skulle vara kostnadsneutralt finns det någon sorts varningstecken.

Herr talman! Om man vill öka livslönen för den som studerar är det marginalskatten som ska ned. I någon mening blir det en skatt på högre utbildning. Men vill man, som statsrådet ger uttryck för i sitt skriftliga svar och även i debatten, öka kopplingen till arbetsmarknaden finns det ett helt batteri av reformer som man skulle kunna införa.

Man kan till exempel titta på indikatorer för vad som ger medel i resurstilldelningssystemet. Man skulle kunna tänka sig en indikator som baserar sig på elevers betyg på den avslutande uppsatsen. Man skulle kunna tänka sig en indikator som handlar om antalet citeringar i andra lärosätens forskning. Eller det skulle kunna vara en indikator som exempelvis handlar om hur många av studenterna som inom två år efter avslutade studier har fått arbete inom det område som de har studerat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I dagsläget vet vi att utbildningsinflation leder till att många jobb som tidigare enbart krävde gymnasiekompetens nu kräver högre utbildning - men det finns inte något krav på vilket program man ska ha läst. Det leder till att många med eftergymnasial kompetens får jobb - det är bra - men inte inom det område som de har studerat. Det är i någon mening ett slöseri med både tid och pengar.

Det skulle vara intressant att höra hur ministern ser på dessa förslag och om hon är öppen för att göra ett sådant omtag ifall styr- och resursutredningen föreslår det.

Herr talman! Jesper Skalberg Karlsson säger att det är oattraktivt att välja högre utbildning i Sverige. Då kan man fundera på varför så många söker till högre utbildning, varför det är ett högt söktryck och varför platserna inte räcker till alla som vill läsa vidare. Det är faktiskt väldigt attraktivt att läsa högre utbildningar i Sverige. Man har också väldigt goda arbetsmarknadsutsikter.

Att jämföra med alla övriga OECD-länder är lite problematiskt. Man jämför då bruttolönerna, alltså lön före skatt. Det är riktigt att de i Sverige men också i de övriga nordiska länderna ligger lägre. Men man kan göra en mer korrekt jämförelse. Man ska komma ihåg att den högre utbildningen är avgiftsfri i Sverige. Den betalas alltså av samhället. Man har rätt att låna och få bidrag - det är väldigt förmånliga villkor. Man har också en stor andel offentlig pension i Sverige. Man har låga egna sjukvårdskostnader.

Allt detta är finansierat och betalat av samhället via skattsedeln. Så är det inte i USA, till exempel. Där förväntas en akademiker betala allt detta själv. När man justerar detta efter köpkraft ligger faktiskt Sverige och de övriga nordiska länderna över snittet för en akademiker.

Sedan gäller det marginalskatten. För att komma upp i nivåer som är i närheten av 60 procent måste man tjäna över 54 300 kronor i månaden. Jag kan säga: Det är inte en majoritet av de svenska akademikerna som ligger där. Det är en minoritet som tjänar så mycket. Därför berör detta väldigt få. Det är snarare annat än att man har en akademisk utbildning som leder till löner däröver, till exempel att man har ett chefsjobb. Det är också skillnad mellan att jobba i privat och offentlig sektor.

Men jag delar uppfattningen att det finns utbildningar där vi har ett för lågt söktryck - och det finns ett stort samhällsbehov. Vissa vårdutbildningar, framför allt för specialistsjuksköterskor, är sådana. Det är därför man nu tillsammans med arbetsgivarna tittar på hur man ska göra det mer attraktivt att vidareutbilda sig som sjuksköterska för att vi ska klara det här. Då handlar det om villkoren både under studietiden och efteråt.

Samma sak gäller lärarna. Vi ärvde ju en stor lärarbrist - 60 000 lärare förväntades saknas fram till 2019. Nu är vi nere på 52 000 lärare. Söktrycket har i och för sig gått upp, men det är fortfarande för få som utbildar sig mot behovet. Där gör vi en investering också tillsammans med parterna, med lärarlönelyftet, för att göra det mer attraktivt att utbilda sig till lärare, för det är ju viktigt både hur det ser ut när man kommer ut och hur det värderas i samhället i stort.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller dimensioneringen ska det, förutom att vi har en utredning som pågår som ska föreslå ett sammanhållet system i stället för att lägga på enskildheter och rycka ut delar, också vara en parlamentarisk referensgrupp, och vi ser fram emot Moderaternas bidrag i den diskussionen.

Det är dock viktigt att komma ihåg att högre utbildning även ska leda till ett innovationstryck på vår arbetsmarknad, både i offentlig och i privat sektor. Människor ska inte bara utbildas för dagens eller gårdagens arbetsmarknadsbehov utan också kunna starta egna företag och på så sätt bidra till att vi har en stark arbetsmarknad även framöver.

Herr talman! Tack till statsrådet för det svaret! För att börja i slutet av statsrådets svar måste jag säga att det är välkommet att utbildningen ska uppmuntra till att starta egna företag och se till att kakan växer snarare än att man bara fördelar den. Däremot tror jag att Sveriges stora utmaning, inte den kommande mandatperioden men de kommande 50 åren, kommer att handla mycket om hur vi omskolar människor i mitten av livet. Det nya arbetslivet ser helt enkelt inte ut som det gjorde i början av 1900-talet.

Statsrådet säger också i någon sorts passus att Moderaterna vill ha det som i USA. Det kanske är en gliring i och med att USA just nu präglas lite av oreda. Jag skulle vilja säga att jag kanske på vissa områden vill ha det som i USA - fast bättre.

Sedan säger statsrådet en del saker om lönsamheten i olika utbildningar. Jag tror att statsrådet, efter att styr- och resursutredningen har kommit, behöver titta särskilt på de utbildningar som leder till att man får lägre livslön än om man hade tagit ett jobb direkt efter gymnasiet. Det finns en del sådana utbildningar i Sverige, och jag kan tycka att det är lite av ett hån mot de människor som alltså tragglar sig igenom tre års utbildning och sedan börjar jobba, ofta i offentlig sektor, och ser sig omsprungna av sina tidigare studiekamrater som tog ett jobb direkt efter studenten.

I övrigt måste jag säga att jag ser fram emot styr- och resursutredningens förslag och allra främst de förslag som rör arbetsmarknadskoppling i högre studier. Det tror jag är det viktiga om vi ska stärka lönsamheten i den högre utbildningen, och jag är övertygad om att det här bör vara ett prioriterat område, inte bara för att människor i Sverige ska utbilda sig utan också för att vi ska kunna attrahera utländsk kompetens. Vi vet ju att öppenhet leder till tillväxt, och det vill jag gärna se mer av.

Herr talman! Tack, Jesper Skalberg Karlsson, för en intressant och givande debatt om ett ämne som är oss båda väldigt kärt! Jag ska först bara säga att jag verkligen delar Jesper Skalberg Karlssons perspektiv att man måste kunna utbilda sig genom hela livet. Man behöver fortbilda sig, man behöver kunna omskola sig och man behöver kunna specialisera eller fördjupa sig.

Vi ska också se till att människor som inte påbörjar en högre utbildning direkt efter gymnasiet kan göra det senare i livet. Vi behöver också se till att dessa möjligheter finns över hela landet och inte bara i de stora städerna. Det är till exempel så att 52 procent av Sveriges exportindustri finns utanför de stora städerna, och därför behöver vi kunna utbilda människor på plats. Det gäller också för att vi ska klara lärar-, läkar- och sjuksköterskeförsörjningen över hela landet och inte få för stora klyftor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller att utbilda sig efter arbetsmarknadens behov är frågan: Är det gårdagens arbetsmarknad, det vi vet i dag, eller är det morgondagens arbetsmarknad? Det är otroligt viktigt att vi har en högre utbildning med lång hållbarhet och som också bidrar till att ställa om Sverige så att vi klarar både konkurrenskraft och samhällsutmaningar. Den särarten för den högre utbildningen ska vi värna. Det handlar om att starta egna företag, men det handlar också om att bidra med en innovationsförmåga till våra företag och till offentlig sektor.

När det gäller lönen är det arbetsgivarens ersättning för arbete som utförs. Jag håller med om att en del arbetsgivare har ersatt vissa grupper alldeles för lågt. Lärarna är en av de grupperna, och det är därför vi nu har satsat 3 miljarder på ett lärarlönelyft.

Överläggningen var härmed avslutad.