Frågestund

I dagens frågestund deltar finansminister Pär Nuder, statsrådet Ylva Johansson, jordbruksminister Ann-Christin Nykvist, statsrådet Sven-Erik Österberg och statsrådet Jens Orback. Jag vill erinra om att det är fråga om frågor och svar.

Fru talman! Eftersom Carin Jämtin inte är här riktar jag min fråga till Pär Nuder. Vi har den senaste tiden sett att det är en stark turbulens i världen på grund av karikatyren av profeten Muhammed i Jyllandsposten. Alla kan vara överens om att det var taffliga och olämpliga publiceringar, men i yttrandefrihetsfrågan är Danmarks sak vår. FN publicerade en rapport för några år sedan som visade att respekten för yttrandefrihet och pressfrihet är allra lägst och kränkningarna flest i arabvärlden och Mellanöstern. Konflikten står ju inte mellan öst och väst eller mellan islam och kristendom utan mellan det fria liberala och toleranta samhället och mörkare krafter och diktatur. Vi i Folkpartiet har länge krävt att demokratin ska vara huvudmål inom bistånd och utrikespolitiken. Vi tycker också att man ska ha speciella program för att stärka demokratiska frihetskrafter i denna region. Vad tänker Socialdemokraterna göra för att stödja dem som tror på yttrandefrihet i Mellanöstern och arabvärlden och för att stötta de rätta krafterna?

Fru talman! Det är glädjande att regeringen vill lyfta fram demokrati och mänskliga rättigheter, men så är ju inte fallet i dag vad gäller Mellanöstern. Jag tror att åtskilliga unga studentpolitiker som sitter i fängelse i Iran eller frihetstörstande kvinnoaktivister i Syrien eller fängslade politiker i Saudiarabien skulle uppskatta om direkt finansiellt stöd kunde gå till dem i stället för att man inleder vapenaffärer med deras diktaturledare.

Fru talman! Jag uppfattade inte riktigt frågan från Birgitta Ohlsson, men låt mig än en gång utveckla regeringens hållning i de här väldigt fundamentala frågorna. Det råder inget som helst tvivel. Vi hävdar demokrati och mänskliga rättigheter varhelst en svensk regeringsföreträdare kan öppna munnen, om det så är i Mellanöstern eller någon annanstans i världen. Vi är benhårda på de principerna. Det finns förtryck i alldeles för många länder. Birgitta Ohlsson har helt rätt. Inte minst kvinnor förtrycks i många länder, dessvärre i Mellanöstern. Där finns det skäl att göra betydligt mycket mer. Jag gör det gärna tillsammans med Folkpartiet liberalerna i det här avseendet.

Fru talman! Jag vill vända mig till jordbruksministern och ta upp problematiken kring den svenska rovdjursdebatten. Först gör jag ett par konstateranden och lämnar en öppen fråga till jordbruksministern om vi är överens om att det är viktigt att vi alla känner respekt för människor som vill värna sina hemdjur och tamdjur och om vi tillsammans kan förstå den oro som människor känner som inte kan göra det och den oro som de känner därför att denna fråga börjar bli ett politiskt spel. Min egentliga fråga till jordbruksministern är: Tänker regeringen göra den här frågan till en intern socialdemokratisk beredning, eller tänker man hantera den här frågan på det sätt som vi normalt hanterar frågor i Sverige?

Fru talman! Vi ska ha en rovdjurspolitik som är hållbar och som är förankrad i hela befolkningen. Regeringen kunde för bara några veckor sedan presentera ett antal åtgärder för att visa att vi lyssnar på dem som har ett engagemang i frågan och alla dem som känner oro där man bor och verkar och är ute i skog och mark. Den 1 mars kommer vi att ändra jaktförordningen så att de som har tamdjur inom hägn kan försvara sina tamdjur på ett bättre sätt om de blir angripna av rovdjur. Vi har också tillsatt en utredning som ska gå igenom effekterna av den förda rovdjurspolitiken och lägga fram förslag till åtgärder. Jag har också aviserat att vi ska inleda försök som ger ett ökat regionalt inflytande och som ger hundägare och tamdjursägare ett större ansvar för att kunna skydda sina djur.

Fru talman! Min följdfråga blir: Kan statsrådet ge garantier för att det socialdemokratiska partiet och regeringen inte kommer att påverka den utredning som regeringen har beslutat att tillsätta på det sätt som vi har sett exempel på de senaste dagarna? Jag säger detta med anledning av att man bland folk i allmänhet ofta hör: Vi vet att alla regeringar, oaktat kulör, försöker påverka inriktningen och utformningen av utredningar. Nu är det ju bevisat med det agerande som ministern har visat de senaste dagarna.

Fru talman! Eskil Erlandsson blandar ihop korten. Regeringen har fattat beslut om direktiv till en utredning. Direktiv innebär att man ger en utredare ett uppdrag och att man efterfrågar en viss analys och förslag i vissa avseenden. Det är alldeles naturligt att det socialdemokratiska partiet diskuterar rovdjursfrågor, jaktfrågor och viltvårdsfrågor. Vi har ett stort engagemang i de frågorna. Vi vill utifrån den kunskap som finns lägga våra värderingar på hur man ska gå vidare med den politiken.

Fru talman! Min fråga är allmänpolitisk. I tisdags sändes ett program i tv, Uppdrag granskning, som uppmärksammade hur människor dömda till psykiatrisk tvångsvård har det. Även om de är dömda har de tillgång till mobiltelefoner. De har tillgång till Internet. Om de har varit utanför sjukhuset får inte personalen göra säkerhetskontroll på dem. Alla som är här i dag på riksdagens åhörarläktare har fått genomgå en säkerhetskontroll, men personalen på dessa sjukhus får inte vare sig för egen eller medpatienternas säkerhet kontrollera de intagna. Som om inte det räckte fortsätter Försäkringskassan att betala ut ersättning till dem om de avviker. Min fråga till statsrådet är: Vad anser statsrådet om detta regelverk? Vad tänker Socialdemokraterna göra åt detta?

Fru talman! Det är mycket viktigt att vi kan stärka säkerheten inom rättspsykiatrin. Därför lade regeringen strax före jul fram en proposition till riksdagen med en rad förslag som stärker säkerheten. Där inför vi bland annat att Socialstyrelsen kan ålägga olika kliniker särskilda säkerhetsföreskrifter. Man måste ha tillstånd för att bedriva rättspsykiatrisk vård. Från psykiatrisamordnaren har vi efterfrågat förslag för att kunna göra inskränkningar när det gäller användningen av till exempel mobiltelefon och Internet för den som vårdas inom rättspsykiatrisk tvångsvård, men även övrig psykiatrisk tvångsvård. Detta förslag har nu kommit från psykiatrisamordnaren och bereds för närvarande inom Regeringskansliet, och vi har aviserat en proposition i ärendet till april.

Fru talman! Psykansvarskommitténs förslag kom ju redan 2002, alltså för fyra år sedan. Och det har tagit förfärligt lång tid för Socialdemokraterna att komma fram till de förslag som behöver genomföras. Min fråga är: Varför kommer inte Psykansvarskommitténs förslag, som är så angelägna, att föreläggas riksdagen? Det är många myndigheter som ser fram emot detta. När får vi se en samverkan mellan Försäkringskassan, kriminalvården och sjukvården? Det finns ju ännu inget förslag om att staten tar över ansvaret för rättspsykiatrin.

Fru talman! Psykansvarskommittén överlämnade sitt betänkande till justitieministern, och jag tror att det är justitieministern som ska svara på frågor om hanteringen av det ärendet. När det gäller förslag om att göra inskränkningar när det gäller användning av mobiltelefon, Internet och annan kommunikation så har jag efterfrågat det från psykiatrisamordnaren och fick det nyligen därifrån. Vi har snabbt berett det ärendet, och vi har aviserat en proposition till riksdagen i april. Jag tycker att det är angeläget att man kan ha möjlighet att inskränka den typen av kommunikation för den som tvångsvårdas inom psykiatrin, vare sig det sker enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård eller lagen om rättspsykiatrisk vård, både av skäl som har med vården att göra, så att det blir möjligt att få den bästa möjliga vården, men också av skäl som gäller säkerheten. Vi har förstärkt säkerheten inom tvångsvården inom psykiatrin så att det nu inte bara handlar om säkerheten för den som vårdas, personalen och andra som vårdas tillsammans utan även om säkerheten för det omgivande samhället, vilket är en restriktion som inte fanns tidigare.

Fru talman! Jag vill ställa min fråga till statsrådet Sven-Erik Österberg. Socialdemokraterna vill starta pokerverksamhet på Internet. Syftet, säger man, är att få pengar till det partipolitiska arbetet. Ungdomsförbundet SSU, som i dag har blickarna på sig av andra skäl, Korpen och Cykelförbundet är också med i denna ansökan till regeringen. Nätpoker är i dag oerhört beroendeframkallande. Det är förvånande att Socialdemokraterna nu tar steget och visar att de nu har en klar ambition att gynna sig själva. För oss kristdemokrater är det självklart att politiska partier ska lösa problem och inte vara en del av dem. Min fråga till statsrådet är: Anser statsrådet att det är lämpligt att en politisk beslutsfattande organisation som Socialdemokraterna drar ekonomisk nytta av en spelform som har visat sig vara starkt beroendeframkallande?

Fru talman! Jag kan inledningsvis konstatera att det inte finns något beslut och att man därför inte från vare sig det socialdemokratiska partiet eller något annat parti kan dra någon nytta av nätpoker. Jag tänker inte belysa den delen. Jag kommer att hantera denna ansökan utifrån de regler som vi har på den svenska spelmarknaden och utifrån hur det ser ut. Och jag kommer inom en ganska snar framtid lämna ett besked just när det gäller detta. Däremot är hela spelmarknaden komplicerad. Många som bedriver spel just nu känner att de får stor konkurrens utifrån. De spel som bedrivs enligt svensk lagstiftning - den svenska riksdagen har fattat beslut om hur spel ska gå till - utsätts nu för konkurrens från en marknad som ligger utanför Sverige, där det kan vara en rad olika tvivelaktiga regler som gäller. Dessa spel strömmar nu in i det svenska samhället. Det gör att hela denna situation är väldigt komplex, både för oss som ska hantera detta men naturligtvis också för dem som bedriver spel enligt svenska regler.

Fru talman! Nu ställde sig statsrådet helt utanför sitt eget parti. Det är ingen hemlighet för någon av oss här i kammaren eller för svenska folket att det är Socialdemokraterna som ska besluta åt sig själva och att det är Socialdemokraterna som har kommit in med den här ansökan. Socialdemokraternas partikassör har sagt att eftersom Svenska Spel har fått tillstånd att bedriva nätpoker är det moraliskt acceptabelt att också Socialdemokraterna kan starta nätpoker, vad nu en sådan här beskrivning innebär. Med det nya förslaget blir det för mig och för oss kristdemokrater allt tydligare att det är de ekonomiska intressena som styr den socialdemokratiska spelpolitiken, och jag är besviken. Jag ser inte den hänsyn som behövs. Alltfler unga får ju i dag sina liv förstörda av ett ökat spelberoende. Min följdfråga till ministern är: Hur kan ministern motverka att politiska organisationer bidrar till att fler ungdomar får sina liv förstörda av ett ökat spelberoende?

Fru talman! Frågeställaren ska inte gå händelserna i förväg. Ansökan ska behandlas enligt gällande regler, och det kommer att lämnas besked om hur det ska hanteras. Jag sitter inte på partistolen i den här frågan, utan jag är statsråd med ansvar för spelfrågor och kommer att behandla de olika ansökningar som kommer in på ett seriöst sätt utifrån den hållning som regeringen har när det gäller spelfrågor. Däremot kan jag hålla med frågeställaren om att det är en väldigt komplex del och att det kan finnas en oro i fråga om den framtida spelmarknaden, inte minst på grund av alla de nätspel som faktiskt florerar och kommer in i landet. Om man står på ett ben i taget är det väldigt enkelt att ha raka och enkla förhållningssätt när det gäller spelpolitik. Men det är svårare om man så att säga ska balansera detta. Om det vore så enkelt att man förbjöd spel i Sverige skulle det vara frid och fröjd. Men så går det inte till. Det vet också frågeställaren. Därför måste vi alltid hantera det på bästa sätt utifrån den situation som råder med hänsyn till de problem som finns. Och jag är i högsta grad medveten om de problem som finns just på spelmarknaden. Det är jag den första att stryka under.

Fru talman! Jag har en fråga till finansminister Pär Nuder, och det är en skattefråga. I skattedebatten diskuteras just nu en så kallad platt skatt. Hur ser finansministern principiellt på idén om en platt skatt, och vilka konsekvenser skulle en platt skatt kunna få? Vilka inkomstlägen gynnas respektive missgynnas av platt skatt?

Fru talman! Jag är tacksam för att jag får frågan därför att det verkar som om det föreligger ganska stor okunskap om vad en platt skatt är för någonting. Det innebär i praktiken att man avskaffar den statliga inkomstskatten som betalas av de högst avlönade. Skulle vi införa en platt skatt i Sverige skulle en inkomsttagare som tjänar till exempel 90 000 kr i månaden få 200 000 kr i sänkt skatt varje år. Detta kan jämföras med ett sjukvårdsbiträde som i princip inte skulle få någon sänkt skatt alls. Jag noterar, dessvärre måste jag säga, att två av riksdagens borgerliga partier, Folkpartiet och Centerpartiet, uppenbarligen är på väg mot att ställa sig bakom en platt skatt. Jag noterar dessutom att Moderaternas främste företrädare i Europaparlamentet, den tidigare ekonomiske talesmannen Hökmark, vill ha en platt skatt. Detta inger stor oro för allt vad fördelningspolitik i Sverige heter.

Fru talman! Tack för det svaret, finansministern. Jag vill också lyfta fram denna fråga ur ett jämställdhetsperspektiv eftersom vi också har ansvarig jämställdhetsminister här. Detta får också konsekvenser ur ett genusperspektiv för jämställdheten mellan kvinnor och män och när det gäller lönelägen. Kan finansministern utveckla den skillnaden?

Fru talman! Detta skulle naturligtvis än mer förstärka de ojämlika villkor som vi har när det gäller lönesättningen i Sverige. Vi vet ju att kvinnor tjänar betydligt mindre än män. En platt skatt är en bra skatt för män som tjänar väldigt mycket. Det är klart att de partier som nu signalerar att de vill gå i denna riktning nu uppenbarligen söker stöd i dessa väljargrupper. Det här är inte en skatt för vanliga löntagare. Det gäller inte minst kvinnor. Det här är en skatt för höginkomsttagare. Återigen bevisas att de borgerliga partierna står för en skattepolitik där skattesänkningarna kommer att hamna där de alltid brukar hamna när de borgerliga partierna får bestämma, nämligen i höginkomsttagarnas fickor. Vi ska säga nej till en platt skatt.

Fru talman! Jag vänder mig till jordbruksminister Ann-Christin Nykvist. Norrlands inland upplever egentligen en ganska stark ekonomisk tillväxt just nu, även om det kanske inte märks sysselsättningsmässigt. Jag är väl optimist i den frågan. Samtidigt har vi en del, om inte mörka, moln på vår himmel. Det rör olika former av markanvändning där vi har konflikter mellan olika typer av markanvändare. Basindustrin har sina krav på marker. Vad jag tänker närmast på är de konflikter som nu är i gång eller under uppsegling rörande renskötseln. Utan att ta någon som helst ställning i frågan har vi konflikter vad gäller renbetet, jakten, gentemot prospektering och så vidare. Om jag är rätt underrättad överklagar markägarna i dag renbetesdomen från ett par veckor sedan. Min inledande fråga är: På vilket sätt agerar regeringen för att på ett positivt sätt hantera de frågor som rör markanvändning?

Fru talman! Jag håller med Lennart Gustavsson om att vi måste göra allt vad vi kan för att undvika konflikter och lösa de konflikter som vi har när det gäller markanvändningen. Samerna är vårt ursprungsfolk, och kulturen hänger ihop med rennäringen. Därför finns också denna aspekt på den här frågan. Vi har konflikter i Härjedalen, och vi har konflikter i framför allt Västerbotten. I Härjedalen har vi domstolsbeslut som gör att det nu handlar om förhandlingar mellan markägare och samer. Där har regeringen hjälpt till genom ett uppdrag till Jordbruksverket och Skogsstyrelsen. En särskild förhandlare försöker lösa problemen. Sedan har vi pågående processer i Västerbotten och på några andra ställen, men dem kommenterar jag inte nu. Vi har från regeringens sida initierat utredningsarbete som ska ge oss ett bra och gediget underlag, efter remissbehandling givetvis, som gör att vi i framtiden kan ta ställning.

Fru talman! Jag tror att vi är överens om att rennäringen behövs för att den samiska kulturen ska kunna utvecklas, parallellt med att vi har en väl utvecklad industri och en basnäring. Jag tror att det är fullt möjligt. Problemet just nu är att en del av konflikterna karakteriseras av ett ganska högt tonläge. I stället för lösningar på konflikter är jag orolig för att vi får skärpta konflikter. Vi får motsättningar som inte behövs. Trots allt ser jag goda möjligheter att komma fram. Om man får en konkret dialog på det lokala planet brukar man ofta kunna komma fram. Det som har hänt i Härjedalen är bra. Min följdfråga är lite mer konkret: Kan regeringen på olika sätt stödja lokala initiativ där man på lokal nivå med alla berörda parter försöker hitta lösningar, som sedan kanske kan tillämpas på andra områden?

Fru talman! Det är fullt möjligt. Det förhandlingsarbete som pågår i Härjedalen är ett sådant exempel. Vi har också andra exempel där vi har gett projektpengar till LRF Skogsägarna och Samernas Riksförbund. Det projektet hette Fred i skogen. Givetvis finns det ett utrymme för att lyfta fram de goda exemplen. Jag vet att Lennart Gustavsson har sådana goda exempel som han vill förmedla.

Fru talman! Jag riktar min fråga till statsrådet Ylva Johansson. Hälso- och sjukvården når hela tiden nya landvinningar, nya sjukdomar och också nya möjligheter att behandla. Det innebär också att vi får nya diagnoser som är väldigt sällsynta. Sverige är ett stort land med relativt få invånare, vilket betyder att det kan vara färre än tio personer som får vissa diagnoser och som bor på olika platser i landet. Min fråga till statsrådet är därför vad regeringen avser att göra för att förbättra möjligheterna att omhänderta och behandla personer som har fått oerhört sällsynta diagnoser.

Fru talman! Det är en mycket angelägen fråga om Catherine Persson tar upp. Även om det är få personer som drabbas är det en väldigt besvärlig situation för den personen eller föräldern till ett sådant barn. Det kan vara väldigt svårt att få tag i den expertis som krävs för att kunna bedöma och att vårda patienten. Ibland finns det inte ens inom landet. Jag är orolig över att alla inte har lika bra tillgång till nödvändig och bästa vård när man har fått en sällsynt diagnos. Vi har exempel där vi har tagit särskilda initiativ, exempelvis när det gäller Retts syndrom där vi har ett institut i Östersund för detta. Jag avser att ge Socialstyrelsen i uppdrag att undersöka hur vi på bästa sätt kan samla resurserna så att vi kan säkerställa att alla medborgare, även de som har fått en mycket sällsynt diagnos, har möjlighet och tillgång till den bästa vård vi kan ge.

Fru talman! Tack för det. Det är ett svar som gläder många, även om det inte är så många som har fått en sådan diagnos är det många som berörs och som följer de här frågorna väldigt noga. Jag vill också fråga om statsrådet är beredd att se på möjligheterna att öka samordningen inom de nordiska länderna. Ibland får vi gå utanför landet för att söka kompetensen inom hälso- och sjukvården.

Fru talman! Jag tycker att det är en bra idé att diskutera med våra nordiska grannländer. Det kommer att vara en fråga som Socialstyrelsen får titta på när man undersöker hur vi på bästa sätt ska kunna samordna vården för dem som har fått en sällsynt diagnos. Jag vill passa på att berätta att regeringen inom kort kommer att presentera en proposition i riksdagen om rikssjukvård som handlar dels om högspecialiserad vård, dels om den mycket sällsynta vården. Det här är vård som direkt påverkar en väldigt liten andel av befolkningen men som samtidigt berör oss alla. Vi ska verkligen kunna vara säkra på att vi får den bästa vården, även om man inte har möjlighet att ge den i varje landsting eller överallt i landet.

Fru talman! Min fråga går till jämställdhetsminister Jens Orback. Försäkringskassans senaste statistik för 2005 har analyserats, och den visar att kvinnor har betydligt svårare än män att få sina arbetsskador erkända. Närmare hälften av de män som fick en arbetsskada prövad fick skadan erkänd, men knappt var tredje kvinna. I vissa län är det ännu värre än så. Det är dubbelt så många män som kvinnor som får sin arbetsskada erkänd. Vad tänker jämställdhetsministern göra för att se till att kvinnor inte ska missgynnas när det gäller att få en arbetsskada erkänd?

Fru talman! Det som Ingegerd Saarinen tar upp är allvarligt. Det är någonting som vi kan se också på många andra områden. Det är klart att vi inte har en medveten politik som gör att vi ska behandla kvinnor och män olika när de har behov av offentlig sektor. Vi ska däremot uppmärksamma det i ökad utsträckning. Därför tillsätter vi olika delegationer. En delegation som kan få en sådan uppgift är den delegation som statsministern har aviserat, nämligen en delegation om hälsa och heltid, där man kan rikta extra uppmärksamhet på den fråga om Ingegerd Saarinen tar upp.

Fru talman! Den forskning som bedrivs i dag bedrivs i större utsträckning i manliga miljöer och på manskroppen än i kvinnliga miljöer och på kvinnokroppen. Det här är också ett snedförhållande som säkert bidrar till att vi får sådana här resultat. Har jämställdhetsministern synpunkter även på detta?

Fru talman! Ja, det har jag. Det har bland annat den följden att jag i morgon kommer att besöka institutionen för genusmedicin på KI i Stockholm som just tittar på de här frågorna. Jag skulle kunna dra upp andra exempel som också belyser frågan. En annan viktig del i detta är att hela tiden förebygga de arbetsskador som uppkommer. Där har vi en rad olika åtgärder, som jag inte tänker gå in på här. Men det här är en mycket viktig fråga att uppmärksamma.

Fru talman! Min fråga riktar sig också till jämställdhetsministern. Det snickras och spikas av hjärtans lust i stora delar av Tyskland, och det bullas upp till en fotbollsfest. Jag tror att det är den 10 juni-10 juli - det är möjligt att jag har fel, för jag är inte någon större fotbollsfantast - som det är VM. Tyvärr är det också så att av de tre miljoner huvudsakligen män som man beräknar kommer att besöka VM kommer en hel del att ägna sig åt annan "sportaktivitet". Man kommer att köpa sex. I Tyskland har man ett helt annat sätt att se på det. Där är prostitutionen legaliserad, som ministern vet. Men man tror inte att de tyska prostituerade ska kunna tillgodose det behov som kommer att uppstå. För att säkerställa att behovet tillgodoses har man sett till att det finns en rejäl bordell som ska kunna ta emot 650 manliga klienter samtidigt och, tillåt mig använda uttrycket, små snabbisbås som är uppställda i anslutning till fotbollsarenan. Min raka fråga är: Vad avser jämställdhetsministern att göra för att markera Sveriges inställning till detta?

Fru talman! Jag som jämställdhetsminister, ordföranden i Fotbollförbundet och idrottsministern har tillsammans markerat vår avsky över detta. Tina Acketoft tar upp frågan om huruvida man ska bygga extra bordeller. Vi har via vår ambassad försökt ta reda på i vilken utsträckning det offentliga ger tillstånd till detta - detta inte minst mot bakgrund av att vi i slutet av denna månad har en stor jämställdhetskonferens, och jag har aviserat mitt intresse av att där tala med min tyska kollega. Vi söker alla upptänkliga möjligheter att just uppmärksamma detta, inte minst därför att människohandeln nog kan sägas vara en av vår tids största skamfläckar. Finns det ytterligare idéer från Tina Acketoft på åtgärder som vi behöver vidta så är jag naturligtvis öppen för det.

Fru talman! Att jag är så speciellt intresserad är naturligtvis därför att Sverige har ett gott rykte inom detta område. Vi har gjort en klar och tydlig markering, och vi för diskussionen på alla nivåer. Jag tror att det finns en klar politisk majoritet för den linjen. Vad som däremot gjorde mig väldigt bekymrad var att vår justitieminister tydligen inte ansåg att frågan var tillräckligt viktig att lyfta upp just inom EU. Därför gläder det mig att åtminstone jämställdhetsministern tycker att det inte räcker att markera sin avsky i Aftonbladet utan att man kanske får föra diskussionen vidare. Avser ministern att även se till att få med justitieministern i dessa samtal?

Fru talman! Jag tror inte att det finns någon skillnad mellan min och justitieministerns hållning i den här frågan. Jag vill peka på en sak som gör möjligheterna att komma ifrån människohandel större i vårt land än i många av våra nordiska grannländer och i Tyskland, och det är att vi har valt att kriminalisera sexköpet. Nu är inte det här en debatt där Tina har möjlighet att svara igen. Men det skulle vara intressant att höra hur de borgerliga kolleger som gick emot den lagstiftningen förhåller sig till den i dag, därför att det är kanske ett av de allra viktigaste verktygen vi har för att komma ifrån människohandel. Jag använder också mina resurser till att sprida det i alla internationella forum där jag är.

Fru talman! Det tycks som om den socialdemokratiska regeringen i dag har gett dödsstöten för en svensk näring, pälsdjursuppfödningen, genom att lägga fram sådana förslag i djurskyddslagstiftningen som i praktiken omöjliggör en fortsatt näring i Sverige. Den vetenskapliga grunden är starkt ifrågasatt eller snarare i avsaknad. Förslaget vilar på tyckanden. Det är väl snarare ett politiskt krav från Miljöpartiet för att Socialdemokraterna ska få sitta kvar vid makten som gör att vi har att hantera den här frågan framöver. Det har blivit som så att svensk produktion flyttat ut ur landet, och där har vi inte någon möjlighet att påverka djurskyddet. Vi har inte heller möjlighet att skicka med vår djurskyddslagstiftning till andra länder, utan det kommer att tas mindre hänsyn till djuren i framtiden. Är det som så, jordbruksministern, att det är värt att fler människor kommer i arbetslöshet i Sverige, trots att vi i dag har närmare en och en halv miljon människor som är arbetslösa, för att Socialdemokraterna ska sitta kvar vid makten?

Fru talman! Cecilia Widegren kommenterar ett förslag som inte finns i dag. Det kommer att överlämnas till Lagrådet i morgon, och då är det färdigjusterat. Men låt mig säga att vi har krav på god djuromsorg och gott djurskydd i Sverige. Det finns ett antal utredningar redan sedan början på 90-talet som visar att våra minkar som farmas inte har en bra djurmiljö. De kan inte bete sig naturligt och uppvisar stereotypa beteenden. Det här är inte acceptabelt. Vi måste förbättra förhållandena för minkarna. Och regeringen kommer i morgon att presentera en lagrådsremiss som handlar om hur vi ska kunna formulera det här djurskyddskravet. Jag kan upplysa om att det inte bara är vi i Sverige som för de här diskussionerna. Också i Storbritannien och Österrike har man tidigare haft de här diskussionerna.

Fru talman! Det låter ju som att jordbruksministern inte tar till sig den oro som finns i näringen och inte heller den utveckling som näringen har visat sig villig att vara med och prestera tillsammans med samhället i Sverige. Resultatet av det som presenteras och som har varit under diskussion under flera år är just att djurskyddet för djuren kommer att bli sämre där de uppföds i stället för att vi i Sverige hade kunnat vara med och påverka detta. Socialdemokraterna väljer i en sådan här replikrunda att inte kommentera att fler människor blir arbetslösa i Sverige när nästan en och en halv miljon människor i dag inte har möjlighet att gå till ett ordinarie arbete. Har Socialdemokraterna råd att betala fler människor i arbetslöshet i ett modernt land?

Fru talman! Cecilia Widegren, jag ska kommentera det här förslaget i morgon när det blir offentligt och är justerat. Jag tycker att det är underligt att Cecilia Widegren har uppfattningar redan innan hon har sett förslaget. Kom igen i morgon!

Fru talman! Kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning. Det är lika självklart som att Centerpartiet säger nej till platt skatt. Den goda ekonomiska hushållningen innebär bland annat att man ska avsätta medel till framtida pensioner. Många kommuner gör det, men många gör det inte utan satsar i stället på mer opinionsbildande historier som äventyrsbad och liknande. Men de kommuner som nu har gjort de här satsningarna har blivit smått chockade av ett uttalande som statsrådet Österberg har gjort, nämligen att man ska utjämna mellan de kommuner som har fonderat och de som inte har fonderat. Som jag ser det är det mer eller mindre ett övergrepp mot det kommunala självstyret. Jag skulle vilja ha ett förtydligande av statsrådet Österberg i den här frågan.

Fru talman! Det är nog snarare en tolkning av vad jag sade i en speciell situation. Vi har en blandmodell från 1998 som innebär att samtliga uppkomna pensionsskulder bokförs därefter. Därför är det lite olika hur kommunerna hanterar detta. En del kommuner har lagt in buffertar medan andra inte har gjort det. Det finns många olika skäl till det. Vår bedömning är att med den modell som vi har nu kommer naturligtvis de kommunala pensionerna att kunna betalas ut. Det kan också göras på ett sådant sätt att det inte på något sätt stör den vanliga kommunala verksamheten. Som ett exempel på det kan jag säga att när den kommun som har den största pensionsskulden per invånare väl ska betala ut pensionerna kommer det ändå inte att kosta mer än 50 öre på skatten i detta extrema fall. I de allra flesta kommuner kommer det vara ett betydligt lägre belopp som betalas ut. Det här är fullt hanterbart, så man behöver inte vara särskilt orolig för det.

Fru talman! Det viktiga är ju principen. Är det så att man gör avsättningar i den kommunala verksamheten och man då får prioritera bort de mer glassiga förslagen genom att ta sitt ansvar enligt lagens intentioner ska man naturligtvis inte bli bestraffad. Det är mer den principdiskussionen som jag skulle vilja ta upp. Men jag uppfattar det statsrådet säger som att det inte är aktuellt att göra den typen av utjämning i systemet.

Fru talman! Den aktuella frågan uppkom i Pajala. Jag sade att om befolkningsmängden har halverats på 20-25 års tid är det klart att pensionsskulden blir väldigt hög per individ och att man i så fall kanske bör hantera detta i särskild ordning och se hur man kan underlätta för en sådan kommun. Det är väldigt specifikt i så fall. Men inte heller där är kostnaden mer än 50 öre på skatten om man ska betala ut pensionerna fullt ut. De kommuner som har lagt undan sina pensionspengar behöver inte känna oro för att de ska brandskattas för att kunna lösa det här, utan det ska i så fall hanteras på ett annat sätt. Till sist skulle jag bara vilja säga att det var ett bra bekräftande från Jörgen Johansson när det gäller platt skatt. Det är skönt att inte alla i Centerpartiet är inspirerade av Timbro.

Fru talman! Jag vill också ställa en fråga om den lagrådsremiss som regeringen faktiskt har beslutat om i dag vid sitt sammanträde. I den departementspromemoria som remissbehandlats, och som ligger till grund för regeringens förslag när det gäller den svenska minknäringen, utgör rapporten från EU-kommissionens kommitté för djurs hälsa och välfärd ett viktigt underlag. I ett mycket skarpt formulerat brev från sex av de åtta erfarna pälsdjursforskare som tagit fram underlaget till rapporten pekar man på hur deras faktaunderlag på ett femtiotal punkter förvanskats genom att det vinklats politiskt gentemot pälsdjursnäringen, att ett stort antal referenser tagits bort samt att en mängd sakfel och misstolkningar tagits in. Är det rimligt att ett sådant material får vara underlag till förslag om att avskaffa en hel näring?

Fru talman! Det är alldeles riktigt att vi har haft en departementspromemoria. Den departementspromemorian har remissbehandlats. Utifrån de olika synpunkter som vi har fått in från remissinstanserna har vi berett det här underlaget. I morgon kommer vi att presentera en lagrådsremiss om hur den här frågan ska hanteras utifrån juridiska utgångspunkter för att vi ska kunna få en bättre djuromsorg och ett bättre djurskydd. Det är någonting som flera utredningar har påtalat. Den kommitté som Sven Gunnar Persson nämner generellt inom EU, tidigare Veterinärmedicinska förbundet, Jordbruksverket och pälsutredaren i sin pälsdjursutredning som kom 2003, har konstaterat att det är otillfredsställande förhållanden i minknäringen. Den lever inte upp till de djurskyddskrav som vi har.

Fru talman! Faktum kvarstår, på ett femtiotal punkter är den här rapporten som ligger till grund för departementspromemorian förvanskad. Referenser i departementspromemorian till den här kommittén är ojämförligt mest omfattande i den bakgrundsbeskrivning som ges. Inga andra forskningsreferenser får tillnärmelsevis det utrymme som ges kommitténs slutsatser. Är det inte orimligt att denna rapport får ha så stor betydelse i ett ställningstagande som regeringen nu gör?

Fru talman! Det är alldeles uppenbart att Sven Gunnar Persson och den borgerliga alliansen saknar allt engagemang i djurskyddsfrågan och djuromsorgsfrågan. När jag möter unga människor och samtalar om de här frågorna är det uppenbart att man tycker att det är alldeles naturligt att lyfta upp de etiska frågorna. Vi har varit föregångare i Sverige på andra områden. Vi har fått stor credit för det inom EU. Många andra länder tittar på oss när det gäller djuromsorg och djurskydd. Jag kan ta slaktkycklingsproduktionen som ett exempel. Där har den svenska modellen varit förebild för kommissionen när kommissionen har gått vidare. Vi har ett engagemang, och det är det som är bakgrunden till att vi lägger fram ett förslag i morgon.

Fru talman! Jag tänkte faktiskt ställa en nordisk skattefråga till Pär Nuder. Vi har besök i huset i dag från Oslo. Själv bor jag ju vid norska gränsen. I går samlades de nordiska arbetarna i Karlstad till ett krismöte om möjligheten att arbeta över de nordiska gränserna. Arbetsmarknadsfrågorna och sjukförsäkringsfrågorna är inte lösta. Men ändå ställer vi krav. Om en arbetskraft inte accepterar att gå över gränsen och ta ett arbete som förmedlats av arbetsförmedlingen bestraffas man på arbetslöshetssidan, trots att vi vet att vi har kanske 600 människor som har drabbats av att gränspendla. Det här är ett stort nordiskt skatteproblem på arbetsmarknaden som vi borde lösa. Har ministern någon lösning på frågan här i dag?

Fru talman! Jag är inte riktigt säker på att jag uppfattade frågan och vad det skattepolitiska problemet var. Jag tror att Runar Patriksson och jag har precis samma vision om att vi på olika sätt ska försöka undanröja gränshinder. Jag hade den norska finansministern på besök här i Sverige så sent som för några veckor sedan. Hon tog inte upp någon specifik skattefråga. Men är det någonting som finns aktuellt mellan Sverige och Norge som Runar Patriksson känner till och som varken jag eller min norska kollega känner till, är jag idel öra.

Fru talman! Min konkreta fråga handlar om att i Nordiska ministerrådet har jag lyckats få igenom en motion som betyder att vi har fått ett nordiskt skattekontor. Det är i dag virtuellt, och det är inte tillfredsställande. Min fråga är: Har man någon lösning för att det nordiska skattekontoret ska bli fyllt med hjärta, hjärna, kött och blod så att de arbetare som är drabbade av nordisk arbetsmarknadspolitik kan få hjälp via någon form av haverikommission?

Fru talman! Det nordiska skattekontoret är helt riktigt virtuellt och ska så förbli. Var ska det annars ligga någonstans om inte i alla våra datorer runtom i Norden? Ska det ligga i Oslo, ska det ligga i Stockholm, ska det ligga i Arvika, eller var ska det ligga någonstans? Det är ju det som är det unika med det virtuella skattekontoret som jag var med och invigde för ett drygt år sedan tillsammans med mina nordiska finansministerkolleger. Det har visat sig vara ett väldigt verksamt verktyg för att främja integrationen i Norden. Men återigen, om Runar Patriksson har något konkret förslag för att åstadkomma en förbättring om det finns några skattepolitiska problem i gränshandeln, är jag idel öra.

Fru talman! Jag skulle vilja prata med jordbruksminister Ann-Christin Nykvist. Hon pratade så vackert här alldeles nyss om djurskydd och djuromsorg och vilket engagemang man har i den frågan. Under många år har vi i Centerpartiet varit väldigt engagerade. Jag har också drivit frågan om att de människor som bor på landsbygden ska kunna vara med och påverka rovdjurspolitiken med inriktning på ett gott djurskydd och en god djuromsorg om sina jakthundar, sina får eller annan boskap. Det har hela tiden funnits ett motstånd mot detta. Man har sagt att det inte behövs och att vi ska ha en stark rovdjursstam. Vi har sagt att det också är vår önskan. Men för att nå det måste folk som bor där vargen finns också känna att man har en möjlighet att vara med och påverka och att det finns en folklig förankring. I tisdags öppnades tydligen även jordbruksministerns öron. Nu är min fråga: Hur länge tänker man lyssna? Är det fram till valdagen, eller är det längre?

Fru talman! Annika Qarlsson ställer samma fråga som Eskil Erlandsson ställde till mig i början av frågestunden. Vi ska ha en rovdjurspolitik som är hållbar och som är förankrad i hela befolkningen. Det är någonting som mitt parti är mycket engagerat i. För några veckor sedan lade regeringen fram ett beslut om att vi från den 1 mars får nya regler när det gäller jaktförordningen och möjligheten att försvara tamdjur inom hägn. Vi har en utredning som arbetar. Jag kan försäkra Annika Qarlsson att vi har den uppfattningen att människor ska vara trygga där de bor, där de verkar och när de rör sig i skog och mark. Samtidigt är det en tillgång att ha de stora rovdjuren i våra skogar. Det är den ekvationen vi ska få att gå ihop. Vi har ett stort engagemang.

Fru talman! Problemet är att de som bor och verkar i de här områdena inte känner att det har funnits någon som har lyssnat. Helt plötsligt är det ett sådant tryck i medierna, och det kommer arbetsgrupper och så vidare. Jag tycker att det är ett hån mot alla dem som har varit engagerade i den här frågan under väldigt många år. Jag har också tidigare ställt frågor om att det är två lagstiftningar som står mot varandra, nämligen djurskyddslagen och rovdjurslagstiftningen. Vid det senaste tillfället svarade du att rovdjurslagstiftningen står över den andra. Den är viktigare än omsorgen om tamboskap. Frågan är då om man kommer att se över detta i det arbete som ska fortsätta nu så att det kanske blir en samordning i stället för att rovdjurslagstiftningen står över djurskyddslagen.

Fru talman! Jag ser inte alls de problem som Annika Qarlsson redovisar. Det är alldeles felaktigt att regeringen inte skulle ha haft ett engagemang tidigare. Vi har tagit fram förslag som vi har berett. Jag har fått kritik för att det har tagit för lång tid. Jag hade gärna gått till beslut tidigare, men vi måste ha förslag som är väl beredda och rättssäkra. Det har jag sett som mitt ansvar. De här olika regelverken står inte emot varandra. Men vi måste hitta lösningar där vi inte agerar så att vi inte kan uppnå de mål som riksdagen har tagit ställning för.

Fru talman! Jag skulle vilja ställa en fråga till Jens Orback. Vi står i år inför en ny utmaning i flyktingpolitiken. Riksdagens beslut om den tillfälliga asyllagen innebär att antalet flyktingar ute i kommunerna kommer att öka mycket kraftigt. Den tillfälliga asyllagen gör att kommunerna i år får ta emot omkring 26 500 flyktingar, det vill säga tre gånger fler än i fjol. För att klara det krävs samarbete, annars finns risk för nya väntetider. Bara i min hemkommun Södertälje finns ca 500-600 flyktingar som är gömda och som kan komma att vilja bosätta sig i kommunen. Hur anser ministern att vi kan stödja eller kompensera de kommuner som kommer att få ta emot ett betydligt större antal flyktingar än förra året så att vi inte drabbas av nya köer?

Fru talman! Det är en viktig och berättigad fråga. Jag följer också den här utvecklingen noga, inte minst i Södertälje, som är en kommun som har tagit emot många flyktingar och gjort det bra men har ett stort tillflöde. Efter en debatt i den här kammaren avsatte vi 1 miljard kronor som ska gå just till de kommuner som tar emot flyktingar. Vi har också gjort en speciell avsättning på 30 miljoner som ska gå till speciella kostnader. Men vi fortsätter också att följa den här frågan. Det är viktigt att de som bor i anläggningsboende kommer ut i boende. Nu tickar mina sekunder, men när jag kommer tillbaka nästa gång ska jag berätta vad en lärare sade till mig, något som är viktigt i politiken. Nu har jag några sekunder kvar, och då kan jag säga att solidaritet är handling. Det är väldigt viktigt att många kommuner ställer upp och tar emot. Jag fick för några dagar sedan en lista från Integrationsverket, och den var rätt skrämmande. Nu har jag gjort en hook inför mitt nästa anförande!

Fru talman! Jag är glad för svaret. En annan viktig fråga är hur de drygt 90 svenska kommunerna utan organiserad flyktingmottagning ska förmås att ta ett större ansvar för flyktingmottagandet. Som exempel kan jag nämna att en kommun som Botkyrka förra året tog emot 84 personer, medan Danderyd tog emot endast en person. En kommun som Södertälje tog emot 98 personer - Nykvarn noll. Huddinge tog emot 67, medan Vaxholm tog emot bara en person. Min fråga till ministern är: Hur ser ministern att han kan agera för att förmå fler kommuner att vara solidariska och ta sitt ansvar?

Fru talman! Då vill jag att kommunerna ska agera precis som min lärare sade: Tala inte om vad du vill - visa det i stället! I den här kammaren hade vi en känslofylld debatt om allmän amnesti där många partier engagerade sig. När jag fick den här listan från Integrationsverket såg jag att det fanns ett samband mellan de kommuner i våra storstadslän som inte har en överenskommelse med Integrationsverket. De är borgerliga. Exakt samma partier som stod i den här kammaren och nästan grät för en allmän flyktingamnesti tar, när situationen är allvarlig, som Yilmaz säger, inte sitt ansvar för ett solidariskt mottagande i kommunerna. Det provocerar mig, men jag tänker ändå göra mitt yttersta för att få de här kommunerna att tänka om.

Fru talman! Det är väldigt lärorikt att vara på de här frågestunderna. Vi fick höra i en intern socialdemokratisk diskussion nyss att Folkpartiet går in för en platt skatt. Jag måste medge att jag inte känner till att vi har yrkat på något sådant i någon riksdagsmotion. Jag undrar om ministern var rätt underrättad. Min fråga gäller detta med monopol. Vi som är anhängare av monopol, till exempel på spelområdet, är ju det därför att vi tror att konkurrens driver upp spelandet. Därför är det tveksamt, om man nu ska visa socialt ansvar, om Svenska Spel verkligen ska bedriva nätpoker. Det var förvånande för många av oss. Nu får vi lära oss att det socialdemokratiska partiet och ungdomsförbundet vill ha tillstånd för att också bedriva nätpoker. Nu sade ju statsrådet att han inte vill uttala sig om det här fallet, och det förstår jag. Därför ska jag ställa frågan mera generellt. Anser statsrådet att ökad konkurrens inom nätpoker är önskvärt?

Fru talman! Om frågan vore ren och vi förfogade över hela frågan skulle svaret naturligtvis vara nej. Svensk spelpolitik grundar sig på det faktum att det finns ett spelbehov som ska tillfredsställas under värdiga och reglerade former. Så har svensk spelpolitik fungerat, och det tycker jag att vi ska stå fast vid och försöka driva vidare också. Det är min ambition liksom det var Bosse Ringholms ambition att göra det. Problemet för oss, vilket Romanus väl känner till, är ju att spelformer som vi inte kan hantera nu flödar in över vårt land. De är i och för sig förbjudna enligt svensk lag, men de är oerhört svåra att göra någonting åt. Bland annat är det ju nätpoker som är den stora flugan just nu. Därför måste vi hantera den här frågan med allra största försiktighet och väga av den väldigt noga utifrån vår situation, också när det gäller spelmonopolet. Därför tycker jag att det är en fråga som man ska ägna väldigt stor varsamhet och försiktighet innan man går vidare. Så tänker jag hantera den här frågan och de ansökningar som finns.

Fru talman! Jag har en fråga till Pär Nuder, men först skulle jag gärna se att talmannen redde ut om det är en frågestund, detta, eller om det är ett debattillfälle, som Jens Orback sade, där statsrådet alltid har sista ordet. Min fråga till finansministern handlar om den debatt som har blossat upp om storföretagen och deras investeringsvillighet. Det företag på den svenska sidan som har gjort den allra största vinsten redovisades häromdagen. Det var Vattenfall, där staten förfogar över både ägardirektiv och bolagsstyrelse. Hur ser statsrådet på hur Vattenfall disponerar sina investeringar och sin utdelning? Jag tror att det var 6 miljarder som man delade ut till staten, som man har tagit från skattebetalarna i form av höga elpriser tidigare. Vi har ju sett hur man har investerat offensivt i kolkraft, till exempel i Tyskland. Är det så man ska använda ett statligt bolag och dess investeringar? Hur ser statsrådet på deras investeringsplaner för framtiden? Ska man satsa på miljöriktig alternativ energi, eller ska man satsa på kolkraft?

Fru talman! Jag har en fråga till Pär Nuder, men först skulle jag gärna se att talmannen redde ut om det är en frågestund, detta, eller om det är ett debattillfälle, som Jens Orback sade, där statsrådet alltid har sista ordet. Min fråga till finansministern handlar om den debatt som har blossat upp om storföretagen och deras investeringsvillighet. Det företag på den svenska sidan som har gjort den allra största vinsten redovisades häromdagen. Det var Vattenfall, där staten förfogar över både ägardirektiv och bolagsstyrelse. Hur ser statsrådet på hur Vattenfall disponerar sina investeringar och sin utdelning? Jag tror att det var 6 miljarder som man delade ut till staten, som man har tagit från skattebetalarna i form av höga elpriser tidigare. Vi har ju sett hur man har investerat offensivt i kolkraft, till exempel i Tyskland. Är det så man ska använda ett statligt bolag och dess investeringar? Hur ser statsrådet på deras investeringsplaner för framtiden? Ska man satsa på miljöriktig alternativ energi, eller ska man satsa på kolkraft?

Fru talman! Vi för hela tiden en mycket intensiv diskussion i regeringen om det stora, viktiga företaget Vattenfall, och vi tänker fortsätta att föra en viktig diskussion om Vattenfall därför att vi inte har några som helst planer på att avyttra Vattenfall, vilket dessvärre andra partier i den här kammaren har. Vattenfall ska använda sin vinst på ett sätt som är, från bolagets utgångspunkt och utifrån de ägardirektiv som gäller, så effektivt som det någonsin bara går. Såvitt mig bekommer vet jag att Vattenfall planerar stora miljöinvesteringar, särskilt i vindkraft. Vi ska naturligtvis också väga den stora vinst som Vattenfall har i dag mot de krav på soliditet som finns för det här bolaget och det intresse som ägaren samtidigt har av utdelning för att kunna använda till andra ändamål inklusive att förstärka miljön på olika sätt och vis.

Fru talman! Jag hade en föranmäld fråga till statsrådet Jämtin, men jag hoppas att statsrådet Nuder kanske kan hjälpa till att besvara den. Den gäller också följderna av det som lite felaktigt kallas för Muhammedkrisen - man kanske ska säga "den danska karikatyrkrisen", fast den inte är ett dugg rolig. Frågan är inte alls polemisk, utan den handlar om möjligheterna att inte spä på en redan polariserad - farligt polariserad - situation utan att fortsätta verka långsiktigt. Jag ställer den utifrån ett pressmeddelande som kom i dag. Våra svenska 11 miljoner i Tjetjenien för internflyktingar - hundratusentals internflyktingar - riskerar att inte kunna användas under året därför att de är kanaliserade genom en dansk organisation, och tillförordnade premiärministern Kadyrov har från och med nu slängt ut alla danska organisationer från Tjetjenien. Det är mycket olyckligt. Jag vill ställa en öppen fråga: Vad kan Sverige göra för att ändå hjälpa internflyktingarna i Tjetjenien?

Fru talman! Jag har alldeles för stor respekt för själva sakfrågan och är inte underkunnig om vad som gäller, så jag råder Lotta Hedström att ställa en skriftlig fråga till det ansvariga statsrådet Carin Jämtin.