Vissa frågor om Försvarsmaktens personal

Debatt om förslag 21 mars 2018

Protokoll från debatten

Anföranden: 10

Anf. 114 Jan R Andersson (M)

Fru talman! När vi nu står i den förmodligen sista debatt som berör personalförsörjning i Försvarsmakten är det kanske läge att fundera på vilket bokslut den här regeringen lämnar efter sig. Vill man göra ett väldigt kortfattat bokslut skulle man egentligen kunna säga två ord som sammanfattar den personalpolitik som har förts inom Försvarsmakten, och de orden är "återinförd värnplikt".

När man tittar på våra utbildnings- och krigsförbandsorganisationer i dag kan man se att det finns väldigt många luckor. Det saknas för många soldater, sjömän och officerare, och jag kan inte se att vi med de många hålen i våra krigsorganisationer är på rätt väg. Jag tror också att den enkla sanningen är att Försvarsmakten måste bli en bättre arbetsgivare om den ska bli framgångsrik i rekrytering och i att behålla personal. Den måste bli en attraktiv arbetsgivare som har en modern syn.

Vi från Moderaterna och Alliansen har under mandatperioden lagt fram flera förslag som har nekats i utskottet. Vi har också hela tiden pekat på att det är viktigt att man kontinuerligt jobbar med frågan om attraktivitet, men det kanske var så att alla andra förslag försvann när frågan om återinförd värnplikt kom på bordet.

I utskottet har vi dock fått exempelvis ett tillkännagivande om att det ska utvecklas incitament för soldater och sjömän att fortsätta sin anställning genom till exempel utbildningspremier eller andra åtgärder. Det har varit intressant att se hur regeringen har hanterat den frågan.

Regeringen har implementerat tillkännagivandet genom att säga att de personer som nu med plikt genomgår grund- och befattningsutbildning ska få en premie efter den avslutade pliktutbildningen. Det vi tyckte skulle vara en premie för att människor skulle fortsätta att arbeta inom Försvarsmakten blev alltså genom den rödgröna regeringen ett bidrag för att sluta i Försvarsmakten. Det vi trodde skulle vara en möjlighet att få människor att stanna kvar i försvaret blev en muckarpeng som man får när man går hem från regementet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa frågor om Försvarsmaktens personal

Det är klart att man kan fråga sig hur detta bidrar till att behålla personal. Man kan också fråga sig om det egentligen är en satsning, för de pengar som nu delas ut efter att någon har gått klart sin utbildning är egentligen den lön personen hade under både rekryt- och befattningsutbildningstid. Den har nu skjutits upp och betalas ut ett antal månader senare. Jag har svårt att se att det skulle vara en satsning, men det visar väl på regeringens handfallenhet i de här frågorna.

Fru talman! Jag kan inte undgå att få intrycket att regeringen genom att återinföra värnplikten trodde att alla problem med rekrytering därmed skulle vara lösta. Det verkar inte som att man har funderat speciellt mycket på hur försvaret ser ut. Trots att delar av vårt försvar i dag är ett värnpliktsförsvar består nämligen huvuddelen av försvaret av personer som har kontrakt och är anställda av Försvarsmakten; det är en mindre del som utgörs av pliktiga eller T-soldater, som ska kallas vid händelse av antingen övning eller skarp situation. Då måste man förstå att personalpolitiken är viktig.

Jag tycker att Aurora 17, den övning som genomfördes för en ganska kort tid sedan, visade på en problematik med att ha ett stort värnpliktsförsvar: När man kallade in 1 000 soldater som var pliktiga kom ungefär hälften. Det är klart att man då missar många möjligheter att både utbilda och träna - men också att i en skarp situation faktiskt få användning för de personer man har utbildat, många gånger kvalificerat.

Fru talman! Nyligen informerades utskottet om de problem som har funnits med Rekryteringsmyndigheten. Det har handlat om att hinna mönstra alla som antingen genom plikt eller frivillighet skulle antas till militär utbildning.

Då regeringen inte hade informerat Rekryteringsmyndigheten om att ett antal tusen fler personer skulle komma att söka till polisutbildningen via samma myndighet fick myndigheten helt enkelt sätta lapp på luckan. Man fick stänga verksamheten och stoppa personer från att faktiskt söka till Försvarsmakten. Genom regeringens handhavande missade därmed hundratals personer att komma till Försvarsmakten, som så väl behöver dessa personer i en tid då rekrytering är ett problem. Det ansvaret faller givetvis också på regeringen.

Vi är i dag i en tid då bristen på arbetskraft är stor inom alla sektorer. I ett sådant läge kan man tänka sig att en regering och en försvarsmakt borde göra allt för att förbättra sitt erbjudande till de personer som vill lägga tid och kunskaper på att göra försvaret bättre, men många av de åtgärder vi har föreslagit - eller egentligen alla - har faktiskt avslagits. Låt mig bara nämna några.

Möjligheten till bostad är många gånger en begränsning för den som vill söka och göra militär utbildning under en tid. I andra sektorer inom staten finns i dag möjligheten att driva bostäder för uthyrning till folk som jobbar inom myndigheten, men inom Försvarsmakten finns inte den möjligheten. Givetvis bör en sådan möjlighet införas även inom Försvarsmakten.

Jag har också från min erfarenhet inom Försvarsmakten sett att de personer som är de bästa soldaterna i fält kanske inte alltid är de som är bäst i skolbänken. Jag tror därför att Försvarsmakten i dag missar att få en stor grupp yngre människor att söka till Försvarsmakten, eftersom de krav av akademisk karaktär som ställs är för stora. Jag tror givetvis att man ska ha de kunskaper man behöver när man lämnar Försvarsmakten, men ge då möjligheten att ha en ingång där det går att läsa upp betyg. Det handlar om att bredda den bas som faktiskt skulle kunna göra nytta i det svenska försvaret.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa frågor om Försvarsmaktens personal

Incitamentssystemet har jag varit inne på. Det handlar inte bara om ersättningar och pengar, utan det handlar också om möjligheter att validera utbildningar och faktiskt få praktisk nytta av sin militära utbildning den dag man går över till det civila. Frågan om maximal anställningstid är också något som i många meningar begränsar möjligheten att kvarhålla personal som är både duktig och kompetent - och som behövs.

Det finns även en fråga vi inom Moderaterna har drivit, nämligen att vi i många delar av Sverige ser att förhållandet till Försvarsmakten är svagt. Försvarsmakten kanske inte har funnits på de platserna i landet, och då kan det behövas speciella insatser i form av mobila rekryterings- och mönstringskontor. Även detta har man dock sagt nej till.

Fru talman! Ordförande Widman var inne på frågan om vår veteranpolitik. Jag kan väl tycka att man för att vara en regering som sätter stor stolthet i deltagandet i internationella insatser tar förvånansvärt lättvindigt på våra utlandsveteraners status vid hemkommande. Det har gjorts ett omfattande arbete, och det finns en utredning som har många förslag. Tyvärr har dock resultatet av regeringens politik enbart blivit en lightprodukt, vilket jag beklagar. Vi moderater tycker att de män och kvinnor som i Sveriges namn utför stora insatser i främmande länder förtjänar det bästa mottagandet vid hemkomst.

Fru talman! Avslutningsvis: Överbefälhavaren presenterade nyligen de budgetförutsättningar som gäller för de kommande åren. Redan nästa år kommer neddragningar att behöva göras i övningsverksamheten, vilket är att beklaga. Det han också konstaterade var att försvaret under de kommande tre åren behöver 10 miljarder till för att kunna genomföra de försvarsbeslut som alla vi här i någon mening har ställt oss bakom.

När det gäller ekonomin får man ändå säga att de fyra allianspartierna har varit tydliga i riktningen och ambitionen att anslaget till försvaret måste höjas. Frågan kan verkligen dras till sin spets, för vi är just nu i en situation där vi ser att vi antingen måste fortsätta att genomföra de satsningar vi har gjort eller säga att det gäller att backa igen.

Man kan också notera att det inom socialdemokratin de senaste dagarna har varit en rad utspel från olika ministrar vad gäller olika typer av vallöften. Samtidigt får man konstatera att det har varit tyst från Försvarsdepartementet. Därför vill jag fråga socialdemokraterna i denna kammare: Kommer ni att ge försvaret de pengar det behöver för att kunna genomföra det beslutade försvarsbeslutet, eller ska ni meddela försvaret och dess anställda att de ska börja planera för nedskärningar? Jag tror att det är en viktig fråga, och jag tror att det är många som vill ha svar på den.

Fru talman! Moderaterna har undertecknat 10 av de 18 reservationer som finns i detta ärende. Vi står givetvis bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag endast bifall till reservationerna 6 och 14.


Anf. 119 Alexandra Völker (S)

Herr talman! Personalen utgör hela grunden i Försvarsmakten. Utan personal finns faktiskt ingen försvarsmakt.

Sedan vi stod här förra året har pliktsystemet kommit igång. De som är födda år 1999 har fått fylla i beredskapsunderlaget, och utifrån det har de mest motiverade och mest lämpade personerna kallats till mönstring. Nu är det dags för dem födda år 2000 att göra samma sak. Genom den återinförda plikten har vi nu fått ett mer flexibelt och robust system. I sommar ska Försvarsmakten dessutom på uppdrag av regeringen redovisa förutsättningarna att utöka antalet utbildningsplatser till 5 000 om året.

Men det är inte bara den återinförda plikten som är viktig att uppmärksamma från året som har gått, herr talman. I höstas talade miljontals kvinnor världen över om de strukturer som vi kvinnor möts av och tvingas förhålla oss till, inte minst på arbetsplatsen. I Sverige såg vi hur sektor efter sektor gjorde uppror med vittnesbeskrivningar, erfarenheter och upplevelser från respektive sektor. Budskapet var tydligt: Nu får det vara nog.

Som Lotta Johnsson Fornarve tidigare nämnde hette upproret bland försvarsmaktsanställda #givaktochbitihop. Det visade på stora problem ute i verksamheten. Det är oacceptabelt att utifrån sitt kön inte känna sig trygg på sin arbetsplats, att bli ifrågasatt och sämre behandlad. De maktstrukturer som upproret pekat på måste tas på största allvar och kräver aktiv handling. När vi här i dag diskuterar Försvarsmaktens personalförsörjning, hur den kan stärkas, attrahera fler och få fler anställda att stanna, är det här ett perspektiv vi måste ha med oss. Patriarkala maktstrukturer har ingenting i Försvarsmakten att göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa frågor om Försvarsmaktens personal

Försvarsmaktens uppdrag är att skydda vår frihet och vår rätt att leva som vi själva väljer. Det ställer stora krav på Försvarsmakten. Försvarsmakten som myndighet måste leva upp till de värden och värderingar som den har till uppdrag att skydda.

Jag vill därför passa på att rikta ett stort tack till alla er som genom att skriva under upproret och berätta om era erfarenheter har lyft upp frågan på bordet och visat vilka utmaningar vi har att jobba med. Det är ett stort och viktigt arbete som vi har framför oss. Kvinnors plats i Försvarsmakten ska vara självklar.

Herr talman! Vi behöver ta ytterligare steg för en jämställd försvarsmakt. I dag är det alldeles för få kvinnor som ser Försvarsmakten som ett alternativ för dem. Det blir inte minst tydligt i beredskapsunderlaget. Att så många färre kvinnor än män har kallats till mönstring det här första året handlar till stor del om det klart mindre intresset bland kvinnliga 18åringar än bland manliga. Det är också därför bra och viktigt att Rekryteringsmyndigheten granskat beredskapsunderlaget utifrån ett genusperspektiv. Det är ett steg i rätt riktning för att säkerställa att inte fel signaler sänds ut och för att undvika onödiga hinder som grundar sig i gamla strukturer.

Försvarsmakten behöver bli mer attraktiv för fler. Den återaktiverade plikten kan förhoppningsvis med tiden skapa ett ökat intresse i fler grupper. Även om plikten skapar flexibilitet och långsiktighet i systemet löser den inte allt. Vi kan inte plikta in anställd personal. Det är därför som motivation och frivillighet är viktigt.

Vår vilja att fler ska söka anställning i Försvarsmakten får dock inte få oss från politikens sida att försöka få till lägre krav på dem som genomgår grundutbildningen. Det är viktigt att den som börjar en utbildning i Försvarsmakten har relevant kunskap, precis som det är för alla andra utbildningar. Det är Försvarsmakten själv som bedömer vilken kunskap den som genomför utbildningen ska ha. De akademiska krav som i dag ställs för att göra grundutbildning som sjöman och soldat är godkänt i gymnasieskolans grundkurser i matematik, svenska och engelska. Det är kompetens som kan tänkas vara viktig för att utföra ens uppgift. Att urholka behörighetskraven riskerar att urholka utbildningen.

Herr talman! Tidigare i debatten hörde vi Moderaternas företrädare klaga på att vi har ökat ambitionerna för såväl polisen som Försvarsmakten. Moderaterna valde att under sin tid som ansvariga för Försvarsdepartementet lägga ned värnpliktssystemet. Vid sina år vid makten valde de dessutom att inte ta ansvar för det skriande behovet av nya poliser. När den S-ledda regeringen nu behöver ta tag i de utmaningar som den tidigare regeringen har lämnat efter sig hör vi igen hur Moderaterna är kritiska. Hur man kan vara kritisk till ökade ambitioner när det kommer till antalet utbildade poliser och utbildade i Försvarsmakten går över mitt förstånd.

Det var den tidigare alliansregeringen som valde att göra värnplikten vilande, vilket innebär att organisationen har försvunnit. Nu har den börjat byggas upp på nytt. Kritiken gällande den påfrestning som det innebär för Försvarsmakten och Rekryteringsmyndigheten bör därför snarare riktas mot allianspartierna.

Herr talman! Tyvärr kan jag konstatera att inte alla partier tar frågan om Försvarsmaktens personalförsörjning på allvar. Sverigedemokraterna hanterar frågan precis lika oseriöst som alltid. Som vanligt kan vi i deras budgetmotion läsa både förslag om att mönstring ska vara obligatorisk för kvinnor och förslag om att mönstring ska vara frivillig för kvinnor. Nytt för i år är att Sverigedemokraterna har en egen rubrik om just kvinnlig värnplikt, där det står att den enda rimliga ordningen är att kvinnor som gör värnplikten ska lyda under samma regler som män. Samtidigt menar de i ett annat stycke, i samma motion, att utbildningen ska vara frivillig för kvinnor, vilket alltså skulle innebära andra regler för kvinnor än för män. De dubbla budskapen går också att hitta i de reservationer som Sverigedemokraterna har lämnat till detta betänkande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa frågor om Försvarsmaktens personal

Som vanligt visar däremot Sverigedemokraterna på den oseriösa förmågan att tycka allt och ingenting. Det är beklagligt hur ett riksdagsparti kan hantera en så viktig fråga som Försvarsmaktens personalförsörjning så oseriöst.

Herr talman! Försvarspolitik är på största allvar. Varje dag bidrar soldater, sjömän och annan personal till att skapa säkerhet runt om i världen. De gör det genom att själva utsätta sig för stora risker och verka i tuffa miljöer. Det är vår uppgift att se till att de har det bästa möjliga stödet på plats, och det är vår uppgift att se till att de får det bästa möjliga stödet när de kommer hem.

På ett imponerande sätt bidrar de varje dag, dygnet runt, till att skapa stabilitet i landet de verkar i. De, tillsammans med alla andra som är iväg på internationella insatser, förtjänar att få allt det stöd som de och deras anhöriga behöver. Därför är veteranpolitiken så viktig.

År 2017 inrättades formellt ett veterancentrum hos Försvarsmakten med ansvar för att driva, utveckla och implementera myndigheternas veteran- och anhörigarbete. På veterandagen den 29 maj kommer det i år för första gången att vara allmän flaggdag. Det är viktigt för att uppmärksamma de insatser som våra veteraner har gjort för Sverige. Det är insatser som de förtjänar respekt för. Det är ytterligare ett viktigt steg för att skapa bättre villkor och bemötande.

I Sverige är det tyvärr långt ifrån alla veteraner som vill berätta att de är just veteraner på grund av de fördomar som finns. Det är oerhört tråkigt och något som vi från politikens sida måste göra allt för att ändra. Därför är den nya flaggdagen särskilt viktig.

Jag gläds åt att vi över blockgränsen är överens om hur viktiga veteranfrågorna är och att de måste fortsätta att utvecklas. Med det sagt vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.


Anf. 120 Jan R Andersson (M)

Herr talman! Jag vill först reda ut det här med polisfrågan. När alliansregeringen tillträdde 2006 och hamnade i regeringsställning skapade vi under några år 4 000 nya polistjänster i Sverige. Det är förmodligen ett rekord, inte bara i Sverige, och den ökning av poliser som vi genomförde under vår tid är någonting som vi är stolta över.

Under den tid som Socialdemokraterna nu har styrt - drygt tre år - är det faktiskt färre poliser än under vår tid. Många poliser slutar. De är missnöjda och söker andra tjänster.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa frågor om Försvarsmaktens personal

Det arv som vi fick ta över var en stängd polisutbildning. Då försöker Alexandra Völker skylla på att jag inte ville se nya poliser i Sverige. Det är ett väldigt märkligt sätt att skylla ifrån sig.

Sanningen är ju att Rekryteringsmyndigheten fick i uppdrag att pröva inte bara nya soldater som skulle antas utan även ett antal tusen studerande som sökte till Polishögskolan. Då måste det ändå ha ringt en klocka i Regeringskansliet. Om tusentals nya människor ska prövas måste man fråga sig: Kommer Rekryteringsmyndigheten att klara av det här? Åtminstone borde man meddela Rekryteringsmyndigheten att det kommer tusentals nya, så att den förbereder sig på det. Varför berättade ni inte för Rekryteringsmyndigheten att det skulle bli en stor anstormning av nya prövande, Alexandra Völker? Varför berättade ni inte det för den myndighet som hade det ansvaret?

Den andra frågan var den som jag ställde i mitt anförande, och den är viktig när man träffar folk som jobbar inom Försvarsmakten och som sitter och funderar nu. Den urholkning som har skett av försvarsbudgeten, som motsvarar 7-8 miljarder, innebär ju att försvaret måste spara på andra utgifter. Redan nästa år kan man se att övningsverksamheten kommer att minska. Därför är frågan viktig för alla försvarsanställda: Kommer ni att skjuta till pengar så att man klarar att genomföra beslutet, eller kommer ni att säga att man ska börja lägga ned?


Anf. 121 Alexandra Völker (S)

Herr talman! För att man ska kunna anställa fler poliser måste det också finnas fler utbildade poliser. Det var ju ett av skälen till att den nuvarande regeringen valde att utöka antalet platser på polisutbildningen. Det är klart att ett utökat antal platser ställer krav på dem som har ansvar för att pröva de sökande. Det är ingenting som är konstigt, och det är klart att Rekryteringsmyndigheten fick information om det.

Det faktum att vi nu har återinfört plikten har också ställt stora krav, och det har Rekryteringsmyndigheten förberett sig på. Men det gick snabbt, absolut, därför att det var tvunget att gå snabbt. Vi var tvungna att göra någonting åt det ohållbara personalförsörjningssystem som alliansregeringen lämnade efter sig. Vi behövde göra någonting åt att det konstant fanns tomma utbildningsplatser, precis som också Centerpartiet tidigare har redogjort för.

Någonting var alltså tvunget att göras, och den processen gick väldigt snabbt utifrån en mycket välgrundad utredning som också Rekryteringsmyndigheten ingick i.

Att det innebär en prövning för Rekryteringsmyndighetens verksamhet så här i början är olyckligt, men det är svårt att komma ifrån. Det betyder inte att den verksamheten inte är prioriterad. Som sagt är detta en konsekvens av att den här organisationen inte har funnits på flera år på grund av att alliansregeringen valde att lägga den vilande. Vi har valt att bygga upp den igen.

När det kommer till ekonomiska resurser tror jag att Jan R Andersson förstår och mycket väl vet att jag tyvärr inte kan stå här i dag och uttala mig om vilka ekonomiska resurser som Försvarsmakten kommer att få under de närmaste åren. Det är ett arbete som pågår i Regeringskansliet och också inom själva försvarsgruppen, där Moderaterna ingår.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa frågor om Försvarsmaktens personal

Däremot kan vi tydligt se att det har skett ganska mycket sedan vi fick en socialdemokratisk försvarsminister. För första gången har vi vänt trenden inom Försvarsmakten. Jag tycker kanske inte att vi just nu behöver vara som mest oroliga.


Anf. 122 Jan R Andersson (M)

Herr talman! Låt mig inledningsvis konstatera att det som Alexandra Völker kallar ett haveri var ju en organisation som trots allt producerade fler soldater än vad som producerades förra året. I en sådan situation tycker jag att man ska vara lite ödmjuk inför vilket arv som man lämnar efter sig. Förra året utbildades 2 000 soldater när målet var 4 000. Ni missade halva målet, Alexandra Völker. Det är faktiskt ingenting att vara stolt över.

Jag ska inte säga att vi i alliansregeringen gjorde allting rätt, men vi lyckades ändå bättre än vad ni har gjort. Det tycker jag att vi ska ha i minne.

Jag vill komma tillbaka till frågan om Rekryteringsmyndigheten. Det är klart att man bör veta att den har en central roll om antalet personer ska ökas. Du fick själv information från Rekryteringsmyndigheten som sa att den hade två månader på sig att möta den ökade mängden av ärenden. Den hade ingen möjlighet att klara det. Dessutom hade den under samma tid genomfört en omorganisation och minskat från tre till två kontor. Det är klart att det då var omöjligt för Rekryteringsmyndigheten att klara sitt uppdrag. Det tycker jag inte att du på något sätt kan skylla på oppositionen.

Det måste vara en regerings uppdrag att se till att detta funkar, men det misslyckades. Det ansvaret faller på den regering som du företräder. Det är inget tvivel om det.

Det finns en fråga som de flesta vill ha svar på. Regeringsföreträdare är ute varje dag och lovar pengar till olika projekt, varför har försvarsministern inte varit ute än? Jag lovar dig att finns det någon fråga som anställda inom Försvarsmakten och i försvarets ledning vill ha svar på är det: Ska vi fortsätta att satsa, eller ska vi börja med neddragningar? Det är viktigt att vi får ett sådant besked, och det snart.


Anf. 123 Alexandra Völker (S)

Herr talman! Jag vill upplysningsvis börja med att informera ledamoten Jan R Andersson om att den organisation som fanns förra året och de siffror som Jan R Andersson hänvisar till är just den organisation som alliansregeringen genomförde. Absolut, jag håller med om att det var stora problem. Det var ett stort antal tomma platser på utbildningen förra året. Det var, som sagt, ingenting nytt. Om vi ska vara helt ärliga, Jan R Andersson, är det precis så som det har sett ut under de senaste åren.

Visst gick det snabbt, och det var en påfrestning för Rekryteringsmyndigheten. Men slutprodukten av att vi fick till en förändring är att vi i år för första gången kommer att ha alla platser på utbildningen besatta. Det tycker jag är en positiv konsekvens och någonting som vi absolut ska vara stolta över, och det är ingenting som jag skäms över.

Dessutom ska man ha med sig att när Rekryteringsmyndigheten gick från tre till två kontor var det inte för att man skar ned på verksamheten, utan det var precis tvärtom. Man ville ha en mer robust verksamhet som skulle kunna klara av en växande verksamhet. Det var ju därför som man genomförde omorganisationen. Man skapade inte ett mindre kontor, utan man såg att man behövde två kontor som var större för att kunna hantera all den prövningsverksamhet som man skulle utföra. Man skapade ett nytt kontor med en större dimension därför att det blev ett alltför stort tryck på Stockholm.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa frågor om Försvarsmaktens personal

Jag tycker att vi ska vara noga med vad som är rätt och riktigt i det här sammanhanget.


Anf. 124 Allan Widman (L)

Herr talman! Jag brukar inte exercera försvarshistoria i kammaren, men det är ändå viktigt för mig att säga att jag tror att båda politiska blocken i Sverige nog har delaktighet i ansvaret för sakernas tillstånd. Mellan 1994 och 2006 lade de socialdemokratiska regeringarna ned 35 regementen och flygflottiljer här i Sverige. Man nära nog tog bort en tredjedel av försvarsanslaget.

När man nu säger att trenden har vänt är det, herr talman, en sanning med modifikation. Försvarsanslaget som andel av bnp fortsätter att sjunka och kommer att sjunka med ytterligare 0,1 procent under återstoden av den här mandatperioden.

Bara för en vecka sedan meddelade överbefälhavaren att om han ska kunna leverera det som Sveriges riksdag beställde 2015 behöver han under kommande tre år ytterligare 18 miljarder. Det är långt kvar till ett trendbrott.

När det gäller plikten får man lätt intrycket att den avskaffades här i kammaren med fyra rösters övervikt på våren 2010. Så var det inte. Plikten var under effektivt avskaffande i mer än 20 års tid. På 90-talet upphörde man med repetitionsutbildningar. Man upphörde med utbildning av plutonsbefäl och kompanibefäl. De sista åren var vi nere på några enstaka tusen som kallades in. Den vanligaste värnpliktskategorin då var skyddssoldater, som inte innebar någon vidare militär utbildning.

I försvarsbeslutet 2004 uttalades att plikten så långt möjligt skulle vara frivillig. I Försvarsberedningen satt Håkan Juholt och sa: "Ja, plikten kan nu avskaffas." Detta var ett misstag, men alla var med om det.


Anf. 125 Alexandra Völker (S)

Herr talman! Jag instämmer med Allan Widman i att alla måste ta sitt ansvar. Det var just min poäng tidigare. Under dagens debatt har vi fått höra alliansföreträdare frånsäga sig precis allt ansvar för konsekvenserna av den organisation som de själva införde. Jag tycker ändå att vi ska ha ordning och reda när vi beskriver hur saker och ting har gått till.

När värnpliktssystemet blev vilande fanns det absolut ett behov av ett nytt personalförsörjningssystem. Jag tycker dock att det var olyckligt att man valde att göra på det sätt som man gjorde. Detta uttryckte även ledamoten Widman. Man valde att göra detta, trots en tydlig splittring i riksdagen. Det var dessutom ett system som uppenbarligen inte har hållit över tid. Vi har behövt göra något åt det.

I dag är vi dock överens om att detta behövde ta en ny riktning och att vi behövde återaktivera plikten.


Anf. 126 Allan Widman (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa frågor om Försvarsmaktens personal

Herr talman! Jag har vid flera interpellationsdebatter under de senaste åren försökt förmå regeringen att gå snabbt fram med återaktiveringen av plikten. Det hindrar inte att en tidigare partiledare - Håkan Juholt - satt i Försvarsberedningen och sa att vi bör göra den frivillig. De representanter som Socialdemokraterna hade i Pliktutredningen var av precis samma uppfattning.

Det var i precis det avgörande ögonblicket i kammaren som ett oppositionsparti naturligtvis ville skilja ut sig från majoriteten. Det kan jag förstå.

Vad som gjorde mig lite mer upprörd var när Alexandra Völker försökte inlemma veteranpolitiken som en av socialdemokratins bedrifter. Hon nämner två förändringar som har skett i närtid. Den ena gäller att veterandagen den 29 maj ska bli flaggdag i år, 2018, för första gången. Detta skedde efter att riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen att så bör ske. Först då kom ett sådant förslag.

Samma sak gäller för Veterancentrum för våra veteraner på Karlberg. Det kom fram först efter ett tillkännagivande i utskottet och i Sveriges riksdag.

Jag är glad över att det finns en stor enighet om det veteranförslag som diskuteras i här i dag. Alexandra Völker bör dock betänka att Socialdemokraterna sa nej här i kammaren 2010 till varje form av veteranpolitik.


Anf. 129 Alexandra Völker (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa frågor om Försvarsmaktens personal

Herr talman! Som jag har sagt tidigare är vi överens om att det personalförsörjningssystem som vi har haft inte har fungerat. Det här systemet går vi nu ifrån och går i stället mot ett mer robust och flexibelt system.

Jag tror att vi behöver se över många saker. Det som Mikael Oscarsson har lyft fram här är absolut exempel på sådant som man kan se över för att göra Försvarsmakten till en mer attraktiv arbetsgivare. Jag tror dock att det även finns annat. Man får inte bli förblindad i fråga om premier och annat. Jag tycker att även arbetsvillkoren är viktiga för dem som arbetar inom Försvarsmakten.

Det är minst lika viktigt att tala om de strukturer som finns inom Försvarsmakten. Detta har jag inte hört någon av alliansföreträdarna tala om. Detta är frågor som är minst lika viktiga att fundera över när det gäller vilka vi vill attrahera till Försvarsmakten och hur vi får människor att stanna där.

Frågan om bostäder är intressant. Jag har själv funderat mycket på detta. Det finns inget som förhindrar det här. I Stockholm finns en stiftelse som har byggt bostäder som är reserverade för soldater och anställda på förbanden. Inte minst ute i Kungsängen finns sådana bostäder ganska nära regementet. Detta är ett väldigt värdefullt tillskott för att attrahera fler och ge fler möjlighet att arbeta där.

Det finns alltså mycket att fundera på.

Beslut

Ny medalj borde införas för särskilt berömvärda internationella insatser (FöU8)

I Veteransoldatutredningen från 2008 föreslogs det att regeringen borde instifta en belöningsmedalj för särskilt berömvärda internationella insatser, men det har ännu inte genomförts. Riksdagen håller med om att personer som utfört särskilt berömvärda internationella insatser borde få en belöningsmedalj av regeringen. Därför riktar riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att införa det.

Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2017 om Försvarsmaktens personal. Riksdagen sa nej till övriga motioner

Utskottets förslag till beslut
Bifall till motionsyrkande med ett tillkännagivande till regeringen om att införa en medalj för särskilt berömvärda internationella insatser. Avslag på övriga motioner.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.