Viss kreditgivning till konsumenter

Debatt om förslag 9 april 2014

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 31 Sven-Erik Bucht (S)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till vår reservation. I reservationen understryker vi tydligt frågan om ytterligare stärkt konsumentskydd vid så kallade sms-lån. Det behövs kraftfulla åtgärder när snabblåneföretagen lurar in privatpersoner i skuldfällor som dessa inte kan hantera. "Den som är satt i skuld är inte fri" är ett uttryck som den legendariske socialdemokratiske finansministern Ernst Wigforss myntade redan 1932 och som den tidigare statsministern Göran Persson fick upprepa under 90-talet, då finanshajarna skrattade åt statsministern och finansministern när de gick på Wall Street i New York. Sverige var vid det tillfället väldigt hårt skuldsatt efter ett borgerligt regeringsstyre, och den socialdemokratiska regeringen fick ta över och reda upp skuldsituationen. Herr talman! Det här betänkandet behandlar inte nationell skuldsättning utan okontrollerad privat skuldsättning som riskerar att uppkomma genom snabblån och så kallade sms-lån. Inte heller för privatpersoner är uttrycket "Den som är satt i skuld är inte fri" överflödigt, särskilt inte när vi talar om sms-lån. Uttrycket myntades 1932, upprepades på 90-talet och tål att upprepas också 2014. Vi kan se i betänkandet att det finns en tydlig skillnad mellan allianspartierna och oppositionen när det gäller skuldsättning och de risker som finns med denna. Visserligen föreslår regeringen och allianspartierna en skärpning vad avser tillstånden för bolagen, och vi stöder förslaget om att kreditföretagen ska bli tillståndspliktiga under Finansinspektionens tillsyn. Men, herr talman, det är inte alls tillräckligt. Det behövs mycket mer. De företag som hanterar sms-lånen bedriver en i många stycken osund verksamhet. Konsumenterna behöver ett betydligt bättre skydd, och regeringens förslag på åtgärder räcker inte. Det är det vi tar upp i vår reservation, som regeringspartierna tyvärr avvisar. Herr talman! Det yttersta ansvaret för skuldsättning vilar givetvis på individen, men långivaren har samtidigt ett stort ansvar för utlåningen och hur den går till. När det gäller sms-lånen tar delar av snabblånebranschen inget ordentligt ansvar. Det tar sig uttryck i mycket aggressiv marknadsföring och undermålig kreditprövning. Ibland är prövningen närmast obefintlig. Många som beviljas lån skulle ha fått avslag om prövningen gjorts ordentligt. Det handlar om extrema räntor, effektiva räntor på hundratals procent. En del har till och med erbjudits lån med hela 20 000 procents ränta. Det är klart att det här inte kan fortgå. Det måste bli ett stopp för ockerräntor. När Konsumentverket granskade tio företags kreditprövning inom den här branschen gick varningar till samtliga företag. Dessutom har många av företagen börjat sälja sms-lånen vidare till inkassobolag. På så sätt kan man göra snabba vinster utan att egentligen behöva bry sig om hur det går för låntagare. Herr talman! Statistiken bekräftar också att allt inte står rätt till. Antalet ärenden hos kronofogden har ökat. Det steg från 33 000 till 53 000 ärenden mellan år 2011 och 2012. Under 2013 var antalet ärenden drygt 49 000. Ungdomar i åldern 18-25 år svarar för drygt vart femte ärende. Det här är mycket alarmerande siffror. För den som är ung och får en betalningsanmärkning blir det ett handikapp när hon eller han ska etablera sig i vuxenlivet och kanske till och med livet ut. Det blir svårt att få ett hyreskontrakt, ett mobilabonnemang och mycket annat. Ett annat problem med de här lånen är att spel- och shoppingmissbrukare använder sms-lån som en konstgjord finansieringskälla. Situationen är helt enkelt oacceptabel. I Finland har man kraftigt reglerat denna verksamhet. Men regeringen i Sverige orkar inte ta tag i problemet. Vi vill ta krafttag mot avarterna i branschen, och det krävs definitivt ytterligare insatser. I själva verket handlar rådande affärsmodell hos flera av aktörerna i snabblånebranschen delvis om att driva in människor i skuldfällor. Företagen tar ut betydande vinster via extremt höga räntor och avgifter, och låntagarna sitter fast i dessa kostnader i åratal. Affärsmodellen handlar också om att utnyttja kronofogden, då företag skickar stora ärendemängder dit. När människor väl satts i skuld tvingas kronofogden ta hand om indrivningen. Det är en gynnsam affär för de här företagen. Herr talman! Regeringen och allianspartierna tar inte tag i problemet på allvar. De orkar inte vidta ytterligare åtgärder utöver det förslag som finns. Det visar tydligt vilken allianspartiernas syn är på konsumentråd och risker vid skuldsättning. I och för sig är det inte förvånande. För någon vecka sedan föreslog allianspartierna att man skulle minska studiebidragen och att våra studenter skulle ta mer lån. Lyckligtvis besinnade sig Alliansen och drog tillbaka delar av det förslaget. Alliansen har även en märklig policy när det gäller att låna till skattesänkningar. Det visar också på högt risktagande och dålig respekt för skuldsättning. Man prioriterar konsumtion i stället för framtidsinvesteringar. Precis på samma sätt är det i detta betänkande, där vi behandlar sms-lånen. Det handlar om att människor sätter sig i skuld på grund av hastigt uppkomna konsumtionsbehov. Alliansen vidtar inte de åtgärder som krävs utan avvaktar och ser. Även detta visar på Alliansens höga risktagande och dåliga respekt för konsumenter och skuldsättning - skuldsättning som ofta drabbar unga människor och ger dem stora framtida problem. Herr talman! Den som är satt i skuld är inte fri. Alliansen borde fundera mer på detta och vidtaga de åtgärder som krävs för att stävja en i många stycken osund snabblånebransch. (Applåder)

Anf. 32 Lotta Olsson (M)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på alla motioner. En snabb kredit kan i vissa fall vara en bra och viktig tjänst. Dock är det en tjänst som måste användas med försiktighet. Vi vet att många av dem som hamnar hos kronofogden och sedan kanske fastnar i en skuldfälla många gånger har spolierat sin ekonomi på grund av just snabba krediter. Att handla på kredit innebär nästan alltid att man handlar över sin ekonomi och att man får betala dyrt. Vi vet också att det ofta är ungdomar som använder sig av snabba krediter, ungdomar som ofta är utan möjlighet att få annan kredit. Herr talman! Det finns ett behov av snabbkrediter, men verksamheten behöver kontrolleras för att den inte ska försätta människor i besvärliga ekonomiska situationer i onödan. Därför är jag glad över att alliansregeringen i betänkandet föreslår en ny lag som reglerar näringsverksamheten för de företag som lämnar kredit till konsumenter utanför ordinarie bank- och kreditmarknad. Det är en lag som innebär att de företag som lämnar och förmedlar krediter utanför verksamheten i ordinarie bank- och kreditmarknad kommer att vara tvungna att uppfylla vissa krav. Dessutom kommer företagen att hamna under Finansinspektionens tillsyn. Att verksamheten kommer att stå under Finansinspektionens tillsyn är viktigt. Det innebär en bättre kontroll av verksamheterna. Dessutom kommer det att ställas krav på sund verksamhet på så vis att marknadsföring och verksamhet ska bedrivas på ett hederligt, rättvist och professionellt sätt. Det handlar om en sund verksamhet som ska ha människors förtroende. Vi vill inte att det ska bedrivas verksamheter som driver människor i ekonomisk olycka. Därför ska det förstärkta regelverket och tillsynen göra det besvärligt för den oseriösa företagaren. Snabblåneföretagen har redan sedan den 1 januari 2011 skyldighet att upplysa låntagaren om att samma regelverk gäller som för andra lån. Det handlar alltså om att upplysa kunden om aktuell ränta och om skyldighet att göra en kreditprövning. Dessutom kommer sanktioner att tillgripas om något företag överträder det uppsatta regelverket. Konsumentverket har sedan den 1 april i år möjlighet att ta ut sanktionsavgifter av de företag som bryter mot regelverket. De skärpta regler vi nu ska besluta om kommer att träda i kraft den 1 juli i år, men företag som är verksamma kommer att kunna söka tillstånd för fortsatt verksamhet under en övergångsperiod på sex månader. En rad åtgärder har under det senaste året vidtagits på området snabblån. Civilutskottet skärpte regelverket 2011 för bland annat sms-lån genom konsumentkreditlagen, och vi kan se att det har haft effekt. Precis som föregående talare tog upp har antalet obetalda snabblån varit högt hos kronofogden. Det steg från 33 000 år 2011 till 53 000 år 2012. Men det har därefter sjunkit till 49 000. Det är en hög siffra, men den visar ändå att lagändringen har varit nödvändig och att den har effekt. Den uppåtgående trenden är nu bruten. Förslaget i betänkandet skärper tydligt kraven på företagen i snabblånebranschen. Det är ännu en skärpning av lagstiftningen kring snabblånen. Det är en skärpning som vi tror och hoppas ska ha god effekt och begränsa överskuldsättningen orsakad av snabblån. Det är en skärpning som kan leda till ett sunt företagande men också till en sundare privatekonomi för alla dem som riskerar att hamna i en skuldfälla. Det är en lagstiftning som ytterligare skyddar kunden. Dock har finansmarknadsministern varit tydlig med att ytterligare åtgärder kan komma att vidtas om inte önskad effekt uppnås. Därför yrkar vi avslag på de motioner där det föreslås ytterligare åtgärder för att i stället avvakta effekten av denna nya regelskärpning. (Applåder) I detta anförande instämde Olof Lavesson (M).

Anf. 33 Sven-Erik Bucht (S)

Herr talman! Det är 49 000 ärenden hos kronofogden. I vart femte ärende handlar det om en ung människa mellan 18 och 25 år. Regeringen och Alliansen talar om konkreta åtgärder och sundhet. Berätta, Lotta Olsson, om de konkreta åtgärderna! Och vad är sundhet när det gäller de här frågorna?

Anf. 34 Lotta Olsson (M)

Herr talman! Det handlar om att vi har skärpt reglerna för sms-lån sedan tidigare. Det handlar om att man inte en lördagskväll ska kunna ta ett sms-lån på vägen hem och sedan fastna i en hög ränta som man inte ens vet vad den är och dessutom inte ha någon ångerrätt. Man skärpte reglerna redan 2011. Nu har man åtta dagars ångerrätt, precis som för alla andra lån. Det är viktigt. Snabblån är naturligtvis en riskbransch, men vi ska också veta att snabblånen kan fylla en viktig funktion. Och om det inte finns reglerade seriösa snabblån finns det snabblån på en annan och mycket otäckare marknad. Men vi ser ändå att det behövs en ytterligare skärpning här, och vi vet att det finns oseriösa företag som inte vill göra bra och hederliga affärer utan som faktiskt tvingar in människor i skuldfällor. Ni har helt rätt i att det finns en problematik här. Men detta är en skärpning, och räcker inte den här tillskruvningen får man självklart skruva hårdare. Men att slå igen den här marknaden helt och lämna det till en annan ännu osundare och svart marknad tror jag vore en mycket farligare väg.

Anf. 35 Sven-Erik Bucht (S)

Herr talman! Den skärpning som Lotta Olsson hänvisar till gjordes 2011. År 2011 hade vi 33 000 ärenden. År 2012 var det 53 000 ärenden. Och 2013 var det 49 000 ärenden. Var det någon effekt? Behövs det inte lite mer? Varför orkade den finska regeringen och den finska riksdagen skärpa det här? Berätta varför inte den här regeringen och allianspartierna orkar ta tag i det här på allvar? Det här är väldigt allvarligt. Den som är satt i skuld är icke fri. Det här drabbar många unga människor.

Anf. 36 Lotta Olsson (M)

Herr talman! Ingen behöver tala om för mig att den som är satt i skuld inte är fri. Jag är lika rädd för skuldfällor som vilken socialdemokrat som helst. Det är därför vi måste ha sunda, bra och hederliga regler för snabblån som ändå finns och inte lån på svarta marknaden som människor i stället tar i förtvivlan för att de behöver ett snabblån. Det här är enormt viktigt. Och finansmarknadsministern har varit i riksdagen och påtalat att man kommer att gå vidare om detta inte räcker. Men vi ser ändå att trenden är bruten. Det är inte en ökande trend vad gäller skuldsättning hos kronofogden. Dessutom har marknaden och kronofogden börjat samarbeta. Hur sätter man bra etiska regler inom sin marknad, så att man får bort dem som bedriver en verksamhet som varken är seriös eller hederlig?

Anf. 37 Marianne Berg (V)

Herr talman! När det gäller insatser för att stärka konsumentskyddet görs det en hel del bra saker. Till exempel görs verksamhet som handlar om konsumentkrediter nu tillståndspliktig, och den ställs under Finansinspektionens tillsyn. Det är positivt. Det är också mycket positivt att Konsumentverket får utvidgade möjligheter att ingripa när de upptäcker brister i kreditprövningar. Bland annat ska verket kunna ta ut en sanktionsavgift av en näringsidkare som inte gör ordentliga kreditprövningar. Men Vänsterpartiet anser inte att det är tillräckligt. Vi har ett särskilt yttrande i betänkandet. Vi skulle i första hand vilja se att dessa snabblån försvinner för gott. Vi hade önskat att regeringen mycket tidigare hade kommit med ett lagförslag som inneburit att man förbjuder sms-lån och andra snabblån. Men detta har vi inte fått gehör för. Därför anser vi att regeringen under tiden, till ett förbud är på plats, bör vidta åtgärder för att komma till rätta med de höga räntorna. Från Socialdemokraterna och andra partier finns en reservation som går i rätt riktning och som bland annat tar upp stopp för ockerräntorna. Det tycker jag är bra. Jag anser, herr talman, att det är ett steg i rätt riktning. Vänsterpartiet tycker att reservationen i sig är mycket intressant.

Beslut

Skärpta krav på snabblåneföretag (FiU14)

Konsumentskyddet för personer som lånar pengar ska bli bättre. Företag som ger och förmedlar krediter till konsumenter ska uppfylla vissa krav och kontrolleras av Finansinspektionen. Företagen ska driva verksamheten på ett sunt sätt. Ledning och större ägare måste vara lämpliga för att driva den här typen av verksamhet. Syftet är att bidra till att minska konsumenternas problem med skulder. Företagen kan söka tillstånd under en övergångsperiod på sex månader.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till proposionen avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag