Uppehålls- och arbetstillstånd för företagsintern förflyttning - genomförande av ICT-direktivet

Debatt om förslag 7 februari 2018

Protokoll från debatten

Anföranden: 11

Anf. 61 Paula Bieler (SD)

Herr talman! Vi har nu gått över till socialförsäkringsutskottets betänkanden. Det första att behandla gäller uppehålls- och arbetstillstånd för företagsintern förflyttning och grundar sig i genomförande av ett EU-direktiv, ICT-direktivet.

Vid en snabb titt på ärendet kan det först verka harmlöst. Det rör sig i de allra flesta fall om rimliga möjligheter för specialister, personer med särskilda chefsbefattningar och så vidare inom företag som huvudsakligen är verksamma utanför Europeiska unionen att tillfälligt arbeta på svensk mark om en delavdelning inom företaget till exempel behöver genomgå en strukturförändring eller något sådant och därmed har särskilda behov av just den här specialistkompetensen.

Men det är inte så att förslaget som sådant därmed är bra. Man måste också titta på det konkreta lagförslag som finns. Enligt vår mening är det för det första beklagligt att detta över huvud taget ska beslutas på EU-nivå. Men vi kan för det andra notera att regeringen inte har tagit till vara de möjligheter som finns inom EU-direktivet att påverka det här för att upprätthålla en hög nivå av säkerhet och kontroll, en ordnad migration till vårt land och en ordnad arbetsmarknadspolitik, trots alla fina ord om att detta är vad man försöker göra.

Herr talman! Jag vill efter denna korta inledning yrka bifall till våra två reservationer i betänkandet. Den första säger helt enkelt att vi inte kan godta lagen så som den är utformad i dag och att den bör avslås. Den andra lyfter fram några av de saker vi tycker att det är särskilt viktigt att man modifierar innan man återkommer till riksdagen med ett rimligare förslag.

Vi kan först och främst konstatera att det är flera remissinstanser som gällande flera olika separata punkter i den här lagstiftningen kontinuerligt har påtalat att den är otydlig. Att remissinstanser ber om förtydliganden är någonting som är återkommande när man läser propositionen, och en otydlig lagstiftning är sällan bra att genomföra. Det finns också remissinstanser som påtalar att det här kan riskera att nuvarande regler urholkas och sätts ur spel och att man får helt andra effekter, som man kanske inte har varit medveten om eller syftat till, beroende på att man försöker hasta fram detta. Förvisso är vi försenade med att följa direktivet, men är vi redan försenade kan vi nog bli lite försenade till och se till att vi får en bra lagstiftning på köpet.

Vi kan titta mer konkret på några av de här bristerna. Det handlar om en sådan sak som att mottagarlandet enligt direktivet kan kräva att den som kommer till landet ska ha en heltäckande försäkring. Den som är anställd av ett företag och är specialist bör rimligen vara sjukförsäkrad antingen av det företaget eller genom privatförsäkring. Det finns många sådana lösningar. Poängen är att det är en tillfällig vistelse i vårt land. Sverige ska inte behöva ta över försäkringsskyddet för en utländsk medborgare som är här för en kort tid med ett särskilt uppdrag hos sin arbetsgivare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Uppehålls- och arbetstillstånd för företagsintern förflytt-ning - genomförande av ICT-direktivet

Men regeringen har valt att nöja sig med att man bara ska ha ansökt om försäkring. Det är en kanske liten men ändå uppenbar brist. Det kan ibland ta tid innan man får försäkringen på plats. Vad händer då under den tiden? Ska Sverige vara skyldigt att stå för de kostnader som kan uppkomma under den tiden bara för att det dröjde innan försäkringen kom på plats? Nej, vi tycker att det är rimligt att man ställer krav på att allt sådant är ordnat innan man kommer till vårt land.

Det finns också möjligheter att införa begränsningar av möjligheten att ta med sig sin familj hit. Det är självklart att man oftast inte vill splittra familjer. Men det här handlar om personer som är anställda och som rimligtvis borde kunna försörja sin familj om de tar hit den. Vi har faktiskt försörjningskrav i Sverige, åtminstone i vissa fall, även om det är uppenbart att de behöver förstärkas även för andra former av migration till vårt land. Det finns enligt direktivet en möjlighet att ställa försörjningskrav på de familjemedlemmar personen tar hit. Men man har valt att titta åt sidan och inte införa dessa krav i förslaget till lagstiftning.

Mest graverande är nog ändå att man har gjort ett antal olika delar i den här lagstiftningen fakultativa, det vill säga frivilliga. Det handlar om när man får neka uppehållstillstånd eller dra tillbaka de uppehållstillstånd som beviljats. Det är frivilligt att dra tillbaka ett arbetstillstånd om det visar sig att de villkor som skulle gälla aldrig uppfylldes, inte existerade. Personen ska kunna stanna kvar här ändå. Det ska vara helt frivilligt att återkalla det uppehållstillståndet. Det är förvisso tvingande att neka uppehållstillstånd eller dra tillbaka det om den person som kommer hit för att arbeta utgör ett hot mot samhället. Men det är frivilligt för familjemedlemmarna.

Herr talman! Det här är inte ett genomtänkt, genomarbetat och komplett förslag. Det finns visserligen en bra ansats, och detta är en viktig lagstiftning att ha på plats om den är välfungerande. Men det här är inte ett välfungerande förslag. Därmed yrkar jag avslag på propositionen. Kom tillbaka med ett förslag som tar till vara de möjligheter vi har att säkra vårt land och ha ordning och reda i migrationspolitiken och på arbetsmarknaden!

I detta anförande instämde Heidi Karlsson och Crister Spets (båda SD).


Anf. 62 Fredrik Lundh Sammeli (S)

Herr talman! Sverige är en av världens främsta välfärdsnationer. Som vi hörde i den föregående debatten är den svenska modellen en av framgångsfaktorerna. Det handlar om starka parter på arbetsmarknaden, en generell välfärd och ordning och reda i ekonomin. Men Sveriges framgång och vår styrka beror också på att vi är ett land som under lång tid har klarat att attrahera och välkomna kompetens och talanger från andra delar av världen. Vi har framgångsrika företag som hittar chefer och specialister. Vi har företag från andra platser som väljer att etablera en del av sin verksamhet här i vårt land. Detta skapar arbetstillfällen och gör Sverige starkare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Uppehålls- och arbetstillstånd för företagsintern förflytt-ning - genomförande av ICT-direktivet

När jag lyssnar på den kritik som framförs mot det här förslaget förvånar den mig. Här har vi ett direktiv i Europa som syftar till att underlätta, effektivisera och göra det möjligt för företag att flytta chefer och specialister inom sin verksamhet utan att begränsas av nationsgränser. Det är bra, och det är väldigt tydligt. Vi har ett närapå enigt utskott bakom det här förslaget.

När jag tar del av Sverigedemokraternas försök att ringa in vad de anser skulle vara problemet blir det för mig tydligt att det egentligen inte gäller förslagen i sig. Man reagerar med ryggmärgen. Man hör ordet migration och är emot. Har man i sitt partis DNA inställningen att främlingar är någonting som inte tillför Sverige talang eller utveckling är det jättelätt att landa i att säga nej till detta. Men skulle den linjen få majoritet här i riksdagen skulle det kasta in Sverige i ett läge med sämre konkurrenskraft och sämre möjlighet än andra länder att attrahera och välkomna chefer och specialister. Det i sig skulle försämra såväl ekonomi som tillväxt. Jag är förvånad över att man när det gäller det här betänkandet väljer att vara emot någonting som handlar om att tydliggöra spelreglerna och möjliggöra en bättre rörlighet för de företag som har de här behoven. Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.


Anf. 63 Paula Bieler (SD)

Herr talman! Det var ett spännande anförande. Jag hoppas att jag är bättre på att lyssna än vad Fredrik Lundh Sammeli är. Jag hörde nämligen att Fredrik Lundh Sammeli talade om att tydlighet är bra. Något som jag framhöll var att ett otal remissinstanser vid ett otal tillfällen i den här lagstiftningsprocessen har påtalat att olika saker är otydliga och att det behövs förtydliganden av hur lagstiftningen ska tolkas. Det handlar inte om att vara emot att specialister kan arbeta här under den tid det behövs, eller för den delen även längre, om det skulle vara så att de flyttar hit permanent. I det fallet är det en annan lagstiftning som gäller.

Det handlar över huvud taget inte om det. Jag tycker att Fredrik Lundh Sammeli kan lyssna på sina egna anföranden när vi har diskuterat just arbetskraftsinvandring och fundera över var han ställer sig när det gäller att ta hit arbetskraft från andra länder. Det handlar om att vi behöver en tydlig lagstiftning.

Låt mig ställa en rak och konkret fråga. Varför gör man det inte fakultativt när det gäller utlänningen själv som är här för att arbeta? Om den utgör ett hot mot rikets säkerhet ska man återkalla uppehållstillståndet. Varför gör man det fakultativt, alltså frivilligt, om familjemedlemmen utgör ett hot? Det är exakt samma hotskrivelse och samma formulering. I det ena fallet är det frivilligt att återkalla uppehållståndet. I det andra fallet slår man fast det självklara att om personen är ett hot mot Sveriges säkerhet ska personen inte ha tillstånd att vistas i landet.

Det är den här sortens misstag som återfinns på flera håll. Det är otydligheter, och det hänger inte ihop. Det är ett förhastat lagförslag på grund av att man har dragit ut på att genomföra ICT-direktivet. Det tolkar jag det som, eftersom vi redan är försenade. Sedan gör man ett slafsverk för att få något på plats. Men det är inte tydligt, hållbart eller konsekvent. Det är vad jag ifrågasätter. Varför gör man skillnad på de två fallen? Varför är det frivilligt i ett fall men tvingande i ett annat?


Anf. 64 Fredrik Lundh Sammeli (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Uppehålls- och arbetstillstånd för företagsintern förflytt-ning - genomförande av ICT-direktivet

Herr talman! Såväl regeringen som utskottet gör förtydliganden och svarar på en del av den kritik som Sverigedemokraterna har valt att lyfta fram. Tar vi sjukförsäkringen som ett exempel så pekar utskottet på att man gör bedömningen att det är tillräckligt för den kategorin i den situationen att man har ansökt om en sjukförsäkring.

Tittar vi på debatten om arbetskraftsinvandring är vi i utskottet överens om att vi behöver komma till ett läge som inte är digitalt, på eller av. Problemet med arbetskraftsinvandringen i dag, som vi i bred enighet i utskottet har försökt hantera, handlar om att få helhetsbedömningarna. Det blir väldigt konstigt att vara emot den delen när utskottet pekar på att man behöver göra en helhetsbedömning.

När det handlar om hotet mot rikets säkerhet tycker jag att det även här är tydligt vad som gäller, hur andra direktiv möter upp det och varför man landar i den bedömningen.


Anf. 65 Paula Bieler (SD)

Herr talman! Eftersom det nu är så uppenbart och tydligt får Fredrik Lundh Sammeli gärna förklara för mig: Varför är det frivilligt att återkalla ett uppehållstillstånd för en familjemedlem om den familjemedlemmen utgör ett hot mot rikets säkerhet? Varför är det inte frivilligt utan obligatoriskt om arbetstagaren utgör ett hot? Är arbetstagare per automatik alltid farligare och måste ut direkt, men om en familjemedlem utgör ett hot kan man ta lite lugnt?

Varför gör man den skillnaden? Det är en väldigt enkel fråga. Det är väldigt enkelt att se på lagstiftningen att den skillnaden görs. Det är också uppenbart att man har försökt att tänka till när man använder fakultativa grunder eller inte.

När det gäller arbetstagarna själva har man ett antal paragrafer som handlar om när det är obligatoriskt att återkalla uppehållstillstånd, och man har ett antal som handlar om när det är frivilligt. Det finns någonstans något slags tanke bakom detta, men jag håller inte med om att den är tydlig.

Jag vill gärna höra att man rakt ut säger vad man menar. Varför är en person ett större hot mot rikets säkerhet om den är arbetstagare här än om den är en familjemedlem? Varför ska vi med säkerhet återkalla uppehållstillstånd och arbetstillstånd i det ena fallet men inte i det andra? Jag har aldrig fått ett svar på den frågan vare sig här eller i utskottet.


Anf. 66 Fredrik Lundh Sammeli (S)

Herr talman! Det kan inte finnas något tvivel om att det i den svenska riksdagen finns en bred enighet om att människor som utgör ett hot mot vårt land inte ska vistas i vårt land. Detta är ett direktiv som fokuserar på den chef och den specialist som lagstiftningen är till för. Det handlar om att underlätta möjligheten att arbeta inom företag i Europa. Med den helhetsbedömningen och de skrivningar som finns tycker jag att det är tydligt vilka regelverk som ska gälla när det handlar om både den enskilda och en möjlig familjemedlem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Uppehålls- och arbetstillstånd för företagsintern förflytt-ning - genomförande av ICT-direktivet

På samma sätt valde Paula Bieler i sitt anförande att lyfta upp försörjningsdelen och skillnaden. Detta är ytterligare ett område där det handlar om att samordna och vara tydlig. Det gäller att inte ha en djungel av olikheter i lagstiftning. Det handlar om att se: Vad ställer vi för krav på arbetskraftsinvandring? Vad ställer vi för krav och har för regelverk när det gäller EU-blåkort? Vad ställer vi för krav för ICT-delar för chefer och specialister?

Det gäller att samordna det. Därför blir det för mig en tydlighet och ordning och reda på området genom det direktiv som riksdagen nu har att ta ställning till. Där ser alla partier i utskottet förutom Sverigedemokraterna att den kompetensen och de talangerna vill vi underlätta för.


Anf. 67 Maria Abrahamsson (M)

Herr talman! I december 2009, det vill säga i slutskedet av det svenska ordförandeskapet i EU, antog Europeiska rådet det så kallade Stockholmsprogrammet. EU:s demografiska problem var lika alarmerande då som nu, och de lösningar som Stockholmsprogrammet föreslog handlade bland annat om arbetskraftsinvandring och en mer flexibel integrationspolitik - i syfte att förbättra EU:s konkurrenskraft och ekonomiska utveckling.

Arbetskraftsinvandringen från länder utanför EU var alltså en av de frågor som stats- och regeringscheferna på toppmötet i december 2009 uppmanade EU-kommissionen att jobba vidare med. I botten för SfU:s betänkande nr 10, som vi behandlar här i dag, ligger ett EU-direktiv som kan anses utgöra svaret på just den uppmaningen. Genom kombinerade uppehålls- och arbetstillstånd ska det bli enklare att göra företagsinterna förflyttningar av chefer, specialister och högskoleutbildade praktikanter som är verksamma i företag och koncerner i tredjeland. De ska nu lättare kunna flytta till EU och inom EU för att där jobba i samma företag och koncerner som de jobbade i hemma.

I klartext kan det exempelvis betyda att en utbildad specialist på ett Ikeavaruhus i Kina kan ta med sig sin familj och sin kompetens och flytta till Sverige för att här under längre eller kortare tid arbeta på till exempel Ikea i Älmhult för att sedan kanske flytta vidare till Ikeas verksamheter i Italien eller Spanien.

Herr talman! Från Alliansens sida har vi i flera års tid jobbat hårt i riksdagen för att Sverige ska ge bättre möjligheter till arbetskraftsinvandring, och då särskilt med siktet inställt på yrken där Sverige har brist på arbetskraft.

För till skillnad från den illegala invandringen, som ska motarbetas, är laglig arbetskraftsinvandring något som bidrar till att ett land utvecklas. Arbetskraftsinvandring vitaliserar ekonomin och gör att människor och länder flätas samman. Arbetskraftsinvandring är synonymt med en lyckad integrationspolitik.

Själva ICT-direktivet, som vi behandlar i betänkandet, sätter den rättsliga ramen för vilka villkor som ska vara uppfyllda för att tredjelandsmedborgare ska beviljas kombinerat uppehålls- och arbetstillstånd i EU. Direktivet reglerar också vad som gäller för familjemedlemmar som följer med med mera.

Sedan har EU:s medlemsstater ett visst handlingsutrymme för egna lösningar när det gäller att omsätta direktivet till nationell och i detta fall svensk rätt, och där har vi från Alliansens sida inte något att invända mot den modell som regeringen här har valt.


Anf. 68 Paula Bieler (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Uppehålls- och arbetstillstånd för företagsintern förflytt-ning - genomförande av ICT-direktivet

Herr talman! Jag tänker inte dra ut på debatten. Jag ber på förhand om ursäkt för att jag glider lite grann utanför ramarna i just detta ärende. Men jag kunde inte låta bli att haja till när jag hörde Maria Abrahamsson säga att arbetskraftsinvandring är synonymt med en lyckad integrationspolitik.

Menar Maria Abrahamsson att så snart en person kommer hit som arbetskraftsinvandrare är den också en lyckad och integrerad del av samhället, inte i utanförskap, känner sig hemma här och allt det som man i vanlig folkmun brukar syfta på när man talar om att en person är integrerad?


Anf. 69 Maria Abrahamsson (M)

Herr talman! Jag talar om laglig arbetskraftsinvandring, Paula Bieler. Jag tror att alla vet att ett jobb på lagliga grunder - ett sjyst jobb - är vägen in i ett nytt samhälle. Det är mitt svar på din fråga.


Anf. 70 Paula Bieler (SD)

Herr talman! Tack, Maria Abrahamsson, för svaret! Jag tror att det är bra att så många som möjligt hör detta svar och kan konstatera att enligt åtminstone Maria Abrahamsson, och kanske också enligt Moderaterna själva, räcker det att ha ett lagligt jobb i Sverige för att vara integrerad.

Att detta är vägen till en lyckad integration är inte något som alla är överens om. Det är ett viktigt steg - absolut. Det underlättar på många sätt - absolut. Men det finns också mycket forskning som snarare tyder på det omvända: När man kommer in i sociala sammanhang och när man kommer in i samhället blir det också lättare att få jobb lagligt. Det är där man hittar samband. Det handlar om kausalitet, korrelation och allt detta, som vi vet. Det fanns åtminstone för ett tag sedan ganska lite forskning som styrker att just arbete i sig ger vägen in i samhället.

Det finns nog ganska många som har kommit hit lagligt för att arbeta, och som också har arbetat här lagligt men som trots det har hamnat i utanförskap. Det kan bero på att det finns ganska dåliga villkor på vissa håll, att man inte kommer in i majoritetssamhället, att man arbetar inom avskilda sektorer med avskilda villkor och så vidare.

Men jag tycker att det är bra med ett klargörande här från Moderaterna av att man fortfarande står fast vid det man har sagt hela tiden: Det är bara arbetslinjen som gäller. Om man har arbete och sköter det lagligt spelar det andra ingen roll. Då är man integrerad.


Anf. 71 Maria Abrahamsson (M)

Herr talman! Jag ger mig inte på att bemöta Paula Bieler. Jag tror att det jag sa från början får stå för sig självt. Om man har ett lagligt jobb i Sverige är det enligt väldigt många, inte minst enligt den enskilde själv, en bra väg in i samhället.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 15.)

Beslut

Kombinerade uppehålls- och arbetstillstånd för förflyttning av personal införs (SfU10)

Det införs kombinerade uppehålls- och arbetstillstånd för chefer, specialister och praktikanter som förflyttas till ett nytt land men inom samma företag eller koncern. Det gäller för företag som samtidigt är etablerade både inom EES-området och Schweiz och utanför. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Tillståndet kallas för ett ICT-tillstånd och ska även gälla i Sverige när en person fått tillståndet i ett annat EU-land. Personen får då resa in i och arbeta i Sverige i högst 90 dagar under en 180-dagarsperiod på det företag som personen arbetar på i det andra landet.

Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2018.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionen.