Trossamfund

Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till den reservation som Moderaterna, Centern, Vänsterpartiet, Liberalerna och KD har lämnat när det gäller fri församlingstillhörighet inom Svenska kyrkan. Vi tycker att man ska få välja vilken församling man vill tillhöra, precis som man får välja skola och köpa vilken bil man vill.

Jag kan ta ett exempel från Göteborg, där Sankt Pauli församling varit ett riktigt fäste för kvinnoprästmotståndare. Det var inte enkelt för dem som bodde i den församlingen och gick i kyrkan. Det skedde prästvigningar av manliga präster som var kvinnoprästmotståndare. Det kändes inte enkelt att döpa sina barn i den kyrkan. Då önskade man att man kunde vara med i närliggande Örgryte eller Härlanda församling i stället för i Sankt Pauli församling.

Jag tycker att det nästan är bekymmersamt att vi inte kan våga säga ja till en sådan här sak. Det är ju inte fråga om någon revolution om man låter människor välja. Man kanske har bott i Övertorneå långt uppe i Norrland och flyttat till Smygehuk men ändå vill vara kvar i sin församling där uppe. Då tycker jag att man ska kunna få vara det, även om man naturligtvis går i kyrkan i sitt närområde.

I vårt betänkande behandlar vi också Svenska kyrkans ställning. Jag vänder mig här mot utskottets förslag och vill göra en personlig reflektion över detta. Man har tagit ställning för att det inte ska ske en total separation mellan kyrka och stat. Men de har redan delvis separerat. När man skiljer sig i ett äktenskap gör man ju inte det till 50 procent eller 75 procent och säger att man är gifta till 25 procent och att det är lika bra. Här är det lite grann så, tycker jag, att man har gjort detta och inte vågat gå hela vägen fram.

Det är också så att Svenska kyrkan tar ut medlemsavgift genom beskattning. Det finns ingen annan förening som får sin medlemsavgift genom skatt, utan då är det frivilliga inbetalningar.

Var och en blir salig på sin tro. Det tycker jag passar väldigt bra just i det här sammanhanget. Vi har lite olika trosuppfattningar om hur detta ska vara. Men jag ser fram emot nya tider och fler motioner. Då är det väl dags att vi tar nya friska tag och försöker fullfölja detta, så att det blir en separation mellan kyrka och stat till 100 procent.

(Applåder)

Herr talman! I konstitutionsutskottets betänkande Trossamfund har vi behandlat fem motioner från de allmänna motionstiderna 2014 och 2015 som handlar om Svenska kyrkans ställning och om församlingstillhörighet inom Svenska kyrkan. Motion 2015/16:760 av Hans Wallmark om församlingstillhörighet har fått särskild uppmärksamhet av oss i KU. Den innehåller två att-satser. Den ena att-satsen handlar om fri församlingstillhörighet inom Svenska kyrkan. Denna att-sats avstyrks enhälligt av KU. Den andra att-satsen handlar om att Svenska kyrkan ska ges rätten att bestämma i frågor om församlingstillhörighet. Även denna att-sats avstyrks av KU, men vi är företrädare för fem partier som vill att riksdagen ska tillstyrka denna att-sats om att Svenska kyrkan själv ska få bestämma.

Från Centerpartiet anser vi det rimligt ur demokratisk synpunkt att Svenska kyrkan ska ha rätten att besluta i sådana organisationsfrågor som gäller om man ska ha en geografiskt bestämd församlingstillhörighet eller en friare församlingstillhörighet. Men jag vill betona att detta för Centerpartiet i riksdagen inte är en signal om att vi skulle vilja ha fri församlingstillhörighet i Svenska kyrkan. Det är lätt att se att fri församlingstillhörighet skulle skapa en hel del problem för Svenska kyrkan. Det är rimligare att Svenska kyrkan ska göra de bedömningarna än att vi i riksdagen eller regeringen ska göra det.

Jag yrkar bifall till reservationen i konstitutionsutskottets betänkande. Vi anför följande: "Svenska kyrkan själv bör få avgöra om dagens ordning med en strikt geografisk koppling i fråga om församlingstillhörighet ska behållas eller om en friare ordning ska införas. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med förslag till nödvändiga lagändringar." Det är alltså fråga om lagändringar som ger Svenska kyrkan denna beslutanderätt.

(Applåder)

Herr talman! Jag yrkar också bifall till reservationen.

Det är alltså ett antal motioner som är uppe till behandling. Normalt sett avslås motioner. Det är inte på något sätt onormalt. Snarare avslås 95 procent av motionerna.

Men vi har haft lite mer diskussioner om denna motion eftersom den är principiellt viktig. Precis som vi hörde Per-Ingvar Johnsson nämna är det inte fråga om hur vi egentligen tycker och tänker om fri församlingstillhörighet eller inte. Där finns för- och nackdelar för Svenska kyrkans del. Frågan är vem som ska avgöra om Svenska kyrkan ska organisera sig så att man kan välja vilken församling man vill tillhöra i Sverige, geografiskt någonstans där man inte bor, eller om det ska vara som det är nu där man i stort sett får finna sig i att man ska bo där man är skriven, så att säga.

Svenska kyrkan äger sakfrågan. Det finns för- och nackdelar med den ena eller andra lösningen. Jag är uppvuxen i Karlskrona och var i många år medlem av Karlskrona Amiralitetsförsamling. Det var en icke-territoriell församling. Det var ingen fara, utan det fungerade. Här i Stockholms finns Finska församlingen. Man kan ha kopplingar till finska kyrkan utan att man direkt bor i närheten. Man känner samhörighet och kan vara med i den församlingen. Den tanken är inte främmande. Om jag hade varit aktiv i Svenska kyrkan tror jag att jag skulle ha stött den tanken.

Nu lämnar vi med reservationen till utskottets betänkande frågan till Svenska kyrkan att bestämma. Kan man göra det? Ja, motionärerna i de motioner som har väckts, 1622 av Mikael Oscarsson och motionerna 2001 och 760 av Hans Wallmark, menar att en friare församlingstillhörighet skulle ge möjlighet för enskilda att vara med i en församling till vilken de känner en starkare känslomässig koppling än till kyrkan på den ort där de bor efter en eller flera flyttningar. Det borde vara en fråga för Svenska kyrkan. Vi menar i fempartireservationen att det är en rimlig tanke att inte ta ställning åt Svenska kyrkan men att ge Svenska kyrkan rätt att själv ta ställning.

(Applåder)

Herr talman! Betänkandet vi hanterar i dag har titeln Trossamfund, och det handlar om just trossamfund.

Från allmänna motionstiden när alla riksdagsledamöter får väcka motioner om precis det våra hjärtan är fulla av har fem motioner som har kommit in till utskottet tagits upp i betänkandet.

Vi riksdagspolitiker har ett ansvar för hela Sverige. Vi arbetar framför allt i våra egna valkretsar. Om man tillhör ett större parti med flera ledamöter per utskott brukar ansvaret fördelas mellan ledamöterna. På mitt bord ligger bland annat denna fråga.

Därför besökte jag ett antal trossamfund, Svenska kyrkan och Luleå stift under förra plenifria veckan. Luleå stift är Sveriges till ytan största stift, och det omfattar såväl Norrbottens som Västerbottens län. Det täcker en tredjedel av Sveriges yta. Trots det bor bara en halv miljon människor där, och de är fördelade på 57 församlingar.

Vid besöket hos stiftet fick jag träffa biskopen, som berättade om verksamheten som bedrivs i stiftet. Han beskrev de olika förutsättningarna för församlingarna. Det är ofta är kyrkan som är knutpunkten på orter där resten av samhället har dragit sig undan.

Jag skulle också vilja återge vad stiftsdirektorn sa, som jag också fick chans att träffa under besöket. Hon sa att hon skulle inte vilja se skiljandet av kyrkan och staten som en skilsmässa utan snarare som en relationsförändring.

Herr talman! Trossamfunden fyller en viktig funktion i samhället, bland annat genom att vara en sammanhållande kraft genom att visa medmänsklighet och att vara en röst för människor som annars inte har någon röst. För att samfunden ska ha förutsättningar att agera som samhällsaktörer, vara aktiva och långsiktiga i sin religiösa verksamhet i form av gudstjänster, själavård, undervisning och omsorg, har regeringen utökat stöden till trossamfunden med 7 miljoner kronor, vilket vi socialdemokrater förstås både uppskattar och uppmuntrar - speciellt i vår tid när det känns som att omvärlden blir alltmer orolig. Annicka Engblom nämnde i sitt anförande gårdagens tragiska händelser. När grupper ställs mot varandra spelar trossamfunden en allt större roll, inte minst Svenska kyrkan.

Herr talman! En av motionerna i betänkandet rör fri församlingstillhörighet och huruvida det är en fråga som ska avgöras i Sveriges riksdag eller inom Svenska kyrkan.

Det är en fråga som det har väckts motioner om tidigare både i riksdagen och inom kyrkan. Det kan verka konstigt att staten ska bry sig om vilken församling jag har mitt medlemskap i. Den tveksamheten kan jag förstå. Men med tanke på den trakt jag själv kommer från kan jag dock se vilka konsekvenser det kan få om medlemskapet skulle vara fritt. Vissa församlingar skulle få svårt att överleva. Garantin för att ha en rikstäckande folkkyrka skulle därmed försvagas. Det har dessutom inte kommit några önskemål från kyrkan om att förändra lagstiftningen. Därför ser vi socialdemokrater inte någon anledning till förändring av nuvarande ordning. Det är dessutom inget problem att vara verksam i en annan församling eller att besöka en annan församling än där man är skriven.

Herr talman! Jag vill yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande och avslag på samtliga motioner. Jag vill också, med tanke på vilken dag det är i dag, passa på att önska talmannen samt mina fina kollegor i utskottet en glad påsk.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill tacka för svaret! Emilia Töyrä har på ett utmärkt sätt redogjort för majoritetens uppfattning. Den är väl grundad, och hon uttrycker förståelse för reservanternas tveksamhet. Det är ett bra sätt att hantera en fråga där man landar olika. Det låter väl.

Vidare går Emilia Töyrä igenom att hon har varit i kontakt med Svenska kyrkan. Från dem som hon har haft kontakt med i kyrkomötet finns det inget önskemål om att förändra förhållandena. Alltså fullgör hon linjen också i riksdagen. Det är en helt hedervärd och mycket vettig ståndpunkt.

Det innebär också att Emilia Töyrä, och majoriteten med henne, fattar ett beslut som egentligen skulle tillkomma Svenska kyrkan och inte ligga på vårt bord. Jag kan hålla med om att det finns nackdelar med möjligheten till fri församlingstillhörighet. Det är inte självklart vad Svenska kyrkan ska välja. Jag kan dras åt båda hållen, om jag nu skulle ha engagerat mig i frågan. Men egentligen är det inte min sak, utan det är Svenska kyrkans sak. Jag är alldeles övertygad om att Svenska kyrkan hade skilt sig från frågan på ett sätt som hade passat dem bäst.

Skulle Emilia Töyrä som representant för majoriteten kunna tänka sig att ompröva det här i en framtid om det skulle visa sig att det gagnar Svenska kyrkan att få bestämma om sig själv?

Herr talman! Tuve Skånberg från Kristdemokraterna frågar mig om jag skulle kunna omvärdera det här beslutet.

Som jag sa i mitt anförande: Om det skulle komma önskemål från Svenska kyrkan till riksdagen skulle det definitivt vara värt en fundering och någonting som vore bra att tala blocköverskridande om.

Där jag kan tänka mig att vi skiljer oss åt är i frågan om hur vi ser på fri församlingstillhörighet över huvud taget.

Skulle det komma ett önskemål från Svenska kyrkan skulle jag alltså kunna tänka mig att ompröva det här. Men som det är nu vill vi inte ha ett tillkännagivande när åsikter från Svenska kyrkan inte har presenterats för oss i utskottet.

Herr talman! Jag tackar för svaret.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 6 april.)