Trossamfund och begravningsfrågor

Herr talman! Staten och trossamfunden har haft en väldigt lång relation. Jag tror att det har varit en stor fråga nästan sedan riksdagen började. Den stora frågan har alltid varit frågan om Svenska kyrkans och andra trossamfunds relation till staten.

Nu har det lugnat ned sig något, men icke desto mindre kommer det förslag. Det har kommit 23 motionsyrkanden.

Herr talman! Det är mycket med det jordiska även för trossamfunden. Alla de 23 motionsyrkandena handlar om olika försök att föra bort kyrkan och trossamfunden från statens inflytande. Men majoriteten i konstitutionsutskottet har ändå funnit att läget är utmärkt. De 23 motionsyrkandena har bemötts på olika sätt. Det har förklarats att det kanske är lite för tidigt och att det är bra som det är.

Det kan kännas skönt för en konservativ person att det inte händer så mycket på området, men icke desto mindre har Moderaterna två reservationer.

Den ena reservationen har Moderaterna tillsammans med Kristdemokraterna. Det handlar om att samfunden själva skulle kunna få bestämma storleken på kyrkoavgiften. Vi har föreslagit att man skulle kunna säga att det kan finnas ett golv och ett tak. Vår motivering är den som vi har hört från kyrkans aktiva: Om det blir väldigt höga kyrkoavgifter är risken att människor helt enkelt lämnar kyrkan. Det är inte något som kyrkan vill, utan kyrkan vill kunna bestämma detta själv. Därför yrkar jag bifall till reservationen om storleken på kyrkoavgiften.

Den andra reservationen har Alliansen tillsammans med Vänsterpartiet. Den handlar om att kyrkan själv ska få bestämma över församlingstillhörigheten. Det handlar helt enkelt om att låta dem som berörs säga hur de ska tillhöra en viss församling. Vi ska inte lägga oss i det från statens sida. Detta har tagits upp därför att kyrkan, enligt beslutet om Svenska kyrkan, inte kan bestämma detta med mindre än att vi ändrar lagstiftningen på den punkten.

Jag yrkar bifall till dessa två reservationer.

(Applåder)

Herr talman! Till motionsbetänkandet om trossamfund och begravningsfrågor finns en reservation som Centerpartiet anser vara konstitutionellt viktig. Det gäller om staten eller Svenska kyrkan ska bestämma i frågor om medlemmarnas församlingstillhörighet inom Svenska kyrkan.

Betänkandet innehåller två moderata motioner om friare, eller fri, församlingstillhörighet med förslag om att riksdagen ska ge Svenska kyrkan möjlighet att besluta om en friare, eller fri, församlingstillhörighet.

Centerpartiet bedömer att en fri församlingstillhörighet inom Svenska kyrkan skulle leda till att fler personer lämnar församlingar på landsbygden för att bli medlemmar i församlingar med låg skatt. Många landsbygdsförsamlingar som redan har hög skatt skulle då få ännu svårare att upprätthålla sin verksamhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trossamfund och begravningsfrågor

Ur konstitutionell synpunkt anser Centerpartiet att det borde vara Svenska kyrkan och inte riksdagen som beslutar i frågor om kyrkans medlemmars församlingstillhörighet. Vi stöder därför reservation 3 om beslutanderätt i fråga om församlingstillhörighet.

Jag vill dock starkt betona att Centerpartiet inte eftersträvar en fri församlingstillhörighet, av de skäl som här redovisats. Av konstitutionella skäl ser vi som sagt ändå att Svenska kyrkan borde ha beslutsrätten i dessa frågor.

(Applåder)

Herr talman! Jag har skrivit upp tre saker här: föreningsfrihet, logik och bifall till reservation 3.

Vi i Vänsterpartiet tycker att det är rimligt att Svenska kyrkan själv får bestämma hur man gör sina indelningar i församlingar. Vi pratade ju om föreningsfrihet i ett annat betänkande här, och det verkar inte riktigt finnas någon logik när det gäller i vilka sammanhang man tycker att föreningar ska bestämma saker själva och när de inte ska göra det.

För vår del är det fullkomligt ointressant hur indelningen i församlingar ser ut. Där har jag, i motsats till tidigare talare, inte någon uppfattning i själva sakfrågan. Den är irrelevant, eftersom det viktiga är att föreningen Svenska kyrkan själv får bestämma hur de gör sin indelning.

Därför yrkar jag bifall till reservation 3.

Herr talman! I detta betänkande tar vi upp frågor som rör allt från Svenska kyrkans ställning till storleken på kyrkoavgiften. Jag kommer att fokusera på att det är hög tid att befria Svenska kyrkan, vilket egentligen skulle kunna ses som ett alexanderhugg vad gäller alla frågor i betänkandet. På så sätt hade de ju varit lösta.

Trossamfunden är en central del av det civila samhället och ska som sådana ha goda möjligheter att verka. Staten är sekulär, men det innebär inte att man därför inte har något ansvar: Statens ansvar är att säkra en fri religionsutövning - eller ingen alls - och därmed att inte ta ställning för en viss religion eller vissa samfund.

Det var genom kyrka-stat-reformen 1999 som relationen mellan Svenska kyrkan och staten ändrades i grunden. Kyrkolagen med rötter i 1600-talet liksom statens medverkan i beslut kring Svenska kyrkans inre verksamhet avskaffades. Detta var något som Liberalerna, som har djupa rötter i kampen för religionsfrihet, hade verkat för under mycket lång tid.

Reformen innebar dock inte att statens särskilda styrning av Svenska kyrkan upphörde helt. Medan andra samfund fritt väljer sin egen organisationsform finns det en särskild lag om Svenska kyrkan som detaljerat reglerar samfundets uppbyggnad, församlingens uppgifter, biskoparnas roll, kyrkomötets beslutsbefogenheter och så vidare.

Lagen om Svenska kyrkan får ses som en del av den bredare kompromiss som på 1990-talet möjliggjorde de förändrade relationerna just mellan staten och Svenska kyrkan. För oss liberaler är det dock uppenbart att detta bara är en etapp på vägen mot att Svenska kyrkan uppnår fullt oberoende på samma villkor som övriga trossamfund i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trossamfund och begravningsfrågor

För att Svenska kyrkan ska stå helt fri från statlig styrning anser därför Liberalerna att den särskilda lagen om Svenska kyrkan ska avskaffas. Svenska kyrkan bör, liksom alla andra samfund, ha full frihet att avgöra sin egen verksamhet. Det är dess medlemmar, inte riksdagen, som ska avgöra samfundets vägval i religiösa frågor.

Vi är fullt medvetna om att ett avskaffande av lagen om Svenska kyrkan eventuellt kan medföra anpassningar i övrig lagstiftning. Det påverkar dock inte i sig Svenska kyrkans ansvar vad gäller begravningsväsendet. Inte heller trossamfundens möjlighet att via Skatteverket få hjälp med uppbörden av medlemsavgifter påverkas, eftersom detta regleras i annan lagstiftning.

Med det, herr talman, vill jag yrka bifall till reservationerna 1 och 3.

Herr talman! I betänkandet KU29 Trossamfund och begravningsfrågor behandlar vi 23 motionsyrkanden. De centreras mycket kring Svenska kyrkans ställning och beslutanderätt.

Jag vill deklarera att Kristdemokraterna står fast vid den överenskommelse som gjordes i slutet av 1990-talet, som innebar ett skiljande mellan kyrkan och staten och som verkställdes år 2000. Det har alltså bara gått 18 år. Föregående talare skisserade en 400-årig historia. Den går dock ännu längre tillbaka om man räknar på fingrarna.

I det sammanhanget är 18 år en väldigt kort tidsperiod, och det vill vi inte vara med och peta i eller ändra på. Däremot vill vi tydliggöra att Svenska kyrkan får sköta sina angelägenheter. Där riksdagen har möjlighet att gå in och lägga sig i vill vi i två reservationer säga att det ska man inte göra.

Den ena reservationen handlar om storleken på kyrkoavgiften. Där lyder den centrala meningen: Vi anser att Svenska kyrkan ska ha rätt att på egen hand besluta om sina egna angelägenheter.

Där slutar Kristdemokraternas bifallsyrkande. Det är vad vi tycker när det handlar om kyrkoavgiften.

När det gäller beslutanderätt i fråga om församlingstillhörighet i reservation 3, som jag härmed yrkar bifall till, herr talman, lyder den att riksdagen ställer sig bakom det som antas i reservationen och tillkännager det för regeringen, nämligen att lagstiftningen borde ändras på ett sådant sätt att Svenska kyrkan får beslutanderätt i fråga om församlingstillhörighet och anser att riksdagen ger detta till känna för regeringen.

Det finns för- och nackdelar, men Svenska kyrkan ska ha fri församlingstillhörighet. Jag har själv varit medlem i en sådan församling - Amiralitetskyrkan i Karlskrona - som är knuten till dem som är verksamma inom Försvarsmakten och deras familjer. Det finns Finska församlingen och även andra församlingar. Det är ett sätt att göra det på. Sedan finns det, som vi hörde från Per-Ingvar Johnsson, nackdelar för till exempel små församlingar.

Gör man de här sammanvägningarna får man någonstans bestämma sig, men det är inte riksdagens sak. Därför avstår jag från att tycka något själv, även om jag personligen har en åsikt och möjligen också mitt parti. Det här är alltså ingenting för riksdagens partier att ha synpunkter på, utan det är någonting för Svenska kyrkan att besluta om själv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Trossamfund och begravningsfrågor

Jag yrkar bifall till reservation 3.

Herr talman! Vi debatterar fortsatt konstitutionsutskottets betänkande 29 om trossamfund och begravningsfrågor.

Under allmänna motionstiden avlämnade, som vi hörde, riksdagens ledamöter 23 motioner i dessa frågor. Det finns således ett ganska stort intresse att få diskutera frågorna och framföra olika ståndpunkter.

Det är inte så svårt att förstå, kan jag tycka. De här ämnena rör i grund och botten många människors innersta funderingar, tankar om livet och det som kommer efter. Det är frågeställningar som förtjänar respekt och eftertanke, samtidigt som ett visst mått av samhällsorganisatorisk realism måste skjutas in för att ordnandet av de organisationer som tron ger upphov till i form av trossamfund samt skapandet av deras rättigheter blir så bra och allmänt accepterat som möjligt.

Även frågeställningar om hur vi ska ta hand om stoftet efter dem som lämnat oss förtjänar självklart stor respekt och eftertanke för att bibehålla en begravningsverksamhet som är präglad av värdighet och pietet. Insikten om att vad som upplevs rätt för den ene samtidigt kan kännas obekvämt eller rent av kränkande för den andre är stor i utskottet, och det känns bra.

Flera motionärer och reservanter har framfört förslag som rör Svenska kyrkans inre liv. Svenska kyrkan har sedan den skildes från staten en egen reglering i lag. Det förslag som ges mest stöd, om än inte når någon majoritet i utskottet, handlar om att Svenska kyrkan ska ges möjlighet att tillämpa fri församlingstillhörighet.

Jag väljer att ta upp just den här frågeställningen eftersom jag tycker att den på ett tydligt vis illustrerar hur vi vill se på statens relation till Svenska kyrkan.

Vår hållning är att sådana förändringar som efterfrågas av reservanterna bör efterfrågas av dem som berörs, i det här fallet Svenska kyrkan. Svenska kyrkan har inte gett uttryck för att det här skulle vara en förändring den önskar. Jag föreslår därför att de som vill få till stånd en reglering lik den som efterfrågas engagerar sig i Svenska kyrkan - om de nu är medlemmar - och där driver på för en förändring.

Med detta korta anförande, herr talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga reservationer.

(Applåder)

Herr talman! Ja, vi debatterar nu KU29 Trossamfund och begravningsfrågor, ett motionsbetänkande med förslag från allmänna motionstiden i höstas och hösten 2016.

Frågorna som kommer upp är inte nya utan speglar den debatt som har funnits sedan kyrkan skildes från staten och sättet som man genomförde det hela på.

Jag tror att man behöver komma ihåg att det fanns stora och praktiska saker att hantera då. Det fanns stor verksamhet, mycket personal och lokaler och skogar som kyrkan hanterade. Risken att på något sätt kullkasta denna omfattande verksamhet var stor, så man valde en kompromiss.

Trossamfund och begravningsfrågor

Det är en kompromiss där staten behåller lite kontroll genom egen lagstiftning för Svenska kyrkan som anger mycket av grunderna för kyrkans organisation men där kyrkan ändå får ett visst mått av självbestämmande och stöd för att få in pengar.

Jag tror att det knappast är sista gången som vi debatterar dessa frågor i riksdagen, men i dag vill jag yrka avslag på motionerna och bifall till utskottets förslag.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 15.)