Anf. 17 Betty Malmberg (M)
Herr talman! Jag vill tacka min kollega för den intressanta informationen om ESS! Från våra minsta beståndsdelar i vår värld ska vi nu söka oss upp till rymden.
Det betänkande vi nu ska diskutera,
Svensk rymdverksamhet
, har behandlat Riksrevisionens granskning av svensk rymdverksamhet. Alliansen välkomnar granskningen. Det är med förvåning vi tar del av informationen att någon liknande utvärdering inte har gjorts sedan mitten av 1990-talet, trots att Sverige har investerat relativt stora belopp på rymdområdet under 50 års tid. Vi tycker därför att det är befogat att Riksrevisionen vidtog utvärderingen. I allmänhet håller regeringen med om Riksrevisionens slutsatser. Några av Riksrevisionens rekommendationer har redan tillmötesgåtts. Det gäller inte minst den rymdstrategi som har efterlysts. Regeringen meddelade redan i samband med att forsknings- och innovationspropositionen lades fram för ett år sedan att en sådan strategi skulle utarbetas.
Herr talman! Utbildningsutskottet ordnade för några veckor sedan ett kunskapsseminarium om rymden, som var oerhört informativ och verkligen speglade den mångfald av användningsområden som rymden kan innebära och många av de aspekter som behöver läggas på rymdfrågor. Vi är nog många som inte tänker på att en stor del av de tjänster som vi dagligen använder oss av görs möjliga just tack vare rymden. Det gäller tv, gps, att ta ut pengar från bankomaten, väderprognoser, den ohyggliga informationen från Filippinerna och all annan typ av kommunikation.
Förutom de samhällsekonomiska nyttigheterna är rymden också en betydelsefull näring. Rymdindustrin i Sverige omsätter ca 1 ½ miljard per år, och antalet sysselsatta i näringen har ökat med 13 procent sedan 2010. Svensk rymdverksamhet har och får en allt större betydelse i Sverige, även internationellt, för utvecklingen av tjänster inom bland annat jordobservation, navigation och telekommunikation. Rymden har också ett högt värde när det gäller innovation. Den har bidragit till starten av ett antal högteknologiska företag som också röner framgång internationellt. Ett exempel är svenska SSC, som är på väg att bli en ledande global leverantör av avancerade rymdtjänster. Under de senaste åren har till exempel ett miljövänligt bränsle- och framdrivningssystem för satelliter, Ecaps, utvecklats. Det har nu kommersialiserats och sålts till bland annat USA. Det är en enorm framgång för Sverige och för svenska företag. Därutöver finns också andra företag som är världsledande i såväl forskning som teknikutveckling.
Något som är unikt för Sverige är dessutom att vi förfogar över den stora anläggningen Esrange utanför Kiruna, där obebodda landområden gör det möjligt att utföra experiment bland annat med hjälp av obemannade sondraketer.
Under 2011 gjordes till exempel 13 uppsändningar av franska ballonger för olika tekniska och vetenskapliga studier av atmosfären. Vi tänker inte alltid på att det är en svensk anläggning, det är vi som har huvudansvar, men det finns ett delägarskap med andra länder som utför experiment med stort internationellt värde. Vid Esrange sker en stor och omfattande inhämtning av satellitdata. Det är så mycket som 140 kontakter per dag med satelliter som befinner sig i olika banor runt jorden. Det är data som kan användas på många olika sätt, till exempel inom klimatforskningen och andra områden.
Det som är unikt med rymdprojekten är att de ofta bedrivs under mycket lång tid. Det är därför inte ovanligt att det kan gå 20 år från en projektidé till själva datanedtagningen. För att detta ska vara möjligt fordras en långsiktigt stabil finansiering. Regeringen har från och med i år ökat anslagen till rymdforskning och teknikutveckling med 75 miljoner kronor för att Sverige fortsatt ska kunna vara en viktig aktör på det här området. Att regeringen satsar på rymdfrågorna har inget med science fiction att göra, utan detta
ligger helt i linje med för samhället och världen viktiga funktioner inom områden som transport, försvar, klimat och mobiltelefoni.
Herr talman! Just därför ser vi i Alliansen fram emot att regeringen med ett strategiskt och långsiktigt perspektiv ska ta fram ett brett förankrat förslag till en sammanhållen nationell strategi för svensk rymdverksamhet - alltså helt i linje med det som Riksrevisionen efterlyser.
Med dessa ord vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.
(Applåder)