Anf. 174 Gunnar Andrén (FP)
Herr talman! Skatteutskottets olika betänkanden utmärks framför allt av att det ena är viktigare än det andra. Likväl skulle jag vilja sätta ett frågetecken i fråga om detta betänkande om punktskatter. Det kanske ändå inte är det mest fascinerande betänkande som vi diskuterar. Jag vet att socialdemokraten Leif Jakobsson är av annan åsikt. Men man kan ha lite delade meningar om denna sak.
Punktskattebetänkandet innefattar många skatter. Det är energi- och koldioxidskatt. Det är skatt på elektrisk kraft. Det är skatt på drivmedel. Det är jordbrukets drivmedelsskatter. Det är skatt på fartygsbränsle. Det är miljöskatter på flyg. Det är fordonsskatt, trängselskatt, alkoholskatt, skatt på privatinförsel av alkohol och tobak samt försäljning i exportbutiker. Det är skatt på handelsgödsel. Det är skatt på bekämpningsmedel. Det är skatt på fluorerade växthusgaser. Det är skatt på avfall som deponeras och skatt på avfallsförbränning. Det är skatt på naturgrus. Det är lotteriskatt, som i detta fall råkar vara en travskatt. Det är skatt på animaliska livsmedel. Det är skatt på socker och fett respektive frukt och grönsaker, samt slutligen en gruvskatt.
Herr talman! Vi är duktiga på skatter i Sverige. Varför tar man ut punktskatter? Det finns två olika anledningar. Den ena är att man vill styra människors beteende. Den andra saken, som vi inte ska bestrida, är att det finns ett behov av att ta ut skatt för att pengarna ska komma i finansministerns och allas vår kassakista för att vi ska kunna använda dem till andra områden. En sådan skatt, som väl är den mest typiska av alla, är stämpelskatten. Den behandlar vi inte här, men det finns inget som helst samband mellan skattens höjd och den tjänst man får för detta. Det är uppenbarligen så. Jag försvarar ändå denna skatt varmt eftersom den bidrar till vår välfärd.
Jag tycker att det var väldigt bra att Jacob Johnson berättade lite om hur mycket dessa skatter inbringar. Jag vill lägga till en sak för den intresserade allmänheten, nämligen att man måste se det på det sättet att mervärdesskatten är den överlägset största konsumtionsskatten. Den står för i storleksordningen 350 miljarder, och som Jacob Johnson sade: Alla andra skatter vi nu diskuterar och som jag har räknat upp, och en del till, står för i storleksordningen 100-125 miljarder. Det är storleksordningen på detta, och det visar vilken stor betydelse utformningen av just mervärdesskatten har för statskassan. De andra skatterna är lite mer styrande.
En av de skatter vi diskuterar är trängselskatten. Det kommer säkert att komma fler synpunkter från Göteborg på detta. Jag vill ändå säga som så att det är viktigt att notera en sak. Trängselskatten var från början en mycket tydlig miljöskatt. Det var en miljöskatt när den kom 2005, ungefär. Det var Miljöpartiet och Socialdemokraterna som drev igenom den. Numera är det alldeles uppenbart att den inte bara har denna funktion - den har delvis denna funktion, men det är också en finansiell skatt. I Göteborgsfallet är det väldigt uppenbart, men vi kan se det också här i Stockholmsområdet.
Det råder ingen som helst tvekan om att landets finansminister och därmed regeringen ser denna skatt som en möjlighet att finansiera andra strukturåtgärder inom särskilt trafiken. Det speciella fallet är tunnelbanan till Nacka, som det är sagt ska finansieras med trängselskatten. Det kan vara viktigt för oss att veta den glidning som har varit på just detta område.
Låt mig ta upp miljöskatten på flyg. Jag vill gärna instämma i det Jacob Johnson sade - och det gör jag inte alltid - om att flygskatt är någonting vi borde ha. Flyget borde betala sina egna kostnader på miljöområdet. Den utformning Miljöpartiet och Vänsterpartiet har givit detta är dock helt omöjlig. Vi är bundna av 1947 års Chicagokonvention, som förhindrar oss att vidta dessa åtgärder. Om man skulle göra som Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill skulle man driva flygverksamheten ut ur landet och i själva verket förbruka
mer
flygbränsle, eftersom man måste tanka någon annanstans. Det är alltså raka motsatsen till det man syftar till som skulle bli effekten om man gör detta. För att inte tala om skatt på flygplansstolar - det är så tokigt att man fullständigt baxnar.
Jag ska ta upp några andra skatter också men inte bli för långrandig. Mats Pertoft, som dess värre inte befinner sig i kammaren just nu, frågade för ungefär tre eller fyra månader mig vad Folkpartiet tycker om skatten på handelsgödsel. Jag var ganska okunnig på denna punkt då, men dessa fyra månader har gett mig möjlighet att sätta mig in i detta. På denna punkt kunde jag alltså inte ge Mats Pertoft ett bra svar - det är säkert några som minns det - men jag har läst in detta. Vi tycker att det är bra som det är nu. Vi behöver för närvarande ingen skatt på handelsgödsel.
Vi har dock tagit fasta på det förhållande att den tidigare jordbruksministern Margareta Winberg - inte hon som var på det där mötet, utan den verkliga Margareta Winberg - tillsatte en utredning om verkningarna av skatten på detta. Man kan konstatera att utredningen kom fram till att det hade ganska lite verkningar, av den verkligt speciella anledningen att ingen jordbrukare - jordbruket är den största förbrukaren av handelsgödsel - förbrukar mer handelsgödsel än man behöver. Därför har själva skatten nästan stämpelskattens karaktär för dem som är avnämare av detta. Den bara höjer kostnaderna.
Likväl måste man efter ett antal år utvärdera detta. Det har vi sagt i Folkpartiet, och det har jag lärt mig. Det kan vi säkert vara överens om: Om förbrukningen likväl har gått upp får man se till att kanske korrigera detta. Det är Folkpartiets ståndpunkt, och den ville jag gärna redovisa för kammaren eftersom jag inte alls kunde svara på detta vid det tidigare tillfället.
Jag har ett par saker till. Under en följd av år steg skatterna på elektricitet något alldeles fruktansvärt. Under valåret 2006, då jag också satt i skatteutskottet, hade vi fem olika skattehöjningar på elektricitet. Det är en av de stora vinsterna jag ser, att vi inte längre höjer skatten på elektricitet hela tiden. Det är nämligen ett väldigt effektivt sätt att distribuera energi, och på det sättet är det angeläget att vi har en effektiv distribution av elektricitet och inte ser det som en rent finansiell intäktskälla.
Allra sist: Jag vill inte förlänga debatten, men det är klart att jag i denna situation inte kan undgå att ta upp det förslag till mineralskatt som Vänsterpartiet har ett särskilt yttrande om. Det är en häftig sak. För närvarande är mineralavgiften 2 promille, och den vill man höja till 10 procent. De som kan räkna kan räkna ut hur många gånger man vill höja denna avgift eller skatt. En sådan höjning av skatten kommer att få återverkningar, men jag hoppas att det inte blir någon stor debatt av detta. Vi vet våra positioner.
(Applåder)