Processrättsliga frågor

Debatt om förslag 6 april 2016

Protokoll från debatten

Anföranden: 8

Anf. 125 Anti Avsan (M)

Herr talman! Vi ska nu debattera processrättsliga frågor. Betänkandet innehåller ett antal motionsyrkanden från den allmänna motionstiden. Jag ska inledningsvis säga att vi naturligtvis står bakom samtliga våra moderata reservationer, sammanlagt tre stycken. För tids vinnande yrkar jag dock bifall endast till reservation 2.

Jag ska säga något om de tre områden som våra reservationer avser. I övrigt, där vi inte har reservationer, delar vi den uppfattning som kommer till uttryck i utskottets betänkande.

När det gäller kameraövervakningslagen fick vi en ny lagstiftning som trädde i kraft den 1 juli 2013. Kameraövervakning på olika platser har varit föremål för diskussioner under förhållandevis lång tid och är det fortfarande. Det är inte så konstigt. Det centrala med kameraövervakning är att det finns en intresseavvägning som ska göras mellan å ena sidan intresset av att övervaka och den effektivitet som kameraövervakningen kan leda till, å andra sidan integritetsaspekter.

Den nya lagen gav större utrymme för övervakning utan tillstånd. Den stora frågan är möjligen om detta har uppfyllts. Nu har en utredare tillsatts för att utreda många av de problem kameraövervakningslagen innebär. Det är naturligtvis bra.

Det finns en hel del gränsdragningsfrågor när det gäller skillnaden mellan att till exempel hålla en vanlig mobiltelefon eller Goprokamera i handen jämfört med att sätta den på ett cykelstyre och annat.

Vi tycker att man bland annat måste ta handelns problem på större allvar. Den nya lagstiftningen innebar att utrymmet för att besluta om kameraövervakning i butiker utan tillstånd utvidgades. Men det här är också brottspreventivt.

Vissa delar finns inte med i utredningen, och vi tycker att de ska betonas mer.

Jag går över till frågan om vittnesskydd. Det är angeläget att arbetet med att säkerställa att domstolarna är och upplevs som trygga fortsätter. I betänkandet står det en hel del om fotograferingsförbudet. I en utredning ska det också övervägas om fotograferingsförbudet ska utvidgas till att omfatta även domstolens lokaler och inte bara förhandlingssalen under huvudförhandlingen. Här står frågan om vittnen och målsägande i centrum. Tidigare inriktades fotograferingsförbudet i första hand på den tilltalade. Men i dag gäller det nog mer vittnen och målsägande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Processrättsliga frågor

Det sägs ofta i den allmänna debatten att vittnen inte vill ställa upp. Det är viktigt att framhålla att det är en medborgerlig skyldighet att vittna. Om man inte gör det kan man till och med bli häktad.

Det viktiga i sammanhanget är dock att man skapar förutsättningar så att människor kan känna sig trygga i en situation som är ganska ovanlig för de allra flesta, nämligen att vittna om och berätta olika saker inför domstol. Då är viktigt att det finns tillgång till vittnesstöd, kanske särskilda väntrum.

Vi anser också att man måste se allvarligare på brottet övergrepp i rättssak. Det finns skäl att titta närmare på straffskalorna och hur själva straffbestämmelsen är utformad så att den verkligen träffar den typen av systemhotande brott.

Slutligen vill jag säga något om ordning och säkerhet i domstolarna. Det handlar också om tryggare förhållanden i vidare mening. Alliansregeringen tog flera initiativ för att höja säkerheten vid landets domstolar. Det är viktigt att det arbetet fortsätter.

Det är positivt att en utredare har tillsatts. Riksdagen kom också med ett tillkännagivande våren 2015. Men vi tycker att det är särskilt viktigt att utredningen också innefattar en bred översyn av ordningsreglerna både under och kring huvudförhandlingar. Det är viktigt att utredningen verkligen resulterar i förslag som leder till att ordningen och säkerheten vid domstolarna kan bli ännu bättre.

Det handlar ytterst om att få fram den bästa bevisningen. Dåliga förhållanden och otrygghet för vittnen och målsäganden skapar nämligen rädsla och nervositet och kan leda till att det kanske inte blir den bästa muntliga bevisningen som lämnas i domstol. Och det leder till sämre avgöranden.

(Applåder)


Anf. 126 Adam Marttinen (SD)

Herr talman! När Sverigedemokraterna i valrörelsen 2014 och dessförinnan lyfte fram problemen med Sveriges kravlösa invandringspolitik kom inte alltför sällan hånande kommentarer från både socialdemokrater och moderater. Det lät ungefär som att invandringen inte hade någon relevans för olika myndigheters förutsättningar att klara av sina uppdrag.

Vem som hade rätt och vem som fick krypa till korset och ändra uppfattning om frågans betydelse är så att säga historia. Att övriga partier nu har förstått vilka konsekvenser som kan komma av en ansvarslös invandringspolitik är välkommet. Men en plötslig insikt kommer inte att lösa några problem, åtminstone inte på kort sikt.

Inom rättsväsendet är det främst Polismyndigheten som fått möta de direkta konsekvenserna av alliansregeringens och den rödgröna regeringens ansvarslösa och misslyckade invandringspolitik.

Vi kan som sagt inte på kort sikt trolla fram fler poliser på den nivå som krävs för att hantera dagens utmaningar. Vi kommer att få leva med att den service som vi är vana vid från polisen kommer att bli mer urholkad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Processrättsliga frågor

Ytterst är det regeringens anslag till Polismyndigheten som är avgörande för om vi ska klara av de förutsättningar som finns eller inte. Hittills har vi inte sett några tillfredsställande ansträngningar från regeringen när det gäller det.

Herr talman! Det är klart att sådana här grundförutsättningar, att allt färre poliser i förhållande till befolkningen ska försöka lösa alltmer komplexa uppdrag, utgör ett problem.

Andra frågor som inte är direkt budgetdrivande blir alltmer aktuella att titta på. Jag har under en tid studerat hur vi tillåter polisen att använda kameraövervakning vid särskilt brottsutsatta platser i vårt land. Med tanke på att färre vågar vittna i alltmer brottsutsatta områden är det förvånansvärt svårt och krångligt för polisen att få tillstånd för kameraövervakning.

I Seved i Malmö fick polisen tillfälligt tillstånd för kameraövervakning i bostadsområdet. Motiveringen till den beviljade ansökan var den grova brottslighet som hade utspelat sig under 18 månader i bostadsområdet, med upprepade skottlossningar och detonerade handgranater. Ett bostadsområde ska inte behöva utvecklas till en krigszon innan polisen beviljas tillstånd för kameraövervakning som stöd i sitt arbete.

Tyvärr är fallet i Seved lite av ett undantag. I ett annat exempel ansökte polisen om att få använda kameraövervakning på ett flertal platser i Rinkeby under 2013. Länsstyrelsen ansåg 2014 att polisens ansökan var befogad och beviljade tillstånd. Men beslutet överklagades av Datainspektionen som fick rätt i förvaltningsrätten och fällde polisens ansökan. Just nu är frågan uppe i kammarrätten som väntas lämna besked under våren. Det är nu alltså tre år sedan polisen ansökte om tillstånd för kameraövervakning på olika platser i Rinkeby.

Ett ganska vanligt förekommande scenario i ett av våra segregerade bostadsområden är en våldsupptrappning mellan två kriminella nätverk. En person blir beskjuten i ett tätbefolkat bostadsområde. Den skjutne vägrar prata med polisen, och ingen i området är villig att delge polisen vittnesmål om vad som har hänt. I ett sådant läge, då polisen befarar en fortsatt våldsupptrappning i ett bostadsområde där man på förhand vet om de svåra utredningsförutsättningarna, är det inte rimligt att polisen ska behöva vänta i tre år på att ansökan ska behandlas och överklagas och så vidare. Det är inte heller rimligt att ett område ska utvecklas till en krigszon innan man kan få tillgång till hjälpmedel som kameraövervakning.

Herr talman! Kameraövervakning har stort stöd hos vår befolkning och säkert ett ännu större stöd bland de som lever i särskilt brottsutsatta bostadsområden.

Vi vet att Polismyndigheten upplever en historiskt stor ansträngning. Då borde det inte vara några konstigheter att göra det lättare för polisen att utföra sitt jobb genom att genomföra förslag som har stort stöd hos befolkningen.

Hittills är det dock bara Sverigedemokraterna som vill att det ska bli betydligt enklare för polisen att använda kameraövervakning. Men i tider då politiska kovändningar har blivit lite av en trend vill jag be resterande partier här i kammaren att titta lite extra på Sverigedemokraternas reservation om just kameraövervakning.

Herr talman! Hemliga tvångsmedel är ett annat område där Sverigedemokraterna föreslår förändringar som gör det enklare för polis och åklagare att samla in bevis, exempelvis mot grov organiserad brottslighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Processrättsliga frågor

Vi vill bland annat tillåta ljudupptagning vid hemlig kameraövervakning. Vi vill även att överskottsinformation vid användning av hemliga tvångsmedel ska kunna användas som underlag för åtal i större utsträckning. Vi anser generellt att straffvärdet för när hemliga tvångsmedel ska få användas ska sänkas.

När det gäller alla de här förslagen, även kameraövervakning på allmän plats eller i bostadsområden, finns det en politisk konfliktlinje mellan den personliga integriteten och samhällets förmåga att sätta dit brottslingar. Självklart har Sverigedemokraterna en balans mellan dessa två intressen.

I dag kan kriminella nätverk sätta skräck i bostadsområden i flera år utan att rättsväsendet lyckas bura in brottslingarna.

Det är åtminstone för mig mer kränkande att förlora min trygghet i mitt bostadsområde än vad det är att kanske fastna på en övervakningsfilm när jag går och handlar.

Och i dag beaktar ni andra partier i väldigt stor utsträckning den kriminelles skydd mot integritetsintrång, vilket gör att balansen mellan personlig integritet och samhällets förmåga att beivra brott i min värld ligger väldigt för mycket till fördel för brottslingarna.

I dag kan det vara så att en hemlig rumsavlyssning mot en väldokumenterad brottsling avslöjar ett annat brott än vad rumsavlyssningen från början avsåg. I ett sådant läge anser inte vi att den kränkning som brottslingen kan känna över att ha blivit avlyssnad ska utgöra ett hinder för att använda bevisunderlaget till att väcka åtal.

Men så är det i dag. Man väcker inte åtal för brott där det finns bevis genom överskottsinformation vid hemlig rumsavlyssning. Det anses nämligen vara en för stor kränkning av brottslingens personliga integritet.

Hemliga tvångsmedel och mer allmän kameraövervakning är några medel för att bekämpa brott och skapa trygghet. Men det är såklart bara en liten del av Sverigedemokraternas samlade kriminalpolitik där vi bland annat har föreslagit och budgeterat för 7 000 nya poliser och en rad olika straffskärpningar och nya lagförslag.

Men för denna debatt vill jag avslutningsvis yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation om kameraövervakning och

hemliga tvångsmedel, även om vi i vårt parti står bakom våra övriga reservationer.

I detta anförande instämde Kent Ekeroth (SD).


Anf. 127 Anti Avsan (M)

Herr talman! Till att börja med funderade jag på om jag skulle fråga Adam Marttinen om han vet vad processrätt är för någonting. Det tog två minuter innan han kom in på processrättsliga frågor. Före dess handlade anförandet om allmän rättspolitik. Det är nog så viktigt, men kanske inte just i det här ärendet.

Adam Marttinen säger att det bara är Sverigedemokraterna som vill ha större möjligheter att använda sig av kameraövervakning i olika situationer. Det stämmer inte särskilt bra, det är bara att läsa Moderaternas reservation i det här betänkandet. Den inställning som kommer till uttryck i den reservationen har vi haft under ganska lång tid. Det var också det som var skälet till att den tidigare alliansregeringen såg till att det blev en ny kameraövervakningslag 2013, där man gjorde det lättare att få tillstånd till kameraövervakning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Processrättsliga frågor

Detta leder naturligtvis till frågan: Vad är det som skiljer Sverigedemokraternas reservation från Moderaternas? Enligt Adam Marttinen är Sverigedemokraterna unika i sin inställning till kameraövervakning. Men det stämmer inte. Vad är det som skiljer Sverigedemokraternas inställning från det som står i vår reservation?

Sedan vill jag framhålla att det är väldigt viktigt att veta att verklig trygghet uppnås inte bara med kameraövervakning, utan det fordrar polisiär närvaro. Kameraövervakning kan aldrig ersätta det, och det finns också en fara med att överdriva betydelsen av kameraövervakning. Precis som i alla andra situationer i rättspolitiken måste man ha en nyanserad syn på olika aspekter av de frågor som man diskuterar.


Anf. 128 Adam Marttinen (SD)

Herr talman! Anledningen till att det tog lite tid innan jag kom in på de sakliga reservationerna var att jag ville göra en bakgrundsbeskrivning av förutsättningarna för hur poliserna har det i dag. Det är väldigt svårt för dem att få in till exempel vittnesuppgifter i väldigt brottsutsatta områden. Därav kom jag in på förslaget att kameraövervakning kan vara ett viktigt komplement för polisen i deras arbete för att få in bevis eller stöd för utredningar där det inte finns en allmänhet som kan lämna vittnesuppgifter.

Anti Avsan påpekade att det är viktigt med en verklig polisnärvaro. Det blir ju lite parodiskt när Moderaterna påpekar det för oss Sverigedemokrater eftersom vi har budgeterat för 7 000 nya poliser, vilket är betydligt fler än vad Moderaterna har föreslagit. Visst, vi inser vikten av en verklig polisnärvaro, men vi verkar under de förutsättningar som en rödgrön regering medger, och ni gör inte allt i er makt att fälla den. Då får vi förhålla oss till den verklighet som råder. Som det ser ut blir det inte fler poliser i Sverige i dag, i alla fall inte på kort sikt. Då är hemliga tvångsmedel och kameraövervakning, som jag föredrog, viktiga delar i ett kompletterande arbete.

Vad som exakt skiljer Moderaterna och Sverigedemokraterna i de här förslagen får vi nog återkomma till. Men som vi redogör för i vår reservation är vi inte främmande för enklare förutsättningar för polisen att ha kameraövervakning även i bostadsområden. Men många partier i den här kammaren tycker att det är väldigt integritetskränkande medan vi ser det som ett viktigt komplement för polisen i deras arbete för att skapa trygghet och goda förutsättningar för brottsutredningar.


Anf. 129 Anti Avsan (M)

Herr talman! Med anledning av första delen i Adam Marttinens tidigare anförande vill jag säga: Flyktingmottagningen och invandringen påverkar inte de processrättsliga reglerna i något avseende. De ska gälla alldeles oavsett vad man är för människa och vad man har för bakgrund.

Sverigedemokraterna må ha föreslagit 7 000 poliser, men frågan är om finansieringen håller. En annan viktig aspekt är uppklaringsprocenten och den effektivitet som polisen visar med de anställda som man har i dag, och detta kan inte ersättas av tusentals nya poliser. Dessutom har Moderaterna i sin budgetmotion anslagit ytterligare 1 000 poliser med syfte att arbeta i de områden som är särskilt utsatta och utpekade av polisen själv. Där kan den polisiära närvaron inte ersättas med kameraövervakning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Processrättsliga frågor

Om man har kamerabilder i till exempel en förundersökning som ska användas som bevisning kan bilderna säga en sak, men i de allra flesta fall är den bevisningen inte så omfattande och inte av den kvaliteten att de kan läggas till grund för en fällande dom utan kompletterande vittnesuppgifter. Man måste höra människor som kanske finns på bilderna om vad som har inträffat. Så enkelt är det inte.

Återigen: Det är väldigt viktigt att man har en nyanserad syn på dessa frågor och också beaktar alla olika aspekter av dem.


Anf. 130 Adam Marttinen (SD)

Herr talman! Visst är det så att flyktingmottagandet inte direkt påverkar de processrättsliga frågorna. Men det som jag sa i mitt anförande var att förutsättningarna för Polismyndigheten påverkas mycket av det flyktingmottagande som vi har haft. Vi gör nu besök ute i landet hos Polismyndighetens olika distrikt, och där vittnar man om att man upplever en väldigt stor påfrestning under trycket av den flyktingpolitik som Alliansen lade grunden för och som även de rödgröna partierna har fortsatt att föra. Nu har man vänt lite på klacken under det senaste kvartalet, och det är - som jag sa i mitt inledningsanförande - välkommet.

Men om man inte ska skapa trygghet genom kameror, vilket inte är helt tillfredsställande, måste man se till att skapa förutsättningar för att utbilda fler poliser. Där har Sverigedemokraterna föreslagit 7 000 nya poliser fram till 2022. Där ligger Moderaterna lite efter. Men om Moderaterna eller Alliansen är intresserade av att göra en verklig skillnad är ni såklart välkomna att medverka till tillkännagivanden utifrån Sverigedemokraternas budgetförslag om att utbilda fler poliser. Men som det ser ut nu är ni fortfarande lite för reserverade och rädda för att sätta sig upp mot regeringen när det kommer till avgörande budgetfrågor.

Det är en uppmaning från min sida: Se över era möjligheter till att väcka gemensamma budgetpåverkande reservationer, så kan vi också kan se till att det blir ännu fler poliser som skapar riktig trygghet! Till dess är kameraövervakning ett bra alternativ för trygghet o bostadsområden och ett bra komplement vid brottsutredningar för poliser som i dag inte får in några vittnesuppgifter.

(forts. § 13)    


Anf. 131 Linda Snecker (V)

Processrättsliga frågor

Herr talman! Att vara nämndeman är en balansgång mellan att representera allmänheten och att ha en lika tung och viktig roll som den juridiska domaren har. Att vara nämndeman är också ett otroligt fint uppdrag, och det är faktiskt något som alla kan vara. Det räcker med att man är svensk medborgare.

I dag är det de politiska partierna som utser nämndemän. Oftast är nämndemannen en medlem i partiet. Våra nämndemän finns med i tvistemål och brottmål i de allmänna domstolarna, och de är också med i förvaltningsdomstolarna.

Men det finns lite problem med nämndemän. För några veckor sedan var det en nämndeman i Norrköpings tingsrätt som på sociala medier kommenterade flyktingars situation. Den här personen kommenterade flyktingar på ett sätt som undervärderade hela människovärdet. Nämndemannen kommenterade: Så där dåligt kan de faktiskt inte ha det. Det kan inte stämma med verkligheten!

Denna nämndeman kom från näthatets stora parti, där det råder en partikultur som främjar näthat och legitimerar sådana åsikter. För den nämndemannen var detta alltså inte något konstigt eller ovanligt, utan det var precis så det fungerar i nämndemannens parti.

Jag tycker att vi ska ha höga krav på nämndemännen. Vi ska ha höga krav på nämndemän, som har ett fint och tungt förtroendeuppdrag. Lagmannen i Norrköpings tingsrätt valde att entlediga nämndemannen i fråga för att nämndemannen hade skadat förtroendet för tingsrätten på ett allvarligt sätt. Jag tycker att lagmannen fattade ett bra beslut.

Frågan om nämndemän handlar faktiskt om vilka domar vi vill ha. Hur vill vi att domstolarna ska fungera? Det finns många utredningar och förslag på hur vi kan göra om nämndemannasystemet. Det handlar om att man kan minska antalet nämndemän. Man kan öka ersättningen. Det handlar om hur vi kan rekrytera nämndemän: Hur ska vi bredda rekryteringen?

Ska kommunerna ha en mer aktiv roll för att rekrytera nämndemän? Ska det fungera på ett annat sätt? Eller är det fortfarande de politiska partierna som ska ha ett huvudansvar för att nominera och välja nämndemän?

Jag tror att detta med partimedlemskap kan göra att den som vill vara nämndeman och är engagerad kanske drar sig för att söka. Just nu krävs det ju nästan ett partimedlemskap.

Sveriges domstolar åtnjuter ett högt förtroende, och det ska de också fortsättningsvis ha. Det ska råda öppenhet, domar ska vara lätta att förstå och dömandet ska vara rättssäkert.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Processrättsliga frågor

Jag skulle vilja tacka alla Sveriges nämndemän. Jag skulle vilja tacka alla dem som sliter nästan varje dag året om med att upprätthålla förtroendet för Sveriges domstolar. Tack så jättemycket för att ni gör detta otroligt viktiga arbete! Jag tror att det är dags för oss politiker att börja sätta ned foten när det gäller hur vi ska få en livaktig nämndemannakår även i fortsättningen.


Anf. 132 Susanne Eberstein (S)

Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

Debatten i dag handlar om processrättsliga frågor. Vårt rättsväsen och våra domstolar, som debatten alltså handlar om, ska genomsyras av rättssäkerhet och effektivitet. Som tilltalad ska man veta att man döms efter lagen och att ovidkommande hänsyn inte tas. Som vittne och målsägande ska man känna sig säker och inte behöva vara rädd för till exempel hämnd, alltså det vi kallar övergrepp i rättssak.

I ärendet behandlas ett fyrtiotal motioner med 50 olika förslag. Somt är tankeväckande, somt är enligt min mening inte särskilt goda idéer och somt handlar om arbete som faktiskt redan pågår, bland annat på Justitiedepartementet.

I Sverige har vi en lång tradition av att ständigt fundera över förändringar och förbättringar, bland annat i vårt rättsväsen. Få regler är huggna i sten. Kvarnarna mal emellanåt långsamt, men de mal ändå.

Första gruppen motioner rör nämndemän. Här föreslås olika förändringar. Eftersom vi nyss gjort en översyn med förändringar måste vi låta de förändringarna få verka. Det finns ingen anledning att utreda frågan på nytt just nu.

Sedan kommer motioner om kameraövervakning. Här finns också många olika synpunkter. Här pågår en utredning med en särskild utredare som närmare ska studera ett brett antal frågor. Arbete pågår alltså.

Angående motionerna därnäst, om hemliga tvångsmedel, måste en avvägning alltid göras mellan intrånget i den personliga integriteten och möjligheten för brottsbekämpande myndigheter att ingripa. Här pågår ett omfattande utredningsarbete och även ett beredningsarbete, eftersom vissa utredningar redan är klara. Reglerna ska göra att vi kan leva upp till högt ställda rättssäkerhetskrav.

Som jag sa inledningsvis ska man som vittne känna sig säker. Motioner om bättre ordning och säkerhet i våra domstolar, säkerhetskontroller, förbudet mot fotografering i rättssalar med mera tar upp just sådana frågor. Domstolsverket har haft regeringens uppdrag att utreda och se över säkerheten för vittnen och målsägande och och ska nu under 2016 återkomma om vad man har gjort.

Den 1 december förra året beslutade också regeringen att tillsätta en särskild utredare för att se över bestämmelserna om ordning och säkerhet i våra rättssalar. Arbete pågår alltså. Jag konstaterar att utöver nämnd utredning pågår arbete på flera håll för att förbättra säkerheten och tryggheten för vittnen och andra som framträder framför domstol och för att förmå fler att vittna. Bland annat har den vittnesstödjande verksamheten nu kommit i gång på de flesta håll. Den fungerar mycket väl och är mycket populär. Det finns också redan i dag möjlighet för vittnen och målsägande att närvara via videolänk.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Processrättsliga frågor

Vi har också motioner om målsägandebiträden. Dessa spelar en viktig roll i domstolsprocessen. För närvarande bereds frågan om deras roll i Regeringskansliet.

En domstol som dömt vissa yrkesutövare inom hälso- och sjukvården ska underrätta Ivo och Socialstyrelsen i vissa fall. Det finns inga planer på att ett automatiskt system ska införas. Svårigheterna för domstolarna består bland annat i en avsaknad av kvalitetssäkrad information om den tilltalades sysselsättning. Det gör att expediering inte alltid sker. Domstolsverket, som är domstolarnas serviceorgan, har uppmärksammat frågan, och man kan utgå från att de kommer att hantera den.

Mycket arbete pågår för närvarande för att förbättra och utveckla rättsprocessen. Vi kommer att ha anledning att återkomma vartefter utredningarna blir klara och regeringen kommer med förslag. Men i dag yrkar jag, herr talman, avslag på samtliga reservationer och bifall till förslaget i utskottets betänkande.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 7 april.)

Beslut

Nej till motioner om processrättsliga frågor (JuU19)

Riksdagen sa nej till ett antal motioner om processrätt och andra domstolsrelaterade frågor. Motionerna handlar bland annat om kameraövervakning, ordning, säkerhet och effektivitet i domstolar samt om nämndemän.

Anledningen till att riksdagen sa nej är bland annat att det redan pågår utredningsarbete inom området.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.