Översyn av Riksrevisionen - vissa frågor om riksdagen och Riksrevisionen, m.m.

Fru talman! Som förste talare i ärendet ska jag göra en kort sammanfattning av betänkandet, bland annat av det stärkta sambandet mellan riksdagen och Riksrevisionen.

Riksrevisionens parlamentariska råd ges ett utvidgat ansvar och byter namn till riksdagens råd för Riksrevisionen. Rådet kommer att utgöras av de ledamöter och suppleanter i konstitutionsutskottet och finansutskottet som dessa utskott nominerat. Rådet kommer att bli riksdagens verktyg för samråd och insyn i Riksrevisionen men kommer inte att ha befogenhet att fatta beslut som gäller Riksrevisionen. Beslut av sådan art ska beredas av konstitutionsutskottet och finansutskottet i vanlig parlamentarisk ordning.

Ansvarsfördelningen mellan konstitutionsutskottet och finansutskottet som föreslagits i framställningen är den mest ändamålsenliga och stämmer väl överens med fackutskottsprincipen genom att lagstiftningen om Riksrevisionen och myndighetens budget hålls samman.

Vissa regler om tillsättning av tjänster inom ämbetet införs. Myndighetens slutliga form kommer dock att avgöras först efter att den parlamentariskt sammansatta kommittén som ska avgöra dess styrelseformer har lämnat sitt slutbetänkande för riksdagen att ta ställning till.

Riksdagen är nästan helt enig i detta betänkande, men jag vill framhålla att som styrelseformen ser ut i dag hade det varit tänkbart att riksdagen gavs möjlighet att besluta om en flexibel mandatperiod vid valet av respektive riksrevisor och att mandatperioderna då skulle kunna variera, till exempel mellan fem och nio år.

En sådan ordning skulle ge riksdagen möjlighet att välja vilken mandatperiod som passar bäst i varje enskilt fall utifrån vad som framstår som mest lämpligt med hänsyn till berördas behov och önskemål samt riksrevisorernas inbördes successionsordning.

Detta skulle enligt vår mening också kunna ha den positiva effekten att urvalet av personer som kan väljas ökar, då tiden för innehavet av ämbetet kan anpassas.

I och med att nu aktuellt betänkande röstas igenom tas ordet "samhällsnytta" bort från beskrivningen av den huvudsakliga inriktningen på den effektivitetsrevision som Riksrevisionen ska utföra. Detta är självklart bra, då den grannlaga uppgiften att avgöra huruvida en företagen åtgärd är att betrakta som nyttig för samhället eller inte bör vara förbehållen folket och dess valda företrädare.

För att kunna göra en sådan bedömning på ett adekvat sätt underlättar det avsevärt om en saklig och utförlig beskrivning finns att tillgå av vilka effekter företagna åtgärder har haft på samhället. Avsiktliga och oavsiktliga samhällseffekter av en åtgärd kan, precis som framkom i 2017 års riksrevisionsutredning, vara ett betydligt vidare begrepp än att enbart mäta om det angivna målet för en åtgärd har uppfyllts eller inte.

En noggrann redogörelse av inte minst de oavsiktliga effekterna, vare sig dessa är av ekonomisk eller annan karaktär, kan vara av särskilt intresse för politiska överväganden.

Det är min och Sverigedemokraternas övertygelse att detta är Riksrevisionens själva essens. Vi hade därför gärna sett att begreppet "samhällseffekter" uttryckligen hade ingått i effektivitetsrevisionens uppdrag, och jag yrkar därför bifall till reservationen.

I detta anförande instämde Matheus Enholm (SD).

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Översyn av Riksrevi-sionen - vissa frågor om riksdagen och Riksrevisionen, m.m.

Fru talman! Till att börja med yrkar jag bifall till utskottets förslag i KU14 och avslag på reservationen.

Riksrevisionen är en del av riksdagens kontrollmakt, och den ska göra en oberoende granskning av statlig verksamhet.

Fru talman! Låt mig gå tillbaka till sommaren 2016. Då blev vi ledamöter i konstitutionsutskottet inkallade till riksdagen. Det hade framkommit information som vi konstaterade skadade förtroendet för Riksrevisionen och riksrevisorerna.

Mycket kan sägas, men jag sammanfattar med att säga att utskottet senare under hösten tog initiativ till en översyn av Riksrevisionen, och riksdagsstyrelsen beslutade om en parlamentariskt sammansatt utredning. Det visade sig att det behövdes en tydligare myndighetsstyrning av Riksrevisionen än vad som tidigare hade funnits.

Ett led i detta är förslaget att det som i dag är Riksrevisionens parlamentariska råd ska ges ett utvidgat ansvar. Det markeras genom att namnet byts till riksdagens råd för Riksrevisionen. Rådet ska bestå av ledamöter och suppleanter som rekryteras från konstitutions- och finansutskotten, och det ska få särskilt tjänstemannastöd, lämpligen från konstitutionsutskottet.

Rådet ska vara riksdagens verktyg för samråd och insyn i Riksrevisionen, med en fast rutin som innebär att ledamöterna i rådet regelbundet rapporterar till sina respektive utskott, alltså KU och FiU.

Vi föreslår även att konstitutionsutskottet ska ha ansvar för Riksrevisionen som myndighet medan finansutskottet ska ansvara för att säkerställa relevans, kvalitet och produktivitet i Riksrevisionens verksamhet. Enligt vårt förslag ska beredningsansvaret för myndighetens anslag och årsredovisning samt revision av myndigheten läggas på konstitutionsutskottet. Denna ansvarsfördelning anser vi är den lämpligaste och mest ändamålsenliga samtidigt som den stämmer väl överens med fackutskottsprincipen.

Vidare föreslår vi att konstitutionsutskottet på eget initiativ eller på begäran av någon av riksrevisorerna ska samråda med en riksrevisor om frågor av mer organisatorisk art.

Fru talman! Under 2016 fanns det en risk att Riksrevisionen skulle ha stått helt utan ledning fram till dess att nya riksrevisorer blivit valda och hunnit tillträda. I detta betänkande föreslås en lagändring som gör det möjligt för konstitutionsutskottet att välja en tillförordnad riksrevisor fram till att en ordinarie riksrevisor har valts och tillträtt. Ändringen syftar både till att säkerställa att Riksrevisionen har en ledning i det fall alla riksrevisorer av någon anledning inte längre kan fullgöra sitt uppdrag och att ge möjlighet att vid behov tillfälligt förordna en riksrevisor för att antalet riksrevisorer inte under någon längre period ska vara färre än vad som är föreskrivet.

Dessutom föreslår vi, som vi hörde tidigare, att ordet "samhällsnytta" tas bort från beskrivningen av den huvudsakliga inriktningen på den effektivitetsrevision som Riksrevisionen ska utföra, eftersom det ska vara ett politiskt ansvar att avgöra om åtgärder som vidtagits är samhällsnyttiga eller inte. Vi vill inte att Riksrevisionen ska ha denna politiska slagsida.

Slutligen föreslår vi att beslutet att lägga ned en granskning som inte bara avsett förberedande åtgärder ska redovisas på annat sätt än i en granskningsrapport. En redovisning av skälen för att en granskning lagts ned ger ju omvärlden en möjlighet att bedöma om granskningen lagts ned på sakliga grunder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Översyn av Riksrevi-sionen - vissa frågor om riksdagen och Riksrevisionen, m.m.

De lagändringar som finns i betänkandet föreslås träda i kraft den 1 april i år.

Fru talman! Tilltron till demokratin och samhällets funktioner kräver en väl fungerande kontrollmakt. Riksrevisionens roll är i detta sammanhang betydelsefull. Genom det förslag som riksdagen i dag har att ta ställning till stärks sambandet mellan riksdagen och Riksrevisionen. Detta skapar möjligheter för Riksrevisionens arbete att utvecklas och också att säkerställa en folklig förankring. Det kräver professionalism och hög kvalitet och att detta förenas med öppenhet och en tydligt oberoende ställning.

Jag vill med detta yrka bifall till konstitutionsutskottets förslag i betänkandet KU14 och avslag på reservationen.

Fru talman! Riksrevisionen arbetar ytterst på medborgarnas - folkets - uppdrag. Ett starkt engagemang från riksdagen är just en viktig förutsättning för att det ska bli en fortsatt god utveckling. Det förslag som föreligger i dag innehåller en rad åtgärder som tar fasta på hur detta ska kunna genomföras i det vardagliga arbetet.

En fast rutin med rapportering och en ansvarsfördelning mellan konstitutionsutskottet och finansutskottet lyfts fram. KU får ansvar för Riksrevisionen som myndighet. Dess budget flyttas från utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning till utgiftsområde 1 Rikets styrelse. Årsredovisning och upphandling hanteras också av KU. Finansutskottet å sin sida får ansvar för att säkerställa relevans, kvalitet och produktivitet samt att bereda den årliga rapporten.

Riksrevisionens parlamentariska råd ersätts, som vi också har hört här, av det som blir riksdagens råd för Riksrevisionen och som ska bestå av en ledamot från varje parti och lika många suppleanter. Det föreslås också en lagbestämmelse om att detta råd ska samråda med konstitutionsutskottet och finansutskottet i frågor som berör dessa. Riksdagens råd för Riksrevisionen får en viktig roll för att säkerställa den folkliga och därmed den demokratiska förankringen.

Förslaget innebär också att en möjlighet införs att välja en tillförordnad riksrevisor i den speciella situation som uppstår då en riksrevisor lämnar sitt uppdrag i förtid. Detta skedde 2016, något som också Tuve Skånberg hänvisade till, och det är en av orsakerna till den översyn som skett och sker.

När det gäller effektivitetsrevisionen, som nämndes här, har det funnits en diskussion kring ordet "samhällsnytta". Riksrevisionen bör självklart kunna redovisa effekterna av politiska beslut och åtgärder, men det bör betonas att det ytterst är ett politiskt ansvar att avgöra om åtgärderna just är samhällsnyttiga. I detta fall har den revisionella granskningen en gräns, som vi ser det.

Fru talman! Riksrevisionen i nuvarande form har funnits sedan 2003. Innan dess, från representationsreformens införande i Sverige på 1860-talet, var det riksdagens av partierna politiskt utsedda statsrevisorer som skötte denna viktiga del av den gemensamma kontrollmakten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Översyn av Riksrevi-sionen - vissa frågor om riksdagen och Riksrevisionen, m.m.

Genom Riksrevisionens grundlagsskyddade oberoende har man att granska statens verksamheter och myndigheter efter de förutsättningar som nu gäller och som har gällt sedan 2003. Ledorden som lyfts fram om öppenhet, oberoende och professionalism är sådant som förpliktar och är värt att betona.

Som nämnts pågår en parlamentarisk utredning, där jag själv och en del andra här i salen ingår, om Riksrevisionens ledning. Fram till slutet av maj pågår det arbetet som sedan kommer att bli föremål för underlag till eventuellt kommande beslut här i riksdagen.

För egen del vill jag förutom de grundläggande uppgifterna kring aktuella granskningar framhålla utvecklingsfrågorna och en aktiv och framåtsyftande inriktning. I detta sammanhang, fru talman, är omvärldsfrågorna viktiga att betona.

Riksrevisionen medverkar i internationella sammanhang för att stärka demokrati och ett oberoende revisionsarbete globalt. Det är också av stor vikt att vara med där internationella standarder utformas och förbättras. Genom medlemskapet i Indosai, International Organisation of Supreme Audit Institutions, spelar svenska Riksrevisionen en betydelsefull roll som pådrivande i organisationens arbete. Även i det europeiska samarbetsorganet och i det nordiska revisionssamarbetet spelar Sverige viktiga roller.

Det internationella arbetet är till för att stödja den demokratiska utvecklingen i olika delar av världen, och i fokus står just att stärka parlamentens kontrollmakt. Bland de aktuella samarbetsprojekten som kan nämnas och som vi också kan se på Riksrevisionens utmärkta hemsida finns länder som Moldavien, Kosovo, Kenya, Uganda och några till.

Utgångspunkten är att genom långsiktiga samarbeten stödja reformer och strategier som kan vara vägledande för utveckling av revisionsprocesser, användarvänliga rapporter eller kvalitativa relationer. Detta är också sådant som jag anser att vi bör ha med när vi diskuterar Riksrevisionens uppgift. En riksrevision väl förankrad i riksdagen fyller, som det vi i dag har att ta ställning till, en betydelsefull funktion såväl i omvärlden som här hemma i Sverige.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)