Ny lag om bostadsanpassningsbidrag

Debatt om förslag 11 april 2018

Protokoll från debatten

Anföranden: 15

Anf. 33 Caroline Szyber (KD)

Fru talman! Vi ska debattera ett förslag om bostadsanpassningsbidrag, som i stora delar är bra. Tyvärr har regeringen dock valt att ta bort Boverkets förslag om bostadsanpassningsbidrag för brandskyddsåtgärder, med hänvisning till att det är problematiskt att bestämma vem som ska få bidraget.

Ny lag om bostads-anpassningsbidrag

Jag vänder mig emot denna förenklade beskrivning. Jag tycker snarare att det finns stor risk för att brandskyddsfrågorna med regeringens konstruktion hamnar mellan två stolar. Det finns en stor risk för godtycke. Jag tycker inte att det ska spela någon roll vilken kommun man bor i. När det handlar om något så viktigt som detta behövs tydlighet.

Av alla som omkommer i Sverige är det 90 procent som gör det i sina bostäder. Äldre är överrepresenterade bland dem som dör i bränder. Omkring hälften av dem som omkommer i bränder varje år, det vill säga över 50 personer, är över 60 år. Det är ensamma äldre som dödas av elden. Många av dessa är kända av sociala myndigheter i kommunerna, och man skulle ha kunnat sätta in brandskyddsåtgärder, till exempel mobila sprinkler, spisvakt eller något annat. Det skulle ge stor effekt när det gäller att minska antalet döda i bränder. Förra året avled 113 personer i bränder, vilket är den högsta siffran på sju år.

Jag tycker att vi har ett ansvar att bryta den negativa trenden. Äldre ska, oavsett om de väljer att bo kvar hemma eller inte får plats på ett äldreboende eller om de faktiskt får plats på äldreboende, ha samma skyddsnivå. Nivån på brandskyddet ska vara hög. Det ska inte heller spela någon roll när äldreboendet byggdes, om det var före eller efter 2012. Här finns en stor ojämlikhet.

Över lag kan sägas att de som omkommer i brand är handlingsbegränsade på grund av ålder eller funktionsnedsättning eller på annat sätt. Brand uppstår ofta i deras omedelbara närhet, det vill säga i kläder eller i möblerna de sitter i. I de fallen behövs en snabb detektion av branden så att man minskar risken för spridning och de drabbade kan få hjälp av personal eller ett automatiskt släckningssystem.

Sammantaget kommer det att ha bäst effekt för att få ner antalet döda i bränder om fler kommuner jobbar med ett individanpassat brandskydd för dem som bor kvar hemma i sina bostäder. I stället för att säkra ett fullgott brandskydd för äldre är det alltför många kommuner som driver dyra rättsprocesser mot detta.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har en nollvision: Ingen ska omkomma eller skadas till följd av brand. Till 2020 vill MSB ha minskat antalet omkomna till 80 personer per år. Ska vi nå det målet behövs åtgärder. Regeringen har rätt i att exempelvis insatser med stöd av socialtjänstlagen och ökad kunskap om brandskydd för de utpekade riskgrupperna kan vara ett steg i rätt riktning, men det behöver göras mycket mer.

Brandskyddsföreningens slutsatser handlar om ökad brandsäkerhet för den som är sjuk, förvirrad eller gammal. Där räcker det sällan med till exempel en fungerande brandvarnare. Rökdetektorer måste kanske kopplas till ett trygghetslarm. Det kan som sagt behövas någon form av spisvakt eller mobila sprinkler. Att alla kommuner tar hänsyn till brandskyddet när äldre får hjälp att anpassa sina bostäder borde vara en självklarhet. Alla pensionärsorganisationer är överens i frågan. Det handlar om att säkra våra äldres brandskydd.

När äldres position i samhället mättes för några år sedan av World Values Survey utmärkte sig Sverige som det näst lägst rankade landet. Ibland undrar jag om det är vissas syn på äldre som gör att man inte väljer att satsa mer på detta. Jag hörde från pensionärsorganisationerna att Miljöpartiet skyllde på att bostadsministern inte haft med detta att göra; det var socialministern. Det är så enkelt att skylla på varandra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny lag om bostads-anpassningsbidrag

I slutändan tror jag att vi måste vara väldigt tydliga: Detta kanske är en kostnad. Det kanske snarare var Finansdepartementet som tyckte att vi inte kan kräva detta av kommunerna om vi inte också ger dem mer pengar. Men då tror jag att man behöver fråga sig: Vad är ett liv värt? Är det värdigt att folk i dag dör i bränder i sina hem? Med ganska enkla system skulle vi kunna klara detta.

Jag tycker att de som röstar på utskottets förslag i stället för på den reservation som jag tillsammans med Moderaterna har lagt fram i dag ska fundera lite på vad människolivet är värt. Man kanske skulle lyssna på sina expertmyndigheter. Man kan inte ha en nollvision, som MSB har sagt, och uppdra åt en annan expertmyndighet att ta fram ett lagförslag för att sedan bara lägga det i papperskorgen.

För mig visar denna debatt att detta bara är en del av problemet. Den utsatthet och otrygghet som brandstatistiken så brutalt sätter ljuset på handlar inte bara om risken för eldsvådor. Den handlar om ett samhälle där många äldre tvingas leva i en bostad som begränsar deras möjligheter till kontakt och deras möjlighet att röra sig. Med detta yrkar jag bifall till reservation 3.


Anf. 34 Lars Beckman (M)

Fru talman! Efter det brandtalet från Caroline Szyber behöver inte jag upprepa allt klokt som har sagts. Jag tänkte kommentera den nya lagen om bostadsanpassningsbidrag lite generellt. För många familjer som är i behov av bostadsanpassning handlar det naturligtvis om en livsavgörande insats.

Jag har läst regeringens proposition, och vi moderater står bakom den. Men jag ska vara riktigt ärlig: Kan jag garantera att detta kommer att bli en förbättring för funktionsnedsatta i Sverige i behov av bostadsanpassningsbidrag? Nej, det kan jag naturligtvis inte. Men om det skulle visa sig att regeringen även på detta område gör försämringar får naturligtvis den nya alliansregeringen i höst se över denna lagstiftning.

Fru talman! Tyvärr är det så att om det är någon grupp i samhället som har blivit sviken av denna regering är det de funktionsnedsatta. Vi har kunnat se hur till exempel de som är i behov av personlig assistans, LSS, har blivit utsatta för regeringens korståg. Tusentals personer har fått se sin LSS bli indragen.

Vi har sett regeringen göra om bilstödet för funktionsnedsatta. Och Liberalerna har förtjänstfullt här i kammaren lyft fram det faktum att väldigt få beviljas bilstöd.

Jag träffade i helgen en familj vars barn tragiskt hade gått bort. De berättade om den kamp som de hade haft för att få en dräglig tillvaro med assistans, för att få en bostadsanpassning i den kommun som de bodde i och för att få sin bil anpassad samtidigt som de skulle klara av livet. Det är nog få av oss som kan föreställa oss denna situation.

Jag har också sett de oroväckande signaler som regeringen har skickat ut om att man har gjort kraftfulla neddragningar i LSS. Det är signaleffekter till Sveriges kommuner som är mycket olyckliga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny lag om bostads-anpassningsbidrag

Vissa kommuner har sagt ungefär följande i medierna: Nej, vi vill inte bevilja bostadsanpassningsbidrag. Vi tycker att det är bättre att det funktionsnedsatta barnet bor på institution - vårdhem.

Herr talman! Jag vill inte se en sådan utveckling. Jag vill inte att funktionsnedsatta i Sverige ska hänvisas till institutionsboende på grund av att de får sin assistans indragen eller på grund av att de inte får en bostadsanpassning som möjliggör att de kan bo hemma.

Det är alltså väldigt viktigt att trygghetssystemen fungerar för dessa familjer. Det är därför som jag hoppas att denna nya bostadsanpassningsbidragslagen ska göra att det blir en mer likvärdig behandling i kommunerna i Sverige. Men det ska naturligtvis inte leda till en försämring. Syftet måste vara att när man hamnar i en situation och behöver samhällets stöd måste detta stöd fungera. Samhällets stöd måste fungera.

Caroline Szyber argumenterade mycket klokt och bra för varför brandskydd naturligtvis borde ingå. Vi moderater står bakom reservation 3, men jag tänker inte upprepa allt klokt som hon sa. Men jag tycker att det är bekymmersamt att regeringen inte ser brandskydd som en viktig fråga. Det är klart att brandskyddet är en väsentlig del för en person som bor hemma och sitter i rullstol för att överleva om en brand uppstår. Det finns alltså många bra sakskäl till att brandskyddet ska ingå i bostadsanpassningsbidraget.

Herr talman! Jag hoppas att syftet med denna lag, till skillnad från försämringarna i LSS och till skillnad från försämringarna i bilstödet, är att säkerställa att vi även i framtiden har en bra skyddslagstiftning för den som är i behov av bostadsanpassningsbidrag. Skulle det av någon anledning visa sig att det blir försämringar här som vi inte har kunnat se ber vi att få återkomma till kammaren i höst. Vi står alltså bakom stora delar av denna lagstiftning. Men jag yrkar bifall till reservation 3 om brandskyddet.


Anf. 35 Ola Johansson (C)

Herr talman, ledamöter och åhörare! I tider då vi har starka skäl att tvivla på regeringens avsikter när det gäller ambitioner och kostnader för LSS, personlig assistans, måste vi vara på vår vakt när det kommer en ny lag om bostadsanpassningsbidrag. Vi har läst den noga och är i huvudsak positiva till att reglerna när det gäller bostadsanpassning förtydligas.

Regeringen har ännu inte tagit avstånd från förslagen om besparingar inom LSS, som har kommit från en av regeringen tillsatt utredare, och förslag om att den personliga assistansen ska omprövas vartannat år. Detta är något som skapar stor oro och stress bland personer som just tack vare tillgången till assistenter kan verka i samhället.

Herr talman! En sådan person är Maria från byn Axtorna utanför Köinge i Falkenberg, en by som är känd för ett stort slag där vi hallänningar slogs mot de elaka svenskarna på 1400-talet. För tolv år sedan bröt Maria nacken genom en olyckshändelse, en vanlig fallolycka. Det kan vi alla råka ut för, men det får ofta inte sådana dramatiska följder. Maria totalförlamades från nacken och nedåt och är sedan dess beroende av personlig assistans dygnet runt varhelst hon befinner sig. Hon bor kvar i huset med sin man, sina barn och jakthunden. För tolv år sedan baserades hennes planer för livet på att hon skulle kunna röra sig fritt och planera saker med kort varsel, sådant som de flesta personer mellan 35 och 40 år ser som självklart. Men efter en lång tid på sjukhus förändrades detta sedan det stod klart att hon skulle behöva en mycket omfattande hjälp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny lag om bostads-anpassningsbidrag

Väl hemma i det stora huset insåg familjen att det fanns massor att göra för att Maria skulle kunna bo kvar och fortsätta fungera tillsammans med sin familj - med arbete, skola, fritidsaktiviteter, vila och samvaro med släkt och vänner.

Eftersom Maria var väl försäkrad kunde familjen bygga ut huset med de hjälpmedel som följer av bostadsanpassningen och även bidraget och lite till. Familjen kunde också skaffa sig en rejäl bil stor nog för Maria och hennes rullstol och för assistenterna, en av dem som förare, en som passagerare och ytterligare någon medföljande.

En annan sak som hon tidigt insåg var att om hon ständigt - 24 timmar om dygnet sju dagar i veckan - ska ha personer som arbetar med henne i hennes hem måste det finnas utrymmen främst för att familjelivet ska fungera, så att alla familjemedlemmar ska kunna känna att de kan bevara sin integritet med främmande personer i hemmet när de sitter i tv-soffan eller vid köksbordet eller när de är på toaletten. Men det måste också finnas utrymmen för att de personliga assistenterna, som ständigt finns till hands i hemmet, behöver rast, vila och tid för sig själva mellan arbetspassen och under arbetspassen. De ska kunna trivas i det hem där de arbetar och kunna göra ett bra jobb. Därför finns det också sådana utrymmen i familjens hem. Det är ett av skälen till att det fungerar så bra jämfört med hur det skulle fungera utan dessa utrymmen.

När Boverket tog fram underlaget för regeringens förslag var det just åtgärder som värnar integriteten som lyftes fram, men dem har regeringen strukit. Det är oklart varför regeringen har gjort det. Boverket pekade visserligen på tolkningsproblem men menade ändå att ett stöd för sådana utrymmen som finns i Marias hem skulle kunna ges.

Maria är samhällsengagerad på ett annat sätt än hon var före olyckan för tolv år sedan. Hon blev efter olyckan tillfrågad om hon ville ta politiska uppdrag för Centerpartiet, och hon sitter som nämndeman i tingsrätten. Hon är också ledamot i socialnämnden i Falkenbergs kommun och ersättare i kommunfullmäktige. Med sina assistenters hjälp är hon kapabel att göra vad som helst. Inför detta val räknar hon förstås med en ordinarie plats. Redan under vår partistämma i höstas gjorde hon sig känd som en talesperson i funktionshindersfrågor, med assistenterna vid sin sida. Eftersom hon inte kan andas själv och saknar rörlighet och känsel från nacken och nedåt måste det vara så. Men det fungerar tack vare henne själv och de assistenter som hon har anställt och schemalagt för att följa med på möten och evenemang hemma, semesterresor och möten runt omkring i Sverige.

Herr talman! Det var Maria som gav mig idén att föreslå att reglerna för bostadsanpassning, nu när de ska göras om, ska kompletteras med möjligheter att bevilja bidrag för utrymmen åt personliga assistenter i hemmen. Jag hade hoppats att övriga partier skulle ha sett det som ett förbiseende från regeringens sida och ställt sig bakom vårt yrkande, som också stöds av Boverkets underlag. För oss i Centerpartiet är det självklart att det med en personlig assistans som fungerar och får lov att kosta ska vara så att människor som har skadats eller fötts med ett funktionshinder får bästa möjliga stöd. Jag tycker att det exempel jag just berättat om beskriver hur det skulle kunna vara en vinst för samhället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny lag om bostads-anpassningsbidrag

I socialutskottets yttrande i betänkandet framhåller både Centerpartiets och Sverigedemokraternas representant Centerpartiets motion. Därför vill jag yrka bifall till reservation nr 1 om utrymmen åt assistanspersonal.

För tids vinnande avstår jag från att yrka bifall till vår reservation om insatser för att underlätta bredbandsinstallation i bostäder där det inte tidigare är framdraget. Motivet till denna är att det självklart underlättar många av de vårdinsatser som kan bli aktuella plus att det skapar helt andra förutsättningar att delta i samhället via sociala medier och aktivt ta del av det som sker, inte minst genom det betydligt större digitala tv-utbud som finns via bredband.

Återigen ska vi komma ihåg att detta, som i Marias fall, kan handla om att ett liv plötsligt förändras och att det du tidigare inte trodde dig behöva blir livsviktiga åtgärder - som det ska skapas förutsättningar för genom bostadsanpassning.


Anf. 36 Leif Nysmed (S)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i civilutskottets betänkande CU6.

Regeringen har lagt fram ett förslag till ny lag om bostadsanpassningsbidrag. Bostadsanpassningsbidraget är ett uttryck för samhällets mål att alla människor med funktionsnedsättning ska kunna leva som alla andra i en egen bostad. Jag vill att det ska vara tydligt, för det finns en del som försöker insinuera att vi inte skulle vilja det. Regeringen har konstaterat att det finns skäl att se över den nuvarande lagen om bostadsanpassningsbidrag för bland annat anpassning till gällande funktionshinderspolitik så att den sökandes rätt sätts i centrum, kommuners handläggning förenklas och lagstiftningen uppfattas som förutsägbar och tydlig för den enskilde.

I förslaget ligger att det är den enskilda personen med funktionsnedsättning som ska söka bostadsanpassningsbidraget. Det innebär att den sökande får större integritetsskydd, har större möjlighet att påverka typen av anpassning och själv ska kunna överklaga ett avslagsbeslut. Vi anser att det är samhällets ansvar att se till att personer med funktionsnedsättning har möjlighet att vara fullt delaktiga och leva självständiga liv.

Det finns två förslag som har lyfts upp och som jag tycker är värda att nämna i diskussionen.

Först gäller det Caroline Szybers och Lars Beckmans yrkande när det gäller brand. Vi tycker naturligtvis också att det är väldigt viktiga frågor. Vi vill inte att någon människa ska brinna inne och dö. Om någon tror det och försöker lägga ut det på Facebook dementerar jag nu det bestämt här i kammaren.

När det gäller exempelvis spisvakter och spistimer finns det dock redan i dag, och möjligheten att söka det bostadsanpassningsbidraget kommer inte att försvinna. Det frågan gäller är de enklare sprinklersystemen, och precis som regeringen anser vi att man kan få sådant stöd genom socialtjänstlagen. Det handlar också om att öka kunskapen om brandskydd för de utpekade riskgrupperna; det är naturligtvis väldigt viktigt.

Om vi går tillbaka till de punkter jag nämnde, om att komma framåt, ser vi att det handlar om att den sökande sätts i centrum och att det är personerna själva som söker. Ett system i den nya lagen som gör att andra ska söka eller påtala bristen kanske motverkar de syften vi haft. Vi ser ändå att det genom socialtjänstlagen finns möjlighet att få den här åtgärden utförd. Även kommunerna ser detta som besvärligt - hur ska gränsdragningen se ut? Det handlar också om att titta på kvaliteten, liksom otydligheten och osäkerheten för både sökande, närstående och bostadsägare, vad gäller besluten i dessa frågor. Det gör alltså inte att kommunernas handläggning förenklas, vilket ju faktiskt är syftet med att förenkla den här delen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny lag om bostads-anpassningsbidrag

Vi kvarstår alltså vid vår ståndpunkt här, men det betyder inte på något sätt att vi inte tycker att frågan är viktig. Vi tror i stället att detta kan lösas genom socialtjänstlagen.

Ola Johansson har nämnt detta med integrationsdelen för dem som jobbar i hemmen. Som facklig tycker jag självklart att det är en jätteviktig fråga att de som arbetar har möjlighet till utrymmen att vara i, men det är svårt att göra avgränsningen - beroende på att olika människor har olika bostäder. I det fall Ola nämner, ett småhus, kanske man kan bygga till enklare, men vad ska man göra exempelvis i en hyreslägenhet? Hur ska vi behandla frågan där? Det finns en del sådana svårigheter som vi tycker att man måste ta i beaktande när man tittar på detta. Vilka skäl för ökad integritet ska anses vara giltiga, och vem ska kunna styrka behovet? Det finns fortfarande en del problematiska delar i detta som gör att vi i det här fallet inte går vidare med det.

Återigen, herr talman, vill jag yrka bifall till förslaget i civilutskottets betänkande CU6.


Anf. 37 Caroline Szyber (KD)

Herr talman! När jag lyssnar på Leif Nysmed känns det som att han borde ha kommit på den frukost som jag och Mats Green ordnade tidigare i våras, för jag måste ändå säga att man blir lite mörkrädd över den okunskap som både visats av delar av regeringen när den har lagt fram detta och nu även köps av stora delar av utskottet.

Slutsatserna är baserade på remissvar från kommunala handläggare, som själva tycker att detta kanske är lite jobbigt. Men den nationella samverkansgruppen för brand - som jobbar med detta, som träffas och som verkligen är en expertgrupp - säger att det är väldigt märkligt att man, efter att Boverket har tagit fram ett förslag, fortsätter att lägga brandskyddet under socialtjänstens ansvarsområde. Som jag sa tidigare: Jag tror att det finns en jättestor risk att det här faller mellan stolarna i regeringens konstruktion, och jag tror att det finns en otroligt stor risk för godtycke.

Jag har två frågor till Leif Nysmed. Den första är: Varför har ni inte tagit tag i problematiken med när ett äldreboende är byggt? Varför ska det vara årtalet 2012 som avgör vilken brandsäkerhet våra äldre får, alltså beroende på vilket äldreboende de bor i? Det är min första fråga.

Min andra fråga är: Varför lyssnar man inte på expertmyndigheten och gör detta mycket tydligare och sätter människors behov i fokus? Ofta vet man ju; dessa personer har varit i riskzonen länge, och de får stöd och hjälp i sina bostäder. Man kan till och med väldigt enkelt - vissa kommuner har testat det här - ha ett sprinklersystem och sedan ta bort det. Det blir ingen merkostnad.

Jag tycker verkligen att det i de här fallen är så tydligt att man har låtit kronor och ören avgöra mer än människors behov. Jag tycker att det är beklagligt och synd, Leif Nysmed, och jag tycker att det säger väldigt mycket om er syn på detta.


Anf. 38 Leif Nysmed (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny lag om bostads-anpassningsbidrag

Herr talman och Caroline Szyber! Jag tycker att det blir så tråkig stämning, för det klistras på oss att vi skulle vilja att människor råkar illa ut. Det är liksom inte det som är syftet. Vi har tittat på detta, det har varit ute på remiss och det har funnits olika överväganden, och vi har landat i detta.

Du raljerar lite grann över att de kommunala handläggarnas och kommunernas remissvar inte skulle vara kunskapsbaserade, Caroline Szyber, men de lyfter faktiskt fram även det du oroar dig för: risken för godtycke i hanteringen. Man undrar hur man ska styrka behovet av det automatiska, hur den krets av personer som behöver åtgärden ska fångas upp och så vidare. Sedan går vi även ifrån det vi hade och som jag nämnde, att det är den sökande som sätts i centrum. Här skulle det vara andra som kommer in och ska påtala en brist som någon behöver ha åtgärdad.

Vi tror faktiskt fortfarande att detta kan lösas med stöd av socialtjänstlagen. Skulle det visa sig finnas brister i det får man naturligtvis titta på det, men jag tror ju på de tjänstemän som tar fram det här underlaget. Jag tror inte att de sitter och tänker: Nej, äldre är inte en grupp som vi behöver ta vara på.

För att det ska vara ett bostadsanpassningsbidrag som utgår från de punkter vi har talat om - att det är den sökande som sätts i centrum, att handläggningen för kommuner ska förenklas och att det ska vara smidigt - tror jag ändå att detta är ett bra system. Just den här delen, alltså vad gäller sprinklersystemen, kan fångas upp genom socialtjänstlagen. De andra delar du nämner, som spisvakter och spistimer och sådant, kommer nämligen fortfarande att kunna fås.


Anf. 39 Caroline Szyber (KD)

Herr talman! Det är lite roligt att just Socialdemokraterna tycker att det är jobbigt med etiketter. Ni är mästare på att klistra på etiketter på allt och alla, att tala om att barn sätts på börsen och så vidare.

För mig är det i detta fall glasklart att ni inte sätter människovärdet i centrum. Då tänker jag ha ett högt tonläge, precis som ni har i andra frågor. För mig är detta nämligen en hjärtefråga. Jag tycker att det är oerhört tydligt att man inte har satt människor i centrum utan att man tycker att det är jobbigt för vissa handläggare.

Om jag ska vara helt ärlig: Fråga de flesta äldre! Hur tror du att de får stöd och hjälp? Tror du att det är enkelt och att man bara går till socialtjänsten och får det? Vet du hur mycket anhöriga behöver slåss för att äldre i dag ska få den värdiga ålderdom som de har rätt till? Det är inte så att man själv bara ringer upp socialtjänsten och får en plats på ett äldreboende. Vi har brist på äldreboenden i de flesta av landets kommuner.

Jag vill verkligen ha ett svar från Leif Nysmed: Varför ska det spela roll för den säkerhet som de boende och personalen på ett äldreboende får om äldreboendet är byggt före eller efter 2012? I dag är det en jättestor skillnad. Ni har inte tagit tag i detta.

Ni talar om att luta sig mot saker och ting. Ni kanske skulle luta er mot den expertgrupp som har jobbat med brandskyddsfrågor under lång tid - som ni själva har tillsatt - och lyssna på dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny lag om bostads-anpassningsbidrag

Jag tycker att det är tydligt att det är någonting annat som har satts i centrum - någonting är krångligt och kanske dyrt. Men jag tycker att vissa saker i vårt samhälle ska få kosta. En värdig ålderdom är en sådan sak.


Anf. 40 Leif Nysmed (S)

Herr talman! För att höja tonläget lite grann tycker jag att detta fortfarande fångas upp här. Det är inte på något sätt så att det är förbjudet att införa detta. Det finns fortfarande möjligheter i socialtjänstlagen att kunna få detta stöd om det skulle finnas skäl för det.

I det förslag på bostadsanpassningsbidrag som vi har lagt fram har vi satt individen i centrum. Det är individen som ska ha möjlighet att ansöka om och kunna få de åtgärder som personen efterfrågar. Det finns naturligtvis även möjlighet för den som behöver att få hjälp med att söka vidare - man kan lämna fullmakt för att göra detta.

Vi tycker att denna del angående sprinkler tas upp genom stöd av socialtjänstlagen. De andra frågorna som du nämnt tidigare finns också med i bostadsanpassningsbidraget. För att det inte ska finnas några tveksamheter om hur den krets av personer som behöver få dessa åtgärder ska fångas upp tycker vi att detta ska ligga under socialtjänstlagen, som fallet är i dag.

Jag vill påpeka att vi tycker att äldre är lika mycket värda som några andra i samhället. Caroline Szyber försöker att klistra på oss etiketter och säger att vi inte bryr oss om dem. Jag har en mor som bor hemma och som har fått sitt hem anpassat genom socialtjänstlagen, vilket har gått väldigt bra. Det är inte så att det på något sätt är omöjligt. Att du, Caroline Szyber, står här och försöker att anklaga mig för att jag skulle tycka att min mor inte har den rätt som hon borde ha tycker jag är jävligt grovt. Ursäkta mig, men nu blir jag nästan lite berörd. Jag ber om ursäkt.

(ANDRE VICE TALMANNEN: Jag får be ledamöterna att tänka på vilka uttryck de använder sig av.)


Anf. 41 Ola Johansson (C)

Herr talman! Det är lätt att denna typ av debatter kommer att handla om ens sjuka mor. Men det är bra att Leif Nysmed i vanlig ordning tar upp det fackliga perspektivet på frågorna. Jag förstår att han har lätt att sätta sig in i hur det är att arbeta som personlig assistent. Man är sannolikt medlem i Kommunal, ett fackförbund där det i de flesta sammanhang är naturligt att man har platser att kunna dra sig undan på under ledig tid eller då man för tillfället inte utför en arbetsinsats med sina brukare. Detta innefattar att man har en egen toalett att tillgå, att man har duschmöjligheter och att man kan dra sig undan när det kommer ett privat telefonsamtal.

Men så är inte fallet i detta sammanhang. Jag försöker att beskriva det inte bara utifrån personalperspektivet utan även utifrån brukarperspektivet och utifrån familjens situation. Det kan vara en familj som är van vid att umgås tillsammans på kvällarna och som är van vid att sitta vid köksbordet och resonera om småsaker och lösa små familjekonflikter som kan uppstå i olika sammanhang. Det kan handla om läxhjälp för barnen och andra saker.

I denna situation arbetar två personer som gör ett professionellt och viktigt arbete som är avlönat och sker under goda fackliga avtal och villkor. De arbetar i detta sammanhang och är hänvisade till soffan framför tv:n, till köksbordet eller till något annat tillgängligt utrymme under den tid som arbetet utförs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny lag om bostads-anpassningsbidrag

Jag tycker att det är märkligt att det ska vara så svårt - inte bara för Leif Nysmed och hans regering utan även för andra partier som är representerade i denna debatt - att begripa att detta kan vara en viktig fråga.

Jag skulle vilja fråga Leif Nysmed om han inte har funderat över detta också ur ett brukarperspektiv. Jag vill att han förklarar hur det kommer sig att han tycker att detta är en svårighet.


Anf. 42 Leif Nysmed (S)

Herr talman! Jag kan faktiskt sätta mig in i den delen också ur ett brukarperspektiv.

Det finns ju två parter i detta. Den ena parten är personen som ska utföra arbetet och som, precis som du beskriver, ska kunna sköta vissa personliga hygieniska saker och kanske inte vill sitta på brukarens toalett. I vanliga fall finns det personalutrymmen. Detta är ett väldigt specifikt jobb, där man är hemma hos någon. Det är svårt att inrätta en egen toalett eller ett eget duschutrymme i en hyreslägenhet där det bara finns en toalett eller bara en dusch. Det är naturligtvis knepigt.

Den andra parten är brukaren. Jag förstår också utifrån brukarens perspektiv att man kanske vill ha lite privatliv. Man vill kunna sitta i lugn och ro utan att ha assistenten precis inpå en. Men det är ju så att vi bor i olika typer av bostäder, och det finns en viss problematik här. Vad är det som ska avgöra om man ska få en sådan här åtgärd? Är detta någonting enbart för småhusägare? Hur gör man i en bostadsrättsförening? Hur gör du i en hyreslägenhet?

Det blir knepigt - var ska gränsen dras? Risken är också att det blir stora skillnader mellan olika brukare. Jag tycker inte att det är helt klargjort i detta förslag hur det ska lösas. Därför finns det inte med i förslaget.


Anf. 43 Ola Johansson (C)

Herr talman! Vi har alldeles nyss diskuterat bostadspolitik. Vi kan notera att det finns väldigt många olika typer av bostäder. Det finns många olika typer av upplåtelseformer, och det finns många olika förutsättningar för hur man ska kunna skapa saker och ting i sitt hem. Man har till exempel inte full rätt att förändra en hyresrätt på det sätt som man kanske kan göra i en villa som man bor i.

Detta är ju fullt bekanta problem. Den kommunala handläggare som har att hantera en ansökan om bostadsanpassning har att överväga sådana saker i vartenda ärende. Varför är det då just i detta fall så omöjligt att tänka sig att detta skulle kunna vara en viktig och möjlig åtgärd? Att det inte går att göra i samtliga sammanhang, är det tillräckliga skäl att neka en person möjligheten att kunna göra en bostadsanpassning när förutsättningarna finns?

Jag kan säkert nämna flera andra exempel där en viss åtgärd som är berättigad till bostadsanpassningsbidrag inte går att vidta därför att bostaden ställer upp olika typer av hinder. Upplåtelseformen medger heller inte att man gör dessa förändringar i bostaden. Följden blir i stället att man måste byta bostad, och det är ju inte någonting som är önskvärt.

I det fall som jag har beskrivit handlar det om en person som kunde bo kvar och som kunde vidta denna åtgärd. I ett annat fall kanske det är svårare. Här fanns de ekonomiska förutsättningarna att göra dessa förändringar, men i andra fall finns inte dessa ekonomiska förutsättningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny lag om bostads-anpassningsbidrag

Det som Leif Nysmed och hans regeringsalternativ företräder är att personer som inte har de ekonomiska förutsättningarna att själva vidta dessa åtgärder inte ska kunna få det. Det tycker jag är otillständigt. Det är inte värdigt en socialdemokratisk regering.


Anf. 44 Leif Nysmed (S)

Herr talman! Jag vet inte om Ola Johansson aspirerar på att bli socialdemokrat, men jag noterar att det egentligen bara är Centerpartiet och eventuellt Sverigedemokraterna som tycker att denna fråga är tillräcklig för att gå vidare med. Det är alltså inte bara regeringen som står tveksam inför detta.

Men som regeringen skriver i propositionen ser man att det finns en hel del relevanta synpunkter i förslaget. Jag håller till stor del med dig om det du säger, men jag ser också problematiken i det. Hur omfattande ska en sådan här åtgärd kunna vara? Vilken bostad ska sökande få bo i? Vilka skäl för den ökade integriteten anses vara giltiga? Hur ska man styrka det?

Det finns en del problem i den här frågan som inte är helt lösta. Därför finns den inte med i förslaget. Men jag vill säga att Ola och jag delar rätt många synpunkter också i den här frågan.


Anf. 45 Jan Lindholm (MP)

Herr talman, åhörare, tittare och lyssnare! Den rödgröna feministiska regeringen arbetar systematiskt och målmedvetet för en långsiktigt hållbar välfärdspolitik. Ett exempel på detta arbete är förslaget till en ny lag om bostadsanpassningsbidrag.

De flesta bestämmelser i den gamla lagen från 1992 förs över till den nya lagen, men i vissa fall med en del förtydliganden och anpassningar till rådande praxis. Det har ju gått 26 år sedan lagen kom till och skett en hel del praxisutveckling, så det är inte konstigt att det behöver göras en översyn. Lagen har även tolkats på olika sätt i de olika kommunerna. Med dessa förändringar är tanken att bedömningarna ska bli mer likvärdiga i hela landet.

Ett av motiven i övrigt till att lagen ses över är att få den mer i linje med den nu rådande funktionshinderspolitiken, och vi har ju hört flera talare tala mycket om andra funktionshindersområden i vår lagstiftning. Det innebär bland att den sökande ska bli mer synlig i lagen och sättas i centrum. Syftet är även att förenkla handläggningen för kommunerna, som har ansvaret för dessa frågor, samt att tillämpningen ska bli mer förutsägbar än tidigare. Det blir till exempel tydligare än förut att den som åtar sig att regelbundet eller periodvis vårda en person med funktionsnedsättning i sin egen bostad också ska kunna få bidrag för anpassning av den egna bostaden för detta syfte.

En nyhet är att kommunerna enligt den nya lagen inte bara kan ge bidrag till att anpassa en bostad utan också till att komplettera en bostad med fasta funktioner i eller i anslutning till bostaden.

Den otydlighet som tidigare varit beträffande rätten till anpassning om behovet i stället kan lösas med hjälpmedel från kommunen eller från landstinget försvinner. Syftet är att hanteringen ska bli mer likvärdig i hela landet, för den har varit olika.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny lag om bostads-anpassningsbidrag

Regelverket vid bostadsbyte förändras också så att inte onödiga kompletteringar ska behöva göras. De nya reglerna innebär kortfattat att valet av en ny bostad vid byte styrs mot ett alternativ som innebär att man får så små anpassningsbehov som möjligt. Vid nybyggnation tas exempelvis möjligheten till bidrag för hiss bort, eftersom lagstiftaren anser, vilket är rimligt, att man inte ska bygga nytt på ett sätt som medvetet skapar behov av ytterligare anpassning.

Eftersom utskottet, som jag förstått, i stora drag är enigt om regeringens förslag ska jag inte ägna mer tid åt att tala om dessa, utan jag ska använda resten av talartiden till att tala om de tre reservationerna i betänkandet och varför vi från Miljöpartiets sida yrkar avslag på dem.

Herr talman! Det finns alltså tre reservationer i betänkandet.

Den första reservationen föreslår bifall till ett förslag om att inom bostadsanpassningslagens ram ge möjlighet till bidrag för lokaler för personliga assistenter och annan personal som behöver vistas i hemmet. Min uppfattning är att det är viktigt att kunna göra det i de fall det behövs men att den typen av problem måste hanteras i annan lagstiftning, till exempel inom ramen för LSS-lagstiftningen, eftersom det är ett arbetsgivaransvar att se till att personalen har de nödvändiga förutsättningarna att utföra sina uppgifter. Det är inte brukarens utan arbetsgivarens ansvar att se till att detta fungerar. Därför är detta förslag inte lämpligt att lägga in i lagstiftningen om bostadsanpassningsbidrag, enligt min uppfattning. Det skulle bara bidra till osäkerhet, som vi ju redan har när det gäller funktionshinderspolitiken, om vilken lagstiftning som gäller för vad.

Den andra reservationen föreslår att bredbandsinstallationer specifikt ska pekas ut som en sådan komplettering som bidrag ska kunna ges till. Min uppfattning, som jag tror att majoriteten av utskottet delar - jag är ju inte ledamot i utskottet så jag vågar inte riktigt säga det - är att formuleringen i lagstiftningen om anpassningar och kompletteringar bättre svarar mot den ständigt föränderliga verklighet som en lagstiftning ska fungera i än en uppräkning som vi som lagstiftare vet alltid kommer att vara otillräcklig och gammal i förhållande till verkligheten. Därför är det inte ett lämpligt sätt att hantera frågan.

Den tredje reservationen föreslår bostadsanpassningsbidrag för brandskyddsåtgärder. Det är naturligtvis ett vällovligt förslag. Men brandskyddsfrågor är, enligt min uppfattning, en fastighetsfråga och inte en fråga som passar in på bostadsanpassningsområdet. Bostadsanpassningsbidraget är ju till för att förbättra funktionen i den funktionshindrades bostad och har inte med fastighetstekniska frågor att göra. Frågan ligger i dag i socialtjänstlagen i stället.

Herr talman! Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag och avslag på reservationerna.

(Applåder)


Anf. 46 Nooshi Dadgostar (V)

Herr talman! Vi talar i dag om bostadsanpassningsbidrag.

Personer med funktionsnedsättning ska naturligtvis kunna leva i en egen bostad precis som alla andra. Det är mot den bakgrunden vi nu debatterar bostadsanpassningsbidraget. Det är en idé som grundar sig i principerna om att alla människor är lika mycket värda och att alla har rätt till sin frihet att leva som man vill. Ibland behöver man göra vissa förändringar i bostaden för att det ska gå att leva och röra sig i hemmet på precis det sätt man önskar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny lag om bostads-anpassningsbidrag

Riksdagen godkände nyligen ett nytt mål och en ny inriktning för funktionshinderspolitiken. Det nationella målet för funktionshinderspolitiken är att uppnå jämlikhet i fråga om levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning i samhället. Målet ska bidra till ökad jämställdhet och till att barnrättsperspektivet beaktas. Genomförandet av funktionshinderspolitiken ska riktas mot dessa fyra områden: principen om universell utformning, befintliga brister i tillgänglighet, individuella stöd och lösningar för individens självständighet och att förebygga och motverka diskriminering.

Jag menar att bostadsanpassningsbidraget är en viktig del för att skapa den jämlikhet i boendet för alla som är målsättningen. Jag tycker därför att propositionen i allt väsentligt är bra, en förändring till det bättre. Dock tycker jag att vissa saker behöver utvecklas framöver, för faktum är att förslaget är utformat så att bidraget bara kan ges om samtliga ägare till en fastighet har sagt ja och därutöver utfäst sig att inte kräva ersättning för att återställa anpassningsåtgärderna.

Det framstår då som att det är svårare för en funktionshindrad hyresgäst att få sin bostad anpassad än för alla andra. Det tycker jag är olyckligt och orättvist. Behovet kan rimligtvis inte vara mindre för en hyresgäst än till exempel en villaägare. Förslaget innebär att en ägare av ett flerbostadshus i princip alltid kommer att kunna få ett återställningsbidrag av kommunen för att återställa anpassningsåtgärderna. Vi tycker därför att det inte ska behöva krävas ett sådant medgivande för åtgärder som inte orsakar påtaglig skada eller olägenhet, utan bara i fall som till exempel rör gemensamma utrymmen eller bärande konstruktioner. Det är en utveckling av bidraget som bör komma i nästa steg, är vår åsikt, för att uppnå jämlika levnadsvillkor.


Anf. 47 Robert Hannah (L)

Herr talman! Respekten för den enskilda människans frihet och värdighet är utgångspunkten för all liberal politik. Det är särskilt viktigt när det handlar om människor som mött hinder i livet och för vilka friheten inte är självklar.

Målet med Liberalernas funktionshinderspolitik är att öka den enskildes självständighet. Så långt det är möjligt ska människor ha samma frihet och förutsättningar oavsett funktionsvariation.

Ett viktigt uttryck för detta mål är möjligheten att få bostadsanpassningsbidrag för åtgärder som underlättar vardagen. När funktionshinderspolitikens olika delar blir föremål för särbehandling riskerar dock helhetsperspektivet att gå förlorat. Målet är individens självständighet och självbestämmande. Bostadsanpassning är endast en av flera viktiga delar i detta arbete.

Liberalerna anser att denna lag om bidrag till bostadsanpassning är mycket viktig. Det som i finansiell mening är en utgiftsökning i ett system kan leda till stora kostnadsbesparingar i ett annat, samtidigt som människors frihet ökar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny lag om bostads-anpassningsbidrag

Exempelvis kan väl genomtänkta system för rehabilitering och hjälpmedel öka människors självständighet i vardagen. Det kan leda till att någon kan börja arbeta och betala skatt i stället för att vara beroende av sjukersättning. För någon annan kan det minska behovet av personlig assistans eller behovet av insatser från sjukvården. Bostadsanpassningsbidraget kan leda till besparingar på andra områden och öka friheten.

Vissa delar av förslaget till ny lag om bostadsanpassningsbidrag riskerar dock att upprätthålla ett stuprörstänkande. Det gäller till exempel regeln om att bostadsanpassningsbidrag inte ska lämnas om behovet kan tillgodoses med hjälpmedel som erbjuds av landstinget eller kommunen enligt hälso- och sjukvårdslagen.

Det är givetvis rimligt att personer inte ska få dubbla förmåner. Samtidigt bör det noteras att nästan alla stödsystem för personer med funktionsnedsättning innehåller restriktioner av detta slag, det vill säga att stöd inte ska lämnas om behovet "kan" tillgodoses på annat sätt.

När samma mänskliga behov kan tillgodoses inom ramen för två olika system som har skilda huvudmän uppstår dock risken för revirtänkande mellan systemen som då sätts före den enskilda människans konkreta behov. Lagens formulering "kan tillgodoses" tar inte hänsyn till om behovet i verkligheten tillgodoses på annat sätt.

Liberalerna anser att det är viktigt att regler som syftar till att förhindra att förmånstagare får dubbla förmåner inte utformas på ett sätt som gör att man riskerar att inte få något över huvud taget. Det måste ske en flexibel bedömning med respekt för den enskildes självbestämmande.

Herr talman! På tal om respekten för den enskildes självbestämmande: Den som har omfattande funktionshinder ska kunna leva ett liv som alla andra. Det är utgångspunkten för Liberalernas politik och rätten till personlig assistans - en av de största frihetsreformerna i svensk historia och en frihetsreform som Bengt Westerberg och vårt parti var med och införde och som vi kommer att försvara vid varje tillfälle som vi får chansen att göra det.

Regeringens neddragningar har ryckt undan friheten från alldeles för många svenskar, och ännu fler hotas av indragen assistans på grund av Socialdemokraternas och Miljöpartiets politik. Låt mig säga hur många det är, herr talman: Det är 1 456 personer och deras familjer som har fått sina liv förstörda på grund av regeringens politik. Nu riskerar dessa 1 456 personer att hamna på institution eftersom de inte får någon hjälp över huvud taget.

Detta är en följd av Socialdemokraternas och Miljöpartiets beslut från 2015 om att minska timmarna i den personliga assistansen. Varenda riksdagsledamot för Socialdemokraterna och Miljöpartiet i denna kammare bär ansvar för detta.

Varenda en av dessa 1 456 är en människa och ett livsöde. Den bostadsanpassningslag som vi i dag diskuterar hjälper ingen av dem vars liv regeringen har slagit i spillror.

Nu måste den personliga assistansen återupprättas så att assistansanvändare och deras anhöriga får friheten tillbaka. När vi liberaler kommer tillbaka till makten i höst med Alliansen tänker vi rädda assistansen.

Ny lag om bostads-anpassningsbidrag

Herr talman! Nyligen dog den briljante fysikern Stephen Hawking. Han levde 50 år med ALS, vilket var 50 år längre än vad läkarna trodde. Liberalerna försvarar LSS-reformen och den personliga assistansen för att värna friheten för människor som annars inte skulle ha någon frihet över huvud taget. Vi gör det också för att människor som Stephen Hawking ska kunna bidra med sina resurser och sina hjärnor till vårt samhälle så att världen kan utvecklas och bli bättre. Vi skulle vara fattigare utan dessa människor. Vi får inga svenska Stephen Hawking utan den personliga assistansen, och vi får inga Stephen Hawking med Socialdemokraternas och Miljöpartiets politik.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 18.)

Beslut

Bostadsanpassningsbidraget förtydligas genom ny lag (CU6)

Bostadsanpassningsbidraget anpassas bland annat till den funktionshinderpolitik som gäller i dag i och med att det införs en ny lag. Till stora delar innebär det inga praktiska förändringar från lagen om bostadsanpassningsbidrag som gäller i dag, men vissa bestämmelser förtydligas.

Syftet med bostadsanpassningsbidraget är att människor med funktionsnedsättning ska kunna anpassa sin bostad för att på det sättet ha möjlighet till ett självständigt liv i ett eget boende. Anledningen till att det tas fram en ny lag är för att den ska anpassas

  • till den funktionshinderpolitik som gäller i dag
  • så att den sökande sätts i centrum
  • så att kommunernas handläggning förenklas
  • så att lagen uppfattas som förutsägbar och tydlig.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagen börjar gälla den 1 juli 2018.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.